Sök i Ratio Lex

Justitieutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen (1918:523), m.m. jämte motion

1971 · 196 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 41 av 196 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:JuU13, Justitieutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen (1918:523), m.m. jämte motion

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Justitieutskottets
betänkande nr 13 år 1971 JuU
1971:13

Nr 13

Justitieutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om
ändring i vattenlagen (1918:523), m.m. jämte motion.

Genom en den 2 april 1971 dagtecknad proposition,
nr 106, har Kungl. Maj:t, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att

dels antaga nedan
återgivna förslag till

1)
lag om ändring i vattenlagen
(1918: 523),

2)
lag om ändring i lagen (1962:
627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.,

3)
lag om ändring i
statstjänstemannalagen (1965: 274),

4)
lag om ändring i lagen (1969:
246) om fastighetsdomstol,

5)
lag om ändring i lagen (1917:
189) om expropriation,

6)
lag om ändring i lagen (1942:
350) om fornminnen,

7)
lag om ändring i byggnadslagen
(1947: 385),

8)
lag om ändring i lagen (1949:
658) om inlösen i vissa fall av rätt till gmva m. m.,

9)
lag om ändring i lagen (1957:
390) om fiskearrenden,

10)
lag om ändring i lagen (1960:
690) om byggnadsminnen,

11)
lag om ändring i naturvärdslagen
(1964: 822),

12)
lag om ändring i
jordförvärvslagen (1965: 290),

13)
lag om ändring i jordhävdslagen
(1969: 698),

14)
lag om ändring i lagen (1970:
246) om tvångsförvaltning av bostadsfastighet,

15)
lag om ändring i lagen (1970:
989) om införande av fastighetsbildningslagen,

16)
lag om ändring i jordabalken,

17)
lag om ändring i lagen (1970:
995) om införande av nya jordabalken,

18)
lag om ändring i
bostadsrättslagen,

dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsanordningar som kan behövas
beträffande nuvarande tjänster i vattendomstolarna.

I
samband med propositionen har utskottet behandlat den i anledning av
propositionen väckta motionen 1971:1469 av herr Tobé (fp). Innehållet i
motionen redovisas på s. 78 f.

J
Riksdagen 1971. 7 saml. Nr 13

opaginerad Kontrollera mot PDF

JuU1971:13 2

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås i avbidan pä en mera
genomgripande reform av vattenlagen att Kungl. Maj:ts prövningsrätt i
vattenmål utvidgas och att vattendomstolarna inordnas i
tingsrättsorganisationen. Vidare innehåller propositionen förslag beträffande
fastighetsdomstolarnas uppgifter och sammansättning m. m.

För
att behovet av allmän planering skall tillgodoses föreslås att Kungl. Maj:t
skall pröva tillåtligheten av företag i vatten som är av betydande omfattning
eller ingripande beskaffenhet. Kungl. Maj:t skall kunna dels förordna om
obligatorisk underställning för vissa slag av företag dels genom särskilt
beslut förbehålla sig prövningen av visst företag. Bestämmelserna blir
tillämpliga på bl. a. kraftverksbyggen, vattenregleringar och företag för
vattenförsörjning samt vattenavled-nings- och invallningsföretag.

Vidare
föreslås att de sex vattendomstolarna avskaffas som fristående enheter och
knyts till tingsrättsorganisationen på samma sätt som fastighetsdomstolarna,
dvs. vissa tingsrätter utses att vara vattendomstol, varvid tingsrätten skall
ha särskild sammansättning. Fullföljd av talan i vattenmål skall alltjämt ske
hos vattenöverdomstolen.

I
fråga om fastighetsdomstolarna innebär förslaget att deras kompetensområde
utvidgas väsentligt. Vid fastighetsdomstol handläggs f. n. endast
miljöskyddsmål. Beträffande vissa andra typer av mål och ärenden föreligger
beslut att de skall överföras till fastighetsdomstolarna. Detta gäller mål om
fastighetsbildning, arrende och hyra. I propositionen läggs nu fram. förslag
beträffande ytterligare slag av mål och ärenden som skall överföras till
fastighetsdomstolarna. Förslagen innebär bl. a. att de nuvarande
ägodelningsrätterna och expropriations-domstolarnä avskaffas och deras
uppgifter övertas av fastighetsdomstolarna.

Bestämmelserna
om fastighetsdomstols sammansättning och domförhet föreslås ändrade i vissa
hänseenden. Sålunda skall tvä tekniska ledamöter kunna ingå i domstolen i mera
komplicerade mål. I mål om arrende och hyra samt vissa likartade mål skall
domstolen i regel bestå av tvä lagfarna ledamöter och tre nämndemän, men
undantagsvis skall teknisk ledamot kunna ingå i domstolen i stället för en av
nämndemännen.

Förslaget innebär
slutligen också att det blir möjligt att utse flera fastighetsdomstolar för
samma område men med olika behörighet. De föreslagna ändringarna avses träda i
kraft den 1 januari 1972.

Av propositionen återges i det följande förutom
lagförslagen väsentligen endast vad föredragande departementschefen anfört i
sin allmänna motivering vid lagrådsremissen, lagrådets yttrande och departementschefens
uttalanden vid propositionens avlåtande. Beträffande innehållet i övrigt får
utskottet hänvisa till propositionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13

Lagförslagen
har följande lydelse.

1
Förslag till

Lag
om ändring i vattenlagen (1918: 523)

Härigenom
förordnas i fråga om vattenlagen (1918: 523),

dels
att 4 kap. 13 § samt 11 kap. 4, 6, 8, 15 och 51 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast
före 4 kap. 13 § skall utgå,

dels
att 2 kap. 14 §, 20 § 3 mom., 34 §, 47 § 2 mom. och 62 §, 3 kap. 11, 13, 16 och
28 §§, 4 kap. 10 §, 6 kap. 28 §, 7 kap. 45, 46 och 55 §§, 10 kap. 33 § och 42 §
2 mom., 11 kap. 13, 5, 9, 11 och 12 §§, 27 § 2 och 6 mom., 29 och 34 §§, 35 §
3 mom., 42 §, 45 § 2 mom., 52, 71 73, 81, 92 och 99 §§, 14 kap. 5 § 1 mom.
samt rubriken till 4 kap. skall ha nedan angivna lydelse,

dels
att i lagen skall införas nya bestämmelser, 4 kap. 1720 §§, 10 kap. 42 § 3
mom. och 11 kap. 35 § 4 mom., samt närmast före 4 kap. 17 § ny rubrik av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2
kap. 14 §2

Tarvas för ändamålsenligt tillgodogörande av vatten
eller för åtgärd som avses i 9 §, att ä annan tillhörig fastighet lägges damm,
vall eller väg eller ledning för vattnet eller ock verkställes grävning,
sprängning eller annan åtgärd till strömbäddens reglerande eller till
förebyggande eller minskande av skada, vare fastighetens ägare pliktig att tåla
sådant intrång mot ersättning, som i 9 kap. skils. Samma lag vare, där det för
utförande av byggnad för vattnets tillgodogörande och därmed förenade anläggningar
eller eljest av åtgärd, som ovan nämnts, prövas nödigt, att annans mark
tillfälligt tages i anspråk för arbetarbostäder eller andra byggnader, väg,
upplagsplats, arbetsmaskiner eller dylikt. Om rätt att över annans mark
framdraga ledning för vatten tiU husbehovsförbrukning gälle vad särskilt är
stadgat.

Där
vid meddelande av beslut angående inrättande av fiskväg eller vidtagande av
annan anordning till förebyggande av skada å fiske eller till fiskets
befrämjande förbud finnes böra givas mot bedrivande av fiske inom visst område,
skall beträffande intrång, som därigenom tillskyndas annan i hans rätt till
fisket, vad i första stycket stadgas äga motsvarande tillämpning.

'
Senaste lydelse av

11 kap. 4 § 1969:804

11 kap. 6§ 1932:208

11
kap. 8 § 1960: 304 " Senaste lydelse 1961: 48.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Erfordras till skydd mot förorening av vattendrag,
sjö eller annat vattenområde, att å annan tillhörig fastighet lägges besvär
eller last, skall ock vad i första stycket är stadgat äga tillämpning. Meddelas
beslut härom, skall vattenrättsdomaren ofördröjligen göra anmälan om beslutet
hos inskrivningsdomaren; och varde med anmälan så förfaret, som om bevis
angående verkställd utmätning av fast egendom finnes föreskrivet.

Föreslagen lydelse

Erfordras till skydd mot förorening av vattendrag,
sjö eller annat vattenområde, att å annan tillhörig fastighet lägges besvär
eller last, skall ock vad i första stycket är stadgat äga tillämpning. Meddelas
beslut härom, skall vattenrättsdomaren ofördröjligen göra anmälan om beslutet
hos inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3
mom.ä Finner vattendomstolen vid prövning, som i 1 mom. sägs, tillämnad
byggnad, mot vilken hinder skulle möta av bestämmelserna i 3 § första och
andra styckena, med hänsyn till stadgandet i tredje stycket i samma § ändock
böra tillåtas, skall frågan därom av domstolen hemställas Kommgens avgörande.

3
mom. Finner vattendomstolen vid prövning enligt 1 mom. att hinder mot tillämnad
byggnad möter enligt 3 § första och andra styckena men att det föreligger sådana
omständigheter som angivas i 3 § tredje stycket, skall domstolen med eget yttrande
hänskjuta frågan till Konungens avgörande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34 §

Dammbyggnad i älv, ström, å eller större bäck eller
annan i sådant vattendrag uppförd byggnad, varigenom märkbar inverkan sker på
vattenståndet, må ej utrivas, med mindre dylik åtgärd blivit i laga ordning
medgiven.

Vill
ägare av byggnad, som i första stycket avses, icke längre nyttja byggnaden,
göre i den ordning 11 kap. stadgar ansökan hos vattendomstolen om tillåtelse
att utriva byggnaden. Prövas byggnadens borttagande medföra synnerlig skada för
annan tillhörig fast egendom, må domstolen efter åtagande av ägare till sådan
egendom föreskriva, att han och de, som i äganderätten efterträda honom, skola
för framtiden, uitill dess annorlunda varder bestämt, underhålla byggnaden så
som i 33 § sägs och fullgöra vad beträffande byggnaden i övrigt enligt lag
åligger ägaren; vållas genom byggnadens bibehållande ägaren skada, skall den
ersättas. Kronan må ock till skydd för allmänna intressen åtaga sig underhållsskyldighet,
som nu nämnts. Göres ej åtagande, varom nu är sagt, raed-dele vattendomstolen
nödiga föreskrifter i avseende å byggnadens utri-vande och äge i sammanhang
därmed bestämma att, där byggnadens ägare brister i fullgörandet av vad honom
ålagts, den, vars rätt är beroende därav, må utföra arbetet på ägarens
bekostnad.

Har,
på sätt i andra stycket Har, på sätt i andra stycket

stadgas, ägare av
fast egendom stadgas, ägare av fast egendom

'
Senaste lydelse 1961:48.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

jämhkt åtagande ålagts att underhålla annan tillhörig
byggnad i vatten, skall vattenrättsdomaren ofördröjligen därom göra anmälan hos
domaren i det tingslag eller hos rätten i den stad, där egendomen är belägen;
och varde med anmälan så förfaret, som om bevis angående verkställd utmätning
av fast egendom fimies föreskrivet.

Föreslagen
lydelse

jämlikt åtagande ålagts att underhålla annan tillhörig
byggnad i vatten, skall vattenrättsdomaren ofördröjligen därom göra anmälan hos
inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 mom.* Finner vattendomstolen vid prövning, som i 1 mom.
sägs, anordnande eller nyttjande av grundvattentäkt, varemot hinder skulle
möta av bestämmelserna i 44 § första och andra styckena, med hänsyn till
stadgandet i tredje stycket i samma § ändock böra tillåtas, skall frågan därom
av domstolen hemställas Konungens avgörande.

2 mom. Finner vattendomstolen vid prövning enligt 1 mom.
att hinder mot att anordna eller nyttja grundvattentäkt tnöter enligt 44 §
första och andra stycketia men att det föreligger sådana omständigheter som
angivas i 44 § tredje stycket, skall domstolen med eget yttrande hänskjuta frågan
till Konungens avgörande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

62 §5

Erfordras till skydd mot förorening av grundvatten, att å annan tillhörig
fastighet lägges besvär eller last, vare fastighetens ägare pliktig att tåla
sådant intrång mot ersättning, som sägs i 9 kap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Meddelas beslut som avses i första stycket, skall
vattemättsdo-maren ofördröjligen göra anmälan om beslutet hos inskrivningsdomaren.
Med anmälan skall så förfaras, som finnes föreskrivet om bevis angående
verkställd utmätning av fast egendom.

Meddelas beslut som avses i första stycket, skall
vattenrättsdomaren ofördröjligen göra anmälan om beslutet hos inskrivningsmyndigheten
för anteckning i fastighetsboken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 kap. 11 §«

Vill någon verkställa
vattenreglering, som i 1 § sägs, göre ansökan därom hos vattendomstolen och
varde målet därefter prövat i den ordning, som i 11 kap. stadgas för
ansökningsmäl; dock att, där det med hänsyn till omfattningen av erforderlig
utredning eller eljest finnes lämpligt, vattenrättsdomaren eller
vattendomstolen äger förordna, att målet skall behandlas vid syneförrättning,
som i 10 kap. 32 § sägs. Meddelas

» Senaste lydelse 1964:110. ' Senaste lydelse 1964:110.
Senaste lydelse 1920; 459.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JuU1971:13 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sådant förordnande av vattendomstolen, må domstolen
tillika lämna föreskrift om de huvudsakliga gmnder, som av synemännen skola
iakttagas.

Då mål efter ty nu sagts hänvisas till syneförrättning,
skall till ledning vid förordnande av förrättningsman enligt vad i 10 kap. 32 §
stadgas angivas, vilket av de i 1 § omförmälda ändamål bör anses såsom
företagets huvudsakliga.

Synemännens utlåtande an- Synemännens utlåtande an

gående vattenreglering skall un- gående
vattemeglering skall un

derställas vattendomstolens prov- derställas
vattendomstolens pröv

ning; dock må ej vattendomstolen ning om ej
Konungen enligt 4 kap.

ingå i bedömande av frågor rö- 17 § prövat
företagets tillåtlighet,

rande ersättning i vidare män än Vattendomstolen
får ej ingå i be-

som föranledes av anförda besvär dömande av
frågor om ersättning

eller av ändrade anordningar eller i
vidare mån än som föranledes

föreskrifter rörande företagets ut- av
anförda besvär eller av ändrade

förande. anordningar eller föreskrifter rö

rande företagets utförande.

Om verkan av vattendomstolens
beslut eller synemännens utlåtande angående vattenreglering äge vad i 7 kap.
5658 §§ stadgas beträffande beslut i där omförmälda mål motsvarande
tillämpning; och skall bestämmelsen i 59 § om jämkning för visst fall i
utlåtande eller beslut rörande företag, som avses i 7 kap., lända till
efterrättelse jämväl beträffande vattenreglering.

I fråga om Konungens prövningsrätt så ock vissa andra
förhållanden rörande vattenreglering stadgas i 4 kap.

13 §

Stadgar rörande vattenregleringsföretag skola angiva:

företagets benämning och ändamål under hänvisning till de
beträffade företagets utförande och delaktigheten däri meddelade beslut;

den ort,
där styrelsen skall hava sitt säte;

huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess
beslutför-het;

huru
revision av styrelsens förvaltning skall ske;

tiden för
räkenskapsavslutning;

hum ofta ordinarie sammanträde med deltagarna i företaget
skall hållas;

det sätt, varpå kallelse till sammanträde skall ske och
andra meddelanden bringas till deltagarnas kännedom, ävensom den tid före sammanträde,
då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

sä ock vad
i övrigt kan finnas nödigt.

Styrelsen skall hava sitt säte inom den vattendomstols
område, som lämnat medgivande till företaget.

Ej må i stadgarna intagas bestämmelse, som finnes
stridande mot denna eller annan lags föreskrifter.

' Senaste lydelse 1920: 459.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JuU1971:13

Nuvarande
lydelse

Stadgama skola för att bliva gällande granskas och
fastställas av Konungens befallningshavande i den ort, där styrelsen har sitt
säte, eller i fall, som omförmäles i 4 kap. 13 §, av Konungen. Vid granskningen
skall särskilt tillses, att stadgama innehålla betryggande föreskrifter för
tillgodoseende av sådana delägares rätt, för vilka efter ty i 6 § sägs skyldighet
att deltaga i företaget framdeles kan komma att inträda.

Föreslagen
lydelse

Stadgarna skola för att bhva gällande granskas och
fastställas av Konungens befallningshavande i den ort, där styrelsen har sitt
säte. Vid granskningen skall sär-s;kilt tillses, att stadgarna innehålla
betryggande föreskrifter för tillgodoseende av sädana delägares rätt, lör
vilka efter ty i 6 § sägs skyldighet att deltaga i företaget framdeles kan
komma att inträda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslutad ändring av stadgarna äge ej giltighet, med
mindre den varder i nyssnämnda ordning fastställd.

16 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommgen
äger, om och när det för tillgodoseende av allmänt väl prövas nödigt, utse en
ledamot i styrelsen för vattemegleringsföre-tag. Sådan styrelseledamot äge
samma rätt att deltaga i handha-vandet av de med företaget förenade
angelägenheter som de medlemmar, vilka blivit i enlighet med stadgarna till
styrelse valda, och åtnjute arvode, som bestämmes av Konungen.

Konungen
eller myndighet som Konungen bestämmer äger, om och när det för tillgodoseende av
Eillmänt väl prövas nödigt, utse en ledamot i styrelsen för vattenregleringsföretag.
Sådan styrelseledamot äge samma rätt att deltaga i handhavandet av de med
företaget förenade angelägenheter som de raedlemmar, vilka blivit i enlighet
med stadgarna till styrelse valda, cich åtnjute arvode, som bestämmes av
Konungen eller av myndighet som Konungen bestämmer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Har medgivande enligt denna lag lämnats till
företag, som avses i 26 § första eller andra stycket, och skola ej enligt vad
ovan stadgats bestämmelserna i 1225 §§ äga tillämpning, äger Konungen att, om
och när det för tillgodoseende av allmänt väl prövas nödigt, utse lämplig
person att övervaka företagets utförande samt utöva tillsyn å företagets
skötsel och handhavandet i övrigt av de med företaget förenade angelägenheter.
Sådan person åtnjute av den, för vars räkning företaget utföres, ar-

"
Senaste lydelse 1920:459.

Har medgivande enhgt denna lag lämnats till
företag, som avses i 26 § första eller andra stycket, och skola ej enligt vad
ovan stadgats bestämmelserna i 1225 §§ äga tillämpning, äger Konungen eller
myndighet som Konungen bestämmer att, om och när det för tillgodoseende av
allmänt väl prövas nödigt, utse lämplig person att övervaka företagets
utförande samt utöva tillsyn ä företagets skötsel och handhavandet i övrigt av
de med företaget förenade angelägenheter. Sådan person åtnjute

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

vode,
som bestämmes av Konungen.

Föreslagen lydelse

av
den, för vars räkning företaget utföres, arvode, som bestämmes av Konungen
eller av myndighet som Konungen bestämmer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 kap. beträffande Om

särskilda
villkor beträffande större företag enligt 2 och 3 kap.

Om särskilda villkor

större
vattenkraftanläggningar och

vattenregleringar.

10 §9

opaginerad Kontrollera mot PDF

ordning fullfölja
frågan.

Varder ej imderrättelse å föreskriven tid lämnad
strömfallsägaren eller efter sådan underrättelse frågan före tidpunkten för
lösningsrättens inträde från någondera sidan på nämnda sätt fullföljd, vare
lösnmgsrätten för den gången förfallen.

Vill
kronan begagna sig av lösningsrätt, som i 9 § stadgats, skall underrättelse
därom meddelas strömfallets ägare under femte året före den för inlösningen bestämda
tidpunkten samt frågan därefter före sistnämnda tidpunkt fullföljas genom
ansökan om stämning till expropriationsdom-stol. Har kronan å tid, som nyss
sagts, imderrättat strömfallets ägare, att kronan vill begagna sig av
lösningsrätten, äge ock strömfallets ägare att i enahanda

Vill
kronan begagna sig av lösningsrätt, som i 9 § stadgats, skall underrättelse
därom meddelas strömfallets ägare under femte året före den för inlösningen bestämda
tidpunkten samt frågan därefter före sistnänmda tidpunkt fullföljas genom
ansökan om stämning till fastighetsdomstol. Har kronan å tid, som nyss sagts,
underrättat strömfallets ägare, att kronan vill begagna sig av lösningsrätten,
äge ock strömfallets ägare att i enahanda ordning fullfölja frågan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1949:664.

Om Konungens prövningsrätt

17
§

Konungen kan förordna, att beträffande vissa slag
av företag enligt 2 eller 3 kap., som är av betydande omfattning eller
ingripande beskaffenhet, frågan om tillåtligheten skall prövas av Konungen.

Omfattas
företag som angives i första stycket ej av förordnande som där sägs, kan
Konungen förbehålla sig prövningen. Besked om förbehåll skall lämnas till
vattendomstolen innan domstolen avgjort frågan om företagets tillåtlighet. I
fall då syneförrättning enligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

JnU
1971:13 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.
32 § äger rum skall beske

det lämnas till synemännen innan

dessa meddelat sitt utlåtande an

gående företaget.

I samband med prövning av företag som avses i första
eller andra stycket får Konungen pröva även annat företag enligt denna lag, om
ansökan avser tillstånd till båda företagen eller fråga uppkommit om företräde
mellan dem.

18 §

För prövning enligt 17 § av företags
tillåtlighet gäller andra fjärde styckena.

Företaget får ej komma till stånd, om hinder däremot möter
från allmänna planeringssynpunkter eller på grund av 2 kap. 3 § första och
andra styckena,

11 §,
12 § första stycket eller 44 §

första och andra styckena. Vid

prövningen skäll beaktas även an

nat företag enligt denna lag, som

rned sannolikhet kan antagas bli

erforderligt för ett ändamålsenligt

utnyttjande av det sökta företa

get.

Är företaget av synnerlig betydelse från allmän synpunkt,
kan Konungen lämna medgivande till det även om hinder enligt andra stycket
möter.

Konungen kan föreskriva villkor för att tillgodose
allmänna intressen.

19 §

Den som vill utföra företag, vars
tillåtlighet kan antagas komma under Konungens prövning, skall i god tid
bereda Konungens befallningshavande, vederbörande kommun samt övriga
myndigheter och sammanslutningar som företaget angår tillfälle att vid
planläggningen av företaget framföra önskemål med avseende på företagets
verkningar från all-

opaginerad Kontrollera mot PDF

JuU1971:13 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

män synpunkt, ävensom medverka till att upplysning om
planläggningen lämnas ortsbefolkningen.

Konungen kan meddela närmare föreskrifter för tillämpningen
av första stycket och angående skyldighet för den som vill utföra företaget
att betala det allmännas kostnader.

20 §

När fråga om företags tillåtlighet
skall prövas av Konungen, åligger det vattendomstolen eller, om målet behandlas
vid syneförrättning eldigt 10 kap. 32 §, synemännen att med eget yttrande
hänskjuta frågan till Konungen.

6 kap.

28 §10

Varder allmän flottled avlyst eller
har vattendomstol jämlikt 14 § förklarat beslut om flottleds inrättande
förfallet, må kronan, kommun, förvaltare, som är utsedd enligt 82 a § lagen om
flottning i allmän flottled, eller den, som av bibehållandet av anläggning för
flottleden kan lida men, av vattendomstolen tillåtas bortskaffa anläggningen
med rätt att fritt förfoga över det bortskaffade. Vattendomstolen meddelar
behövhga föreskrifter i fråga om bortskaffandet. Domstolen äger därvid bestämma
att den som är beroende av bortskaffandet får utföra arbetet på sökandens
bekostnad, om denne ej fullgör vad som ålagts honom.

Om sannolika skäl föreligga att anläggning kan bortskaffas
utan att allmänt eller enskilt intresse förnärmas, får bortskaffande ske utan
att vattendomstolens tillstånd inhämtats. Har förvaltare utsetts enligt 82 a §
lagen om flottning i allmän flottled och skall åtgärden vidtagas av annan än
denne, skall dock förvaltaren ha lämnat sitt medgivande. Har anläggningen
bortskaffats utan föregående prövning, är den som vidtagit åtgärden
bevisningsskyldig beträffande de före åtgärden rådande förhållandena i
vattnet.

Kan fast egendom skadas genom att anläggning i avlyst
flottled bortskaffas eller vill någon använda sådan anläggning för att
tillgodogöra sig vattnet, äger vattendomstolen bestämma att anläggningen skall
övertagas av fastighetsägaren eller den som vill tillgodogöra sig vattnet. Vill
kronan eller kommun till skydd för allmänna intressen få övertaga anläggning
för flottleden, äger vattendomstolen besluta om sådant övertagande. Nye ägaren
är skyldig att underhälla anläggningen så att fara ej uppkommer för allmän
eller enskild rätt.

Har ägare av fast egendom, för Har ägare av fast egendom, för

vilken
bortskaffande av flottieds- vilken bortskaffande av flottleds-

>» Senaste lydelse 1969: 396.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

anläggning skulle medföra skada, enligt tredje stycket
berättigats övertaga anläggningen, skall vattenrättsdomaren göra anmälan härom
hos inskrivningsdomaren för anteckning i fastighetsboken.

Föreslagen
lydelse

anläggning skulle medföra skada, enligt tredje stycket
berättigats övertaga anläggningen, skall vattenrättsdomaren göra aimfiälan
härom hos inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 kap. 45 §"

Vill någon utföra vattenavledning, som
i 37 § sägs, och äro saimohka skäl, att allmän eller enskild rätt därigenom
förnärmas, eller skola två eller flera med skilda andelar taga del i
företaget, skall, innan arbetet påbörjas, i den ordning nedan sägs inhämtas
besked, hum och under vilka villkor arbetet må göras.

Ansökan om vattenavledning skall
higivas till Konungens befallningshavande och varde frågan härom därefter
prövad vid syneförrättning, som i 10 kap. 32 § sägs. Är företagets;
huvudsakliga ändamål att viima sådan båtnad, som avses i 29 § första stycket i
förevarande kap., må ansökningen i stället ingivas till vattendomstolen och
varde målet därefter prövat i den ordning, som i 11 kap. stadgas för
ansökningsmål; dock att, där det finnes lämpligt, vattenrättsdoraaren eller
vattendomstolen äger förordna, att målet skall behandlas vid syneförrättning,
som i 10 kap. 32 § sägs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avser vattenavledningsföretag sänkning eller uttappning av
sjö eller reglering av vattnets avrinning ur sådant vattenområde eller
förändring av vattnets djup eller läge i vattendrag, där kungsådra eller allmän
farled eller allmän flottled finnes, skall utlåtande, som avgivits av synemän,
underställas vattendomstolens prövning; dock må ej vattendomstolen ingå i
bedömande av frågor rörande ersättning i vidare mån än som föranledes av
anförda besvär eller av ändrade anordningar eller föreskrifter rörande
företagets utförande. Om underställning i visst fall av särskild fråga stadgas
i 10 kap. 52 §.

Avser vattenavledningsföretag siinkning eller uttappning
av sjö eller reglering av vattnets avrinning ur sådant vattenområde eller
fiirändring av vattnets djup eller läge i vattendrag, där kungsädra eller
allmän farled eller allmän flottled finnes, skall utlåtande, som avgivits av
synemän, underställas vattendomstolens prövning, om ej Konungen enligt 4 kap.
17 § prövat företagets tillåtlighet. Vattendomstolen får ej ingå i bedömande
av frågor om ersättning i vidare mån än som föranledes av anförda besvär eller
av ändrade anordningar eller föreskrifter rörande företagets utförande. Om
underställning i visst fall av sär-sldld fråga stadgas i 10 kap. 52 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

" Senaste lydelse 1944: 87.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är fråga om företag, som avser sänkning av eller reglering
av vattnets avrinning ur någon av sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren,
Storsjön i Jämtland eller Siljan, skola bestämmelserna i 4 kap. 13 § om
Konungens prövningsrätt i vissa hänseenden och om skyldighet för
vattendomstolen att hemställa frågan Konungens avgörande äga motsvarande
till-lämpning; och skall vad sålunda är stadgat jämväl gälla beträffande annat
företag, varigenom vattnets avrinning i större omfattning regleras eller
vattenförhållandena eljest väsentligt förändras, såframt Konungen förbehåller
sig sådan prövning och besked därom före målets avgörande lämnas synemännen
eller i fall, då enligt 45 § underställning skall ske eller målet prövas i den
för ansökningsmål stadgade ordning, vattendomstolen.

Finner vattendomstolen vid prövning av fråga om
tillåtligheten av tillämnad vattenavledning, mot vilken hinder skulle möta av
bestämmelserna i 38 § eller 39 § första stycket, att företaget med hänsyn till
stadgandet i andra stycket av 39 § ändock bör komma till stånd, skall frågan
därom av domstolen hemställas Konungens avgörande.

Är företag som avses i 37 § av betydande omfattning eller
ingripande beskaffenhet, äga bestämmelserna i 4 kap. 1720 §§ om Konungens
prövningsrätt motsvarande tillämpning.

Finner vattendomstolen vid prövning
av fråga om tillåtligheten av tillämnad vattenavledning, att hinder mot företaget
möter enligt 38 § eller 39 § första stycket men att det föreligger sådana
omständigheter som angivas i 39 § andra stycket, skall domstolen med eget
yttrande hänskjuta frågan till Konungens avgörande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

55 §13

Å invallning, som sker i eller vid
sjö eller i eller vid sådant vattendrag, som i 45 § tredje stycket sägs, skola
bestämmelserna i nämnda § om underställning av synemännens utiåtande äga
motsvarande tillämpning.

Vad i 46 § första stycket är
stadgat om Konungens prövningsrätt skall beträffande invallning gälla allenast
såframt Konungen i den ordning, som i sistnämnda §

" Senaste lydelse 1944: 87. " Senaste lydelse
1944: 87.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

sägs,
förbehållit sig sådan prövningsrätt.

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förordnande,
som i 32 § sägs, skall efter ansökan meddelas av Konungens befallningshavande.
I ansökningen skola så fullständigt som möjligt uppgivas företagets
beskaffenhet, omfattning och verkningar med angivande av det vattenområde,
som av företaget kan komma att beröras. Ansökningen bör tillika innehålla
uppgift å de fastigheter, som företaget efter ty i 14 kap. 4 § sägs förmenas
angå, samt ägarnas namn och hemvist ävensom sådana nyttjan-derättshavares,
vilkas rätt kan vara av företaget beroende.

Förordnande, som i 32 § sägs, skall efter ansökan
meddelas av Konungens befallningshavande. I ansökningen skola så fullständigt
som möjligt uppgivas företagets beskaffenhet, omfattning och verkningar med
angivande av det vattenområde som av företaget kan komma att beröras. Vidare
skall uppgivas huruvida särskilda bestämmelser med stöd av lag. meddelats
rörande användningen av de mark- och vattenområden som beröras av företaget. Ansökningen
bör tillika innehålla ujjpgift å de fastigheter, som företaget efter ty i 14
kap. 4 § sägs förmenas angå, samt ägarnas namn och hemvist ävensom sådana nytt-janderättshavares,
vilkas rätt kan vara av företaget beroende.

Vad i 2 § stadgas om ställande av säkerhet för
förrättningskostnaden äge tillämpning jämväl i fråga om förordnande enligt
denna §.

Beträffande
företag, som avser torrläggning av mark, äger Konungen förordna, att ansökan,
som i första stycket sägs, skall ingivas till annan myndighet än Konungens
befallningshavande.

42 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

2
mom.i Kan företag antagas beröra allmänna intressen inom orten av någon
betydelse, skall förrättningsmannen utan dröjsmål översända avskrift av
kungörelsen till vederbörande kommun. Kommun äger föra talan för tillgodoseende
av allmänna intressen inom orten. Om sådan talan skall kommunen snarast
underrätta kammarkollegiet.

2
mom. Förrättningsmannen skall utan dröjsmål översända avskrift av kungörelsen
till vederbörande kommun. Kommun äger föra talan för tillgodoseende av
allmänna intressen inom orten. 0:tn sådan talan skall kommunen snarast
underrätta kammarkollegiet.

3 mom. Är fråga om företag vars
tillåtlighet kan antagas

opaginerad Kontrollera mot PDF

"
Senaste lydelse 1969: 393. "Senaste lydelse 1961:548.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

komma under Konungens prövning enligt 4 kap. 17 §, skall
avskrift av ansökningshandlingarna jämte kungörelsen översändas till statens
naturvårdsverk och statens planverk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första domstol i vattenmål be-nänmes vattendomstol.

Första domstol i vattenmäl benämnes
vattendomstol. Den tingsrätt som Konungen bestämmer skall vara vattendomstol.

Överdomstol i vattenmål
(vattenöverdomstol) är Svea hovrätt i den sammansättning nedan sägs.

Som sista
domstol i vattenmål dömer högsta domstolen.

Angående domstol i vatteimiål och rättegången i sådant mål
gälle i allt, varom ej i deima lag eller annan lag eller författning är
särskilt stadgat, vad i fråga om allmän domstol är föreskrivet, där det
tillämphgt är.

2 §1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vattendomstol består av en vattenrättsdomare såsom
ordförande samt såsom övriga ledamöter två vattenrättsingenjörer och två vattenrättsnämndemän.
Är anläggning, företag eller annat, varom i vattenmål är fråga, utan nämnvärd
inverkan å vattenförhållandena och beröres därav ej heller motstående intresse
av någon betydelse, vare dock i sådant mål vattendomstolen beslutför med vattenrättsdomaren
och vattenrättsnämndemännen samt allenast en vattenrättsingenjör.

Vattenrättsdomare skall vara lagkunnig, i domarevärv
erfaren man.

Vattenrättsingenjörerna skola vara i vattenfrågors
tekniska behandling sakkunniga och erfarna män.

Vattenrättsnämndemännen böra vara allmänt betrodda, om sin
orts förhållanden kunniga män och må ej hava uppnått sextiofem års ål-

> Senaste lydelse 1946: 839. " Senaste lydelse
1969: 804.

Vattendomstol består av ordförande, en teknisk ledamot
samt två nämndemän. Ytterligare en teknisk ledamot får ingå i domstolen efter
ordförandens bestämmande.

Ordföranden utses bland de lagfarna
domarna i tingsrätten. Han benämnes vattenrättsdomare.

Teknisk ledamot skall ha teknisk utbildning och
erfarenhet av vattenfrågors behandling.

Nämndeman skall vara nämndeman i
fastighetsdomstol inom vattendomstolens domsområde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

der; och skall i övrigt om valbarhet till
vattenrättsnämndeman vad om nämndeman vid tingsrätt är stadgat äga motsvarande
tillämpning. Den, som uppnått sextiofem års ålder, må utan hinder därav
tjänstgöra i mål, varmed han förut såsom vattenrättsnämndeman tagit befattning.

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vattenrättsdomare och vattenrättsingenjör utnämnas av Konungen,
som tillika bestämmer, om samme vattenrättsingenjör skall tjänstgöra vid mera
än en vattendomstol.

Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer utser vattenrättsdomare
samt utnämner eller förordnar teknisk ledamot.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Av de till vattenrättsnämtide-män valda skola i
vattendomstolen tjänstgöra de två, som av vattenrättsdomaren för varje mål
kallas därtill. Till tjänstgöring böra kallas nämndemän från det län, som beröres
av det ifrågavarande målet; avser målet företag, som berör mer än ett län,
avgöre vattenrättsdomaren, om nämndemännen skola tagas från olika län eller
från ett av dem.

Hålles vattendomstolens sammanträde vid syn på stället,
böra företrädesvis de närmast boende nämndemännen kallas att tjänstgöra.

Är vattendomstolen enligt vad i 2 § sägs beslutför med
allenast en vattenrättsingenjör, skall vattenrättsdomaren till tjänstgöring i
domstolen kalla den av vattenrätts' ingenjörerna, som företrädesvis äger
sakkunskap i det ämne varom fråga är.

Nämndeman tjänstgör efter kallelse av vattenrättsdomaren.
Till tjänstgöring böra företrädesvis kallas nämndemän från den domsaga till
vilken målet närmast har anknytning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

" Senaste lydelse 1932: 208. " Senaste lydelse
1941: 614.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Antalet vattendomstolar bestämmes av Konungen.

riket

opaginerad Kontrollera mot PDF

Gränserna för de till varje
vattendomstol hörande områden skola följa vattendelare mellan olika
vattensystem, efter ty Konungen närmare förordnar.

11 §2

opaginerad Kontrollera mot PDF

För sina sammanträden vare vattendomstol berättigad att
disponera över nödiga lokaler i tings-eller rådhus, allmän skola eller annan
allmän byggnad, som icke är för tillfället upptagen för sitt huvudsakliga
ändamål eller utgöres av gudstjänstlokal. Vällas särskilda utgifter för
uppvärmning, belysning, städning eller dylikt, skola de ersättas.

Vattendomstol får för sina sammanträden förfoga över
behövliga lokaler i domstolsbyggnad eller annan allmän byggnad, som ej är
upptagen för sitt huvudsakliga ändamål eller utgöres av gudstjänstlokal.
Vällas särskilda utgifter för uppvärmning, belysning, städning eller dylikt,
skola de ersättas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna i första stycket skola gälla jämväl i fråga om sammanträden
för muntlig förberedelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 §

Yppas vid överläggning i vattendomstol
skiljaktiga meningar, vare lag som i rättegångsbalken stadgas beträffande
domstol, där allenast lagfarna ledamöter hava säte i rätten. Vid omröstning
säge vattenrättsdomaren sin mening först, därefter vattenrättsingenjörerna och
sist nämndemännen.

21

Yppas vid överläggning i vattendomstol
skiljaktiga meningar, vare lag som i rättegångsbalken stadgas beträffande
domstol, där allenast lagfarna ledamöter hava säte i rätten. Vid omröstning
säge vattenrättsdomaren sin mening först, därefter de tekniska ledamöterna och
sist nämndemännen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

27 §

2 mom.22 Ansökan enligt 17 § 2
skall vara åtföljd av de ritningar jämte beskrivning och andra handlingar samt
innehålla de upplysningar, vilka erfordras för bedömande av det tillämnade
företagets beskaffenhet, omfattning och verkningar. Särskilt skola så
fullständigt som möjligt uppgivas den eller de fastigheter, vara byggandet
skall ske eller vilka företaget eljest efter ty i 14 kap. 4 § sägs angår,
vederbörande ägares och nyttjanderättshavares namn och hemvist samt, om
företaget ej är av större omfattning, de ersättningsbelopp sökanden förmenar
böra till följd av företaget utgå till dylik fastighetsägare eller andra. Är
fråga om utförande av byggnad för vattens tillgodogörande, skall uppgift
lämnas å det

" Senaste lydelse 1961:548. " Senaste lydelse
1946: 839. " Senaste lydelse 1969: 393.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

område, med vilket, enligt sökandens åsikt, rätten till
vattnets tillgodogörande lämpligen bör vara för framtiden förenad. Beträffande
anläggning för uttagande av vattenkraft varde därjämte storleken av den vattenkraft,
som beräknas kunna vid lågvatten uttagas genom anläggningen, uppgiven.

I fråga om ansökan enligt 17 § 3, 4, 5, 7, 8, 9, 11 och 19
skall vad i första stycket stadgas i tillämpliga delar lända till
efterrättelse.

/ ansökan enligt 17 § 211 och 19
skall uppgivas huruvida särskilda bestämmelser med stöd av lag meddelats
rörande användningen av de mark- och vattenområden som beröras av företaget.

6 mom.2* Ansökan rörande företag av betydande
omfattning eller ingripande beskaffenhet skall innehålla uppgift om de
åtgärder sökanden må hava vidtagit för att bereda Konungens befallningshavande
i det län, inom vilket företaget huvudsakligen skall verkställas, samt
övriga av företaget berörda myndigheter och sammanslutningar tillfälle att
vid planläggningen av företaget framföra önskemål med hänsyn till
företagets verkningar ur allmän synpunkt ävensom om vad i anledning av sådana
åtgärder huvudsakligen förekommit.

Konungen äger för riket i dess helhet eller viss del
därav meddela bestämmelser angående skyldighet för den som vill utföra
företag enligt denna lag att före ansökningens ingivande vidtaga åtgärder
för ändamål, varom i första stycket sägs, samt att gälda kostnad, som i
samband med sådan förberedelse åsamkas det allmänna.

6 mom. Ansökan rörande företag, vars tillåtlighet kan
antagas komma under Konungens prövning enligt 4 kap. 17 §, skall innehålla
uppgift om de åtgärder sökanden har vidtagit på grund av 4 kap. 19 § första
stycket samt om vad som huvudsakligen förekommit med anledning av dessa åtgärder.

Ansökan som avses i första stycket skall åtföljas av en
översiktlig redogörelse för sökandens bedömning av det tillämnade företagets
betydelse från allmänna planeringssynpunkter samt uppgift om annat företag
enligt denna lag som med sannolikhet kan antagas bli erforderligt för ett
ändamålsenligt utnyttjande av det sökta företaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

29 §

I mål, som i 27 § 1 och 5 mom.
avses, skola samtiiga ansökningshandlingar ingivas i tre samt i övriga
ansökningsmål i sex exemplar. Där så finnes erforderligt, må vat-

". Senaste lydelse 1952:235. "Senaste lydelse
1948:479.

2 Riksdagen 1971. 7 saml. Nr 13

21

I mål, som i 27 § 1 och 5 mom.
avses, skola samtliga ansökningshandlingar ingivas i tre exemplar, i mål som
avses i 27 § 6 mom. i åtta exemplar samt i övriga an-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

tenrättsdomaren föreskriva, att ytterhgare ett eller
flera exemplar skola ingivas.

Föreslagen lydelse

sökningsmål i sex exemplar. Där så finnes erforderligt, må
vatten-rättsdomarén föreskriva, att ytterligare ett eller flera exemplar skola
ingivas.

Hava ansökningshandhngar ej
ingivits i nödigt antal exemplar, eller finner vattenrättsdomaren handlingarna
eljest i något avseende ofullständiga, förelägge han sökanden viss tid att
ingiva vad ytterligare erfordras, vid äventyr, om det försummas, att
ansökningen förklaras förfallen.

34 §25

Finnes fastighet, till vars ägare
enligt 33 § underrättelse skall utsändas, tillhöra kronan eller allmän anstalt,
eller av kronan eller dylik anstalt innehavas under nyttjanderätt, insände
vattenrättsdomaren utan dröjsmål underrättelse om kungörelsens innehåll till
Konungens befallningshavande i det län, där fastigheten är belägen; och åligge
Konungens befallningshavande att ofördröjligen förordna ombud till bevakande
av kronans eller anstaltens rätt eller, där sådant bevakande tillkommer annan
myndighet, överlämna underrättelsen till den myndighet.

Är i ansökningen fråga om
före- I mål som avses i 17 § 211 tag, som avses i 27 § 6 mom.,
skall och 19 skall vattenrättsdomaren ett exemplar av
ansökningshand- alltid sända kungörelsen till Ungarna jämte
kungörelsen över- Konungens befallningshavande. sändas till Konungens
befallningshavande i det län, inom vilket företaget huvudsakligen skall verkställas.

35 §

3 mom.2o I mål, som avses i 17 § 211, 18 och 19, ävensom i mål, som
anhängiggjorts genom ansökan enligt 2 kap. 8 § andra stycket samt 4 kap. 1 §
sista stycket och 14 § andra och femte styckena, må kommun föra talan för
tillgodoseende av allmänna intressen inom orten. Om sådan talan skall kommunen
snarast underrätta kammarkollegiet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kan företag, som avses i första stycket, antagas beröra
allmänna intressen inom orten av någon betydelse, skall vattenrättsdomaren
utan dröjsmål översända kungörelsen till vederbörande kommun. Är fråga om
ansökan om tillstånd att tillgodogöra grundvatten, skall dock kungörelsen
städse tillställas kommun, inom vars område tillgången på grundvatten kan
påverkas.

/ mål, som avses i första stycket, skall
vattenrättsdomarén utan dröjsmål översända kungörelsen till vederbörande
kommun. Är fråga om ansökan om tillstånd att tillgodogöra grundvatten, skall
kungörelsen städse tillställas kommun, inom vars område tillgången på
grundvatten kan påverkas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

" Senaste lydelse 1961: 548. »« Senaste lydelse 1969:
396.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JuU1971:13

Nuvarande
lydelse

19

Föreslagen
lydelse

4 mom. Gäller ansökan företag som avses i 27 § 6
mom., skall ett exemplar av ansökningshandlingarna jämte kungörelsen
översändas till statens naturvårdsverk, statens planverk och Konungens
befallningshavande samt, om företaget avser grundvattentäkt, kammarkollegiet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Då
handling i vattenmål skall delgivas genom rättens försorg, förordne därom
vattenrättsdomaren eller vattenrättssekreterare.

Då
handling i vattenmäl skall delgivas genom rättens försorg, förordnar därom
vattenrättsdomaren eller den som är behörig därtill enligt bestämmelser som
Konungen meddelar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kallelse
av vittne och sakkunnig beslutas av vattenrättsdomaren.

45 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

2
mom.2ä Vattenrättsdomaren ma ock, där så finnes lämpligt, uppdraga ät
vattenrättsingenjörerna eller en av dem att, med eller utan biträde av
vattenrättsnämndemännen eller en av dem, verkställa undersökning å stället. I
enklare fall må sådant uppdrag kunna lämnas åt vattenrättsnämndemännen eller
en av dem.

2
mom. Vattenrättsdomaren kan uppdraga åt teknisk ledamot att, med eller utan
biträde av nämndemännen eller en av dem, verkställa undersökning å stället. I
enklare fall kan sådant uppdrag lämnas åt nämndemännen eller en av dem.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om tiden för sådan undersökning skall
vattenrättsdomaren meddela parterna underrättelse i den för kallelseir till dem
bestämda ordning. Protokoll över undersökningen skall föras av den,
vattenrättsdomaren därtill förordnat, och sedermera tillställas
vattenrättsdomarén. Där undersökning sker allenast såsom förberedelse för domstolens
sammanträde till syn pä stället, vare dock underrättelse och protokoll, som nu
nämnts, ej av nöden.

52
§29

Menar part, att ledamot i vattendomstolen är jävig,
framställe invändningen vid första domstolssammanträde, då den, som jävet
angår, har säte i domstolen, eller, där parten då var av laga förfall hindrad
att irir ställa sig eller den omständighet, vara jävet grundas, då ej var för
handen eller parten kunnig, vid nästa sammanträde efter det förfallet upphörde
eller han om jävet erhöll kännedom. Hålles vattendomstolens

"
Senaste lydelse 1960: 304. 2» Senaste lydelse 1920: 459. " Senaste lydelse
1969: 804.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

sanunanträde,
som nu nämnts, vid syn på stället, skall jävet framställas före synegångens
början. Försummas vad sålunda stadgats, vare parts rätt att framställa
invändningen försutten.

Jäv mot ledamot i vattendomstol må ock i högre rätt
göras, där den part, som vill frågan väcka, av annan orsak än förfallolös
utevaro ej förrän i den högre rätten haft tillfälle att framställa jävet.
Beträffande rätt till talan mot vattendomstols beslut rörande jäv mot ledamot i
domstolen gälle vad i rättegångsbalken finnes stadgat angående beslut om jäv
mot lagfaren domare i tingsrätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslut
varigenom jävsinvändning mot vattenrättsnämndeman varder gillad skall ej
medföra någon verkan till rubbning eller upphävande av åtgärd eller beslut,
som tillkommit innan invändningen gjordes, där övriga ledamöter varit om
åtgärden eller beslutet ense.

Beslut
varigenom jävsinvändning mot nämndeman varder gillad skall ej medföra någon
verkan till mbbning eller upphävande av åtgärd eller beslut, som tillkommit
innan invändningen gjordes, där övriga ledamöter varit om åtgärden eller
beslutet ense.

opaginerad Kontrollera mot PDF

71 §

30

Beträffande fråga, vari det enligt förestående
stadganden tillkommer vattemättsdomaren att besluta, bör han, där frågans beskaffenhet
det påkallar, rådgöra med teknisk ledamot.

Beträffande fråga, vari det enligt förestående
stadganden tillkommer vattemättsdomaren att besluta, bör han, där frågans beskaffenhet
det påkallar, rådgöra med vattenrättsingenjörerna.

Av vattenrättsdomarens beslut är vattendomstolen ej
förhindrad att annorlunda förordna.

72 § 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid
vattendomstolens sammanträde skall av tjänsteman vid vattendomstolen föras
protokoll, som undertecknas av honom. Vattenrättsdomaren äge, då omständigheterna
föranleda därtill, själv föra protokollet. Protokoll skall föras särskilt för
varje mål.

Vid
vattendomstolens sammanträde skall av tjänsteman vid tingsrätten föras
protokoll, som undertecknas av honom. Vattenrättsdomaren äge, då omständigheterna
föranleda därtill, själv föra protokollet. Protokoll skall föras särskilt för
varje mål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vattenrättsdomaren äge förordna, att utsaga av
part, målsägande, vittne eller sakkunnig skall i stället för att antecknas i
protokollet upptagas genom stenograf! eller på fonetisk väg. I denna ordning
må ock upptagas sammanfattning av utsaga, avseende vad som kan antagas vara av
betydelse i målet.

Stenograf
utses av vattenrättsdomarén. Ej må den anlitas som protokollförare eller
stenograf, vilken till saken eller till part står i sådant förhållande, att
hans tillförlitiighet därigenom kan anses förringad. Protokollförare och
stenograf skola hava avlagt ed eller försäkran enligt vad i rättegångsbalken
stadgas.

"
Senaste lydelse 1920:459. > Senaste lydelse 1960: 304.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Närmare föreskrifter om protokoll och om vad som
upptagits enligt andra stycket meddelas av Konungen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

73 § 32

För varje ansökningsmål skall uppiättas en akt,
omfattande ett exemplar av samtiiga de handlingar, som i målet ingivits, samt
de i målet förda protokoll så ock avskrift av de utav vattenrättsdomaren i
målet utfärdade kungörelser och meddelade beslut ävensom av vattendomstolens
utslag i målet.

Vid
akten skall jämväl fogas en av vattenrättsdomaren eller annan tjänsteman vid
vattendomstolen underskriven förteckning över de underrättelser, vilka på
grvmd av bestämmelserna i 33 och 47 §§ blivit å posten avlämnade; och skall
förteckningen angiva den dag, då avlämnandet skett. Förteckningen må, såframt
det fmnes lämpligt, utgöras av hänvisning till uppgifter i akten om sakägares
namn och hemvist. Där ej av eljest föreliggande omständigheter annat förhållande
framgår, utgöre förteckning, som nu nämnts, bevis att den uppgivna dagen
underrättelser avsänts under angivna adresser.

Inom sex veckor efter utgången av vaT]e kvartal
skall till vattenöverdomstolen uisändas renoverat exemplar av akterna i de
ansökningsmål, vilka avgjorts genom beslut, som under kvartalet vunnit laga
kraft.

Närmare föreskrifter om
aktbildning meddelas av Konungen.

Vid akten
skall jämväl fogas en av vattenrättsdomaren eller annan tjänsteman vid
tingsrätten under-slcriven förteckning över de underrättelser, vilka på grund
av bestämmelserna i 33 och 47 §§ blivit å posten avlämnade; och skall förteckningen
angiva den dag, då av-läimnandet skett. Förteckningen må, såframt det finnes
lämpligt, utgöras av hänvisning till uppgifter i akten om sakägares namn och
hemvist. Där ej av eljest föreliggande omständigheter annat förhållande
framgår, utgöre förteckning, som nu nämnts, bevis att den uppgivna dagen
underrättelser avsänts under angivna adresser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad
i 425 §§, 49 § första stycket, 50 § första stycket, 51 och 52 §§, 55 § första
stycket, 56 § första stycket, 57, 58, 64, 67, 70 72 §§, 73 § första, tredje
och fjärde styckena samt 74 § stadgas beträffande ansöknmgsmål skall, där ej
annat framgår av vad nedan i deima § sägs, äga motsvarande tillämpning i fråga
om stämningsmål.

Vad
i 42-45 §§, 49 § första stycket, 50 § första stycket, 52 §, 5:5 § första
stycket, 56 § första stycket, 57, 58, 64, 67, 7072 §§, 73 § första, tredje och
fjärde styckena samt 74 § stadgas beträffande ansökningsmål skall, där ej
annat framgår av vad nedan i denna § sägs, äga motsvarande tillämpning i fråga
om stänmings-mål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I mål enligt 17 § 29 eller 36, vilket avser arbete
till förebyggande eller avhjälpande av skada eller olägenhet till följd av
företag enligt denna lag, skola jämväl bestämmelserna i 46 § äga motsvarande
tillämpning.

"
Senaste lydelse 1960: 304. " Senaste lydelse 1960: 304.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 22

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Utiåtande, som i 45; § sägs, skall hållas för
partema tillgängligt å vattenrättsdomarens tjänsterum.

I
de fall, då enligt vad för ansökningsmål finnes föreskrivet parterna skola
erhålla besked i den för kallelser till dem i 32 § bestämda ordning, skall i
stämningsmål med avseende å sättet för meddelande av sådant besked i stället
lända till efterrättelse vad om delgivning är stadgat.

92
§3*

Vad i 29 § andra stycket, 3941 §§, 56 § första
stycket, 60 § första, andra och fjärde styckena, 7072 §§, 73 § första, tredje
och fjärde styckena samt 74 § stadgas beträffande ansökningsmål skall äga
motsvarande tillämpning å underställningsmål ävensom i tillämpliga delar å
be-svärsmäl vid vattendomstolen, 60 § dock med iakttagande av bestämmelserna i
3 kap. 11 §, 6 kap. 3 § 1 mom. samt 7 kap. 45 och 55 §§.

Bestämmelsema i 4245, 48, Bestämmelserna i 4245,
48,

49 §§, 50 § första stycket, 51, 52, 49 §§, 50 § första stycket, 52, 54,

54, 55, 5759, 6264, 66 och 55, 5759, 6264, 66 och 67 §§

67 §§ skola i tillämpliga delar gäl- skola i tillämpliga delar gälla he

la besvärsmål vid vattendomstolen svärsmål vid vattendomstolen och

och underställningsmäl. underställningsmål.

99
§35

Vill part vädja mot vattendom- Vill part vädja mot
vattendom

stols dom i mål, som ej är brott- stols dom i mål, som ej är brott

mål, skall han inom två veckor mål, skall han inom två veckor

från den dag, då domen gavs, hos från den dag, då domen gavs, hos

vattenrättsdomaren anmäla vad. vattenrättsdomaren anmäla vad.

Hos vattenrättssekreterare må ock Vadeanmälan kan också mottagas

vädjas; pröve dock vattenrättsdo- av annan som är behörig därtill

maren, huruvida sålunda gjord va- enligt bestämmelser som Konung-

deanmälan rätteligen skett. en meddelar; pröve dock vatten-

rättsdomaren,
huruvida sålunda gjord vadeanmälan rätteligen skett.

Part, som arunält vad, skall inom fyra veckor från
den dag, då domen gavs, fullfölja vadet genom att till vattenrättsdomaren
inkomma med vadeinlaga.

14
kap.

5 §

1 mom.36 Vill någon för uppgörande av plan eller
eljest såsom förberedelse till företag enligt denna lag verkställa mätningar,
avvägningar eller andra undersökningsarbeten å fastighet, som äges eller
innehaves av annan, äge Konungens befallningshavande, när skäl därtill äro,
föreskriva, att erforderligt tillträde till fastigheten uiider viss tid skall
lämnas.

"
Senaste lydelse 1969:393. " Senaste lydelse 1960: 304. »« Senaste lydelse
1952: 235.

s. 13 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 23

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Konungens
befallningshavande må ock, där för utförande av undersökningsarbete erfordras,
att ett eller flera vattenmärken eller observationsrör utsättas, stadga
förbud, vid vite, att rubba eller skada sådant märke eller rÖr.

Vid
undersökningsarbetets utförande skall så förfaras, att skada därav ej eller
allenast såvitt den är oundviklig orsakas annan; växande träd må ej fällas utan
särskilt medgivande av Konungens befallningshavande. För skada och intrång, som
vållas av arbetet, skall ersättning gäldas med fulla värdet; och vare den, som
verkställer eller låter verkställa arbetet, pliktig att, om Konungens
befallningshavande prövar det nödigt, före arbetets påbörjande ställa säkerhet
för ersättningens gäldande.

Talan om ersättning enligt andra stycket upptages
av den fastighetsdomstol, inom vars område fastigheten är belägen.

Konungen äger utfärda närmare lorskrifter angående
utförande av undersökningsarbeten, som ovan avses, och vad därmed äger samband.

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1972.

2.
Mål som före ikraftträdandet
anhängiggjorts hos vattendomstol handlägges enligt äldre bestämmelser, I fråga
om vattendomstols sammansättning gäller detta dock endast sådan
huvudförhandling som påbörjats före ikraftträdandet. .

3.
Har förrättningsman före
ikraftträdandet förordnats enligt 10 kap. 32 § för att handlägga
syneförrättning rörande företag enligt 3 eller 7 kap., tillämpas äldre
bestämmelser på förrättningen.

4.
Mål som är anhängigt hos
exprcipriationsdomstol vid ikraftträdandet prövas av fastighetsdomstol, om huvudförhandling
ej påbörjats dessförinnan.

5.
Mål som vid ikraftträdandet är
anhängigt hos allmän domstol handlägges enligt äldre bestämmelser.

6.
Vad i lag eller annan
författning föreskrives om vattenrättsingenjör och vattenrättsnämndeman skall
i stället avse teknisk ledamot och nämndeman i vattendomstol.

s. 14 Kontrollera mot PDF

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1962: 627) om vissa åtgärder för utnyttjande

av
vattenkraft vid krig m. m.

Härigenom
förordnas, att 7 och 14 §§ lagen (1962: 627) om vissa åtgärder för utnyttjande
av vattenkraft vid krig m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna i 4 kap. 112 och iö §§ vattenlagen
skola ej äga tillämpning i fråga om företag enligt denna lag.

Är
företag enligt denna lag av betydande omfattning eller ingripande
beskaffenhet, kan Konungen förbehålla sig prövning av frågan huruvida
företaget får komma till stånd. I sådant fall äger vad i 4 kap. 17, 18 och 20
§§ vattenlagen (1918: 523) föreskrives om Konungens prövningsrätt motsvarande
tillämpning.

Bestämmelserna
i 4 kap. 112, 16 och 19 §§ vattenlagen skola ej äga tillämpning i fråga om
företag enligt denna lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Befinner
sig riket i krig, skall vad i 11 kap. 27 § 6 mom. vattenlagen är stadgat icke
äga tillämpning i mål, som avses i denna lag.

Bestämmelserna
i 11 kap. 27 § 6 mom. första stycket vattenlagen (1918: 523) skola ej äga
tillämpning i mål som avses i denna lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JuU1971:13 25

3
Förslag till

Lag
om ändring i statstjänstemannalagen (1965: 274)

Härigenom förordnas, att 11 §
statstjänstémanhalageii (1965:274) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

11
§1

Tjänsteman är skyldig att utöva annan statlig
tjänst enhgt bestämmelser som Konungen meddelar.

Innehavare av ordinarie domar- Innehavare
av ordinarie domar

tjänst är icke skyldig att utöva an- tjänst är icke
skyldig att utöva an

nan statlig tjänst än jämställd eller nan statlig tjänst än
jämställd eller

högre domartjänst vid den domstol hiigre domartjänst vid den domstol

han tillhör. Annan ordinarie im- han tillhör. Annan ordinarie un

derrättsdomare än lagman är dock derrättsdomare än lagman är dock

skyldig att dessutom tjänstgöra slyldig att
dessutom tjänstgöra

som ledamot i arman underrätt scvm ledamot i annan underrätt

inom samma hovrättsområde vid inom sanuna hovrättsområde vid

handläggning för vilken kräves handläggning för
vilken kräves

flera lagfarna domare än en. Så- flera lagfarna domare än en.

dan tjänstgöringsskyldighet åligger

också ordinarie vattenrättsdomare.

Ordinarie vattenrättsingenjör år

skyldig att tjänstgöra som teknisk

ledamot i fastighetsdomstol.

I den mån Konungen föreskriver är tjänsteman hos
central förvaltningsmyndighet eller hos myndighet eller inrättning, vilken
lyder under central förvaltningsmyndighet, skyldig att utöva tjänst vid
myndighet eller allmän inrättning som icke är statlig men står under tillsyn
av förvaltningsmyndigheten. Sådan föreskrift må meddelas endast om särskilda
skäl föreligga.

Denna
lag träder i kraft den 1 januairi 1972.

Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om den som efter ikraftträdandet
iimehar ordinarie tjänst som vattenrättsdomare eller vattenrättsingenjör.

>
Senaste lydelse 1969:251.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969: 246) om fastighetsdomstol

Härigenom förordnas, att 1, 3, 4 och 7 §§ lagen (1969:
246) om fastighetsdomstol skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

I varje län skall finnas en fastighetsdomstol. Konungen
kan dock föreskriva att annat område än län skall utgöra domkrets för fastighetsdomstol.
Den allmänna underrätt som Konungen bestämmer skall vara fastighetsdomstol.

Fastighetsdomstol upptager de mål
och ärenden som anges i särskild lag eller författning.

I varje län skall finnas en fastighetsdomstol. Konungen
kan dock föreskriva att annat område än län skall utgöra domkrets för fastighetsdomstol
eller att flera fastighetsdomstolar skall finnas för samma område. Den
tingsrätt som Konungen bestämmer skall vara fastighetsdomstol.

Fastighetsdomstol upptager de mål och ärenden som anges i
särskild lag eller författning. Om flera fastighetsdomstolar skall finnas för
samma område, bestämmer Konungen hur skilda slag av mål och ärenden skall
fördelas mellan domstolarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fastighetsdomstol består av ordförande samt fyra andra
ledamöter, varav två nämndemän.

Fastighetsdomstol består av två lagfarna ledamöter, en
teknisk ledamot och två nämndemän. Om särskilda skäl föreligger, kan efter
ordförandens bestämmande ytterligare en teknisk ledamot ingå i domstolen.

I mål eller ärende angående arrende, hyra, bostadsrätt
eller tvångsförvaltning av bostadsfastighet består domstolen dock av två
lagfarna ledamöter och tre nämndemän. Teknisk ledamot får efter ordförandens
bestämmande ingå i domstolen i stället för en av nämndemännen, om målets beskaffenhet
eller annat särskilt skäl föranleder det.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1970:1022.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Ordföranden utses bland de lagfarna domarna i den
allmänna underrätten. Av domstolens övriga ledamöter skall en vara lagfaren
domare i underrätten eller i annan underrätt eller i vattendomstol samt en ha
teknisk utbildning och erfarenhet av fastighetsbildning eller
fastighetsvärdering.

Nämndemännen
bör vara allt-mänt betrodda och väl förtrogna med sin orts förhållanden.

Om fastighetsdomstols sammansättning i hyresmål
finns särskild föreskrift.

Föreslagen lydelse

En av de lagfarna ledamöterna skall vara ordförande
i fastighetsdomstolen. Denne utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten.
Den andre lagfarne ledamoten skall vara lagfaren domare i tingsrätten eller i
annan tingsrätt. Teknisk ledamot skall ha teknisk utbildning och erfarenhet
av fastighetsbildning eller fastighetsvärdering. Nämndemännen bör vara allmänt
betrodda och väl förtrogna med sin orts förhållanden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid
måls avgörande utan huvudförhandling samt vid annan handläggning som ej sker
vid huvudförhandling eller syn på stället är fastighetsdomstol domför utan
nämndemännen eller, i den omfattning Konungen bestämmer, med en lagfaren
ledamot.

Åtgärd som avser endast måls beredande får i den
omfattning Konungen bestämmer vidtagas av lagfaren eller teknisk ledamot i
fastighetsdomstolen eller av tjänsteman vid underrätten.

När
mål enligt särskilda bestämmelser efter prövning av själva saken avgöres utan
huvudförhand-Ung är fastighetsdomstol domför utan nämndemännen. / övrigt är
fastighetsdomstol vid handläggning av mål domför med en lagfa-iren ledamot i
samma utsträckning som föreskrives för tingsrätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Val
av nämndeman i fastighetsdomstol förrättas i kommun, som ensam bildar domsaga,
av kommunens fullmäktige samt i annat fall inför underrätt av valmän som utses
av fullmäktige i varje kommun inom domsagan. Bestämmelserna i kommunallagen
den 18 december 1953 (nr 753) om ersättning till fullmäktig äger motsvarande
tillämpning.

Konungen eller myndighet, som antal valmän jämte
suppleanter för

Val
av nämndeman i fastighetsdomstol förrättas i kommun, som ensam bildar domsaga,
av kommunens fullmäktige samt i annat iall inför tingsrätt av valmän som utses
av fullmäktige i varje kommun inom domsagan. Bestämmelserna i kommunallagen
den 18 december 1953 (nr 753) om ersättning till fullmäktig äger motsvarande
tillämpning.

Konungen
bestämmer, fastställer det dera som skall utses.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JuU1971:13 28

Nuvarande
lydelse Föreslägen lydelse

Klagan över valet föres genom besvär hos hovrätten.
Mot hovrättens beslut får talan ej föras.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Om
Konungen ej bestämmer annat skall vad som i lag eller annan författning
föreskrives om ägodelningsrätt och expropriationsdomstol i stället avse fastighetsdomstol
samt vad som föreskrives om ägodelnings-domare, ägodelningsnämndeman och
expropriationstekniker i stället avse ordförande, nämndeman och teknisk ledamot
i fastighetsdomstol.

5
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1917:189) om expropriation

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1917:189) om
expropria-tioni,

dels att 13,1519, 28 och
29 §§ skall upphöra att gälla, dels att 14, 20, 38, 42, 67, 72, 89, 96 och 104
§§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

14
§2

Första
domstol i expropriations- Första domstol i expropriations-

mål är
expropriationsdomstol, en mål är fastighetsdomstol, för varje domsaga eller
stad med rådhusrätt.

20 § 3

Expropriationsmål skall uppta- Expropriationsmål
skall uppta

gas av expropriationsdomstolen i gas av fastighetsdomstolen i den

den ort, där fastigheten är belägen. ort, där fastigheten är belägen.

Skall
expropriation ske från sär- Skall expropriation ske från sär

skilda inom olika expropriations- skilda inom olika fastighetsdom

domstolars områden belägna fas- stolars områden belägna fastighe-

tigheter, som ej lämpligen kunna ter, som ej lämphgen kunna för

för expropriationsersättningens be- expropriationsersättningens be

stämmande uppskattas annat än stämmande uppskattas annat än

såsom en enhet, förordne Ko- såsom en enhet, förordne Ko

nimgen att frågan om expropria- nungen att frågan om expropria-

tionen skall i sin helhet upptagas tionen skall i sin helhet upptagas

av den av expropriationsdomsto- av den av fastighetsdomstolarna

larna Konungen bestämmer. Konungen bestämmer.

»
Senaste lydelse av 13, 1519, 28 och 29 §§ 1949: 663. Senaste lydelse 1949:
663. ' Senaste lydelse 1949: 663.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

38 § 4

Beslut i
fråga, som avses i 36 eller 37 §, må meddelas utan huvudförhandling. Innan
beslut meddelas, skok parterna erhålla tillfälle att yttra sig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mot
beslut, som av expropriationsdomstol meddelats under rättegången i fråga,
varom förmäles i första stycket, skall talan föras särskilt. Mot hovrättens
beslut i dylik fråga må talan ej föras.

Mot
beslut, som av fastighetsdomstol meddelats under rättegången i fråga, varom
förmäles i första stycket,
skall talan föras särskilt. Mot hovrättens beslut i dylik fråga må talan ej
föras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

42
§5

Så snart dom i målet vunnit laga kraft, skall genom
domstolens försorg till den som för fastighetsregistret översändas det ena
exemplaret av karta och beskrivning, som enligt 26 § andra stycket må hava
ingivits i målet, jämte sådant utdrag av handlingarna i målet och domstolens
dom, att därav framgår vilket område som avses med expropriationen. Å kartan
skall tecknas bevis, att den legat till grund för expropriationen.

Har beträffande inskriven rättighet i målet gjorts
utfästelse som avses i 30 §, skall domstolen, så snart domen vuimit laga kraft,
göra anmälan om utfästelsen till inskrivningsmyndigheten för anteckning i
fastighetsboken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
fastighet övergått till den exproprierande enligt 40 §, skall
expropriationsdomstolen, så snart lagakraftägande dom angående expropriationsersättningen
föreligger, underrätta inskrivningsmyndigheten om det belopp till vilket
löseskillingen för fastigheten slutligt bestämts.

Har
fastighet övergått till den exproprierande enligt 40 §, skall domstolen, så
snart lagakraft-iigande dom angående expropriationsersättningen föreligger,
underrätta inskrivningsmyndigheten om det belopp till vilket löseskillingen
lör fastigheten slutligt bestämts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den
exproprierande vare pliktig att, i den mån ej annat föranledes av vad i 18 kap.
6 och 8 §§ rättegångsbalken stadgas, vidkännas ä ömse sidor uppkomna kostnader
ä målet vid expropriationsdomstolen ävensom vid expropriationsersättningens
fördelning och eljest i anledning av expropriationen.

Den
exproprierande vare pliktig titt, i den mån ej annat föranledes av vad i 18
kap. 6 och 8 §§ rättegångsbalken stadgas, vidkännas ä ömse sidor uppkomna
kostnader å målet vid fastighetsdomstolen Eivensom vid expropriationsersättningens
fördelning och eljest i anledning av expropriationen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beträffande skyldigheten att svara för kostnad i
expropriationsmål i högre rätt gäller, med tillämpning i övrigt av 18 kap.
rättegångsbalken, att den exproprierande, där ej annat föranledes av 18 kap. 6
och 8 §§

* Senaste
lydelse 1966: 258.

» Senaste lydelse
1970:1008.

Senaste lydelse 1966:
258,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samma balk, alltid själv skall vidkännas sina kostnader,
så ock kostnad som åsamkas motpart genom att den exproprierande fullföljt
talan.

72 § 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föranleder undersökning, som i

71 § avses, skada, skall ersättning

därför gäldas av den, som påkallat

undersökningen. Ersättningen

skall,
om överenskommelse ej träffas, bestämmas av allmän domstol.

Föranleder undersökning, som i

71 § avses, skada, skall ersättning

därför gäldas av den, som påkallat

undersökningen. Ersättningen

skall,
om överenskommelse ej träffas, bestämmas av fastighetsdomstol.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Innan undersökningen börjas, skall
sökanden hos Konungens befallningshavande ställa pant eller borgen för
ersättningens gäldande.

89 §8

Ansölcning om expropriationsrätt för framdragande av telegraf- eller
telefonledning eUer annan elektrisk svagströmsledning skall åtföljas av
fullständig beskrivning över det tillämnade företaget med avfattning på karta
av den föreslagna ledningens sträckning, styrkt uppgift å ägare och innehavare
av fastighet, varöver ledningen skall framgå eller i vars mark den skall
nedläggas, samt, om i något avseende överenskommelse träffats, redogörelse
därför.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har fastighetens ägare förklarat sig villig att upplåta
nyttjanderätt för ändamålet och medför expropriation därav allenast ringa men,
vare Konungens tillstånd till expropriationen ej erforderligt; och skall i ty
fall den utredning, som skolat ingivas till Konungen, i stället förebringas
hos expropriationsdomstolen.

Har fastighetens ägare förklarat sig villig att upplåta
nyttjanderätt för ändamålet och medför expropriation därav allenast ringa men,
vare Konungens tillstånd till expropriationen ej erforderligt; och skall i ty
fall den utredning, som skolat ingivas till Konungen, i stället förebringas
hos fastighetsdomstolen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är egendom, som i 90 § avses, använd för lednings framdragande,
och visar sig, att ledningen hindrar eller varaktigt försvårar samfärdsel å
egendomen eller hindrar någon för samhället nödig anläggning, såsom gas-,
vatten- eller avloppsledning, spårväg, elek-

' Senaste lydelse 1949: 663. » Senaste lydelse 1949: 663.
Senaste lydelse 1949:663.

Är egendom, som i 90 § avses, använd för lednings framdragande,
och visar sig, att ledningen hindrar eller varaktigt försvårar samfärdsel å
egendomen eller hindrar någon för samhället nödig anläggning, såsom gas-,
vatten- eller avloppsledning, spårväg, elek-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

trisk
ljus- eller kraftledning, eller utgör hinder för egendomens underhåll eller
eljest för behövliga arbeten å egendomen eller är synnerligen vanprydande,
skall ledningen på bekostnad av dess ägare ändras, flyttas eller borttagas, i
den män sådant erfordras för hindrets eller olägenhetens undanröjande. Har
eljest nyttjanderätt upplåtits för framdragande av ledning, och medför denna
på grund av ändrade förhållanden betydande olägenhet för fastigheten, vare
ledningens ägare pliktig på sin bekostnad ändra eller flytta ledningen, i den
mån sådant erfordras för olägenhetens undanröjande och kan ske utan
synnerligt men för ledningen. Tvist i fråga, som nu är sagd, skall prövas av
allmän domstol.

Vill
ägare av fastighet, där ledning är framdragen, för undanröjande av därmed
förenad olägenhet för fastigheten på egen bekostnad få ledningen ändrad eller
flyttad, må Konungens befallningshavande, i den mån så prövas skäligt med hänsyn
å ena sidan till nämnda olägenhet och å andra sidan till det av ändringen eller
flyttningen följande men för ledningen, giva fastighetsägaren rätt att, om
erforderlig ändring eller flyttning ej inom viss, av Konungens
befallningshavande förelagd tid utföres av ledningens ägare, själv vidtaga
sådan åtgärd; och vare fastighetsägaren skyldig att ersätta såväl uppkommande
men för ledningen som ock, om han ej själv utfört ändringen eller flyttningen,
kostnaden härför med belopp, som i händelse av tvist bestämmes av allmän
domstol.

Föreslagen lydelse

tiisk
ljus- eller kraftledning, eller ui:gör hinder för egendomens underhåll eller
eljest för behövliga arbeten å egendomen eller är synnerligen vanprydande,
skall ledningen på bekostnad av dess ägare ändras, flyttas eller borttagas, i
d(m mån sådant erfordras för hindrets eller olägenhetens undan-rcijande. Har
eljest nyttjanderätt ui>plåtits för framdragande av ledning, och medför
denna på grund a' ändrade förhållanden betydande olägenhet för fastigheten,
vare ledningens ägare pliktig på sin bekostnad ändra eller flytta ledningen, i
den mån sådant erfordras för olägenhetens undanröjande och kan ske utan
synnerligt men för ledningen. Tvist i fråga, som nu är sagd, skall prövas av
fastighetsdomstol.

Vill
ägare av fastighet, där ledning är framdragen, för undanröjande av därmed
förenad olägenhet för fastigheten på egen bekostnad fä ledningen ändrad eller
flyttad, må Konungens befallningshavande, i den mån så prövas skäligt med
hänsyn å ena sidan till nämnda olägenhet och å andra sidan till det av
ändringen eller fl5'ttningen följande men för ledningen, giva fastighetsägaren
rätt atl:, om erforderlig ändring eller flyttning ej inom viss, av Konungens
befallningshavande förelagd tid utföres av ledningens ägare, själv vidtaga
sådan åtgärd; och vare fastighetsägaren skyldig att ersätta såväl uppkommande
men för ledningen som ock, om han ej själv utfört ändringen eller flyttningen,
kostnaden härför med be-lo])p, som i händelse av tvist bestämmes av fastighetsdomstol.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Upphör egendom att vara av den i 90 § angivna
beskaffenhet, vare förut förvärvad rätt att hava ledning där framdragen ej
längre gällande.

s. 32 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 32

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

104
§10

Sökes för ändamål, som i 1 § 8 sägs, rätt till
expropriation av mark, som sökanden innehar med nyttjanderätt och vara honom
tillhörig byggnad finnes uppförd, äger Konungen förordna, att sökanden icke må
mot sitt bestridande förpliktas att avflytta tidigare än å den fardag, som
infaller näst efter det ansökningen blivit prövad. Bifalles ansökningen, äger
sökanden, utan hinder av vad eljest skulle gälla, kvarsitta i avvaktan att
expropriationen fullbordas eller, om expropriationsrätten upphör eller
förverkas, till den fardag, som infaller näst därefter.

Därest på grund av vad i första Därest på
grund av vad i första

stycket stadgas sökanden sitter stycket stadgas sökanden sitter

kvar utöver den dag, då nyttjande- kvar utöver den dag, då nyttjande-

rätten eljest skolat upphöra, njute rätten eljest skolat upphöra, njute

jordägaren skälig ersättning som, jordägaren skälig ersättning som,

där överenskommelse ej träffas, där överenskommelse ej träffas,

bestämmes av allmän domstol, bestämmes av fastighetsdomstol.

Kommer expropriation ej till stånd Kommer expropriation ej till stånd

och är sökandens rätt att bortföra och är sökandens rätt att bortföra

byggnaden eller annat, som han byggnaden eller annat, som han

påkostat, enligt avtal eller bestäm- påkostat, enligt avtal eller bestäm

melse i lag begränsad till viss tid melse i lag begränsad till viss tid

efter nyttjanderättens upphörande, efter nyttjanderättens upphörande,

varde tiden för bortförandet räk- varde tiden för bortförandet räk

nad från den dag, då marken skall nad från den dag, då marken skall

avträdas. avträdas.

Exproprieras det med ansökningen avsedda området,
må vid uppskattning av dess värde hänsyn icke tagas till förbättring, vilken
området vunnit genom arbete eller kostnad, som sökanden eller föregående
innehavare, vars rätt övergått å denne, nedlagt å området utöver vad honom
ålegat enligt vad vid upplåtelsen avtalats eller uppenbarligen varit fömtsatt.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Mål
som vid ikraftträdandet är anhängigt hos expropriationsdomstol prövas av
fastighetsdomstol, om huvudförhandling ej påbörjats dessförinnan. Mål som vid
ikraftträdandet är anhängigt hos allmän domstol handlägges enligt äldre
bestämmelser.

"
Senaste lydelse 1949: 663.

s. 33 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 33

6
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1942: 350) om fornminnen

Härigenom förordnas, att i lagen (1942: 350) om
foramuinen skall införas en ny paragraf, 17 §i, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

17
§

Fråga om ersättning eller kostnad enligt 5 §
tredje stycket, 7 § första stycket, 9 § första stycket eller 9 a § tredje
stycket prövas av den fastighetsdomstol inom vars område fornlämningen är
belägen.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Mål
som vid ikraftträdandet är anhängigt hos domstol handlägges enligt äldre
bestämmelser.

'
Förutvarande 17 § upphävd genom 1967: 77.

7
Förslag tDI

Lag
om ändring i byggnadslagen (1947: 385)

Härigenom förordnas, att 23, 45, 53, 65, 70, 75,
113 och 137 §§ byggnadslagen (1947: 385) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

23
§1

Kan överenskommelse ; ersätt- Kan
överenskommelse i ersätt

ningsfrågan icke träffas, skall den ningsfrägan icke träffas, skall den

som vill framställa ersättningsan- som vill framställa ersättningsan

språk instämma sin talan till ex- språk instämma sin talan till fas-

propriationsdomstolen i den ort tighetsdomstolen. Jämväl staden

där marken är. Jämväl staden äger äger påkalla prövning av ersätt-

påkalla prövning av ersättningsfrå- ningsfrägan enligt vad nu sagts,

gan enligt vad nu sagts.

Staden skall vidkännas å ömse sidor uppkomna
kostnader å målet, såframt ej domstolen med hänsyn till omständigheterna
finner skäligt annorlunda förordna.

>
Senaste lydelse 1949: 666.

3
Riksdagen 1971. 7 saml. Nr 13

s. 34 Kontrollera mot PDF

JuU
1971:13 . 34

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

45 §2

Är, i annat fall än i 44 eller 44 a
§ sägs, mark som ingår i byggnadskvarter icke bebyggd i huvudsaklig
överensstämmelse med stadsplanen och kan stadsplanens genomförande ej förväntas
äga mm inom skälig tid utan stadens ingripande, må Konungen medgiva staden att
lösa marken i den mån så erfordras. Kan syftet vinnas genom att staden
allenast löser å marken uppförd byggnad för nedriyning, må Konungen lämna
tillstånd därtill. Är marken i stadens ägo, må i samma ordning medgivas staden
att lösa särskild rätt som besvärar marken och hindrar eller försvårar
stadsplanens genomförande.

Prövas ansökan om inlösen en- Prövas ansökan om inlösen en

ligt första stycket icke kunna be- hgt första stycket icke kunna be

viljas på den grund att stadspla- viljas pä den grund att stadspla

nens genomförande kan förväntas nens genomförande kan förväntas

äga rum inom skälig tid utan sta- äga rum inom skälig tid utan sta

dens ingripande, må Könungen lik- dens ingripande, må Konungen lik

väl på stadens begäran föreskriva väl på stadens begäran föreskriva

viss skälig tid inom vilken bebyg- viss skälig tid inom vilken bebyg

gelsen skall hava bragts i över- gelsen skall hava bragts i över

ensstämmelse med stadsplanen, ensstämmelse med stadsplanen,

vid äventyr att efter : utgången vid äventyr att efter utgången av.

av sagda tid nämnda hinder mot sagda tid nämnda hinder mot in

inlösen ej vidare skall anses före- lösen ej vidare skall anses före

ligga. Meddelas sådan föreskrift, ligga. Meddelas sådan föreskrift,

skall avskrift av beslutet tillställas skall anmälan därom göras hos in-

inskrivningsdomaren, som har att skrivningsmyndigheten för anteck-

så snart ske kan å inskrivningsdag ning i fastighetsboken,

göra anteckning därom i fastig

hets- eller inteckningsboken.

Finnes i samband med prövning av förslag
till stadsplan inlösen av viss i planen ingående mark böra ske enligt första
stycket, må Konungen meddela fastställelse å planen eller del därav under
villkor att sådan inlösen kommer till stånd inom viss tid, högst ett år; dock
må, när synnerliga skäl äro därtill, tiden förlängas med högst ett år i
sänder. Intill dess inlösen skett eller tiden därför gått till ända, må
nybyggnad ej utan Konungens tillstånd företagas å den mark som omfattas av den
villkorliga fastställelsen.

53 §3

Skall enligt stadsplan trafikled,
anordnas till eller genom specialområde och kunna staden och den som förfogar
över området ej enas om . de åtgärder som böra vidtagas, äger Konungen förordna
härom.

Den som förfogar över området Den som förfogar över området

är pliktig
att deltaga i kostnaden är pliktig att deltaga i kostnaden

för
trafikledens anordnande i den för
trafikledens anordnande i den.

mån han
kan anses hava nytta av mån han kan anses hava nytta av

denna. I
kostnaden inräknas er- denna. I kostnaden inräknas er-

" Senaste lydelse 1965: 718. = Senaste lydelse 1949:
666.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

sättning
för intrång som genom trafikleden tillskyndas honom. Uppstår tvist om
skyldighet att deltaga i kostnaden, skall tvisten på talan av endera parten
avgöras av expropriationsdomstolen. Kostnaden i sådant mål skall gäldas av
staden, såvitt ej med hänsyn till omständigheterna annat finnes skäligt.

Föreslagen lydelse

sättning
för intrång som genom trafikleden tillskyndas honom. Uppstår tvist om
skyldighet att deltaga i kostnaden, skall tvisten på talan av endera parten
avgöras av fastighetsdomstolen. Kostnaden i sådant mål skall gäldas av staden,
såvitt ej med hänsyn till omständigheterna annat finnes skäligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

65

Tvist om ersättning för gatu-mark prövas av
expropriationsdomstolen pä talan av endera parten. Kostnaden i sådant mål
skall gäldas av staden, såvitt ej med hänsyn till omständigheterna annat
finnes skäligt.

Tvist om ersättning för gatu-mark prövas av
fastighetsdomstolen pä talan av endera parten. Kostnaden i sådant mål skall
gäldas av staden, såvitt ej med hänsyn till omständigheterna annat finnes
skäligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

70 §

Lägges stadsplan över område i en ägares hand, må
Konungen på ansökan av staden vid planens fastställande förordna, att mark som
för områdets ändamålsenliga användning erfordras till gata eller annan allmän
plats eller till allmän byggnad skall utan ersättning tillfalla staden, i den
mån det med hänsyn till den nytta ägaren kan förväntas få av planens
genomförande och övriga omständigheter prövas skäligt. Den mark som
förordnandet avser skall angivas till läge och gränser. Marken skall avträdas,
när staden behöver taga den i anspråk för avsett ändamål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

När
fråga väckts om tillämpning av vad i första stycket sägs, skall
byggnadsnämnden göra anmälan därom hos inskrivningsmyndigheten för
anteckning i fastighetsboken; och vare överlåtelse av mark som äger rum
efter det sådan anmälan inkommit ej hinder för förordnande om markens avstående
till staden.

När fråga väckts om tillämpning av vad i första
stycket sägs, skall byggnadsnämnden göra anmälan därom hos inskrivningsdomaren,
som har att så snart ske kan å inskrivningsdag göra anteckning i fastighets-
eller inteckningsboken om vad sålunda förekommit; och vare överlåtelse av
mark som äger rum efter det sådan anmälan inkommit ej hinder för förordnande
om markens avstående till staden.

Vid fastställande av ändring av stadsplan äger
Konungen pä ansökan av staden, om synnerliga skäl äro därtill, förordna att
mark som avståtts enligt första stycket skall utbytas mot annan mark, såvitt
det kan ske utan förfång för ägaren.

Senaste
lydelse 1949: 666.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 36

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

IS §

Varder vid genomförandet av stadsplan område, som
varit avsett till allmän samfärdsel, helt eller delvis använt för annat ändamål
eller ändrat till sitt höjdläge, och uppstår därigenom skada för ägare av
invid liggande mark eller byggnad därå eller för den som har nyttjanderätt
till marken eller byggnaden eller för innehavare av servitut slom vilar å marken,
är staden pliktig att ersätta skadan.

Tvist om ersättning enligt första stycket prövas av
fastighetsdomstolen.

113
§5

Lägges byggnadsplan över område i en ägares hand,
må länsstyrelsen vid planens fastställande förordna, att ägaren skall, ändå att
112 § ej är tillämplig, utan ersättning upplåta obebyggd mark, som för områdets
ändamålsenliga användning erfordras till väg eller annan allmän plats, i den
mån det med hänsyn till den nytta ägaren kan förväntas få av planens
genomförande och övriga omständigheter prövas skähgt. Den mark som förordnandet
avser skall angivas till läge och gränser. Marken skall upplåtas, när den
behöver tagas i anspråk för avsett ändamål.

Väckes hos kommunens full- Väckes
hos kommunens full

mäktige fråga att göra framställ- mäktige fråga att göra framställ

ning om förordnande som i första ning om förordnande som i första

stycket sägs, skall byggnadsnämn- stycket sägs, skall byggnadsnämn

den göra anmälan därom hos in- den göra armiälan därom hos in

skrivningsdomaren, som har att så skrivningsmyndigheten för anteck-

snart ske kan å inskrivningsdag ning i fastighetsboken; och vare

göra anteckning i fastighets-. eller överlåtelse av mark som äger rum

inteckningsboken om vad sålunda efter det sådan anmälan inkommit

förekommit; och vare överlåtelse ej hinder för förordnande om

av mark som äger rum efter det markens upplåtande. Uppkommer

sådan anmälan inkommit ej hinder fråga om förordnande enligt första

för förordnande om markens upp- stycket hos länsstyrelsen, har

låtande. Uppkommer fråga om för- denna att fullgöra den nu stadgade

ordnande enligt första stycket hos anmälningsskyldigheten,

länsstyrelsen, har denna att full

göra den nu stadgade anmälnings

skyldigheten.

Äro synnerliga skäl därtill, må länsstyrelsen i
samband med ändring av byggnadsplan besluta om jämkning i förordnande som avses
i första stycket, såvitt det kan ske utan förfång för ägaren.

137
§8

Med avseende å inlösen av mark enligt denna lag
skola de allmänna bestämmelserna i lagen om expropriation i tillämpliga delar
lända till efterrättelse med iakttagande av vad nedan i 138145 §§ stadgas.

»
Senaste lydelse 1959: 611. ' Senaste lydelse 1949: 666.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

I mål, som eljest enligt denna lag skall upptagas
av expropriationsdomstol, skola bestämmelserna om domstol och rättegång i
expropriationsmål i tillämpliga delar gälla, där ej annat är särskilt stadgat.

Föreslagen lydelse

I mål, som eljest enligt denna lag skall upptagas
av fastighetsdomstol, skola bestämmelserna om domstol och rättegång i
expropriationsmål i tillämpliga delar gälla, där ej annat är särskilt stadgat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Mål
som vid ikraftträdandet är anhängigt hos expropriationsdomstol prövas av
fastighetsdomstol, om huvudförhandling ej påbörjats dessförinnan. Är mål om
ersättning enligt 75 § anhängigt hos allmän domstol vid ikraftträdandet,
handlägges målet enligt äldre bestämmelser.

8
Förslag tiU

Lag
om ändring i lagen (1949: 658) om inlösen i vissa fall av rätt till

gruva
m. ni.

Härigenom
förordnas, att 4 § lagen (1949: 658) om inlösen i vissa fall av rätt till gruva
m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mål
om inlösen skall upptagas av expropriationsdomstolen i den ort där
gruvföretaget har sitt driftställe. Finnas driftställen inom olika
expropriatiotisdomstolars områden, förordne Konungen att frågan om inlösen
skall i sin helhet upptagas av den bland dessa domstolar som Konungen bestämmer.

Mål
om inlösen skall upptagas av fastighetsdomstolen i den ort där gruvföretaget
har sitt driftställe. Finnas driftställen inom olika fastighetsdomstolars områden,
förordne Konungen att frågan om inlösen skall i sin helhet upptagas av den
bland dessa domstolar som Konungen bestämmer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Mål
som vid ikraftträdandet är anhängigt hos expropriationsdomstol prövas av
fastighetsdomstol, öm huvudförhandling ej påbörjats dessför-

opaginerad Kontrollera mot PDF

JuU1971:13 38

9
Förslag tiU

Lag
om ändring i lagen (1957: 390) om fiskearrenden

Härigenom förordnas, att 17 § lagen (1957: 390) om
fiskearrenden skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

17
§1

Tvist om fiskearrende som ej Tvist om
fiskearrende som ej

ankommer på arrendenämnds ankommer på arrendenämnds

prövning skall, om icke Konungen prövning skall upptagas av den

bestämmer annat, upptagas av den fastighetsdomstol inom vars om-

fastighetsdomstol inom vars om- rade fastigheten är belägen. Även

rade fastigheten är belägen. Även klandertalan som avses i 16 § upp-

klandertalan som avses i 16 § upp- tages av samma domstol,

tages av samma domstol.

Tvist som efter klander mot arrendenämnds beslut är
anhängig vid domstol får återförvisas till nämnden.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

10
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1960: 690) om byggnadsminnen

Härigenom förordnas, att 1013 §§ lagen (1960: 690)
om byggnadsminnen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

10
§

Träffas ej överenskommelse om Träffas
ej överenskommelse om

ersättning och har icke den, som ersättning och har icke den, som

vill göra anspråk därpå, jämlikt 9 vill göra anspråk därpå, jämlikt

§ första stycket förlorat sin talan, 9 § första stycket förlorat sin talan,

åligger det honom att väcka talan åligger det honom att väcka talan

mot kronan hos expropriations- mot kronan hos fastighetsdomsto-

domstolen inom ett år från det len inom ett år från det laga kraft

laga kraft åkommit det beslut, åkommit det beslut, vara ansprå-

varä anspråket grundas, vid på- ket grundas, vid påföljd att han el-

följd att han eljest går rätten till jest går rätten till ersättnmg förlus-

ersättning förlustig. tig.

»
Senaste lydelse 1970: 1018.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Kronan äger, då fråga väckts om byggnads
förklarande för byggnadsminne, vid expropriationsdomstolen väcka talan mot
sakägare om fastställande av de villkor som därvid skola gälla beträffande
ersättning. Kommer beslut av det innehåll som förutsatts vid
expropriationsdomstolen icke till stånd inom ett år från det målet avgjorts
genom lagakraftägande dom, skall domen ej längre vara bindande för parterna.

Föreslagen lydelse

Kronan äger, då fråga väckts om byggnads
förklarande för byggnadsminne, vid fastighetsdomstolen väcka talan mot sakägare
om fastställande av de villkor som därvid skola gälla beträffande ersättning.
Kommer beslut av det innehåll som förutsatts vid fastighetsdomstolen icke till
stånd inom ett år från det målet avgjorts genom lagakraftägande dom, skall
domen ej längre vara bindande för parterna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11
§

Är
fastighetsägaren enligt 5 § tillkommande ersättning bestämd att utgå på en gång
och har fastigheten genom den åtgärd som föranlett rätten till ersättning
undergått sådan minskning i värde att den kan antagas ej utgöra full säkerhet
för fordran, för vilken fastigheten svarade, då rätten till ersättning uppkom,
skall ersättningen nedsättas hos länsstyrelsen; och skall om fördelning och
utbetalande av beloppet samt verkan därav i tillämpliga delar gälla vad som är
stadgat för det fall att enligt lagen om expropriation nyttjanderätt eller
servitutsrätt upplåtes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
förlust å fordran som avses i första stycket uppstått till följd av att
nedsättning ej skett, skall fordringens innehavare njuta ersättning av kronan
för förlusten mot avskrivning å fordringshandlingen. Detsamma gäller, där förlust
tillskyndats fordringens innehavare därigenom att ersättning blivit för lågt
beräknad och densamma till följd av överenskommelse mellan kronan och den
er-sättningsberättigade eller av annan anledning ej blivit prövad av domstol. /
sistnämnda fall skall talan om ersättning väckas vid expropriationsdomstolen.

Har
förlust å fordran som avses i första stycket uppstått till följd av att
nedsättning ej skett, skall fordringens innehavare njuta ersättning av kronan
för förlusten mot avskrivning ä fordringshandlingen. Detsamma gäller, där förlust
tillskyndats fordringens innehavare därigenom att ersättning blivit för lågt
beräknad och densamma till följd av överenskommelse mellan kronan och den
er-sättningsberättigade eller av annan anledning ej blivit prövad av domstol.
Talan om ersättning enligt detta stycke skall väckas vid fastighetsdomstolen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
mål, som enligt denna lag skall upptagas av expropriationsdomstol, skola
bestämmelserna om domstol och rättegång i expropriationsmål i tillämpliga
delar gälla. Kronan skall vidkännas å ömse sidor uppkomna kostnader å målet,

I
mål, som enligt denna lag skall upptagas av fastighetsdomstol, skola
bestämmelserna om domstol och rättegång i expropriationsmål i tillämpliga
delar gälla. Kronan skall vidkännas å ömse sidor uppkomna kostnader ä målet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

såframt
ej domstolen med hänsyn till omständigheterna finner skäligt annorlunda
förordna.

Föreslagen lydelse

såframt
ej domstolen med hänsyn till omständigheterna finner skäligt annorlunda
förordna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksantikvarien
skall ofördröjligen underrätta inskrivningsdomaren, då fråga väckts om
byggnads förklarande för byggnadsminne, så ock dä genom lagakraftägande beslut
byggnad förklarats för byggnadsminne, ansökan därom avslagits eller beslut
därom häyts.

Inskrivningsdomaren har att så snart ske kan efter
inkommen underrättelse å inskrivningsdag göra anteckning därom i fastighetsboken.

Riksantikvarien
skall för anteckning i fastighetsboken ofördröjligen underrätta inskrivningsmyndigheten,
då fråga väckts om byggnads förklarande för byggnadsminne, så ock dä genom
lagakraftägande beslut byggnad förklarats för byggnadsminne, ansökan därom
avslagits eller beslut därom hävts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Mål
som vid ikraftträdandet är anhängigt hos expropriationsdomstol prövas av
fastighetsdomstol, om huvudförhandling ej påbörjats dessförinnan. Mål som vid
ikraftträdandet är anhängigt hos allmän domstol handlägges enligt äldre
bestämmelser.

11
Förslag tiU

Lag
om ändring i naturvårdslagen (1964: 822)

Härigenom
förordnas, att 3336 §§ naturvårdslagen (1964: 822) skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
ej överenskommelse träffats om ersättning enligt 25, 27, 28 eller 29 § eller
om inlösen av fastighet och har icke den, som vill göra anspråk på ersättning
eller fordra inlösen, jämlikt 32 § första stycket förlorat sin talan, åligger
det honom att väcka talan mot kronan hos expropriationsdomsto-

Har
ej överenskommelse träffats om ersättning enligt 25, 27, 28 eller 29 § eller
om inlösen av fastighet och har icke den, som vill göra anspråk på ersättning
eller fordra inlösen, jämlikt 32 § första stycket förlorat sin talan, åligger
det honom att väcka talan mot kronan hos fastighetsdomstolen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

len
inom ett är från det laga kraft åkommit det beslut vara anspråket grundas, vid
påföljd att han eljest går rätten därtill förlustig.

Kronan
äger, då fråga uppkommit om meddelande av föreskrifter enligt 8 eller 9 §, vid
expropriationsdomstolen väcka talan mot sakägare om fastställande av de
villkor som, därest föreskrifterna meddelas, skola gälla beträffande ersättning
eller inlösen. Meddelas ej föreskrifter av det innehåll, som förutsatts vid
expropriationsdomstolen, inom ett år från det målet avgjorts genom
lagakraftägande dom, skall domen ej längre vara bindande för partema.

Föreslagen lydelse

inom
ett år från det laga kraft åkommit det beslut vara anspråket grundas, vid
påföljd att han- eljest går rätten därtill förlustig.

Kronan
äger, då fråga uppkommit om meddelande av föreskrifter enligt 8 eller 9 §, vid
fastighetsdomstolen väcka talan mot sakägare om fastställande av de villkor
som, därest föreskrifterna meddelas, skola gälla beträffande ersättning eller
inlösen. Meddelas ej föreskrifter av det innehåll, som förutsatts vid
fastighetsdomstolen, inom ett år frän det målet avgjorts genom lagakraftägande
dom, skall domen ej längre vara bindande för parterna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34 §

Är
fastighetsägaren enligt 25, 28 eller 29 § tillkommande ersättning bestämd att
utgå på en gång och har fastigheten genom det beslut, som föranlett rätten
till ersättning, undergått sådan minskning i värde att den kan antagas ej
utgöra full säkerhet för fordran för vilken fastigheten svarade då rätten till
ersättning uppkom, skall ersättningen nedsättas hos länsstyrelsen; och skall om
fördelning och utbetalande av beloppet samt verkan därav i tillämpliga delar
gälla vad som är stadgat för det fall att enligt lagen om expropriation
nyttjanderätt eller servitutsrätt upplåtes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
förlust å fordran som avses i första stycket uppstått till följd av att
nedsättning ej skett, skall fordringens innehavare njuta ersättning av kronan
för förlusten mot avskrivning å fordringshandlingen. Detsamma gäller, om förlust
tillskyndas fordringens innehavare därigenom att ersättning blivit för lågt
beräknad och densamma till följd av överenskommelse mellan kronan och den
er-sättningsberättigade eller av annan anledning ej blivit prövad av domstol. /
sistnämnda fall skall talan om ersättning väckas vid expropriationsdomstolen.

Har
förlust å fordran som avses i första stycket uppstått till följd av att
nedsättning ej skett, skall fordringens innehavare njuta ersättning av kronan
för förlusten mot avskrivning å fordringshandlingen. Detsamma gäller, om förlust
tillskyndas fordringens innehavare därigenom att ersättning blivit för lågt
beräknad och densamma till följd av överenskommelse mellan kronan och den
er-sättningsberättigade eller av annan anledning ej blivit prövad av domstol.
Talan om ersättning enligt detta stycke skall väckas vid fastighetsdomstolen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

35
§

Har ersättning utgått med anledning av föreskrifter
eller tillståndsvägran enligt denna lag och upphävas sedermera föreskrifterna
helt eller delvis eller gives tillstånd, må markens ägare eller innehavare, om
med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

hänsyn till hans nytta av
beslutet och omständigheterna i övrigt så finnes skäligt, förpliktas att
återgälda ersättningen eller del därav. Vad nu sagts skall äga motsvarande
tillämpning, om åtgärd företagits i strid mot föreskrifterna eller mot beslutet
om tillståndsvägran samt länsstyrelsen och envar annan, som enligt 39 § äger
söka handräckning, beslutar att icke påkalla rättelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Talan
om återbetalning skall väckas vid expropriationsdomstolen inom ett år från det
laga kraft åkommit det beslut vara anspråket grundas och senast tio år efter
det ersättningen utbetalades, vid påföljd att rätten därtill eljest förloras.

Talan
om återbetalning skall väckas vid fastighetsdomstolen inom ett är från det laga
kraft åkommit det beslut vara anspråket grundas och senast tio år efter det
ersättningen utbetalades, vid påföljd att rätten därtill eljest förloras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
mål, som enligt denna lag skall upptagas av expropriationsdomstol, skola
bestämmelserna om domstol och rättegäng i expropriationsmål i tillämpliga
delar gälla, där ej annat är särskilt stadgat. Är fråga om inlösen av
fastighet, skola jämväl i övrigt de allmänna bestämmelserna i lagen om expropriation
i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

1
mål, som enligt denna lag skall upptagas av fastighetsdomstol, skola
bestämmelserna om domstol och rättegång i expropriationsmål i tillämpliga
delar gälla, där ej annat är särskilt stadgat. Är fråga om inlösen av
fastighet, skola jämväl i övrigt de allmänna bestämmelserna i lagen om expropriation
i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kronan skall vidkännas å ömse sidor uppkomna
kostnader å målet, såframt ej domstolen med hänsyn till omständigheterna finner
skäligt förordna annat.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Mål
som vid ikraftträdandet är anhängigt hos expropriationsdomstol prövas av
fastighetsdomstol, om huvudförhandling ej påbörjats dessförinnan. Mål som vid
ikraftträdandet är anhängigt hos allmän domstol handlägges enligt äldre
bestämmelser..

opaginerad Kontrollera mot PDF

12
Förslag till

Lag
om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290)

Härigenom
förordnas, att 11 § jordförvärvslagen (1965: 290) skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Yrkande
om inlösen enligt 10 § skall vid äventyr av talans förlust skriftiigen delges
lantbruksnämnden inom två månader efter det att avslagsbeslutet vunnit laga
kraft. Talan skall vid samma äventyr väckas genom stämning inom sex månader
från nämnda tidpunkt. Har säljaren fått del av beslutet först sedan detta
vunnit laga kraft, räknas dock tidsfristerna från dagen för delfåendet.

Yrkande om inlösen enligt 10 § skall vid äventyr av
talans förlust skriftiigen delges lantbruksnämnden inom två månader efter det
att avslagsbeslutet vunnit laga kraft. Talan skall vid samma äventyr väckas
genom stämning till den fastighetsdomstol inom vars område egendomen är
belägen inom sex månader från nämnda tidpunkt. Har säljaren fått del av beslutet
först sedan detta vunnit laga kraft, räknas dock tidsfristerna från dagen för
delfåendet.

Ingick i köpet egendom som ej skall lösas och var
ej särskild köpeskilling utsatt för denna egendom eller visar nämnden att det
utsatta beloppet understiger vad som av den sammanlagda köpeskillingen kan
anses belöpa på sarrmia egendom, skall löseskillingen bestämmas till så stor
del av köpeskillingen som skäligen motsvarar den egendom som skall lösas.

Bifalles
talan om inlösen, skall i domen, förutom erforderliga bestämmelser om
löseskillingens belopp samt om tiden och sättet för beloppets erläggande,
utsättas viss dag dä egendomen skall övergå i statens ägo.

Denna
lag trader i kraft den 1 januari 1972.

Mål
som vid ikraftträdandet är anhängigt hos domstol handlägges enligt äldre
bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13
Förslag till

Lag
om ändring i jordhävdslagen (1969: 698)

Härigenom
förordnas, att 5 § jordhävdslagen (1969: 698) skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

5
§

Har
föreläggande om återställande av hävd meddelats med stöd av 3 § första stycket
2, är staten skyldig att lösa jorden, om ägaren begär det.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Yrkande
om inlösen skall vid äventyr av talans förlust skriftligen göras hos
lantbruksnämnden inom två månader frän det nämndens beslut om föreläggande
vunnit laga kraft samt upptaga pris och övriga villkor. Bifalles icke yrkandet,
skall talan vid samma äventyr väckas genom stämning inom tvä månader från det
avslagsbeslutet vunnit laga kraft. Har ägaren fått del av beslut först sedan
detta vunnit laga kraft, räknas dock tidsfristerna från dagen för delfåendet.

Yrkande
om inlösen skall vid äventyr av talans förlust skriftligen göras hos
lantbruksnämnden inom två månader från det nämndens beslut om föreläggande
vunnit laga kraft samt upptaga pris -och övriga villkor. Bifalles icke yrkandet,
skall talan vid samma äventyr väckas genom stämning till den fastighetsdomstol
inom vars område egendomen är belägen inom två månader från det
avslagsbeslutet vunnit laga kraft. Har ägaren fått del av beslut först sedan
detta vunnit laga kraft, räknas dock tidsfristerna från dagen för delfåendet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Mål
som vid ikraftträdandet är anhängigt hos domstol handlägges enligt äldre
bestämmelser.

14
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1970: 246) om tvångsförvaltning av

bostadsfastighet

Härigenom
förordnas, att 46, 9, 11 och 1518 §§ lagen (1970: 246) om tvångsförvaltning
av bostadsfastighet skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 §

Förvaltaren uppbär hyror och andra löpande intäkter
av fastigheten och företräder även i övrigt ägaren i angelägenheter som rör
fastigheten och dess förvaltning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Förvaltaren får ej överlåta fastigheten eller
eljest förfoga över den så att den helt eller delvis frånhändes ägaren. Utan
ägarens medgivande får förvaltaren ej låta inteckna fastigheten för fordran
eller taga upp lån i vidare mån än som följer av 6 § och ej heller låta
företaga annan åtgärd beträffande fordringsinteckning i fastigheten, om ej
hyresnämnden lämnar sitt tillstånd.

Föreslagen lydelse

Förvaltaren får ej överlåta fastigheten eller
eljest förfoga över den sä att den helt eller delvis frånhändes ägaren. Utan
ägarens medgivande får förvaltaren ej låta inteckna fastigheten eller taga upp
lån i vidare mån än söm följer av 6 § och ej heller låta företaga annan åtgärd
beträffande inteckning i fastigheten, om ej hyresnämnden lämnar sitt tillstånd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5
§

Förvaltaren
kan besluta att angelägenhet som saknar betydelse för ändamålet med
förvaltningen skall undantagas frän denna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fastighetsägaren
får medge inteckning i fastigheten för fordran, taga upp län mot säkerhet av
inteckning i fastigheten eller företaga annan åtgärd beträffande
fordringsinteckning om förvaltaren samtycker till det. Vägras samtycke kan
hyresnämnden tillåta åtgärden, om denna ej försämrar förutsättningarna för en
tillfredsställande fastighetsförvaltning.

Fastighetsägaren
får ansöka om inteckning i fastigheten, taga upp lån mot säkerhet / form av
panträtt i fastigheten eller företaga annan åtgärd beträffande inteckning, om
förvaltaren samtycker till det. Vägras samtycke kan hyresnämnden tillåta
åtgärden, om denna ej försämrar förutsättningarna för en tillfredsställande
fastighetsförvaltning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6
§

Bör på
fastigheten verkställas arbeten för vilka fordras tillskott av andra medel än
sådana som inflyter vid den löpande förvaltningen eller eljest står till
förfogande, skall förvaltaren ombesörja utredning om lämpliga åtgärder,
kostnaderna för dem och möjligheterna att genom belåning av fastigheten eller
på annat sätt skaffa medel för åtgärderna. Redogörelse för utredningen jämte
förslag till åtgärder skall överlämnas till fastighetsägaren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vill
fastighetsägaren ej medverka till de föreslagna åtgärderna, kan hyresnämnden
lämna förvaltaren tillstånd att företaga dem samt meddela de föreskrifter som
behövs. Nämnden kan därvid tilllåta förvaltaren att till angivet belopp taga
upp lån för åtgärderna och vid behov medge inteckning i fastigheten.

Vill
fastighetsägaren ej medverka till de föreslagna åtgärdema, kan hyresnämnden
lämna förvaltaren tillstånd att företaga dem samt meddela de föreskrifter som
behövs. Nämnden kan därvid tilllåta förvaltaren att till angivet belopp taga
upp lån för åtgärderna och vid behov ansöka om inteckning i fastigheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förvaltaren skall på lämpligt sätt underrätta
hyresgästerna om att fastigheten ställts under förvaltning och om vem som är
förvaltare samt om beslut att förvaltningen förlänges eller upphör. Han skall
ofördröjligen undersöka fastighetens inteckningsförhällan-den och underrätta
kända inteck-ningshavare om förvaltningen.

Förvaltaren skall på lämpligt sätt underrätta
hyresgästerna om att fastigheten ställts under förvaltning och om vem som är
förvaltare samt om beslut att förvaltningen förlänges eller upphör. Han skall
ofördröjligen undersöka fastighetens inteckningsförhällan-den och underrätta
borgenär, som har panträtt i fastigheten och som är känd, om förvaltningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 §

Förvaltaren skall för varje kalenderår
inom en månad från årets utgång lämna skriftiig redovisning till
fastighetsägaren för sin förvaltning. När han fränträder sitt uppdrag, skall
redovisning för den gångna delen av kalenderåret lämnas inom en månad från det
uppdraget upphörde. Till redovisning skall fogas berättelse med sammanfattande
uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder samt om fastighetens skick. I
fråga om arbeten som avses i 6 § lämnas särskild berättelse inom en månad från
det arbetena slutfördes.

Avskrift av handlingar som avses i
första stycket sändes till hyresnämnden och hälsovårdsnämnden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vill fastighetsägaren klandra redovisad förvaltning,
skall han inom ett år från det han mottog redovisningen instämma förvaltaren
till domstol som avses i 3 kap. 72 § första stycket första punkten lagen (1907:
36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.

Vill fastighetsägaren klandra redovisad förvaltning,
skall han inom ett är frän det han mottog redovisningen instämma förvaltaren till
den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är belägen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beslut att fastighet skall ställas under förvaltning samt
beslut om förlängning eller upphörande av förvaltning sändes genast till inskrivningsdomaren
för anteckning i fastighetsboken eller tomträttsboken.

Beslut att fastighet skall ställas under förvaltning samt
beslut om förlängning eller upphörande av förvaltning sändes genast till inskrivningsmyndigheten
för anteckning i fastighetsboken eller tomträttsboken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I fråga om förfarandet vid hyresnämnden finns
bestämmelser i lagen (1968: 349) om hyresnämnder.

I fråga om förfarandet vid hyresnämnden finns
bestämmelser i lagen (1970:998) om arrendenämnder och hyresnämnder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

17 §

Mot hyresnämnds slutliga beslut i
ärende enligt denna lag eller beslut enligt 14 § andra stycket får talan föras
genom besvär. Mot annat beslut av nämnden får talan föras endast i samband med
talan mot slutiigt beslut.

Besvärstiden är såvitt gäller
beslut varigenom nämnden avvisat ansökan eller avskrivit ärende en vecka och i
annat fall två veckor från det att klaganden fick del av beslutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Talan föres hos domstol som avses i 3 kap. 72 § första
stycket första punkten lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.
Besvären inges till domstolen.

Talan föres hos domstol som avses i 11 § tredje stycket.
Besvären inges till domstolen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 besvärsmål skall part kallas att munthgen höras vid
underrätten, om ej sådant hörande saknar betydelse för utredningen. 1 övrigt
äger i fråga om handläggningen vid underrätten 52 kap. 2, 3 och 512 §§
rättegångsbalken motsvarande tillämpning. Bestämmelse som avser hovrätt
gäller därvid i stället underrätten. Mot underrättens beslut i anledning av
besvär över beslut, varigenom hyresnämnd avvisat ansökan eller avskrivit
ärende, får talan ej föras.

1 besvärsmåi skall part kallas att
muntligen höras vid fastighetsdomstolen, om ej sådant hörande saknar betydelse
för utredningen. I övrigt äger i fråga om handläggningen vid
fastighetsdomstolen 52 kap. 2, 3 och 512 §§ rättegångsbalken motsvarande
tillämpning. Bestämmelse som avser hovrätt gäller därvid i stället fastighetsdomstolen.
Mot fastighetsdomstolens beslut i anledning av besvär över beslut, varigenom
hyres-nähind avvisat ansökan eller avskrivit ärende, får talan ej föras.

Undanröjes hyresnämnds beslut om
avvisning eller avskrivning åter-upptages ärendet av nämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Mål som vid ikraftträdandet är anhängigt hos domstol
handlägges enligt äldre bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 48

15
Förslag tiU

Lag
om ändring i lagen (1970: 989) om införande ar

fastighetsbildningslagen

Härigenom förordnas, att 7 och 15 §§ lagen (1970:
989) om införande av fastighetsbildningslagen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Mål eller ärende, som är anhängigt hos
ägodelningsrätten vid fastighetsbildningslagens ikraftträdande, prövas av
fastighetsdomstolen. Detsamma gäller sådant besvärsmål enligt 5 kap. lagen
(1917: 269) om fastighetsbildning i stad som vid ikraftträdandet är anhängigt
hos länsstyrelsen eller hos den som fått förordnande med stöd av 21 § i samma
kapitel.

Första stycket första punkten gäller ej mål i
vilket huvudförhandling har påbörjats vid ikraftträdandet. Sådant mål
handlägges enligt äldre bestämmelser.

15
§

Servitut avseende skogsfång el- Servitut
avseende skogsfång el

ler bete får upphävas genom fas- ler bete får upphävas genom fas

tighetsreglering, även om sådana tighetsreglering, även om sådana

omständigheter som anges i 7 kap. omständigheter som avses i 7 kap.

4 § fastighetsbildningslagen ej 5 fastighetsbildningslagen ej

föreligger. föreligger.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16 Förslag tUl

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom förordnas, att 8 kap. 32 §, 12 kap. 71 § samt 13
kap. 23 och 24 §§ jordabalken skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arrendetvist som ej enligt 30 § ankommer på arrendenämnds
prövning skall, om icke Konungen bestämmer annat, upptagas av den
fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är belägen. Även klandertalan
som avses i 31 § och ärende enligt 9 kap. 24 § upptages av denna domstol.

Arrendetvist som ej enligt 30 § ankommer på arrendenämnds
prövning skall upptagas av den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten
är belägen. Även klandertalan som avses i 31 § och ärende enligt 9 kap. 24 §
upptages av denna domstol.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Tvist som efter klander mot
arrendenämnds beslut är anhängig vid domstol får återförvisas till nämnden.

12 kap.

71 §

s. 13 Kontrollera mot PDF

Hyrestvist som ej enligt 69 § ankommer på hyresnämnds
prövning och ej heller rör kollektivavtal skall upptagas av den fastighetsdomstol
inom vars område fastigheten är belägen. Klandertalan som avses i 70 §
upptages, om den rör kollektivavtal, av arbetsdomstolen och i annat fall av
domstol som nyss nämnts.

Hyrestvist som ej enligt 69 § ankommer
pä hyresnämnds prövning och ej heller rör kollektivavtal skall, om icke Konungen
bestämmer annat, upptagas av den fastighetsdomstol inom vars område
fastigheten är belägen. Klandertalan som avses i 70 § upptages, om den rör
kollektivavtal, av arbetsdomstolen och i annat fall av domstol som nyss
nämnts.

Fastighetsdomstol skall i hyresmål bestå av ordföranden
och den andre lagfarne ledamoten samt tre nämndemän.

Tvist som efter klander mot
hyresnämnds beslut är anhängig id domstol får återförvisas till
nämnden.

4 Riksdagen 1971. 7 saml. Nr 13

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mål
angående omprövning eller jämkning av avgäld, klander av uppsägning eller
bestämmande av lösesumma upptages av expropriationsdomstol.

Mål
angående omprövning eller jämkning av avgäld, klander av uppsägning eller
bestämmande av lösesumma upptages av fastighetsdomstol.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24 §

Angående rättegången i mål som avses i 23 § gäller
i tillämpliga delar betämmelsema om expropriation i allmänhet. Rör tvisten
fråga som kan inverka på den rätt som tillkommer innehavare av panträtt eller
rättighet som är inskriven, är rätten ej bunden av parts yrkande eller
medgivande.

I
mål angående bestämmande av lösesumma skall fastighetsägaren vidkännas på
ömse sidor uppkomna rättegångskostnader vid expropriationsdomstolen, i den
mån ej annat föranledes av 18 kap. 6 och 8 §§ rättegångsbalken. Beträffande
skyldigheten att svara för kostnad i högre rätt gäller med till-lämpning i
övrigt av 18 kap. rättegångsbalken, att fastighetsägaren, om ej annat
föranledes av 18 kap. 6 och 8 §§ samma balk, alltid själv skall vidkännas
såväl sina egna kostnader som kostnad som åsamkas motpart genom att
fastighetsägaren fullföljt talan.

1 mål angående bestämmande av lösesumma skall
fastighetsägaren vidkännas på ömse sidor uppkomna rättegångskostnader vid
fastighetsdomstolen, i den mån ej annat föranledes av 18 kap. 6 och 8 §§
rättegångsbalken. Beträffande skyldigheten att svara för kostnad i högre rätt
gäller med tillämpning i övrigt av 18 kap. rättegångsbalken, att
fastighetsägaren, om ej annat föranledes av 18 kap. 6 och 8 §§ samma balk,
alltid själv skall vidkännas såväl sina egna kostnader som kostnad som åsamkas
motpart genom att fastighetsägaren fullföljt talan.

s. 51 Kontrollera mot PDF

JuU
1971:13 51

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970: 995) om införande av nya
jordabalken

Härigenom förordnas, att 4 och 52
§§ lagen (1970: 995) om införande av nya jordabalken skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Sådan lösningsrätt avseende ofri Sådan
lösningsrätt avseende ofri

tomt i
stad, som följer av 4 kap. 6 tomt i stad, som följer av 4 kap. 6

§ äldre jordabalken jämförd med § äldre jordabalken jämförd med

förordningen (1875:42 s. 9) an- förordningen (1875:42 s. 9) an

gående upphörande av hembuds- gående upphörande av hembuds-

skyldighet, skall fortfarande till- skyldighet, skall fortfarande till

komma markens ägare. I fråga om komma markens ägare. Talan om

anteckning i fastighetsboken an- utövande av lösningsrätten väckes

gående talan om utövande av lös- genom ansökan om stämning till

ningsrätten äger 19 kap. 20 § fastighetsdomstol. I fråga om an-

första och andra styckena nya bal- teckning i fastighetsboken an-

ken motsvarande tillämpning. gående
talan som nyss sagts äger

19 kap. 20
§ första och andra styckena nya balken motsvarande till-lämpning.

Är mål om utövande av lösningsrätt anhängigt hos domstol
vid nya balkens ikraftträdande handlägges målet enligt äldre bestämmelser.

52 §

I fråga om rättighet i eller till
förmån för tomträtt, som upplåtits före nya balkens ikraftträdande, gäller 13
kap. 7 § nya balken med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna i
denna lag. Även i övrigt gäller 13 kap. 7 § nya balken på angivet sätt, om 4
kap. lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom i dess lydelse
enligt lagen (1953: 415) angående ändring i nämnda lag är tillämpligt pä
tomträtten.

Bestämmelserna i 13 kap. 26 § nya balken äger tillämpning
även beträffande tomträtt, som upplåtits före balkens ikraftträdande. Detsamma
gäller bestämmelserna i 13 kap. 21 och 25 §§ nya balken, såvitt angår tomträtt
på vilken 4 kap. lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom i
dess förut angivna lydelse är tillämpligt.

Ar mål angående tomträtt som enligt
äldre bestämmelser skall upptagas av expropriationsdomstol anhängigt hos sådan
domstol vid nya balkens ikraftträdande, prövas det av fastighetsdomstol, om huvudförhandling
ej påbörjats vid ikraftträdandet.

4-\Riksdagen 1971. 7 saml. Nr 13

s. 52 Kontrollera mot PDF

JuU1971:13 52

18 Förslag till

Lag om ändring i bostadsrättslagen

Härigenom förordnas, att 77 § bostadsrättslagen ( ) skall ha

nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §

Tvist med anledning av upplå- Tvist med
anledning av upplå

telse av nyttjanderätt enligt 1 § telse
av nyttjanderätt enligt 1 §

(bostadsrättstvist) som ej ankom- (bostadsrättstvist)
som ej ankom

mer på hyresnämnds prövning mer pä
hyresnämnds prövning

skall, om ej Konungen bestämmer skall
upptagas av den fastighets-

annat, upptagas av den fastighets- domstol
inom vars område fastig-

domstol inom vars område fastig- heten är
belägen. Detsamma gäller

heten är belägen. Detsamma gäller i
fråga om talan enligt 76 §.

i fråga om talan enligt 76 §.

Besvär enligt 76 § andra stycket skall inges till
domstolen. Tvist som efter klander mot hyresnämnds beslut är anhängig vid domstol
får återförvisas till nämnden.

Departementschefen vid lagrådsremissen

Vid lagrådsremissen anförde
föredragande departementschefen, statsrådet Geijer, bl. a. följande.

1. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 29 november 1968 tillkallades sakkunniga med uppdrag att se
över vattenlagen (1918: 523) (VL). De sakkunniga har antagit namnet
vattenlagsutredningen. Utredningens uppdrag omfattar enligt direktiven (Ju
1969: 58) en allmän översyn av VL med huvudvikten lagd på de delar av lagen som
har samband med samhällsplaneringen i stort. Enligt direktiven talar vägande

1 Lydelse enligt prop. 1971: 12.

- Hovrättsrådet Gösta Dyrssen, ordförande, överinspektören
Sven Andersson, direktören Sture Annevall, överdirektören Jöran Hult,
redaktören, ledamoten av riksdagen Göran Karlsson, direktören Bengt Sterne och
distriktslantmätaren, ledamoten av riksdagen Bo Turesson.

s. 53 Kontrollera mot PDF

JuU1971:13 53

skäl
för att den vattenrättsliga tillståndsprövningen överflyttas från domstolar
till administrativa organ. Som främsta alternativ bör övervägas att förlägga
prövningen av större, mera principiella eller riksviktiga frågor till ett
centralt organ och övrig prövning till länsstyrelserna eller vissa av dem. Som
lämpligt centralt prövningsorgan anvisas koncessionsnämnden för miljöskydd.
Ersättningsfrågorna bör även i fortsättningen handläggas av domstol och
utredningen bör överväga att förlägga denna prövning till fastighetsdomstol. I
direktiven anförs vidare att de sakkunniga om möjligt bör lägga fram ett
delbetänkande i de organisatoriska frågorna.

Utredningen
avlämnade i augusti 1970 delbetänkandet (SOU 1970: 40) Revision av vattenlagen.
Del 1. Provisoriska ändringar i prövningssystemet. I betänkandet föreslås i
avvaktan på en mera genomgripande reform av VL att Kungl. Maj:ts
prövningsrätt i vattenmålen utvidgas och att vattendomstolarna på visst sätt
inordnas i den nya tingsrättsorganisationen. Betänkandet innehåller förslag
till lagar om ändring i VL, lagen (1962: 627) om vissa åtgärder för
utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m. och statstjänstemannalagen (1965:
274) samt utkast till vattenrättskungörelse.

Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av vattenöverdomstolen, Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), kammarkollegiet,
statskontoret, lantbruksstyrelsen, fiskeristyrelsen, statens naturvärdsverk,
koncessionsnämnden för miljöskydd, statens planverk, statens vattenfallsverk,
länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,
domstolsverksutredningen, Svenska kommunförbundet. Riksförbundet Landsbygdens
Folk, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Vatten- och
Avloppsverksföreningen, Näringslivets Byggnadsdelegation, Svenska
naturskyddsföreningen. Svenska Samernas Riksförbund, Föreningen Sveriges
tingsrättsdomare (Domareföreningen), Sveriges advokatsamfund,
Vattenrättsingenjörsföreningen, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och
Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO). Vattenöverdomstolen har
bifogat yttranden från samtliga vattendomstolar. Länsstyrelserna har bifogat
yttranden från fiskeri-intendenterna i Mellersta, Nedre norra och Övre norra
distrikten, länsarbetsnämnden i Norrbottens län, länsarkitekterna i
Stockholms, Jönköpings, Kopparbergs, Västernorrlands och Västerbottens län,
naturvårdsrådet i Norrbottens län, Västerbottens länsorgan för
vattenkraftfrågor, Norrbottens länsorgan för vattenkraftsfrågor samt
Norrbottens läns landsting.

Yttranden
i ärendet har dessutom inkommit från Norrlands Naturvärn och Svenska
Teknologföreningen.

Utredningens förslag
beträffande vattendomstolarna har visst sam-

s. 54 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 54

band
med andra frågor om domstolsorganisationen i mål rörande fast egendom. För
handläggningen av vissa sådana mål har genom lagen (1969: 246) om
fastighetsdomstol (FDL) inrättats fastighetsdomstolar. Dessa har f. n. att
pröva mål enligt miljöskyddslagen (1969: 387) och skall fr. o. m. den 1 januari
1972 handlägga även mål enligt den nya fastighetsbildningslagen (1970: 988)
(FBL) samt arrende- och hyrestvister enligt den nya jordabalken (JB). Inom justitiedepartementet
har upprättats en promemoria (Ds Ju 1970: 27) om fastighetsdomstolarnas kompetensområde
och lokalisering m. m. I promemorian föreslås att fastighetsdomstolarna helt
skall överta de uppgifter som nu ankommer pä ägodelningsrätterna och
expropriationsdomstolarna samt att dessutom vissa typer av mål som nu prövas
av allmän underrätt skall överflyttas till fastighetsdomstol. Vidare behandlas
frågor om fastighetsdomstols sammansättning och domförhet samt om
fastighetsdomstolarnas lokalisering och domkretsar. Promemorian innehåller
förslag till lagar om ändring i FDL, VL, lagen (1917: 189) om expropriation
(ExL), lagen (1933: 269) om ägofred, lagen (1942:350) om fornminnen,
byggnadslagen (1947: 385), lagen (1949: 658) om inlösen i vissa fall av rätt
till gruva m. m., lagen (1960:690) om byggnadsminnen, naturvårdslagen (1964:
822), jordförvärvslagen (1965: 290), jordhävdslagen (1969: 698), lagen (1970:
246) om tvångsförvaltning av bostadsfastighet, JB och lagen (1970: 995) om
införande av nya jordabalken (JP).

Yttranden
över promemorian har efter remiss avgetts av samtliga hovrätter,
kammarkollegiet, byggnadsstyrelsen, statskontoret, lantmäteristy-relsen,
planverket, länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Gävleborgs och
Västernorrlands län, domstolsverksutredningen, vattenlagsutredningen,
kommunförbundet, Sveriges Fastighetsägareförbund, Lantbrukarnas Riksförbund,
Samfundet för fastighetsvärdering, Sveriges Industriförbund, Sveriges
Skogsägareföreningars Riksförbund, Kraftverksföreningen, Svenska
Kommunal-Tekniska Föreningen, Domareföreningen, advokatsamfundet,
Vattenrättsingenjörsföreningen, Sveriges Lantmätareförening, TCO, SACO,
Statstjänstemännens Riksförbund och Hyresgästernas Riksförbund. Yttranden har
överlämnats av Svea hovrätt från lagmannen i Stockholms tingsrätt, av Göta
hovrätt från lagmännen i Linköpings, Jönköpings, Växjö och Kalmar tingsrätter,
av länsstyrelserna i Stockholms och Jönköpings län från länsarkitekten och
överlantmätaren i resp. län, av länsstyrelsen i Gävleborgs län frän
länsarkitekten, överlantmätaren och Gävleborgs länsavdelning av Svenska
kommunförbundet samt av länsstyrelsen i Västernorrlands län från
överlantmätaren och kommunstyrelserna i Härnösands och Sundsvalls kommuner.

s. 55 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 55

4.1
Tillståndsprövningen i vattenmål m. ni.

Med större företag i vatten följer i allmänhet
betydelsefulla långsiktiga verkningar av skilda slag. Med hänsyn härtill och
till de många viktiga men inbördes motstridiga intressen som kräver beaktande
när det gäller användningen av våra vattentillgångar är det uppenbarligen av
stor betydelse att dessa företag blir inpassade i samhällsplaneringen i stort.
Teknikens framsteg och den allmänna samhällsutvecklingen medför att behovet av
ett samlat grepp över vattenresursernas användning gör sig gällande med allt
större kraft. De nuvarande reglerna för tillståndsprövningen i vattenmäl
tillgodoser inte detta behov på ett tillfredsställande sätt. Prövningen ankommer
i flertalet fall på vattendomstol, som varken har den överblick över alla
synpunkter som måste beaktas eller de rättsliga befogenheter som skulle
behövas. Som jag har framhållit i andra sammanhang bör den prövning det här är
fråga om hellre företas av administrativa myndigheter och nära samordnas med
annan samhällsplanering. Genom miljöskyddslagen har tillståndsprövningen
såvitt gäller en viss typ av vattenanvändning flyttats över från
vattendomstolarna till administrativ myndighet, och vattenlagsutredningen
skall enligt sina direktiv lägga fram förslag till en liknande reform
beträffande andra vattenrättsliga tillståndsfrågor.

I
sitt nu avgivna delbetänkande anför utredningen att tiden ännu inte är mogen
för ett slutligt ställningstagande till frågan om utformningen av det
vattenrättsliga prövningssystemet. Som skäl härför anger utredningen att
reglerna måste samordnas med det nya system för fysisk planering som kan bli
resultatet av bygglagutredningens arbete och det arbete som bedrivs inom
civildepartementet på en fysisk riksplanering. Samordning måste enligt
utredningen också ske med annan aktuell till-ståndsgivning av t. ex. mark-
eller energipolitisk art. Det alltmer trängande behovet av ett samlat grepp
över fördelningen av våra vattenresurser motiverar emellertid enligt
utredningens mening att man nu vidtar provisoriska ändringar inom ramen för den
gällande vattenlagstiftningen. Utredningen föreslår därför att VL ändras så att
tillåtlighetsprövningen i viktigare vattenmål anförtros Kungl. Maj:t och att
Kungl. Maj:t får möjHghet att vid sin prövning i större omfattning än nu
anlägga allmänna planeringssynpunkter. Ett avgörande skäl för att prövningen nu
bör förläggas hos Kungl. Maj:t är enligt utredningen att ingen annan än Kungl.
Maj:t f. n. torde ha möjlighet att grunda en allsidig bedömning av
tillståndsfrågor pä det material som växer fram vid arbetet på den fysiska
riksplaneringen. De nya bestämmelserna föreslås gälla företag enligt 2 och 3
kap. VL, dvs. bl. a. kraftverksbyggen, vattenregleringar och
grundvattentäkter, samt vattenav-

s. 56 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 56

ledning
och invallning enligt 7 kap. Lagtekniskt innebär förslaget en utvidgning av den
prövningsrätt som enligt 4 kap. 13 § f. n. tillkommer Kungl. Maj:t i fråga om
vissa vattenregleringsföretag.

Remissinstanserna
ansluter sig i allmänhet till utredningens bedömning i fråga om behovet av
provisoriska lagändringar, och huvudinnehållet i utredningens förslag
tillstyrks eller lämnas utan erinran i praktiskt taget samtliga yttranden. Som
en särskild förtjänst hos förslaget framhålls att allmänna planeringssynpunkter
kan beaktas vid prövningen av större företag.

Jag
kan godta utredningens bedömning att tiden ännu inte är mogen för ett sluthgt
ställningstagande till det vattenrättsliga prövningssystemets utformning. Jag
instämmer också i att det med hänsyn till vikten av att kunna tillgodose
allmänna planeringssynpunkter föreligger behov av provisoriska lagändringar.
Det förslag utredningen har lagt fram är väl ägnat att tillgodose detta behov
och bör därför genomföras. Jag är emellertid angelägen om att utredningen så
snart som möjligt lägger fram förslag till en mera slutgiltig lösning efter de
riktlinjer som har angetts i direktiven. Vid utarbetandet av ett sådant förslag
bör utredningen samräda med bygglagutredningen, och det synes lämpligt att de
båda utredningarna bedriver sitt arbete på sådant sätt att den fortsatta
behandlingen av deras förslag kan samordnas.

Som
några remissinstanser har påpekat föreligger både enligt gällande rätt och
enligt förslaget vissa samordningsproblem i förhållande till miljöskyddslagen
och byggnadslagstiftningen. Det är nästan omöjligt att undvika sådana
olägenheter i ett övergångsskede. I praktiken torde problemen emellertid kunna
lösas på ett smidigt sätt genom samarbete mellan berörda parter och
myndigheter. Den föreslagna utvidgningen av Kungl. Maj:ts prövningsrätt
underlättar lösningen av åtskilliga samordningsproblem.

Innan
jag går närmare in på de nya reglernas utformning vill jag beröra en fråga som
naturvårdsverket och koncessionsnämnden för miljöskydd har tagit upp i sina
remissyttranden. De anser det angeläget att VL snarast ändras så att möjlighet
öppnas till omprövning från vatten-värdssynpunkt av gällande
vattenhushållningsbestämmelser som innebär tillstånd till s. k. nolltappning.
Denna fråga är emellertid utom-ordentiigt komplicerad och har sådant samband
med en rad andra regler i VL att jag för min del har svårt att se att några
fördelar skulle vara att vinna med att bryta ut den till särbehandling. Skulle
vattenlagsutredningen vid sitt fortsatta arbete komma till en annan uppfattning
är det emellertid inte något som hindrar att frågan tas upp särskilt.

I
likhet med utredningen anser jag att de nya reglerna om Kungl. Majt:s prövning
lämpligen kan tas in i 4 kap. och ersätta den nuvarande 13 §. Vad gäller
omfattningen av prövningsrätten

s. 57 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 57

innebär
utredningens förslag att det i en särskild vattenrättskungörelse skall anges
vissa typer äv företag, som alltid skall prövas av Kungl. Maj:t
(kungörelsefall), medan Kungl. Maj:t beträffande andra företag skall kunna
förbehålla sig prövningsrätten genom särskilt beslut (för-behällsfall). Som
allmän förutsättning för Kungl. Maj:ts prövningsrätt skall dock för båda fallen
gälla att företaget är av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet.

I
likhet med remissinstanserna anser jag den föreslagna uppläggningen lämplig.
Kungl. Maj:ts prövningsrätt bör principiellt omfatta endast företag som är av
betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet. Den närmare regleringen av
vilka företag som skall hänföras till denna kategori får, som utredningen
föreslär, ske genom kungörelse och särskilda förbehåll från Kungl. Maj:t. I
enlighet med vad utredningen föreslår bör vidare Kungl. Maj:t kunna pröva även
sådana mål som har nära samband med mål som enligt gällande föreskrifter skall
prövas av Kungl. Maj:t. Från vattendomstolshåll har framförts önskemål om att
vattendomstolarna därutöver skall få möilighet att av eget initiativ hänskjuta
företag till Kungl. Maj:ts prövning. Jag kan inte biträda detta förslag.

För
att den föreslagna ordningen skall få åsyftad effekt är det givetvis av vikt
att Kungl. Maj:t utnyttjar förbehållsrätten i avsedd omfattning. Vid
bedömningen av om förbehåll skall göras blir det i regel av avgörande betydelse
i vilken mån allmänna planeringssynpunkter behöver anläggas vid
tillståndsprövningen. Det är givetvis viktigt att Kungl. Maj:t får det underlag
som behövs för ett ställningstagande till denna fråga. Ofta torde planverket
samt länsstyrelser och kommuner som ansvariga för planläggningen ha anledning
att fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet pä behovet av ett förbehåll. De
skyldigheter som sedan gammalt åligger kammarkollegiet på detta område torde
böra bestå. Med hänsyn härtill bör, som kollegiet har påpekat, den gällande
skyldigheten att översända ansökningshandlingarna i vattenmål till kollegiet
utvidgas att omfatta också viktigare mål om grundvattentäkt. Besked om
förbehåll bör givetvis lämnas i ett sä tidigt skede av vattenmålet som möjligt
och helst före huvudförhandlingen. Förbehållsrätten bör inte få utövas efter
det att dom eller beslut har meddelats i tillåtlighetsfrågan oavsett om
överklagande sker eller inte.

I
fråga om grunderna för Kungl. Maj:ts prövning delar jag utredningens
uppfattning att särskilda bestämmelser bör införas vilka medger en friare och
mera mångsidig prövning av företagen än som f. n. kan ske vid vattendomstol.
Ett huvudsyfte med reformen är att viktigare företags tillåtlighet skall kunna
bedömas inte bara enligt nuvarande tillåtlighetsregler utan även och framför
allt från allmänna planeringssynpunkter. Detta bör givetvis komma till uttryck
i lagtexten. Prövningen skall innefatta en allsidig bedömning, varvid alla de
as-

s. 58 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 58

pekter
som tillmäts betydelse i planeringssammanhang skall beaktas. Hit hör givetvis
intresset av att effektivt kunna utnyttja vattnet för elkraftsproduktion samt
för privat och industriell konsumtion men också exempelvis intresset av att
förhindra ekonomiskt olämplig lokalisering och onödig förstörelse av
miljövärden. Som utredningen påpekar kan även arbetsmarknadspolitiska
intressen komma att tillmätas betydelse i detta sammanhang. Att som
Näringslivets Byggnadsdelegation förordar inrikta prövningen uteslutande på
markanvändningsfrä-gor och bortse frän s. k. verksamhetsplanering synes mig
varken lämpligt eller möjligt. I praktiken sker verksamhetsplaneringen och
markanvändningsplaneringen i så nära samband att det inte går att isolera den
ena från den andra.

Det
synes mig självklart att Kungl. Maj:t vid sin prövning från allmänna
planeringssynpunkter får ta hänsyn inte bara till det företag ansökningen avser
utan också till företag som kan väntas bli aktualiserade av detta. Jag anser
emellertid att det kan vara lämpligt att i lagen ta in en erinran om att Kungl.
Maj:t skall beakta sannolika följdföretag enligt VL. Bestämmelsen bör ges en
mera generell utformning än utredningen föreslår.

Som
utredningen anför bör Kungl. Maj:t vid sin tillståndsprövning kunna väga olika
samhällsintressen mot varandra på ett friare sätt än VL:s tillåtlighetsregler
f. n. medger. Kungl. Maj:t bör alltså inte vara ovillkorligen bunden av
särskilda hindersbestämmelser i VL utan kunna med bortseende från dem ge
tillstånd till företag som är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt.
Detta innebär att Kungl. Maj:t bör ges en dispensbefogenhet motsvarande den som
nu finns enligt 2 kap. 3 § tredje stycket och 44 § tredje stycket VL.
Dispensbefogenheten bör gälla även hinder som avses i 2 kap. 11 § och 12 §
första stycket, dvs. sådana som har samband med farleds- och
flottledsintres-sen samt klimat- och hälsosynpunkter. Det är självfallet att
dispensbefogenheten skall utnyttjas endast dä mycket starka skäl talar för att
ett företag bör tillåtas.

Vattenöverdomstolen
och Nedre Norrbygdens vattendomstol föreslår att bestämmelserna i 2 kap. 20 § 3
mom. och 47 § 2 mom. samt 7 kap. 46 § andra stycket VL ändras så att de av
utredningen föreslagna grunderna för Kungl. Maj:ts prövning blir tillämpliga
även vid underställning enligt nämnda lagrum. Detta skulle bl. a. medföra den
sakliga ändringen att underställning och dispens kunde ske även när hinder
föreligger enligt 2 kap. 11 § eller 12 § första stycket. Vidare skulle Kungl.
Maj:t få ett uttryckligt lagstöd för att anlägga allmänna planeringssynpunkter
vid prövningen. Även om systematiska skäl talar för den föreslagna ändringen
anser jag inte att det finns tillräcklig anledning att nu ändra
tillåtlighetsreglerna i 2 och 7 kap. Det torde f. ö. ligga i sakens natur att
Kungl. Maj:t vid sin allmänna prövning av

s. 59 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 59

frågan
om företaget skall få komma till stånd har att fästa stor vikt vid allmänna
planeringssynpunkter.

Från
flera håll ifrågasätts om inte det allmänna planeringskravet som
tillåtlighetsrekvisit bör gälla också de mindre företag som fortfarande kommer
att ligga kvar under vattendomstolarnas prövning. I likhet med utredningen
anser jag emellertid att de provisoriska ändringar som nu skall företas bör
inskränkas till att gälla Kungl. Maj:ts prövningsrätt. Syftet med den
föreslagna reformen är ju f. ö. att vattendomstolarnas prövning i
fortsättningen inte skall gälla andra företag än sådana som är av mindre
betydelse för samhällsplaneringen i stort.

I
fråga om Kungl. Maj:ts möjlighet att föreskriva särskilda villkor i samband med
ett tillstånd kan jag ansluta mig till vad utredningen har anfört. Villkor bör
alltså komma i fråga i ungefär samma situationer som f. n. I likhet med
utredningen anser jag det olämpligt att i lagtexten anknyta till bygdens
intressen, eftersom detta skulle kunna minska möjligheterna att på lämpligaste
sätt tillgodose fiskeri- och renskötselintressena.

I
syfte att tillförsäkra Kungl. Maj:t ett tillfredsställande underlag för
prövningen föreslår utredningen vissa bestämmelser om utompro-cessuellt
förberedelseförfarande, om innehållet i ansökan och om den förberedande
handläggningen vid vattendomstolen. Jag kan i allt vä-sentiigt ansluta mig till
vad utredningen sålunda föreslår. Jag instämmer i att det utomprocessuella förberedelseförfarandet
åtminstone tUls vidare bör bibehållas och att dess användningsområde bör
bestämmas till sådana företag som kan antas komma under Kungl. Maj:ts prövning.
Förfarandet skall säkerställa att projekteringsarbetet för sädana företag
bedrivs i samråd med de myndigheter som skall ta till vara det allmänna
planeringsintresset. Det bör också innefatta information till den
ortsbefolkning som berörs av det planerade företaget. Närmare föreskrifter i
ämnet får meddelas av Kungl. Maj:t.

I
likhet med utredningen anser jag att ansökan rörande företag som kan antas
komma under Kungl. Maj:ts prövning bör innehålla redogörelse för den
utomprocessuella förberedelse som har ägt rum, en bedömning av företagets
betydelse från allmänna planeringssynpunkter och uppgift om eventuella
följdföretag enligt VL samt att ansökningshandlingarna bör översändas från
vattendomstolen till naturvårdsverket, planverket och vederbörande
länsstyrelse. Detta innebär att både sökanden och vattenrättsdomaren i förväg
måste bedöma sannolikheten för att Kungl. Maj:t kommer att utöva sin
förbehållsrätt. I tveksamma fall är det givetvis lämpligt och tillrådligt att
iaktta de regler som gäller för företag som kan komma att prövas av Kungl.
Maj:t.

Planverket
påpekar i sitt remissyttrande att de föreslagna reglerna om utomprocessuell
förberedelse och om medverkan av myndigheter som företräder planintresset bör
omfatta även hamnanläggningar efter-

s. 60 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 60

som
sådana anläggningar har stor betydelse från lokaliseringssynpunkt. Frågor om
allmän hamn regleras i 5 kap. VL. Det ankommer alltid på Kungl. Maj:t att pröva
om allmän hamn skall få komma till stånd (5 kap. 3 och 13 §§). Jag anser inte
motiverat att nu införa några nya regler beträffande handläggningen av sädana
frågor. Hamn som inte är allmän bedöms enligt 2 kap. VL och kan alltså komma
att omfattas av de föreslagna nya bestämmelserna.

Vattendomstolens
yttrande torde i fortsättningen liksom hittills komma att utgöra en väsentlig
del av underlaget för Kungl. Maj:ts prövning. I likhet med utredningen anser
jag att domstolarnas skyldighet att avge sådant yttrande bör lagfästas.
Yttrandet bör innehålla vattendomstolens ställningstagande i alla de frågor
som faller inom domstolens kompetens. Även beträffande andra frågor torde
domstolen kunna bidra med värdefulla faktiska upplysningar. Någon anledning för
Kungl. Maj:t att som kammarkollegiet ifrågasätter inhämta yttrande från
vattenöverdomstolen i tillständsärendet synes mig normalt inte föreligga.

Advokatsamfundet
tar i sitt yttrande upp vissa kostnadsfrågor och framhåller att ersättning har
vägrats för sakägares kostnader i samband med underställning hos Kungl. Maj:t
men utdömts för kostnader vid utomprocessuellt förberedelseförfarande.
Samfundet anser att rätt till ersättning för kostnader bör föreligga i båda
dessa fall. För min del anser jag det inte lämpligt att ta upp dessa frågor nu.
De bör anstå till den slutliga Översynen av VL.

Jag
ansluter mig till de av utredningen föreslagna följdändring-a r som innebär att
de nya reglerna om Kungl. Maj:ts prövning görs tilllämpliga även på
kraftförsörjningsföretag som omfattas av lagen om vissa åtgärder för
utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m. samt pä större vattenavlednings- och
invallningsföretag enligt 7 kap. VL. I likhet med utredningen anser jag att
Kungl. Maj:ts prövningsrätt enligt förstnämnda lag bör fä utövas efter
förbehåll i varje särskilt fall och att något krav på utomprocessuellt
förberedelseförfarande inte bör gälla.

Vattenöverdomstolen
och Västerbygdens vattendomstol anser att vattenrättsdomarens befogenhet att
medge provisoriska åtgärder enligt 11 kap. 46 § bör begränsas i fråga om mål
som skall prövas av Kungl. Maj:t. Jag anser inte att det finns tillräckligt
behov av en sådan begränsning. Jag anser inte heller att det behövs några
särskilda regler om förfarandet i sädana fall som avses i 2 kap. 40 §.

Vissa
vattenreglerings- och torrläggningsföretag enligt 3 och 7 kap. VL kan prövas
vid syneförrättning. Jag ansluter mig till utredningens förslag till särskilda
regler rörande handläggningen av syneförrättningar där tillståndsfrågan kan
komma under Kungl. Maj:ts prövning. Under vissa förutsättningar skall
synemännens utiåtande underställas vatten-

s. 61 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 61

domstolens
prövning. Utredningen föreslår att sådan underställning inte skall ske om
Kungl. Maj:t har prövat företagets tillåtiighet. Kammarkollegiet kritiserar
detta förslag under hänvisning till att vattendomstolen även i sådana fall bör
kunna ta ställning till den närmare utformningen av företaget. För egen del
ansluter jag mig emellertid till utredningens förslag, eftersom det måste
anses onödigt att vattendomstol prövar förrättningsutlåtande när Kungl. Maj:t
redan har tagit ställning till företagets tillåtiighet.

Utredningen
diskuterar frågan om den betydelse som vid tillståndsprövning enligt VL skall
tillmätas gällande bebyggelseplaner och hänvisar i detta sammanhang till vissa
uttalanden i förarbetena till miljöskyddslagen enligt vilka tillstånd inte får
lämnas till företag som strider mot fastställd plan. Vattenöverdomstolen tar
upp samma fråga i sitt remissyttrande. I avsaknad av särskild lagbestämmelse
torde enligt domstolen bristande överensstämmelse mellan ett företag enligt VL
och fastställd plan inte kunna föranleda att tillstånd till företaget vägras.
Möjligen kan tillståndet förknippas med ett villkor eller en erinran om att det
inte får tas i anspråk förrän planen har ändrats. För egen del vill jag i detta
sammanhang endast påpeka att, som framhålUts i förarbetena till
miljöskyddslagen, tillstånd i vissa fall bör kunna lämnas under förutsättning
att planen ändras så att det hinder den innebär mot företaget undanröjs. Jag
vill dessutom hänvisa till vad jag tidigare har sagt om de samordningsproblem
som tills vidare kan uppstå. Jag kan inte acceptera det av Näringslivets
Byggnadsdelegation och advokatsamfundet framförda förslaget att Kungl. Maj:t
som högsta planmyndighet vid prövning av ett företag enligt VL skall kunna
ompröva gällande planbestämmelser eller meddela erforderlig dispens. Jag vill
erinra om att det i första hand ankommer på vederbörande kommun att ta
initiativ i planfrågor.

Oberoende
av vad som nu har sagts är det givetvis av stor betydelse att viss samordning
sker mellan vattendomstolen och planmyndigheterna och att upplysningar om
planförhållandena finns tillgängliga i målet. Jag instämmer därför i vad
utredningen föreslår om att ansökningen skall innehålla uppgifter om gällande
planer samt att länsstyrelsen och vederbörande kommun skall underrättas i
målet. I likhet med flera remissinstanser anser jag emellertid att
underrättelseskyldigheten gentemot kommun inte bör vara beroende av att
företaget berör område inom fastställd general- eller detaljplan.

De
regler om underställning till Kungl. Maj:t efter diskretionär prövning hos
vattendomstol som f. n. finns i 2 kap. 20 § 3 mom. m. fl. lagrum i VL torde
efter den föreslagna utvidgningen av Kungl. Maj:ts prövningsrätt få mycket
liten betydelse. Att som kammarkollegiet föreslår helt slopa reglerna anser jag
dock inte till-

s. 62 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 62

rådligt.
Däremot instämmer jag med utredningen i att bestämmelserna bör formuleras om
efter mönster av 16 § miljöskyddslagen, vilket innebär att vattendomstolens
diskretionära prövningsrätt upphör.

De
nya reglerna bör som utredningen har föreslagit träda i kraft den 1 januari
1972 men inte tillämpas i mål som har anhängiggjorts vid vattendomstol före
ikraftträdandet och inte heller vid syneförrättning om förrättningsman har
förordnats före denna tidpunkt.

4.2
Fastighetsdomstolar och vattendomstolar

4.2.1
AUinänna synpunkter

Vid reformen av den allmänna
underrättsorganisationen uttalade dåvarande departementschefen (prop. 1969: 44
s. 174) som sin åsikt att det inte fanns anledning att gå från den dittills
gällande principen om en mycket vidsträckt kompetens för de allmänna
underrätterna. Han påpekade emellertid att vissa typer av mål såsom
ägodelnings-mål, expropriationsmål och vattenmål ofta har speciella drag och i
någon mån kräver en specialisering hos dem som skall bedöma dem, i synnerhet
som det inom landet som helhet förekommer endast ett begränsat antal mål av
varje sådan typ. Det skulle därför vara av värde om målen kunde koncentreras
till jämförelsevis fä domstolar vars domare därmed skulle få att handlägga ett
inte alltför ringa antal mål och på det sättet bli förtrogna med ämnesområdet.
Ett riktmärke borde emellertid enligt departementschefen vara att vår
restriktiva instäUning när det gäller att skapa specialdomstolar i egentlig
mening behålls och att man efterstävar att de domare som sysslar med de
specifika slagen av mål också har kontakt med allmänna tvistemål och brottmål. Därför
borde principen vara att man uppdrar handläggningen av berörda mål till endast
vissa av de allmänna underrätterna. Mot bakgrund av dessa överväganden
tillskapades fastighetsdomstolarna. Dessa ingår i den all männa
underrättsorganisationen på det sättet att vissa tingsrätter utses att vara
fastighetsdomstol. I denna egenskap består tingsrätten normalt av två lagfarna
domare, en tekniskt sakkunnig ledamot samt två nämndemän.

Fastighetsdomstolarnas
sammansättning gör dem särskilt skickade att pröva mål där det krävs teknisk
sakkunskap, främst i fråga om fastighetsbildning och fastighetsvärdering, och
de har också i första hand tillskapats med tanke på sådana mål. F. n. handläggs
vissa frågor enligt miljöskyddslagen av fastighetsdomstol. Fr. o. m. den 1 januari
1972, då FBL träder i kraft, skall till fastighetsdomstolarna överföras mål om
fastighetsbildning, vilka f. n. handläggs av ägodelningsrätt. Vid tillkomsten
av FDL förutsattes att fastighetsdomstolarna också skulle ersätta de nuvarande
expropriationsdomstolarna. Ett par andra typer av mål som fr. o. m. den 1
januari 1972 skall handläggas av fastig-

s. 63 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 63

hetsdomstol
är mål om arrende och hyra enligt JB. Som ett viktigt skäl för att koncentrera
dessa mål till ett begränsat antal domstolar kan anföras att underrätten här är
överinstans i förhållande till arrende- och hyresnämnderna och att
möjligheterna att fullfölja talan mot dom i sådana mål är begränsade, vilket
gör det särskilt angeläget att få en enhetiig bedömning inom större regioner.

Förslagen
i departementspromemorian följer de riktiinjer som tidigare har dragits upp i
fråga om fastighetsdomstolarnas kompetensområde. De innebär i huvudsak att dit
skall hänföras dels sådana mål som f. n. ankommer på ägodelningsrätt och
expropriationsdomstol, dels vissa mål av sällan förekommande slag som nu
handläggs av allmän domstol men som i sak står fastighetsbildnings- och
expropriations-målen nära, dels slutligen mål om arrende och hyra samt vissa
därmed närbesläktade mål. Detta innebär att åtskilliga typer av mål som rör
fast egendom kommer att falla utanför kompetensområdet. Förslaget har fått ett
övervägande positivt mottagande vid remissbehandlingen. Från skilda håll har
dock både utvidgningar och inskränkningar av kompetensområdet ifrågasatts. Det
har också gjorts gällande att koncentrationen av vissa mål till ett begränsat
antal domstolar kan få skadliga verkningar i fråga om personalrekryteringen.

För
egen del vill jag understryka att det från olika synpunkter är angeläget att
varje allmän underrätt har en vidsträckt behörighet och att koncentration av
vissa måltyper till särskilda domstolar därför inte bör komma i fråga i andra
fall än då det är motiverat av speciella skäl. En annan synpunkt som måste
beaktas i sammanhanget är att behörighetsreglerna bör vara klara och
lättillämpade så att gränsdragningsproblem i möjligaste mån undviks. Jag
återkommer strax till frågan om fastighetsdomstolarnas kompetensområde men
vill redan nu framhålla att förslagen i departementspromemorian synes mig väl
avvägda mot den angivna bakgrunden.

Med
anledning av de under remissbehandlingen yppade farhågorna från
personalrekryteringssynpunkt vill jag anföra följande. Eftersom
fastighetsdomstolarna inte har någon fristående ställning utgörs de lagfarna
ledamöterna av domare som innehar tjänster i den tingsrätt som är
fastighetsdomstol eller i annan tingsrätt. F. n. kan också domare i
vattendomstol komma i fråga. Det är inte meningen att de domare som tjänstgör i
fastighetsdomstolen skall syssla uteslutande med fastighets-domstolsgöromål,
även om dessa göromål givetvis blir helt dominerande för mänga av dem. Genom
fastighetsdomstolarnas anknytning till tingsrättsorganisationen finns goda
förutsättningar för att ett stort antal domare skall få erfarenhet av
fastighetsdomstolstjänstgöring. Detta gäller inte bara domare i den tingsrätt
som är fastighetsdomstol utan också domare i andra tingsrätter. Mot bakgrund
härav synes några större problem från personalrekryteringssynpunkt inte vara
förenade med en

s. 64 Kontrollera mot PDF

JuU
1971:13 64

koncentration av mål rörande fast egendom till ett
begränsat antal underrätter.

Vad härefter gäller vattendomstolarna har
vattenlagsutredningen enligt sina direktiv i uppdrag att överväga en
överflyttning av vissa av deras uppgifter till fastighetsdomstol. Utredningen
ansluter sig till tanken på en sådan reform men anser av olika skäl att den
bör delas upp i tvä etapper, varav den första genomförs den 1 januari 1972 och
den andra i samband med den slutiiga revision av VL som utredningens arbete
syftar till. I den första etappen skall enligt förslaget vattendomstolarna
avskaffas som fristående enheter och knytas till tingsrättsorganisationen på
samma sätt som fastighetsdomstolarna, dvs. vissa tingsrätter utses att vara
vattendomstol, varvid tingsrätten skall ha särskild sammansättning. I den andra
etappen överförs de dömande funktionerna på fastighetsdomstolarna.
Utredningsförslaget, som har fått ett mycket positivt mottagande vid
remissbehandlingen, innebär enligt min mening en tekniskt smidig lösning och
har betydande fördelar från både vattenrättsskipningens och den berörda
personalens synpunkt. Jag ansluter mig därför till förslaget. Jag återkommer
längre fram till vissa frågor som rör vattendomstolarnas sammansättning.

4.2.2 Fastighetsdomstolarnas kompetensområde

Som anförs i
departementspromemorian är det uppenbart att fastighetsdomstolarna, som enligt
FBL skall handlägga fastighetsbildningsmäl i stället för de nuvarande
ägodelningsrätterna, också bör överta ägodel-ningsrätternas uppgifter enligt
sådan lagstiftning som skall bestå efter FBL:s ikraftträdande. Samtliga dessa
uppgifter är nämligen av den särskilda beskaffenhet att de bör ankomma på
fastighetsdomstol. Med hänsyn till att det arbete med följdlagstiftningen till
FBL som f. n. pågår inom justitiedepartementet inbegriper de lagar det här rör
sig om finns emellertid inte anledning att nu lägga fram förslag till ändringar
i dessa lagar.

Bland de lagar som måste överarbetas och anpassas till FBL
ingår också lagen om ägofred. På grund härav bör inte heller frågor om ändring
i denna lag tas upp nu. Jag delar dock den i promemorian framförda
uppfattningen att mål om stängselskyldighet och betesreglering enligt 46 § bör
överföras till fastighetsdomstol. Som Svea hovrätt påpekar bör detsamma gälla
klandertalan enligt 49 § första stycket. Däremot synes det mig mera tveksamt om
de av hovrätten över Skåne och Blekinge förordade ändringarna i lagen är
befogade. Slutiig ställning till dessa frågor får tas vid den fortsatta
överarbetningen av lagen.

Som jag redan tidigare har framhållit bör
expropriationsdomstolarna avskaffas och deras uppgifter överföras till
fastighetsdomstol. Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot en
sådan reform. De i promemorian i detta sammanhang föreslagna ändringarna i ExL
och annan

s. 65 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 , 65

lagstiftning
har inte föranlett annan erinran än att hovrätten för Övre Norrland ifrågasatt
om inte föreskriften i 28 § andra stycket ExL om protokollföringsplikt då
enskilda domstolsledamöter företar undersökning på stället borde införas i 9 §
FDL. Sådan undersökning på platsen som en eller flera ledamöter av
fastighetsdomstolen enligt sistnämnda paragraf kan verkställa på uppdrag av
domstolens ordförande och varom parterna skall underrättas torde emellertid
vara att anse som sammanträde för förhandling i rättegångsbalkens mening.
Protokollföringsplikt föreligger därför enligt bestämmelserna i 6 kap.
rättegångsbalken, om undersökningen inte sker endast som förberedande åtgärd
för syn på stället. Det av hovrätten ifrågasatta tillägget till 9 § FDL är
alltså obehövligt.

Vad
sedan angår de mål som nu prövas av allmän underrätt har i flera
remissyttranden kritik riktats mot att arrende- och hyresmålen förs in under
fastighetsdomstolarnas exklusiva behörighet. Denna kritik utgör dock enligt
min mening inte tillräcklig anledning att nu ompröva de beslut av denna
innebörd som har fattats genom antagandet av JB. Om hyresmål skall prövas av
fastighetsdomstol bör också vissa andra typer av mål som är av mycket likartad
beskaffenhet lämpligen behandlas i samma ordning. I prop. 1971: 12 har
föreslagits att vissa bostadsrättstvister enligt 77 § första stycket
bostadsrättslagen skall tas upp av fastighetsdomstol. De mål som här i övrigt
kommer i fråga är sådana som avser besvär mot hyresnämnds beslut enligt lagen
om tvångsförvaltning av bostadsfastighet. Även dessa mål, liksom mål om klander
av redovisad förvaltning enligt 11 § tredje stycket samma lag, bör som
föreslås i promemorian prövas av fastighetsdomstol.

Vissa
mål om inlösen av fast egendom ankommer nu på allmän underrätts prövning.
Detta gäller mål enligt 11 § första stycket jordförvärvslagen, 5 § andra
stycket jordhävdslagen och 4 § JP. Som anförs i promemorian saknas anledning
att i processuellt avseende behandla dessa mål på annat sätt än mål om inlösen
i allmänhet. De bör därför överföras till fastighetsdomstolarnas
kompetensområde.

Ett
par remissinstanser ifrågasätter om inte också mål enligt förköpslagen bör
handläggas av fastighetsdomstol. Sådana mål avser inte själva det tvångsförvärv
som förköpet innebär utan bara vissa följdfrågor i anledning av förköp. De
frågor som skall prövas av domstol är sådana som rör ogiltighet eller jämkning
av köpevillkor (5 § andra och tredje styckena), undantagande av lös egendom
från förköp (6 §), ersättning till köparen för fullgörelse enligt köpeavtalet
eller för kostnader i samband med köpet (13 § första stycket) samt ersättning
till kommunen för värdeminskning på egendomen som har förorsakats av köparen
(13 § andra stycket). Av dessa frågor synes endast de som rör värdeminskning
vara av den beskaffenheten att det kan finnas anledning att hänföra dem till
fastighetsdomstol. Jag anser dock att dessa frågor, som f. ö. när-

s. 66 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 . 66

mast
är av skadeständsrättslig natur, inte bör brytas ut för handläggning i annan
ordning än övriga frågor enligt samma lag.

I
promemorian föresläs vidare att tvister, som enligt 72 § första stycket, 96 §
första och andra styckena samt 104 § andra stycket ExL skall prövas av allmän
underrätt, överförs till fastighetsdomstol. Förslaget, som inte har föranlett
några invändningar vid remissbehandlingen, bör enligt min mening godtas. Ett
par remissinstanser förordar vissa ytterligare ändringar i ExL. Sålunda
föresläs att frågor om ersättning för skada eller intrång som har uppstått
efter expropriationsmålets slutiiga avgörande och inte har kunnat förutses i
målet samt om ersättning till ex-propriat för kostnader som har uppkommit under
behandlingen hos Kungl. Maj:t av ansökan om expropriation skall prövas av fastighetsdomstol.
På frågor av det förstnämnda slaget är enligt 34 § andra stycket ExL lagens
bestämmelser inte tillämpliga. De torde vanligen fä bedömas enligt
grannelagsrättsliga regler. Som jag strax skall utveckla närmare anser jag
inte att fastighetsdomstol bör göras till forum i tvister om
grannelagsrättsliga förhållanden. Den bör då inte heller pröva sädana frågor
som avses i 34 § andra stycket ExL. Inte heller frågor om ersättning för
kostnader i samband med Kungl. Maj:ts prövning av ex-propriationsansökan synes
mig vara av den beskaffenhet att det finns anledning att överföra dem till
fastighetsdomstol.

Jag
ansluter mig till förslaget i promemorian att frågor som avses i 75 §
byggnadslagen i likhet med övriga ersättningsfrågor enligt lagen skall prövas
av fastighetsdomstol. Promemorieförslaget innebär att i sådana mål
fördelningen av rättegångskostnaderna skall ske enligt regeln i 65 §
byggnadslagen i stället för som nu enligt rättegångsbalkens regler. Detta
förslag har mött viss kritik vid remissbehandlingen. Med hänsyn härtill och
till den översyn av byggnadslagstiftningen som f. n. pågår inom
bygglagutredningen anser jag lämpligast att inte nu göra någon ändring i
gällande rätt på denna punkt.

Mål
enligt lagen om byggnadsminnen handläggs f. n. av expropriationsdomstol och
överförs enligt vad jag tidigare har föreslagit till fastighetsdomstol. Som
anförs i promemorian bör samma domstol handlägga också mål om ersättning
enligt lagen om fornminnen, vilka mål f. n. prövas av allmän domstol. Jag instämmer
med hovrätten över Skåne och Blekinge i att detta bör gälla även mål enligt 9 a
§ tredje stycket nämnda lag om ersättning för kostnad eller skada, som uppkommer
vid undersökning eller bärgning av skeppsvrak eller annan åtgärd för dess skydd
och värd. De nya bestämmelserna om forum i mål enligt lagen om fornminnen synes
lämpligen kunna tas upp i en ny 17 §.

Eftersom
ersättning för skada och intrång vid förundersökning enligt miljöskyddslagen
och ExL skall prövas av fastighetsdomstol, bör detta gälla också ersättning i
motsvarande fall enligt 14 kap. 5 § 1 mom. VL. Promemorians förslag härom bör
sålunda genomföras.

s. 67 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 67

Som anförs i promemorian framstår det som den mest
rationella ordningen att den domstol som har handlagt mål om ersättning för
skada eller intrång enligt lagen om byggnadsminnen eller naturvårdslagen också
skall ha att pröva därav föranlett följdmäl om ersättning till innehavare av
fordran, för vilken marken svarar, för förlust till följd av att den i
huvudmålet bestämda ersättningen inte har nedsatts hos länsstyrelsen. Lagen om
byggnadsminnen och naturvårdslägen bör alltså ändras i enlighet härmed.

Någon
anledning att som Göta hovrätt ifrågasätter hänföra mål om utdömande av vite enligt
jordförvärvslagen och jordhävdslagen till fastighetsdomstol föreligger enligt
min mening inte. Att sådana frågor enligt lagen om arrendenämnder och
hyresnämnder skall prövas av fastighetsdomstol sammanhänger med att
fastighetsdomstol har karaktären av överinstans i förhållande till dessa
nämnder.

1
promemorian diskuteras en rad andra tvister som rör fast egendom och där det
skulle kunna komma i fråga att göra fastighetsdomstol till exklusivt forum. Hit
hör exempelvis äganderättstvister av skilda slag samt tvister om servitut och
grannelagsförhållanden. I mål av dessa typer uppstår otvivelaktigt ofta frågor
av den beskaffenhet som fastighetsdomstolarna är särskilt skickade att pröva.
Jag har emellertid mot bakgrund av vad jag tidigare har anfört om vikten av
återhållsamhet när det gäller att koncentrera mål till särskilda domstolar och
om intresset av att i möjligaste mån undvika gränsdragningsproblem stannat för
att den i promemorian föreslagna ordningen, som innebär att fastighetsdomstol
inte görs till exklusivt fomm i dessa mål, är den lämpligaste. Att som
lantmäteristyrelsen ifrågasätter öppna möjlighet att låta vissa mål handläggas
både av fastighetsdomstol och av tingsrätt i vanlig sammansättning bör av
såväl praktiska som principiella skäl inte komma i fråga.

Vad
gäller äganderättstvister som rör fastighetsindelningens beskaffenhet torde
man, som påpekas i promemorian, kunna utgå från att de i regel kommer att
prövas vid förrättning enligt FBL och i andra instans av fastighetsdomstol,
vilket torde vara den också från partssynpunkt lämpligaste ordningen. Att
tvist av detta slag inte tas upp i angiven ordning kan antas bli en ren
undantagsföreteelse som mestadels har sin orsak i att tvisten har ett
omedelbart samband med sådana frågor som inte bör prövas av fastighetsdomstol.
De av Svea hovrätt uttalade farhågorna för att möjligheten att vända sig
direkt till domstol i tvister som rör fastighetsindelningen skulle missbrukas
synes mig överdrivna. Inte heller finns det enligt min åsikt anledning att nu
bereda tingsrätt möjlighet att mot parts vilja hänvisa fråga om fastighetsindelningens
beskaffenhet till handläggning av fastighetsbildningsmyndigheten. Om
tingsrätten finner att frågan lämpligen bör prövas i denna ord-

s. 68 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 68

ning
torde det i regel vara möjligt att få en sådan prövning till stånd genom
parternas frivilliga medverkan.

4.2.3
Fastighetsdomstols sammansättning och domförhet

Som huvudregel gäller f. n. att fastighetsdomstol
består av två lagfarna ledamöter, av vilka den ene är domstolens ordförande,
samt en ledamot med teknisk sakkunskap och två nämndemän. Promemorieförslaget
innebär inte någon ändring av denna regel. Vid remissbehandlingen har särskilt
frågan om det tekniska inslaget i domstolen tilldragit sig intresse. Olika
meningar har yppats och ett flertal förslag har förts fram, bl. a. av innebörd
att två tekniska ledamöter skall kunna medverka i domstolen.

Vid
fastighetsdomstolarnas tillkomst underströk dåvarande departementschefen
(prop. 1969:44 s. 211) att, den tekniskt sakkunnige ledamotens uppgift inte
skulle vara att fungera som expert i vissa speciella frågor av betydelse för
målets utgång utan att han med sin sakkunskap skulle medverka till en riktig
bedömning av utredningen i målet och till en lämplig utformning av domstolens
utslag. Jag ansluter mig till detta synsätt. Genom den tekniskt sakkunnige
ledamoten skall domstolen tillföras sådana allmänna insikter på det tekniska
området som behövs för att den skall kunna rätt bedöma argumentation och
utredning av teknisk art. Den speciella expertis som kan behövas i en viss
teknisk fråga får däremot tillhandahållas domstolen genom sakkunnigbevisning i
målet.

Eftersom
det för expropriationsdomstolarna som huvudregel gäller att två tekniska
ledamöter skall delta i handläggningen kan en övergäng till
fastighetsdomstolar med endast en sådan ledamot synas innebära att det
tekniska inslaget i domstolen försvagas. Emellertid måste beaktas att de
tekniska ledamöterna i det nya systemet får en mycket fastare anknytning till
domstolen, vilket medför dels att de förvärvar slor rutin som domare dels att
de kan följa och medverka i den förberedande handläggningen av målen.
Koncentrationen av mål till ett begränsat antal domstolar leder också till att
juristdomarna får större erfarenhet av tekniska bedömningar. Mot bakgmnd av det
nu anförda anser jag att det inte finns anledning att nu gå ifrån principen att
i fastighetsdomstol normalt skall tjänstgöra endast en ledamot med teknisk
sakkunskap. Det bör dock finnas möjhghet att i vissa fall utöka antalet
tekniska ledamöter tiU två, vilket innebär att domstolen kommer att bestå av
sammanlagt sex ledamöter. Jag vill dock understryka att denna möjlighet inte är
avsedd att utnyttjas annat än i undantagsfall, när målet är osedvanligt
komplicerat från teknisk synpunkt och det därför kan vara av särskild betydelse
att mer än en ledamot med teknisk sakkunskap medverkar vid bedömningen av de
tekniska frågorna.

s. 69 Kontrollera mot PDF

JuU1971:13 69

F. n. gäller att teknisk ledamot i
fastighetsdomstol skall ha sakkunskap i fråga om fastighetsbildning eller
fastighetsvärdering. Mot bakgrund av vad jag här förut har anfört om att de
tekniska ledamöterna inte skall vara experter i vissa speciella frågor anser
jag det inte motiverat att ytterligare precisera kraven på sakkunskap eller på
annat sätt ändra reglerna härom. Jag vill emellertid i detta sammanhang påpeka
att tjänsterna för teknisk ledamot i fastighetsdomstol torde komma att förenas
med tjänstgöringsskyldighet vid flera sådana domstolar och att det dessutom
torde bli nödvändigt att vid ledigheter och stor arbets-anhopning tillfälligt
förordna utomstående tekniker att tjänstgöra i fastighetsdomstolen. Detta
innebär att man kommer att ha vissa valmöjligheter när det gäller att utse
teknisk ledamot för visst mål.

De
flesta mål som skall tas upp av fastighetsdomstol är av sådan typ att de
normalt kräver viss teknisk sakkunskap hos domstolen. Med hänsyn till
intresset av enkla och lättillämpade sammansättningsregler bör därför, som
anförs i promemorian, den tekniske ledamotens medverkan i domstolen vara
obligatorisk i dessa mål. I fråga om några speciella slag av mål gäller
emellertid att de i allmänhet inte fordrar sådan sakkunskap, medan det däremot
är angeläget med ett starkt lek-mannainslag. De mål jag bär syftar på är i
första hand hyresmålen men också bostadsrättsmål och mål om tvångsförvaltning
av bostads-fastighet. I sådana mål bör i stället för teknikern en tredje
nämndeman ingå i domstolen. Som har påpekats både i promemorian och i vissa
remissyttranden kan det dock också i mål av dessa typer, kanske särskilt i mål
om tvängsförvaltning av bostadsfastighet, tänkas komma upp frågor av svårbedömd
teknisk natur. Det bör därför finnas möjlighet att undantagsvis även i sådana
mål använda en sammansättning med teknisk ledamot och två nämndemän. Jag
ansluter mig alltså till promemorians förslag i denna del men vill betona att
möjligheten att låta teknikern delta i dessa mål bör utnyttjas restriktivt. Om
det sålunda införs möjlighet att anlita den tekniske ledamoten i hyresmål bör
de för dessa mål gällande sammansättningsreglerna lämpligen göras tillämpliga
också i arrendemål.

Vad
beträffar nämndemännen kan jag instämma i den kritik som Svea hovrätt och
lagmannen i Stockholms tingsrätt har riktat mot föreskriften i 17 § andra
stycket andra punkten ExL om att en av nämndemännen bör vara fastighetsägare
och den andre inte. Denna regel bör därför inte överföras till FDL.

Enligt
16 kap. 8 § första stycket FBL kan fastighetsdomstol under vissa
förutsättningar pröva fastighetsbildningsmål i materiellt hänseende utan
huvudförhandling. Som dåvarande departementschefen påpekade i samband med FDL:s
tillkomst är det här fråga om mål av sådan beskaffenhet att utrymmet för
lekmannasynpunkter torde vara mycket begränsat och det synes därför olämpligt-
från både principiella- och

5
Riksdagen 1971. 7 saml. Nr 13

s. 70 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 70

praktiska
synpunkter att ställa upp ett ovillkorligt krav pä att nämndemän skall
medverka vid prövningen. Jag instämmer i den av hovrätten för Nedre Norrland
uttalade uppfattningen att det saknas skäl att nu frångå denna ståndpunkt. I
övrigt bör gälla att fastighetsdomstolen vid handläggning av mål kan bestå av
en lagfaren domare i samma utsträckning som gäller för tingsrätt. En sådan
domförhetsregel blir tilllämplig vid handläggning av frågor om avvisning av
mål och om utdömande av vite samt vid måls avgörande i sådana fall som avses i
42 kap. 18 § rättegångsbalken, dvs. vid meddelande av tredskodom, dom i
anledning av medgivande eller eftergivande samt stadfästelse av förlikning.
Vidare kommer regeln att gälla vid huvudförhandling som sker i förenklad form
och vid annan handläggning som inte sker vid huvudförhandling eller syn pä
stället. Att mål om lagsökning och betalningsföreläggande kan handläggas av en
lagfaren domare följer av 30 § lagsökningslagen (1946: 808). Vad beträffar
ärenden blir domförhetsreglema i 6 § lagen om handläggning av domstolsärenden
tillämpliga. I fall då enligt nämnda paragraf domstolen skall ha den
sammansättning som gäller för mål i allmänhet torde utan särskild bestämmelse
stå klart att de föreskrifter som i allmänhet gäller för domförhet enligt FDL
är tillämpliga. Fastighetsdomstols domförhet bör som anförs i promemorian till
alla delar regleras i lag och inte som nu delvis i annan författning. Jag
föreslår därför att uttömmande bestämmelser i ämnet tas upp i 4 § FDL.

4.2.4
Övergångsfrågor i anledning av fastighetsdomstolsreformen

Fastighetsdomstolarna bör överta sina nya uppgifter
samtidigt som JB och FBL samt därtill anknytande författningar träder i kraft,
dvs. den 1 januari 1972. Härigenom torde övergången till den nya lagstiftningen
underlättas och enhetligheten i tillämpningen främjas.

Enligt
7 § FBLP skall mål eller ärende som är anhängigt hos ägodelningsrätt vid
utgången av är 1971 prövas av fastighetsdomstol. 1 promemorian föreslås
motsvarande regel beträffande mål och ärenden som vid samma tidpunkt är
anhängiga hos expropriationsdomstol. Om expropriationsdomstolen då har
påbörjat huvudförhandling föreslås dock att domstolen skall fä fullfölja och
avsluta handläggningen.

Man
bör uppenbarligen i möjligaste mån undvika att särskilda domstolar, som är
under avveckling, övergångsvis får bestå vid sidan av de domstolar som i
fortsättningen skall handlägga samma slag av mål och ärenden. Jag anser därför
att den i promemorian föreslagna regleringen är ändamålsenlig och att det inte
bör komma i fråga att som Svea hovrätt och lagmannen i Stockholms tingsrätt
förordar utsträcka ägodelningsrätternas och expropriationsdomstolarnas
möjlighet att fortsätta sin verksamhet efter utgången av år 1971 längre än som
föreslås där. Jag förutsätter att arbetet hos domstolarna bedrivs så att mål
och

s. 71 Kontrollera mot PDF

JuU1971:13 71

ärenden
på vilka ett omfattande förberedelsearbete har lagts ned om möjligt kan avgöras
slutiigt före utgången av år 1971.

Jag
föreslår alltså att mål eller ärende som är anhängigt hos expropriationsdomstol
vid utgången av år 1971 skall prövas av fastighetsdomstol om huvudförhandling
då inte har påbörjats. Jag föreslär vidare att 7 § FBLP anpassas så att
motsvarande regel kommer att gälla beträffande ägodelningsrätt. Av de
föreslagna reglerna följer bl. a. att nu gällande fullföljdsbestämmelser blir
tillämpliga också på avgöranden som meddelas av expropriationsdomstol och
ägodelningsrätt efter den 1 januari 1972.

Vad
härefter gäller mål och ärenden som är anhängiga hos tingsrätt vid utgången av
är 1971 finns, eftersom dessa domstolar skall bestå oförändrade efter nämnda
tidpunkt, inte tillräcklig anledning att flytta över dem till fastighetsdomstol.
Jag instämmer därför i promemorians förslag att sådana mål och ärenden skall
behandlas enligt äldre bestämmelser.

Lagmannen
i Stockholms tingsrätt har ifrågasatt införande av en övergångsbestämmelse
enligt vilken part, som av expropriationsdomstol med stöd av 34 § första
stycket ExL har hänvisats att föra särskild talan vid domstolen, i stället
skall väcka talan vid fastighetsdomstolen. Enligt min mening torde det utan
vidare stå klart att en sådan hänvisning skall avse fastighetsdomstolen och
någon övergångsbestämmelse härom synes mig inte behövlig.

4.2.5
Fastighetsdomstolarnas domkretsar

Enligt 1 § första stycket FDL skall det finnas en
fastighetsdomstol i varje län. Kungl. Maj:t kan dock föreskriva att annat
område än län skall vara fastighetsdomstols domkrets. Bestämmelsen innebär att
alla fastighetsdomstolsmål från ett visst område skall tas upp av samma
domstol. Forumbestämmelserna för arrende- och hyrestvister öppnar emellertid
möjlighet till avvikelse från denna ordning. Kungl. Maj:t kan nämligen bestämma
att sådan tvist skall tas upp vid annat forum än den fastighetsdomstol inom
vars område fastigheten är belägen (8 kap. 32 § första stycket och 12 kap. 71 §
första stycket JB samt 17 § första stycket lagen om fiskearrenden). Detsamma
skall enligt 77 § första stycket förslaget till bostadsrättslag gälla
beträffande bostadsrättstvister.

F.
n. finns i hela landet sammanlagt sex fastighetsdomstolar, vilka alla har
domkretsar omfattande mer än ett län. Enligt promemorian skall fr. o. m. den 1
januari 1972 i princip finnas en fastighetsdomstol i varje län, som regel
förlagd till den ort där länsstyrelsen har sitt säte. Det torde även i
fortsättningen få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma både om antalet
fastighetsdomstolar och om deras lokalisering. Dessa frågor torde få tas upp
vid ett senare tillfälle. Jag vill emellertid redan i detta sammanhang
deklarera hur jag ser på dem. I allt väsent-

s. 72 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 72

ligt
biträder jag vad som anförs i promemorian härom. Även om antalet
fastighetsdomstolsmål kan väntas bli ganska ringa i vissa län synes mig sålunda
fastighetsdomstolarnas domkretsar i princip inte böra omfatta mer än ett län.
Möjligen kan det, som påpekas i promemorian, vara motiverat att för vissa
speciella slag av mål exempelvis mål enligt miljöskyddslagen ha större
domkretsar. När det gäller lokaliseringen av fastighetsdomstolarna talar
övervägande skäl, främst behovet av nära kontakt med olika länsmyndigheter, för
att de bör förläggas till den ort där länsstyrelsen har sitt säte. Till
skillnad från vad som föreslås i promemorian anser jag att detta bör gälla även
i fråga om Västernorrlands län och att fastighetsdomstolen där alltså bör
förläggas till Härnösand.

En
förläggning av fastighetsdomstolen till den ort där länsstyrelsen har sitt säte
är emellertid beträffande vissa län förenad med bestämda nackdelar såvitt
gäller hyresmålen. Dessa mål är som regel koncentrerade till de större
tätorterna. I fråga om dem talar därför starka skäl för att fastighetsdomstolen
bör vara förlagd till den största tätorten i länet, vilket inte alltid är den
ort där länsstyrelsen finns.

Mot
bakgrund av det nu anförda anser jag att det bör införas regler som ger Kungl.
Maj:t större möjligheter än nu att åstadkomma en lämplig fördelning av
fastighetsdomstolsmålen. Sålunda bör mål av viss typ från flera
fastighetsdomstolars domkretsar kunna sammanföras till en sådan domstol. Vidare
bör för samma område kunna finnas två eller flera fastighetsdomstolar, var och
en med behörighet att handlägga vissa typer av mål. Det ligger i sakens natur
att regler av nu åsyftad innebörd bör utnyttjas restriktivt. Härför talar både
önskemålet om klara och lättillämpade forumregler och intresset av att inte
onödigtvis splittra fastighetsdomstolsmålen pä ett stort antal tingsrätter.
Det bör aldrig finnas mer än en domstol som är rätt fomm för ett visst mål. Om
flera fastighetsdomstolar inrättas med helt eller delvis sammanfallande domkretsar
måste alltså klart preciseras hur måltyperna skall fördelas mellan domstolarna.

Jag
förordar att i 1 § FDL införs ett tillägg som ger Kungl. Maj:i befogenhet att
bestämma att flera fastighetsdomstolar skall finnas för samma område, varvid
Kungl. Maj:t också skall bestämma hur skilda slag av mål och ärenden skall
fördelas mellan domstolarna. Det föreslagna tillägget kan ersätta de
nyssnämnda regler i bl. a. JB, enligt vilka Kungl. Maj:t i fråga om vissa slag
av mål kan förordna att de skall tas upp av annan domstol än den
fastighetsdomstol inom vars område fastigheten ligger. Dessa regler bör därför
upphävas.

Min
avsikt är att senare föreslå Kungl. Maj:t att i Södermanlands, Älvsborgs och
Västernorrlands län särskilda fastighetsdomstolar inrättas för upptagande av
mål och ärenden angående arrende, hyra. bostadsrätt

s. 73 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 73

och
tvångsförvaltning av bostadsfastighet i resp. Eskilstuna, Borås och Sundsvall.

4.2.6
Vattendomstolarna

Som jag tidigare har anfört ansluter jag mig till
vattenlagsutredningens förslag att vattendomstolarna integreras i vissa
tingsrätter, som vid handläggningen av vattenmål skall ha särskild, för denna
måltyp avpassad sammansättning i likhet med vad som gäller när tingsrätt
handlägger mål i egenskap av fastighetsdomstol. Av praktiska skäl bör
benämningen vattendomstol behållas som beteckning för tingsrätten i denna
speciella sammansättning. De särskilda processuella reglerna för vattenmål bör
alltjämt gälla och fullföljd av talan bör ske hos vattenöverdomstolen.

Förslaget
innebär alltså att vattendomstolarna avskaffas som organisatoriska enheter,
vilket även betyder att vattenöverdomstolens ställning av administrativ
chefsmyndighet för vattendomstolarna upphör. Några särskilda tjänster för
vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer och vattenrättssekreterare bör inte
längre finnas utan de bör ersättas av motsvarande tjänster vid de tingsrätter
som utses att vara vattendomstol.

I
enlighet med vad jag nu har anfört bör i 11 kap, 1 § VL föreskrivas att
tingsrätt som Kungl. Maj:t bestämmer skall vara vattendomstol. Med tanke på en
framtida överföring av vattenrättsskipningen till fastighetsdomstol är det
lämpligt att till vattendomstol utses tingsrätter som också är
fastighetsdomstol. Antalet vattendomstolar och deras förläggning bör emellertid
inte ändras, och jag ämnar därför föreslå Kungl. Maj:t att till vattendomstol
utse tingsrätter som har sitt kansli på ort där det nu finns vattendomstol och
som också utses att vara fastighetsdomstol. Någon ändring av vattendomstolarnas
domsområden avser jag inte att föreslå.

Enligt
VL har vattenrättsdomaren, dvs. ordföranden i vattendomstolen, en rad
självständiga uppgifter i målen. Benämningen vattenrättsdomare bör därför
finnas kvar som beteckning på ordföranden i tingsrätten i dess egenskap av
vattendomstol. Benämningen vattenrättsingenjör bör däremot i VL ersättas med
teknisk ledamot. Även benämningarna vattenrättsnämndeman och
vattenrättssekreterare bör mönstras ut ur VL. Som utredningen har anfört bör de
som har valts till nämndemän i fastighetsdomstol vara behöriga att tjänstgöra
även i vattendomstol.

Sammansättningsreglerna
är olika för vattendomstol och fastighetsdomstol. I fastighetsdomstol skall
enligt huvudregeln ingå två lagfarna ledamöter, en tekniker och två nämndemän.
Vattendomstol består av en vattenrättsdomare, två vattenrättsingenjörer och två
vattenrättsnämndemän. I undantagsfall kan antalet ingenjörer minskas till en,
men regeln härom är utformad på sådant sätt att den i praktiken har kommit

s. 74 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 74

till
mycket ringa användning. Jag instämmer med utredningen i att det inte är
lämpligt att nu helt anpassa reglerna om vattendomstols sammansättning till
vad som gäller för fastighetsdomstol. I likhet med utredningen anser jag
emellertid att möjligheterna att handlägga mål med endast en teknisk ledamot
bör vidgas. Mycket ofta är behovet av teknisk sakkunskap tillgodosett med en
sådan ledamot, och jag anser därför att reglerna bör utformas så att denna
ordning framstår som huvudalternativet. Det bör överlämnas åt domstolens
ordförande att i det särskilda fallet avgöra om målets beskaffenhet är sådan
att ytterligare en teknisk ledamot bör delta. Beträffande kompetenskraven för
de tekniska ledamöterna bör i lagen endast anges att de skall ha teknisk
utbildning och erfarenhet av vattenfrågors behandling. Jag kommer att senare ta
upp frågan om mera specificerade kompetenskrav skall föreskrivas i
kungörelseform. Jag vill dock redan nu framhålla att den gällande uppdelningen
i vattenbyggnadstekniska och agrikulturtekniska ingenjörer har förlorat mycket
av sin betydelse och inte synes böra bibehållas i sin nuvarande utformning.

Lagrådet

Lagrådets
utlåtande innehåller följande.

Enligt vad som föreslås i remissen skall
tillåtlighetsprövningen i viktigare vattenmål överflyttas till Kungl. Maj:t,
som skall få möjlighet att vid sin bedömning anlägga allmänna
planeringssynpunkter, samt vattendomstolarna administrativt knytas till den
allmänna underrättsorganisationen. Vidare föreslås att fastighetsdomstolarna,
som i samband med FBL:s ikraftträdande skall ersätta ägodelningsrätterna såvitt
gäller prövningen av mål om fastighetsbildning, får sitt kompetensområde ytterligare
vidgat, bl. a. på det sättet att de får övertaga expropriationsdomstolarnas
uppgifter. Lagrådet har i princip inte något att erinra mot de sålunda
föreslagna ändringarna.

Åtskilliga
av de remitterade lagförslagen innehåller bestämmelser, enligt vilka mål som vid
den nya lagstiftningens ikraftträdande den 1 januari 1972 är anhängigt hos
expropriationsdomstol eller ägodelningsrätt skall efter ikraftträdandet prövas
av fastighetsdomstol, om ej huvudförhandling påbörjats dessförinnan. Av
bestämmelserna som bör ses mot bakgrunden av att ny processlag i princip
tillämpas på rättegång även om denna börjats redan innan lagen trätt i kraft
framgår att expropriationsdomstol resp. ägodelningsrätt skall även efter den 1
januari 1972 fortsätta handläggningen, när huvudförhandling i ett mål inletts
före den dagen. Det får anses ligga i sakens natur att hänsyn härvid endast
skall tagas till huvudförhandling, som leder till målets avgörande. Om
exempelvis huvudförhandling påbörjats före den 1 januari 1972 men blir inställd
och ny huvudförhandling därefter inledes, bör sålunda

s. 75 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 75

tidpunkten
för den nya förhandlingens början vara avgörande för om gammal eller ny lag
skall tillämpas i fråga om vilken domstol som skall handlägga målet. På
motsvarande sätt bör man, när ett mål efter återförvisning till
expropriationsdomstol eller ägodelningsrätt upptages till förnyad handläggning,
bortse från sådan huvudförhandling i första instansen som ägt rum före
äterförvisningen. Påpekas bör vidare att, när expropriationsdomstol eller
ägodelningsrätt med tillämpning av en övergångsbestämmelse av ifrågavarande
slag avdömt ett mål efter den 1 januari 1972 och talan fullföljes mot
avgörandet, det ankommer på expropriationsdomstolen resp. ägodelningsdomaren
att pröva huruvida talan blivit fullföljd pä föreskrivet sätt och inom rätt
tid. Det kan inte råda någon tvekan om att detsamma gäller också fall, då
domstolens avgörande meddelats före nämnda dag men fullföljden sker först
därefter. Vilken befattningshavare som har att i övergångsfallen tjänstgöra som
ägodelningsdomare och därmed även som ordförande i expropriationsdomstolen
torde få bestämmas med stöd av 19 § FBLP.

Förslaget
till lag om ändring i vattenlagen

4
kap.

17 §

Enligt andra stycket skall besked om förbehåll
lämnas till vattendomstolen eller, om målet behandlas vid syneförrättning,
till synemännen innan domstolen eller synemännen avgjort frågan om företagets
tillåtlighet. Innebörden av bestämmelsen är något oklar såvitt gäller det
fallet att syneförrättning äger rum. Syneförrättning kan beträffande företag
som avses med bestämmelsen äga rum när fråga är om vattenreglering, och
underställning hos vattendomstolen skall då alltid äga rum (se 3 kap. 11 §).
Enligt hänvisningar i 7 kap. 46 och 49 §§ skall bestämmelsen emellertid gälla
även vattenavlednings- och invallningsföretag. Beträffande dessa företag är
underställning hos vattendomstolen ej erforderlig i alla fall (se 7 kap. 45 och
55 §§). Med förslaget torde avses att med ändring av vad som för närvarande
gäller enligt 4 kap. 13 § och 7 kap. 46 § besked om förbehåll alltid, vare
sig underställning hos vattendomstolen skall äga rum eller ej, måste lämnas
innan synemännen meddelat sitt utlåtande angående företaget. Lagtexten bör
jämkas, så att innebörden tydhgt framgår.

18 §

Kungl. Maj:t skall enhgt förslaget kunna lämna
tillstånd till ett företag även om hinder skulle möta mot företaget på grund
av 2 kap. 12 § första stycket. I nämnda lagrum förbjudes bl. a. företag som har
menlig inverkan på allmänna hälsotillståndet. Att lagtexten formuleras så, att
det ges formell möjlighet att dispensera från detta förbud, får anses

s. 76 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 76

godtagbart
endast med tanke på att lagstiftningen är ett provisorium i avbidan på en mera
genomgripande reformering av vattenlagen. Självfallet bör det ej komma i fråga
att man med öppna ögon tillåter ett företag, som menligt påverkar det allmänna
hälsotillståndet, hur viktigt företaget än må vara ur ekonomisk eller annan
allmän synpunkt.

11
kap.

Av vad som uttalades i samband med inrättandet av
fastighetsdomstolar framgår att dessa inte är avsedda att utgöra
specialdomstolar i egentlig mening. Det betonades att fastighetsdomstolarna ingår
i den allmänna underrättsorganisationen, låt vara att fastighetsdomstol inte
skall finnas vid alla tingsrätter, och att de åtgärder i mål och ärenden som
författningsenligt ankommer på fastighetsdomstol följaktligen vidtas av
tingsrätten (prop. 1969: 44 s. 175, 400 och 402). Den organisationsändring som
nu föreslås bli genomförd beträffande rättsskipningen pä vattenrättens område
innebär att vattendomstolarna kommer att i förhållande till tingsrätterna
intaga samma ställning som fastighetsdomstolarna. I enUghet med det
betraktelsesätt som anlagts i fråga om dessa skulle vattendomstolarna bli att
betrakta som allmänna domstolar i särskild sammansättning.

I
anslutning till vad som nu sagts vill lagrådet påpeka, att avfatt-ningen av de
regler i detta kapitel som anger gränsdragningen mellan vattendomstols och
annan domstols kompetensområde bygger på att vattendomstolen är en särskild, i
förhållande till den allmänna domstolsorganisationen fristående specialdomstol
(se 21 och 23 §§). Några till-lämpningssvårigheter med anledning härav synes
dock inte vara att befara.

27 och 34 §§

Föreskriften i det nytillagda tredje stycket i 27 §
2 mom. innebär att i ansökan enligt 17 § 211 skall lämnas vissa uppgifter om
planförhållanden. Enligt lagrådets mening bör detsamma gälla ansökan enligt 17
§ 19 rörande vissa vattenavlednings- och invallningsföretag samt företag, som
avses i 8 kap. Det kan nämnas, att sådan uppgiftsskyldighet kommer att gälla
enligt 10 kap. 33 §, då ansökan görs om liknande företag att prövas vid
syneförrättning.

Motsvarande tillägg bör
göras i 34 § andra stycket.

Övergångsbestämmelserna

I punkten 2 torde med tanke på det fall att
återförvisning av ett före ikraftträdandet avgjort mål äger mm efter
ikraftträdandet orden "vid ikraftträdandet är anhängigt" utbytas mot
"före ikraftträdandet anhängiggjorts". I detta fall av
äterförvisning bör till skillnad frän det fall som avses i punkten 4 (jfr
lagrådets yttrande i inledningen) äldre lag i princip äga tillämpning.

s. 77 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 77

Förslaget
till lag om ändring i lagen om fastighetsdomstol

Enligt övergångsbestämmelser som ingår i flera av
övriga nu framlagda lagförslag och även enligt FBLP skall viss handläggning
övergångsvis ankomma på expropriationsdomstol, ägodelningsrätt och ägodelningsdomare.
Övergångsbestämmelsen i förevarande lagförslag torde ej även om uttalanden i
remissprotokollet möjligen kan tyda därpå avse stadganden som är tillämpliga
i sådana fall.

Förslaget
till lag om ändring i lagen om tvångsfurvaltning av bostadsfastighet

Det i gällande lydelse av 4 och 5 §§ förekommande
uttrycket "annan åtgärd beträffande fordringsinteckning" avser endast
s. k. inteckningsåtgärder. Ersattes ordet "fordringsinteckning"
såsom nu föreslagits med "inteckning, pantbrev eller vilandebevis"
kan bestämmelserna ge intryck av att omfatta även yttre åtgärder beträffande
själva inteckningshandlingen. Sålunda finns risk att 4 § i den föreslagna
lydelsen skulle anses lägga hinder i vägen för förvaltaren att utan
hyresnämndens tillstånd utverka handräckning hos överexekutor för att komma i
besittning av obelånad inteckningshandling, som fastighetsägaren vägrar att
lämna frän sig. Om den föreslagna ändringen genomföres, bör därför samtidigt
anges att fråga endast är om åtgärd enligt 22 kap. JB. Lagrådet vill emellertid
ifrågasätta, om det är påkallat att vid sidan av inteckning nämna pantbrev och
vilandebevis. De enda åtgärder beträffande sädana handlingar som kan företagas
enligt 22 kap. JB är utbyte och anteckning om innehav, och det finns knappast
anledning att särskilt reglera förvaltarens och fastighetsägarens möjligheter
att föranstalta om åtgärder av detta slag.

I 6 § andra stycket torde
orden "och upplåta panträtt" kunna utgå.

Övriga
lagförslag

Förslagen
lämnas utan erinran.

Departementschefen
vid anmälan av lagrådets yttrande

Vid
anmälan av lagrådets yttrande anförde statsrådet Geijer följande.

Jag ansluter mig till vad lagrådet har anfört i
fråga om vattenlagen. De av lagrådet föreslagna ändringarna i 4 kap. 17 §, 11
kap. 27 § 2 mom. tredje stycket och 34 § andra stycket samt övergångsbestämmelserna
punkt 2 bör vidtas.

s. 78 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 78

Med hänsyn tUl vad lagrådet har anfört beträffande
lagen om tvångsförvaltning av bostadsfastighet anser jag att pantbrev och
vilandebevis inte behöver särskilt nämnas i 4 och 5 §§. Också lydelsen av 6 §
bör utformas i enlighet med lagrådets påpekande.

Även
i övrigt godtar jag de synpunkter som lagrådet har framfört. Utöver vad som
följer av det anförda bör vissa redaktionella ändringar vidtas i några av de
remitterade förslagen.

I
prop. 1971: 30 har föreslagits en ändring i 1 § jordförvärvslagen motsvarande
den ändring som det nu remitterade förslaget innehåller. I detta
lagstiftningsärende bör ifrågavarande ändringsförslag därför utgå.

Förslaget
att avskaffa vattendomstolarna som fristående organisatoriska enheter medför
att nuvarande tjänster i vattendomstolarna måste dras in.

Vad
gäller tjänster för domare i tingsrätter som utses att vara fastighetsdomstol
och vattendomstol ämnar jag senare i år för Kungl. Maj:t anmäla fråga om
proposition med förslag om ytterligare tjänster för domare i dessa tingsrätter.
F. n. finns i vattendomstolarna 13 ordinarie och 2 extra ordinarie tjänster
för vattenrättsdomare, 3 extra ordinarie tjänster för biträdande
vattenrättsdomare samt 18 ordinarie och 5 extra ordinarie tjänster för
vattenrättsingenjör. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att vidta
de övergångsanordningar som kan behövas för att genomföra den nya
organisationen. Bl. a. torde det bli nödviindigt att föra vissa ordinarie
domartjänster på övergångsstat. Innehavarna av dessa tjänster kommer att i
fortsättningen i huvudsak få utföra domaruppgifter av samma slag som f. n.

Beträffande
avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk
det förhandlingsuppdrag som behövs.

Motionen

1
motionen, 1971: 1469 av herr Tobé, hemställes

"att
riksdagen måtte ge Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts om vikten
av att samhällsplaneringens behov vid avgöranden enligt vattenlagen grundläggs
på en långsiktig syn på samhällsutvecklingen; samt att riksdagen beslutar att
hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag till sådan ändring av fastighetsdomstolslagen
och i övrigt berörda lagar att grannelagsmål och mål om servitut föres till
fastighetsdomstols kompetensområde".

Till
stöd för yrkandena anför motionären följande.

Den föreslagna vattenlagsreformen är ett
provisorium, som syftar till att förflytta avgörandet i tillståndsfrågan från
vattendomstolarna till en

s. 79 Kontrollera mot PDF

JuU
1971:13 79

politisk bedömning hos Kungl. Maj:t. Förändringen berör
främst kraftverksutbyggnader och vattenregleringar, som kommer att avgöras enligt
den nya ordningen, så snart det är fråga om företag av någon större
storleksordning.

Genom förslaget tillgodoses de krav på vattenbyggandets
infogande i den allmänna samhällsplaneringen, som framförts från många håll under
senare år. Det bör därvid beaktas att naturvärden, med staten som främste
huvudman, i dessa sammanhang är en tungt vägande del i samhällsplaneringen.
Under remissgängen har viss kritik riktats mot att en total obundenhet i
intresseavvägningen kan ge utrymme för politis-T olikartad behandling av konkurrerande företag och olika markanvändning
även för annat ändamål än byggande i vatten. Det är i detta sammanhang
angeläget att betona att det nu föreslagna administrativa förfarandet utformas
så att, på sätt sker vid vattendomstolarna, motstående intressen får tillfälle
att framföra sina synpunkter på ett betryggande sätt och under full insyn.

Särskilt viktigt är det också att de avgöranden som kommer
att ske inte får påverkas av bedömanden på kort sikt utan att en framsynt samhällsplanering
eftersträvas. Om så inte sker kan förändringen i handläggandet medföra
allvarliga risker för att tillfälliga konjunkturförhäl-landen kommer att
påverka avgörandena till men för en mera långsiktig syn på
samhällsutvecklingen. Omsorgen om att för framtiden säkra naturområden har
redan med nuvarande förhållanden visat sig vara särskilt konjunkturkänslig med
hänsyn till svårigheten att mot andra an- språk på naturen som kan värderas i
pengar ställa upp det icke i pengar kvantifierade värdet av ett naturområde,
som i och för sig är omistiigt.

Propositionen innehåller vidare förslag om
fastighetsdomstolarnas -verksamhet. Dessa kommer att överta de arbetsuppgifter
som för när-\'arande vilar på bl. a. ägodelningsrätter och
expropriationsdomstolar. Härigenom fullföljes redan tagna principbeslut. I
vissa detaljer kan det vara påkallat med justeringar.
Sålunda berörs i propositionen s. 117 ett från olika remissinstanser yrkat ändringsförslag,
som går ut på att fastighetsdomstolarna också borde pröva grannelagstvister.
Med tanke på det nära samband som råder mellan miljöskyddslagen och grannelagstvister
förefaller det rimligt att fastighetsdomstolarna fick ta över alla grannelagskonflikter.
Efter tillkomsten av miljöskyddslagen torde för övrigt jordabalkens regler om
grannelagsfrågor ha förlorat åtskilligt av sin självständiga betydelse.

Med tanke på att servitutsfrågor många gånger har ett nära
samband med fastighetsbildning och fastighetsindelning förefaller det vidare motiverat,
att mål om servitut också finge prövas av fastighetsdomstol

s. 80 Kontrollera mot PDF

JuU1971:13 80

Utskottet

I propositionen behandlas dels frågor om
tillståndsprövningen i vattenmäl, dels frågor om vattendomstolarnas och
fastighetsdomstolarnas uppgifter och organisation.

I
det förstnämnda hänseendet föreslås att vattenlagen (VL) ändras så att Kungl.
Maj:ts prövningsrätt i vattenmål utvidgas då fråga är om tillåtiigheten av
företag av betydande omfattning eller ingripande beskaffenhet. De nya
bestämmelserna, som blir tillämpliga pä bl. a. kraftverksbyggen,
vattenregleringar och företag för vattenförsörjning och vattenavledning, är
avsedda att möjliggöra att vid tillståndsprövningen anlägges allmänna
planeringssynpunkter i större omfattning än för närvarande. Kungl. Maj:t skall
enligt förslaget dels kunna förordna att vissa slag av företag obligatoriskt
skall underställas Kungl. Maj:ts prövning, dels genom särskilt beslut kunna
förbehålla sig prövningen av till-låtligheten av visst företag. Förslaget
innebär också att Kungl. Maj:t vid sin tillståndsprövning inte blir
ovillkorligt bunden av särskilda hindersbestämmelser i VL utan med bortseende
från dem kan ge tillstånd till företag som är av synnerlig betydelse från
allmän synpunkt.

I
fråga om vattendomstolarna innebär propositionen att dessa domstolar upphör
att bestå som fristående enheter och knytes till tingsrättsorganisationen på
samma sätt som fastighetsdomstolarna, dvs. vissa tingsrätter utses att vara
vattendomstol. I sådan egenskap skall tingsrätten ha särskild sammansättning.
Fullföljd av talan i vattenmål skall alltjämt ske hos vattenöverdomstolen.

Förslaget
att avskaffa vattendomstolarna som fristående organisatoriska enheter medför
att nuvarande tjänster i domstolarna måste dras in. I anledning härav begäres i
propositionen bemyndigande för Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga
övergångsanordningar beträffande dessa tjänster.

Fastighetsdomstolarna,
vid vilka f. n. endast handlägges miljöskyddsmål, föresläs få en väsentligt
utvidgad kompetens. Utöver mål om fastighetsbildning, arrende och hyra, vilka
enhgt redan fattade beslut skall överföras till fastighetsdomstolarna, skall
dessa enligt förslaget handlägga dels sådana mål som f. n. ankommer på
ägodelningsrätt och expropriationsdomstol, dels vissa mål som nu prövas av
allmän domstol men står fastighetsbildnings- och expropriationsmålen nära, dels
slutligen vissa med arrende- och hyresmålen närbesläktade mål. Förslagen
innebär att de nuvarande ägodelningsrätterna och expropriationsdomstolarna
avskaffas.

I
propositionen föreslås slutiigen att bestämmelserna om fastighetsdomstols
sammansättning och domförhet något jämkas samt att det blir möjligt att utse
flera fastighetsdomstolar för samma område men med olika behörighet.

s. 81 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 81

De
föreslagna ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1972.

I
motionen nr 1469 uttalas att propositionen tillgodoser de krav på
vattenbyggandets infogande i den allmänna samhällsplaneringen som under senare
år framförts från många håll. Motionären understryker vikten av att Kungl.
Maj:t i sin prövning i vattenmålen inte påverkas av kortsiktiga bedömanden utan
att en mer långsiktig, framsynt samhällsplanering eftersträvas. Motionären
framhåller också att naturvården, med staten som främste huvudman, väger tungt
i samhällsplaneringen och att önskemålen att bevara naturområden visat sig
vara särskilt konjunkturkänsliga. Motionsyrkandet innehåller i denna del att
uttalandena i motionen om en långsiktig samhällsplanering ges Kungl. Maj:t till
känna. Härutöver yrkar motionären, under åberopande av några remissinstansers
önskemål, att även grannelagsmål och mål om servitut överföres från allmän
domstol till fastighetsdomstol.

Utskottet
ansluter sig till den i lagstiftningsärendet allmänt omfattade meningen att det
föreligger ett alltmer trängande behov av ett samlat grepp över utnyttjandet av
våra vattenresurser. Förslaget att anförtro Kungl. Maj:t
tillåtiighetsprövningen i viktigare vattenmål synes ägnat att tillgodose detta
behov och bör enligt utskottets mening genomföras. Utskottet vill emellertid
understryka förslagets karaktär av ett provisorium i avvaktan på en slutiig
lösning av frågan om utformningen av det vattenrättsliga prövningssystemet
efter de riktlinjer som har angetts i direktiven för vattenlagsutredningen.

Reformens
syfte kan i första hand sägas vara att hindra att större företag kommer till
utförande om de står i strid med det allmännas långsiktiga bedömningar av hur
våra vattenresurser bäst skall utnyttjas. Det gäller med andra ord bl. a. att
undvika ekonomiskt olämpliga lokaliseringar, investeringar som på sikt kan
visa sig felaktiga samt omfattande förstörelse av miljövärden. Uttalandena i
motionen att det är av vikt att naturvårdsintressena blir beaktade och att
bedömningarna grundas pä mer långsiktiga överväganden synes i allt väsentligt
stå i överensstämmelse med de tankegångar varpå propositionen sålunda
grandats. Skäl att ge Kungl. Maj:t till känna vad motionären i den här delen anfört
föreligger därför inte.

Utöver
vad sålunda upptagits finner utskottet, såvitt gäller tillståndsprövningen i
vattenmål, endast anledning understryka departementschefens uttalande att det
är självfallet att Kungl. Maj:ts föreslagna dispensbefogenhet enligt 4 kap. 18
§ tredje stycket VL skall utnyttjas endast då mycket starka skäl talar för att
vattenbyggnadsföretag bör tilllåtas.

Vad
härefter gäller de i propositionen upptagna förslagen rörande
fastighetsdomstolar och vattendomstolar ansluter sig utskottet i fråga om vilka
mälkategorier som bör tillföras fastighetsdomstolarna till departementschefens
uttalande att det från olika synpunkter är angeläget

s. 82 Kontrollera mot PDF

JuU 1971:13 82

att
varje allmän underrätt har en vidsträckt behörighet och att koncentration av
vissa mältyper till särskilda domstolar därför inte bör komma i fråga i andra
fall än då det är motiverat av speciella skäl. Humvida sådana skäl föreligger
beträffande tvister om servitut och grannelagsförhållande, vilka enligt det
ovan redovisade yrkandet i motionen, mot vad som föreslås i propositionen, bör
föras in under fastighetsdomstolarnas kompetensområde, är enligt utskottets
mening tveksamt. Å ena sidan kan anföras att i dessa mål inte sällan uppkommer
frågor av en beskaffenhet som fastighetsdomstolarna är särskilt skickade att
pröva, och å andra sidan gäller att målen ofta rör frågor om ogiltighet eller
jämkning av avtalsvillkor eller ersättningsfrågor, vilka icke bör undandragas
allmän domstol. Vid en avvägning mellan dessa synpunkter finner utskottet, med
hänsyn framför allt till vad ovan anförts om vikten av återhållsamhet när det
gäller att koncentrera mål till särskilda domstolar, att den i propositionen
föreslagna ordningen bör godtagas.

Beträffande
frågorna om antalet fastighetsdomstolar och deras lokalisering, vilka endast i
mindre utsträckning berörs av de framlagda lagförslagen men relativt ingående
behandlas av departementschefen, vill utskottet ansluta sig till uppfattningen
att principen, att fastighetsdomstolarnas domkretsar ej skall omfatta mer än
ett län, inte bör frångås-annat än i mycket speciella undantagsfall. Härför
talar åtskilliga av de skäl som i samband med 1969 års reform av den allmänna
underrätts-organisationen anfördes mot en alltför kraftig nedskärning av
antalet domkretsar för de allmänna underrätterna, inte minst allmänhetens berättigade
krav på en god rättsvård och en fullgod service. Utskottet noterar vidare med
tillfredsställelse departementschefens förslag att öppna: möjlighet att för
samma geografiska område inrätta två eller flera fastighetsdomstolar, var och
en med behörighet att handlägga vissa typer av mål. I anslutning härtill vill
utskottet tillägga att det inte kan uteslutas att det, trots intresset av att
inte onödigtvis splittra fastighetsdomstolsmålen på ett stort antal
tingsrätter, framdeles kan visa sig erforderligt att i större län inrätta
flera fastighetsdomstolar, var och en med sin domkrets och behörighet att
handlägga alla typer av mål som hör till, fastighetsdomstol. I sammanhanget
vill utskottet slutiigen understryka, vikten av att reformeringen av
fastighetsdomstolarna och domstolsväsendet i övrigt inte leder till någon
minskning av antalet tingsrätter utöver vad som förutsattes vid den nyssnämnda
underrättsreformen.

I
övrigt föranleder propositionen icke något uttalande från utskottets, sida.
Utskottet tillstyrker således att de framlagda förslagen antages i oförändrat
skick och att Kungl. Maj:t bemyndigas att vidtaga de över-gängsanordningar som
kan bli erforderliga beträffande nuvarande tjäns ter i vattendomstolarna.

s. 83 Kontrollera mot PDF

JuU1971:13 83

Utskottet hemställer att riksdagen

1.
antager de genom propositionen
1971: 106 framlagda lagförslagen,

2.
avslår motionen 1971:1469
såvitt gäller tillståndsprövningen i vattenmål,

3.
avslår motionen 1971: 1469
såvitt gäller överförandet till fastighetsdomstol av grannelagsmål och mål om
servitut,

4.
bemyndigar Kungl. Maj:t att
vidtaga de övergångsanordningar som kan behövas beträffande nuvarande tjänster
i vattendomstolarna.

Stockholm
den 18 maj 1971

På
justitieutskottets vägnar ASTRID KRISTENSSON

Närvarande:
fru Kristensson (m), fröken Mattson (s), herrar Ernulf (fp), Larfors (s),
Johansson i Växjö (c), Jönsson i Malmö (s). Westberg i Ljusdal (fp), Schött
(m). Polstam (c), fru Nordlander (vpk), fru Bergander (s), herrar Fransson
(c), Karlsson i Ronneby (s) och fru Gradin (s).

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.