Justitieutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1971/72 inom justitiedepartementets verksamhetsområde jämte motioner
1971 · 44 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 44 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:JuU5, Justitieutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1971/72 inom justitiedepartementets verksamhetsområde jämte motioner
Dokumentets text
Justitieutskottets
betänkande nr 5 år 1971 JuU 1971: 5
Nr 5
Justitieutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i stats-verkspropositionen gjorda
framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1971/72 inom
justitiedepartementets verksamhetsområde jämte motioner.
DRIFTBUDGETEN
ANDRA
HUVUDTITELN
Justitiedepartementet
m. m.
1.
Statsrådsberedningen. Justitiedepartementet. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts i propositionen 1971: 1, bilaga 4, under punkterna A 1 och A 2
(s. 5 och 6) framlagda förslag och hemställer att riksdagen för budgetåret
1971/72 anvisar
1.
till Statsrådsberedningen ett
förslagsanslag av 2 765 000 kr.,
2.
till Justitiedepartementet ett
förslagsanslag av 11 330 000 kr.
2.
Svensk författningssamling. Kungl. Maj:t har under punkten A 3 (s. 7)
föreslagit riksdagen att till Svensk författningssamling för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.
Utskottet
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag,
ser positivt på de förändringar av författningssamlingen i redaktionellt och
tryckeritek-niskt hänseende som departementschefen omnämner. Härtill vill utskottet
knyta förhoppningen att den nya ordningen också leder till att de
författningar, som skall införas i författningssamlingen, når abonnenterna
och självfallet i görligaste mån även allmänheten i god tid före
ikraftträdandet. Betydande risk föreligger eljest att verkställande
myndigheter, näringsliv och allmänhet till men för lagstiftningens
effektivitet ej får tillräckligt rådrum att förbereda sig för nya regler.
Utskottet vill i sammanhanget också understryka att författningar inom
rättskipningens område, vilka skall träda i kraft vid ett årsskifte, bör komma
ut i sä god tid att de kan bli införda i lagboken för det kommande året.
1
Riksdagen 1971. 7 saml. Nr S
JuU1971: 5 2
Utskottet
hemställer
att riksdagen till Svensk författningssamling för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.
3.
Justitiekanslern m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
under punkterna A 4A 8 (s. 710) och hemställer att riksdagen för budgetåret
1971/72 anvisar
1.
till Justitiekanslern ett
förslagsanslag av 941 000 kr.,
2.
till Lagberedningen ett
reservationsanslag av 680 000 kr.,
3.
till Fideikommissnämnden ett
reservationsanslag av 84 000 kr.,
4.
till Ombuden för tillsyn av
tryckta skrifter ett förslagsanslag av 60 000 kr.,
5.
till Kommittéer m. m. ett
reservationsanslag av 9 360 000 kr.
4.
Efterntbildning inom justitiedepartementets verksamhetsområde.
Kungl. Maj:t har under
punkten A 10 (s. 14) föreslagit riksdagen att till Efterntbildning inom
justitiedepartementets verksamhetområde för budgetåret 1971/72 anvisa ett
reservationsanslag av 200 000 kr.
Motion
I motionen 1971: 90 av herrar Andersson i Örebro
(fp) och Petersson i Röstånga (fp) hemställes att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t ger till känna vad i motionen anförts beträffande förevarande
anslag.
Utskottet
Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag.
I
motionen nr 90 anföres att genom rådhusrätternas förstatligande möjligheterna
försvunnit för nämndemännen i städer med rådhusrätt att fä ekonomiskt bidrag
för att deltaga i kurser pä rättsväsendets område eller för att göra
studieresor till anstalter inom kriminalvården eller till andra liknande
institutioner. Enligt motionärerna är dylik studieverksamhet otvivelaktigt
till nytta och förtjänt av stöd och uppmuntran, varför bidrag för ändamålet bör
kunna utgå ur förevarande anslag. Väsentligen dessa synpunkter bör enligt
motionärerna ges Kungl. Maj:t till känna.
Utskottet
vill först erinra om att inte endast rådhusrätternas förstatligande utan även
statens övertagande av lokalhållningen för de allmänna underrätterna från
tingshusbyggnadsskyldige innebär en förändring som bör beaktas i förevarande
sammanhang. I likhet med motionärerna anser utskottet det kunna vara av värde
att nämndemännen genom studiebesök bibringas en ökad kännedom om verksamheten
vid främst kriminal- och ungdomsvårdens anstalter och institutioner. För
JuU 1971:
5 3
ändamålet bör det enligt utskottets mening finnas
möjlighet att utnyttja förevarande anslag. Någon kursverksamhet syftande till
juridisk utbildning av nämndemännen synes däremot ej lämplig med hänsyn till
den ställning såsom lekmän som nämndemännen intar inom rättegängs-väsendet.
Utskottet vill härvidlag understryka att rättens ordförande enligt
rättegångsbalken är skyldig att vid överläggning till dom orientera nämnden
såväl om den föreliggande saken som om tillämpliga rättsregler. En sådan
ordning synes utskottet även vara den mest ändamålsenliga formen för att
tillförsäkra nämndemännen de erforderliga insikterna om gällande rätt. Därest
i samband med mer omfattande lagändringar eller liknande någon särskild
informationsverksamhet skulle befinnas erforderlig, förutsätter utskottet att
Kungl. Maj:t tager initiativ härtill. Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t
till känna. Utskottet hemställer att riksdagen
1.
till
Efterntbildning inom justitiedepartementets verksamhetsområde för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 200 000 kr.,
2.
i anledning av
motionen 1971:90 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet ovan anfört angående
informationsverksamhet för nämndemän.
5. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag under punk
ten A 11 (s. 14) och hemställer
att riksdagen till Extra utgifter
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 535 000 kr.
6. Ersättning för personskador på grund av brott. Kungl.
Maj:t har
under punkten A 12 (s. 1417) föreslagit riksdagen att
a)
godkänna de
grunder som förordats i statsrådsprotokollet för ersättning för personskador
på gmnd av brott,
b)
till Ersättning
för personskador på grund av brott för budgetåret 1971/72 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 000 kr.
Motioner
I motionen 1971: 172 av herr Bohman
m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t framlägger förslag till ersättning för
kroppsskada å polisman, inkluderande ersättning för sveda och värk samt
framtida men, i sådan tid att bestämmelserna kan träda i kraft senast den 1
januari 1972 (yrk. B a).
I motionen 1971: 329 av herr Hedlund m. fl. (c) hemställes
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär dels att en parlamentarisk
JuU 1971: 5 A
kommitté
tillsättes för att göra en översyn av hela det skadeståndsrättsliga
problemkomplexet i syfte att åstadkomma ett fullgott skydd för alla (yrk. 1),
dels att kommittén får i uppdrag att skyndsamt framlägga nytt förslag i fråga
om ersättning av allmänna medel vid skada på grund av brott (yrk. 2).
I
motionen 1971: 330 av herr Helén m. fl. (fp) hemställes, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen dels beslutar att ersättning för personskada på grund av brott
skall utgå med belopp som fastställes av domstol och som motsvarar hela skadan
(yrk. 5), dels hos Kungl. Maj:t begär utredning angående ersättning jämväl vid
annan skada pä grund av brott än personskada (yrk. 6).
I
motionen 1971: 331 av herr Hernelius m. fl (m) yrkas att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställer om utredning av frågan om vidgad ersättning till
offer för brott, omfattande såväl person- som egendomsskada.
Utskottet
Enligt det förslag rörande statlig ersättning för
skador på grund av brott som nu underställes riksdagen skall efter
behovsprövning ersättning av allmänna medel kunna ges till den som drabbats av
personskada genom brottslig handling. Förslaget tar i första hand sikte på att
tillgodose de socialt mest ömmande behoven. Om ersättningsbeloppet inte skulle
komma att uppgå till 300 kronor utgår ingen ersättning. Normalt skall ej heller
ersättning över 50 000 kronor komma i fråga. I varje fall tills vidare skall
ärendena handläggas inom justitiedepartementet.
Kungl.
Maj:ts förslag utsattes för stark kritik i motionerna nr 329, 330 och 331.
Förslaget anses i olika avseenden alltför restriktivt. Härvidlag anföres bl.
a. att ersättningssystemet bör omfatta inte bara personskador utan också
egendomsskador samt ideell skada i större utsträckning än som förutsattes i
förslaget. Kritiken gäller också principen att den skadelidandes ekonomiska
situation skall beaktas vid ersättningsprövningen samt att därvid skall
tillgodoses endast socialt ömmande behov. Även det föreslagna maximibeloppet
kritiseras. Frågan om vidgad ersättning till offer för brott bör enligt
samtUga motioner bli föremål för ytterligare utredning. I avvaktan pä ett nytt
förslag bör enligt motionerna m* 329 och 331 Kungl. Maj:ts förslag godtagas som
ett provisorium. I motionen nr 330 framställes utöver utredningskravet det yrkandet
att riksdagen skall besluta sådan ändring i det framlagda förslaget att
ersättning för personskada pä grund av brott skall utgå med belopp som
fastställes av dornstol och som motsvarar hela skadan. Enligt motionen nr 329
bör utredningsuppdraget anförtros en parlamentarisk kommitté vars uppgift
föreslås bli att göra en översyn av hela skadeståndsrätten.
I motionen nr 172 yrkas
att riksdagen skall begära att Kungl. Maj:t
JuU 1971: 5 5
förelägger
innevarande års riksdag förslag till ersättning för kroppsskada å polisman.
Utskottet
ser med tillfredsställelse att förslag nu framlägges om ersättning av allmänna
medel åt brottsoffer. Trots den successiva utbyggnaden av
socialförsäkringssystemet och trots den fortlöpande utvecklingen av den s. k.
skadeståndsförsäkringen som nu beräknas täcka cirka 3/4 av landets befolkning
och av andra försäkringar av enskild eller kollektiv natur, finns behov av
supplerande åtgärder från samhällets sida. Den nu föreslagna
ersättningsordningen bör enligt utskottets mening i viss mån ses som en
försöksverksamhet vilken, om erfarenheterna visar sig goda, bör kunna utvecklas
vidare. De begränsningar och den restriktivitet som departementschefen
förordar bör bedömas med hänsyn härtill. Inom den angivna ramen måste systemet
inrymma vidsträckta möjligheter till diskretionär prövning i de enskilda
fallen för att ge de socialt önskvärda resultaten. Under sädana förhållanden
är det självfallet inte tänkbart att, som föreslås i motionen nr 330, utforma
systemet så att ersättning skall utgå med belopp som fastställes av domstol
och som motsvarar hela skadan. Anledning att i detta läge, innan erfarenheter
vunnits av den föreslagna ordningen, förorda tillsättandet även ny utredning
rörande frågan om ersättning av allmänna medel åt brottsoffer föreligger inte.
Ej heller finns skäl att i enlighet med förslaget i motionen nr 329 begära att
hela det skadeståndsrättsliga problemkomplexet göres till föremål för översyn;
arbetet pä en ny skadeståndslagstiftning, som pågått sedan åtskillig tid
tillbaka, är nu i sitt slutskede, och en lagrådsremiss med förslag till
skadeståndslag med regler om bl. a. arbetsgivares och arbetstagares
skadeståndsansvar samt skadestånd i offentlig verksamhet beräknas kunna bli
offentliggjord innevarande månad.
Vad
slutligen gäller frågan om ersättning till polismän för kroppsskada omfattar
den nu framlagda ersättningsordningen även sådan skada. Även det s. k.
rymlingsanslaget under femte huvudtiteln kan utnyttjas för att ersätta vissa
dylika skador. Spörsmålet kommer enligt vad utskottet erfarit också att
behandlas i den nyssnämnda lagrådsremissen. Icke heller i denna del erfordras
således någon åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet hemställer att riksdagen
1.
med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag samt med avslag på motionen 1971: 330 såvitt gäller yrkande 5
godkänner de grunder som förordats i statsrådsprotokollet för ersättning för
personskador på grund av brott,
2.
till Ersättning för
personskador på grund av brott för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 000 kr.,
JuU 1971:
5 6
3.
avslår motionen
1971: 172 såvitt nu är i fråga,
4.
avslår motionen
1971: 329, motionen 1971: 330 såvitt gäller yrkande 6 och motionen 1971: 331.
Polisväsendet
Under denna rubrik behandlas Kungl.
Maj:ts förslag under punkterna B 1B 7 i följande ordning: B 1, B 6, B 2B 5
och B 7.
7. Rikspolisstyrelsen. Kungl. Maj:t har under punkten B 1
(s. 2023) föreslagit riksdagen att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 53 400 000 kr., varav 6 000 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.
Motion
I motionen 1971: 91 av herr Wiklund
i Stockholm (fp) hemställes att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag
senast till nästa års riksdag till åtgärder ägnade att genom insatser av
polisnämnderna få till stånd en hela landet omfattande informations- och
kontaktverksamhet riktad till dels allmänheten i stort och de folkliga
organisationerna, dels samhällets olika sociala organ.
Utskottet
Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkes.
Frågor om polisnämndernas verksamhet berördes vid förra
årets riksdag i en motion, där det bl. a. yrkades att riksdagen skulle begära
en sådan översyn av polisväsendets organisation att polisnämnderna förses med
kanslier och får möjligheter att bedriva informationsverksamhet. Efter hemställan
av statsutskottet överlämnades motionen till 1967 års polisutredning, som
därefter behandlat hithörande frågor i sitt betänkande Polisen i samhället (SOU
1970: 32). Frågan om med-borgarinflytandet på den lokala polisverksamheten tas
där upp som en av tre huvudpunkter, och polisutredningen föreslår i detta
avseende att lokala polisstyrelser med beslutanderätt inrättas i stället för de
nuvarande polisnämnderna.
Betänkandet har remissbehandlats och beredes nu inom
justitiedepartementet med sikte på att en proposition berörande bl. a. frågan
om inrättande av polisstyrelser skall avlämnas till årets riksdag. Utskottet
förutsätter att de i motionen berörda angelägna frågorna om utvidgad
informations- och kontaktverksamhet överväges vid det fortsatta arbetet inom
departementet. I rådande läge saknas enligt utskottets mening anledning för
riksdagen att göra något ytterligare uttalande i den fråga som tagits upp i
motionen.
JuU 1971: 5 7
Utskottet hemställer att riksdagen
1.
till Rikspolisstyrelsen för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 53 400 000 kr., varav 6 000
000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
2.
avslår motionen 1971: 91.
8.
Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader. Kungl. Maj:t har under
punkten B 6 (s. 2731) föreslagit riksdagen att till Lokala
polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett
förslagsanslag av 883 800 000 kr., varav 203 300 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.
Motioner
I motionen 1971: 172 av herr Bohman m. fl. (m)
yrkas såvitt nu är i fråga att riksdagen dels till Lokala polisorganisationen:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 895
800 000 kr., varav 204 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
(yrk. A 2), dels i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad i motionen i
övrigt anförts angående polisväsendet (yrk. B c delvis).
I
motionerna 1971: 328 av herr Hedlund m. fl. (c) och 1971: 330 av herr Helén m.
fl. (fp) hemställes såvitt nu är i fråga att riksdagen under punkten B 6 Lokala
polisorganisationen: Förvaltningskostnader utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit
anvisar 10125 000 kr., avseende 225 polistjänster (yrk. 1 resp. yrk. 2).
Utskottet
Kungl. Maj:ts förslag innefattar medel för
inrättande av 400 nya tjänster för polismän och för anställande av 150 nya
tjänstemän i övrigt. Av polismanstjänsterna avses 10 för tjänstgöring vid
polischefskanslier, 225 för övervakningstjänst, 25 för trafikövervakning, 75
för utredningsverksamhet samt 65 för vikariats- och förstärkningstjänstgöring.
De nya tjänsterna i övrigt är avsedda att till övervägande del tas i anspråk
för arbetsuppgifter som kan föras över från polisutbildade tjänstemän till
biträdespersonal.
I
motionerna har föreslagits anslagsökningar för att möjliggöra mer långtgående
personalförstärkningar. Motionen nr 172 innefattar yrkande att anvisa
ytterligare 12 milj. kr. för att utöver Kungl. Maj:ts förslag inrätta 400
polismanstjänster och anställa 220 andra tjänstemän. Vid anslagsberäkningen
har motionärerna förutsatt en minskning av förekommande övertidsersättningar.
Vidare har de i särskilt yrkande behandlat under punkt 9 nedan framställt
förslag om höjning av anslaget till Inköp av motorfordon m. m. för att anpassa
fordonsvolymen till det av dem föreslagna antalet polismän.
JuU 1971: 5 8
I motionerna nr 328 och 330 föresläs en ökad
medelsanvisning av 10 125 000 kr., beräknad för 225 polismän utöver Kungl.
Maj:ts förslag. I särskilt yrkande behandlat under punkten 11 nedan föreslås
därjämte en höjning av utrustningsanslaget.
Motionärerna
motiverar de föreslagna förstärkningarna främst med att brottsutvecklingen är
mycket oroande och att arbetstidsförkortningen som för polisväsendets del, i
den män det ej redan skett, genomföres den 1 januari 1972 medför ett
avsevärt arbetskraftsbortfall.
Av
tillgängligt statistiskt material väsentligen redovisat i utskottets
betänkande 1971: 6 - framgår att brottsligheten successivt ökat under hela
1960-talet. Under år 1970 har antalet brottsbalksbrott ökat i högre grad än
tidigare, eller med 17,9 procent i förhållande till 1969, då den särskilda
aktionen mot narkotikabrottsligheten medförde en mindre ökning än den
genomsnittliga. Ökningen under 1970 är särskilt påtaglig beträffande
tillgrepps- och bedrägeribrotten och dä framför allt i fråga om
checkbedrägerierna. Även de grövre våldsbrotten har ökat kraftigt, särskilt i
storstäderna.
Utskottet
anser det synnerligen angeläget att polisen har resurser för att med kraft möta
denna utveckling och för att i övrigt kunna fullgöra sina uppgifter.
Möjligheterna härtill har också betydligt förbättrats senare år genom den
omfattande upprustning av polisväsendet som skett i fråga om både materiel och
personal. Här må endast nämnas att enbart under de senaste fyra budgetåren den
lokala polisorganisationen tillförts nära 1 600 tjänster, varav ca 1 250
polismanstjänster. Även ett intensivt rationaliseringsarbete, bland annat genom
ökad användning av modern datateknik, har bidragit till att förenkla och
effektivisera polisverksamheten. Utskottet vill emellertid understryka att varaktiga
garantier mot en utbredd kriminalitet i framtiden inte kan skapas enbart genom
förstärkning av polisens brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet.
Härför erfordras åtgärder på en mycket bred front, där ansvaret inte endast
vilar pä samhällsorganen utan insatser också kräves av de enskilda
medborgarna. Dessa synpunkter utvecklas närmare i utskottets betänkande
1971:6.
I
fråga om förstärkningen av polisverksamheten måste enligt utskottets mening
till en början beaktas att den ekonomiska utvecklingen nödvändiggör en mycket
restriktiv budgetpolitik och en återhållsamhet beträffande utgifterna pä den
offentliga sektorn. Med hänsyn till det totala bruttotillskottet av tjänster
inom statsförvaltningen enligt årets statsverksproposition innebär redan
förslaget att tillföra polisväsendet 550 nya tjänster en stark prioritering av
polisverksamheten. Hänsyn måste vidare tas till de kraftiga förstärkningar av
polisens personella och tekniska resurser som enligt vad nyss sagts har ägt rum
de senaste åren och till det rationaliseringsarbete som ständigt pågår.
Härvidlag bör särskilt nämnas det förslag rörande polisdistriktens interna
organi-
JuU 1971: 5 9
sation
som beräknas kunna bli genomfört inom kort och det successiva överförandet av
uppgifter, som är av icke renodlat polisiär natur, till annan personal. I
sammanhanget kan icke heller bortses från de försämrade möjligheterna till
rekrytering av polisaspiranter. Enligt vad utskottet inhämtat är
rekryteringsläget för närvarande sådant att det torde vara ovisst om man med
bibehållna kvalitetskrav kan tillgodose ett större behov än det som svarar mot
beräknad personalavgång och yrkade tjänster enligt enligt Kungl. Maj:ts
förslag. Mot denna bakgrund anser utskottet att Kungl. Maj:ts förslag i fråga
om den lokala polisorganisationen innebär en tillfredsställande avvägning.
Utskottet har vid detta ställningstagande även beaktat verkningarna av den
arbetstidsförkortning som för polisens del inträder den 1 januari 1972. Arbetskraftsbortfallet
bör, ehum rent siffermässigt betydande, kunna begränsas genom
rationaliseringsvinster. Utskottet tillstyrker således Kungl. Maj:ts förslag
och avstyrker motionerna nr 172, 328 och 330 såvitt de avser anslaget till den
lokala polisorganisationen.
Motionen
nr 172 upptar i förevarande del också vissa spörsmål angående polisens
ställning i samhället och samhällets brottsförebyggande verksamhet.
Motionärerna uttalar bl. a. att försöksverksamhet med kvarterspoliser givit
goda resultat och att det finns anledning att ytterligare pröva ett sådant system
eller ett system med särskilda ansvarsområden för enskilda polismän. I fråga
om den brottsförebyggande verksamheten anföres att samhället har möjlighet att
påverka medborgarna genom undervisning och fostran i skolan, och motionärerna
anser det värdefullt att polisen medverkar härvid i ökad omfattning.
Utskottet vill i denna del
anföra att motionärernas önskemål i det förstnämnda hänseendet i viss
utsträckning kan komma att bli tillgodosedda när det förslag rörande
polisdistriktens interna organisation som ovan berörts blir genomfört. I
avvaktan härpå och på den proposition i anledning av polisutredningens
ovannämnda betänkande SOU 1970: 32 som aviserats till 1971 års riksdag bör
någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen i denna del inte ifrågakomma.
Beträffande yrkandet i övrigt delar utskottet motionärernas uppfattning
angående värdet av polisens medverkan i skolundervisningen. Ej heller i denna
del påkallar emellertid motionen någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet
hemställer att riksdagen
1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag pä motionerna 1971: 172 såvitt gäller yrkandet A 2, 1971: 328 och 1971:
330, båda såvitt nu är i fråga, till Lokala polisorganisationen:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 883
800 000 kr., varav 203 300 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,
JuU1971: 5 10
2. avslår motionen 1971: 172, i vad gäller yrkandet
B c såvitt nu är i fråga.
9.
Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. Kungl. Maj:t har under punkten B 2 (s.
2325) föreslagit riksdagen att
a)
medge att, enligt vad som
förordats i statsrådsprotokollet, beställningar får läggas ut till ett värde
av högst 3 000 000 kr., att betalas med början tidigast under budgetåret
1972/73,
b)
till Polisverket: Inköp av
motorfordon m. m. för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett reservationsanslag av 33
700 000 kr., varav 20 200 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Motioner
I motionen 1971: 172 av herr Bohman m. fl. (m)
yrkas såvitt nu är i fråga att riksdagen till Polisverket: Inköp av motorfordon
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 38 700 000 kr.,
varav 24 200 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen (yrk. A 1). Av den
föreslagna ökningen av anslaget belöper enligt motionen 4 100 000 kr. på ökat
antal motorfordon och 900 000 kr. på anskaffande av en helikopter.
I
motionen 1971: 638 av herr Glimnér m. fl. (c) hemställes att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om skyndsam utredning och förslag till
utbyggnad av sjöpolisverksamheten i våra kust- och sjöområden.
Utskottet
Av den i motionen nr 172 under förevarande punkt
yrkade anslagsökningen avser 4,1 milj. kr. kostnaden för det antal motorfordon
som enligt motionen erfordras för att anpassa fordonsvolymen till det i samma
motion begärda antalet nya polismän. Under punkten 8 ovan har utskottet
avstyrkt motionärernas yrkande om arbetskraftsförstärkningar utöver vad Kungl.
Maj:t föreslagit. Med hänvisning härtill och dä erinran inte finns mot Kungl.
Maj:ts anslagsberäkning avstyrker utskottet motionen även i nu förevarande
del.
Yrkandet
i samma motion angående anskaffande av ytterligare en helikopter motiveras av
behovet att effektivisera trafikövervakningsarbetet och anknyter till vad
rikspolisstyrelsen begärt i sin anslagsframställning. Styrelsen har liksom
föregående år bedömt polisväsendets totala behov av egna helikoptrar till åtta.
Med hänsyn till bl. a. det statsfinansiella läget har styrelsen begränsat
yrkandet till att omfatta endast ytterligare en helikopter, varigenom totalt
sju helikoptrar skulle komma att tillhöra polisväsendet. Anslagsposten har av
styrelsen placerats i prioritetsgrupp III. I likhet med styrelsen anser
utskottet att värdefulla insatser med helikopter kan göras inte bara i
trafiksäker-
JuU 1971: 5 11
hetsarbetet
utan också bl. a. vid brottsspaning samt vid jakt- och fiskekontroll och
räddningstjänst särskilt i fjälltrakterna. Prioriteringarna inom polissektorn
får emellertid tills vidare sätta ett i och för sig angeläget tillskott av en
helikopter i andra hand. I enlighet härmed bör motionsyrkandet inte bifallas.
Förslaget
i motionen nr 638 beträffande sjöpolisverksamheten går i huvudsak ut frän
behovet av ytterligare polisbåtar. I motioner anföres att sjöpolisverksamheten
f. n. är i hög grad koncentrerad till Stockholms-och Göteborgsregionerna samt
att behovet av övervakning av bl. a. nöjestrafiken är stort i flera kust- och
sjöomräden. Av rikspolisstyrelsens petita framgår att det stigande antalet
fritidsbåtar medfört att polisens arbetsuppgifter till sjöss ökat kraftigt
samt att också allmänhetens krav på polisiära tjänster ökat. Liksom styrelsen
anser utskottet därför i princip att polisen bör tillföras båtar för uppgifter
såväl längs kusterna som i de större insjöarna. Det bör emellertid beaktas att
styrelsen med hänsyn tUl det statsfinansiella läget icke begärt fortsatt anslag
för anskaffande av båtar, och enligt utskottets mening får sjöpolisverksamheten
byggas ut i den takt prioriteringssynpunkterna medger. Redan med nuvarande
resurstilldelning bör enligt utskottets mening tillfälliga lokala behov i viss
utsträckning kunna tillgodoses genom omdisponering av båtar. I sammanhanget
vill utskottet erinra om första lagutskottets uttalande i sitt av riksdagen
godkända utlåtande 1970: 31 angående vikten av att de uppgifter som åvilar
tullverkets kustbevakning och polisen i större utsträckning samordnas.
Utskottet finner någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen icke vara
erforderlig.
Utskottet hemställer att riksdagen
1.
medger att, enligt vad som
förordats i statsrådsprotokollet, beställningar får läggas ut till ett värde
av högst 3 000 000 kr., att betalas med början tidigast under budgetåret
1972/73,
2.
med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag och med avslag pä motionen 1971: 172 såvitt nu är i fråga till
Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett
reservationsanslag av 33 700 000 kr., varav 20 200 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen,
3.
avslår motionen 1971: 638.
10.
Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkten B 3 (s. 25 och 26) samt hemställer
att riksdagen till Polisverket: Underhåll och drift
av motorfordon m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 49
350 000 kr., varav 28 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
JuU 1971: 5 12
11.
Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott
mot rikets säkerhet m. m. Kungl. Maj:t har under punkten B 4 (s. 26) föreslagit
riksdagen att till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och
uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett
förslagsanslag av 35 300 000 kr.
Motion
I motionen 1971: 640 av herr Hermansson i Stockholm
m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer att den
del av säkerhetspolisens organisation som innebär inblandning i inrikespolitiken
upplöses och att alla dess politiska register brännes samt att i enlighet
därmed anslaget till särskild polisverksamhet reduceras.
Utskottet
Den polisiära säkerhetstjänsten i Sverige ledes av
en särskild avdelning inom rikspolisstyrelsen, den s. k. säkerhetsavdelningen.
Då säkerhetsärenden handlägges i styrelsen, som har parlamentarisk förankring
genom sex av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter, deltar säkerhetsavdelningens chef
i sammanträdena. Frågor om förebyggande och hindrande av brott mot rikets
säkerhet ankommer pä en byrå A under säkerhetsavdelningen. Denna byrå sörjer
också för utbildning i säkerhetsskydd, personalkontroll och utlänningskontroll.
Spaning och utredning av indikationer pä brott mot rikets säkerhet handlägges
inom en byrå B. Vid säkerhetsavdelningen finns ett för den särskilda
polisverksamheten erforderligt register.
I
motionen nr 640 yrkas att riksdagen hos regeringen skall hemställa att
säkerhetspolisens organisation såvitt den innebär inblandning i inrikespolitiken
upplöses och att dess register brännes samt att förevarande anslag reduceras i
överensstämmelse härmed. Till stöd för yrkandet anföres bl. a. att den s. k.
politiska åsiktsregistreringen i Sverige icke har upphört och att
säkerhetspolisen fortsätter att kontrollera och bokföra dem som arbetar för
kapitalismens omvandling till socialism.
Utskottet
vill erinra om att den parlamentariska nämnden i Wennerströmsaffären i sitt utlåtande
Handläggningen av säkerhetsfrågor (SOU 1968: 4) utförligt redovisat de
synpunkter som kan anläggas på problemställningarna kring det hos
säkerhetsavdelningen vid rikspolisstyrelsen förda registret och den därav
berörda verksamheten. F. n. gäller enligt personalkontrollkungörelsen (1969:
446), som trädde i kraft den 1 oktober 1969, att i registret får införas
uppgifter som behövs för den särskilda polisverksamheten. Anteckning i
registret får icke göras enbart av det skälet att någon genom tillhörighet tUl
organisation eller på annat sätt givit uttryck för politisk uppfattning. I
övergångsbestämmelserna till kungörelsen stadgas att uppgift som finns i
registret när kungörelsen träder i kraft icke får lämnas ut, om den är av sådan
be-
JuU 1971: 5 13
skaffenhet
att den enligt kungörelsen ej skulle få antecknas i registret. Det föreskrives
också att sådan uppgift skall avföras ur registret så snart det kan ske.
Mot denna bakgrund finner
utskottet, som lämnats en redogörelse för grunderna för anslagsberäkningen och
för den ifrågavarande polisverksamhetens bedrivande, icke anledning till
åtgärder av det slag motionärerna åsyftar. Ej heller har utskottet någon erinran
mot anslagsberäkningen. På grund härav hemställer utskottet att riksdagen dels
avslår motionen 1971: 640 såvitt gäller säkerhetspolisens organisation och
register, dels med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag på
motionen 1971: 640 i övrigt till Polisverket: Särskild polisverksamhet för
hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 35 300 000 kr.
12.
Polisverket: Diverse utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
under punkten B 5 (s. 26 och 27) samt hemställer
att riksdagen till Polisverket: Diverse utgifter
för budgetåret 1971/ 72 anvisar ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.
13.
Lokala polisorganisationen: Utrustning. Kungl. Maj:t har under punkten B 7 (s.
31 och 32) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen:
Utrustning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 11700 000
kr., varav 1650 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Motioner
I motionerna 1971: 328 av herr Hedlund m. fl. (c)
och 1971: 330 av herr Helén m. fl. (fp) hemställes såvitt nu är i fråga att
riksdagen under punkten B 7 Lokala polisorganisationen: Utrustning anvisar 375
000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit (yrk. 2 resp. yrk. 3).
Utskottet
Den i motionerna föreslagna höjningen av anslaget
utöver Kungl. Maj:ts förslag avser utrustning för den ytterligare personal som
föreslagits i motionerna. Frågan om personalökningen har behandlats ovan under
punkten 8 (s. 710).
Med
hänvisning till vad utskottet under nämnda punkt hemställt i fråga om beräkning
av medel för avlöningar m. m. inom polisverket av-styrkes motionsförslagen.
JuU 1971:
5 14
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag på motionerna 1971: 328 och 1971: 330,
båda såvitt nu är i fråga, till Lokala polisorganisationen: Utrustning för
budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 11 700 000 kr., varav 1
650 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
14. Statens kriminaltekniska laboratorium. Polisenheter
med särskild budget. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under
punkterna B 8 och B 9 (s. 3235) och hemställer
att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
l.till
Statens kriminaltekniska laboratorium ett förslagsanslag av
4 175 000
kr., 2. till Polisenheter med särskild budget ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Åklagarväsendet
15. Riksåklagaren. Läns- och
distriktsåklagarmyndigheterna. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
under punkterna C 1 och C 2 (s. 36 38) och hemställer
att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1.
till
Riksåklagaren ett förslagsanslag av 2 940 000 kr.,
2.
till Läns-
och distriktsåklagarmyndigheterna ett förslagsanslag av 66 350 000 kr.
Domstolarna
16. Högsta domstolen m. m. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag under punkten D 1 (s. 40) och hemställer
att riksdagen till Högsta domstolen
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 9 491 000 kr.
17. Regeringsrättens årsbok. Utskottet tillstyrker Kungl.
Majt:s förslag under punkten D 3 (s. 41) och hemställer
att riksdagen till Regeringsrättens
årsbok för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 150 000 kr.
JuU
1971: 5 15
18. Hovrätterna. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:s
förslag under punk
ten D 5 (s. 4244) och hemställer
att
riksdagen
1.
bemyndigar
Kungl. Maj:t att vid Svea hovrätt inrätta en tjänst som hovrättslagman i Co 4
och fyra tjänster för hovrättsråd i Co 1,
2.
till
Hovrätterna för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 34 360 000
kr.
19. Underrätterna. Kungl. Maj:t har under punkten D 6 (s.
4547)
föreslagit riksdagen att
a)
bemyndiga
Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst för rådman i Co 1 i Södra Roslags tingsrätt,
b)
bemyndiga
Kungl. Maj:t att inrätta tjänster i Ce 1 för teknisk ledamot i
fastighetsdomstol i tingsrätt som är fastighetsdomstol,
c)
till
Underrätterna för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 192 563 000
kr.
Motion
I motionen 1971: 642 av fru Jonäng
(c) och herr Olof Johansson i Stockholm (c) hemställes "att riksdagen
måtte besluta om en undersökning av rättsväsendets funktion vad gäller likhet
inför lagen i enlighet med vad som anförts i motionen".
Utskottet
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag.
I motionen nr 642 framhålles att det föreligger behov av
en vetenskaplig undersökning som tar sikte på de sociologiska sammanhangen
inom rättsvården. En undersökning bör därför enligt motionärerna göras
beträffande rättsväsendets funktion såvitt gäller likhet inför lagen.
Undersökningen bör behandla bl. a. frågor om sannolikheten för brott i olika
socialgrupper, straffmätningen från sociologisk synpunkt och det sociala
förhållandet mellan den tilltalade och hans domare.
Motioner med samma yrkande och motivering prövades av 1970
års riksdag. Allmänna beredningsutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända
utlåtande (ABU 1970: 13) bl. a. att den omfattande lagstiftningsverksamhet som
pågår på rättsvärdsområdet borde leda till vissa resultat i enlighet med
motionernas yttersta syfte. Någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna
ansågs därför inte vara erforderlig, men utskottet underströk att kunskaperna
om flera av de i motionerna upptagna problemen var bristfälliga och att
effektiva forskningsinsatser krävdes för att klarlägga dem. De syften
motionärerna ville vinna var därför enligt utskottets mening bäst betjänta av
att rättssociologin erhöll goda resurser för forskningsarbete.
JuU 1971:
5 16
Även justitieutskottet hyser
uppfattningen att åtskilliga av de spörsmål som beröres i motionen skulle
behöva närmare belysas. I viss utsträckning sker detta genom forskning inom
universitetens ram. Sä t. ex. har nyligen publicerats en undersökning rörande
vällande till annans död i samband med trafikolycka, benämnd Likhet inför
lagen, vilket utförts vid kriminalvetenskapliga institutet vid Stockholms universitet.
Utskottet finner det angeläget att verksamhet av detta slag uppmuntras och
vidareutvecklas. Någon särskild undersökning av den vittomfattande karaktär som
föreslås i motionen anser sig emellertid utskottet ej kunna förorda. Utskottet
avstyrker således bifall till motionen.
Utskottet
hemställer
1. att
riksdagen
a)
bemyndigar
Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst för rådman i Co 1 i Södra Roslags tingsrätt,
b)
bemyndigar
Kungl. Maj:t att inrätta tjänster i Ce 1 för teknisk ledamot i
fastighetsdomstol i tingsrätt som är fastighetsdomstol,
c)
till
Underrätterna för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 192 563 000
kr.,
2. att
riksdagen avslår motionen 1971: 642.
20. Ersättningar till nämndemän m. m. Kungl. Maj:t har
under punkten D 7 (s. 47) föreslagit riksdagen att till Ersättningar till
nämndemän m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 15 100 000
kr.
Motion
I motionen 1971: 644 av herr
Lindkvist m. fl. (s) yrkas att riksdagen hemställer hos Kungl. Maj:t om
åtgärder för att höja ersättningen för fullgörandet av nämndemannauppdraget.
Utskottet
Utskottet har icke funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj:ts medelsberäkning.
Enligt kungörelsen (1967: 358) om ersättning till
nämndemän m. fl. äger nämndeman vid tjänstgöring i bl. a. allmän underrätt och
expro-priationsdomstol erhålla dagarvode samt resekostnadsersättning och
traktamente. Dagarvode utgår med 75 kronor för varje sammanträdesdag och i
vissa fall även för resdagar. Samma regler gäller för ägodel-ningsnämndemän,
vattenrättsnämndemän och jurymän i tryckfrihetsmål vid tjänstgöring i allmän
underrätt och ägodelningsrätt.
I motionen
nr 644 hemställes om åtgärder för att höja ersättningen
JuU 1971:
5 17
för nämndemannauppdrag. Till stöd för yrkandet åberopas
att arvodet ofta inte täcker det inkomstbortfall eller de extrakostnader som är
förenade med uppdragets fullgörande, varför risk föreligger att rekryteringen
av nämndemän snedvrides. Problemet bör enligt motionärerna lösas genom att
arvodet antingen höjes, förslagsvis till 125 kronor, eller kombineras med
ersättning för förlorad arbetsförtjänst.
I likhet med vad som framhållits då nämndemannaarvodets
storlek tidigare övervägts i riksdagen (SU 1957: 2, 1962: 2, 1967: 2) anser utskottet
att gottgörelsen bör bestämmas så att den icke förändrar uppdragets karaktär
av förtroendesyssla. Samtidigt är det emellertid angeläget att nämndemännen
inte nödgas att för fullgörande av sitt uppdrag vidkännas sådana kostnader, att
urvalet av nämndemän i realiteten begränsas till sädana personer som äger
ekonomiska förutsättningar att mottaga uppdraget. Med beaktande härav och av
den tid som förflutit sedan arvodet senast höjdes anser utskottet att en omprövning
av ersättningen för nämndemannauppdraget nu är motiverad. Utskottet förordar
därför en översyn av gällande bestämmelser under beaktande av hur
ersättningsfrågorna lösts beträffande kommunala förtroendeuppdrag och andra
uppdrag av liknande natur. Översynen, som bör ske skyndsamt, bör självfallet
också omfatta vattenrättsnämndemän och jurymän i tryckfrihetsmål.
I sammanhanget vill utskottet understryka vikten av att
nämndeman-nauppdragen i största möjliga utsträckning sprides på olika
åldersgrupper och yrkeskategorier.
Utskottet hemställer att riksdagen
1.
till
Ersättningar till nämndemän m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 15 100 000 kr.,
2.
i anledning av
motionen 1971: 644 hos Kungl. Maj:t hemställer om översyn av ersättningen till
nämndemän m. fl. i enlighet med vad utskottet ovan anfört.
21. Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet m. fl.
anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna D 8D 10
(s. 4751) och hemställer att riksdagen
1.
godkänner att
en organisationsnämnd för domstolsväsendet med de uppgifter som angivits i
statsrådsprotokollet inrättas den 1 juli 1971,
2.
för budgetåret
1971/72 anvisar
a) till
Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet ett reservationsanslag av 740 000
kr.,
t2 Riksdagen 1971. 7 saml. Nr 5
JuU 1971: 5 18
b)
till Anskaffande av blanketter
och fastighetsböcker m. m. för domstolsväsendet ett förslagsanslag av SS5 000
kr.,
c)
till Domstolsväsendets
organisationsnämnd ett förslagsanslag av 1 540 000 kr.
Rättegångsväsendet
i aUmänhet
22.
Ersättning åt domare, vittnen och parter. Kungl. Maj:t har under punkten E 1
(s. 52) föreslagit riksdagen att till Ersättning åt domare, vittnen och parter
för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 26 750 000 kr.
Motioner
I motionen 1971: 174 av fru Lindberg (s) och fröken
Bergegren (s) yrkas "att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa om förslag till åtgärder som tillgodoser medborgarnas
önskan om borgerlig begravning, varvid särskilt beaktas behovet av officianter
och för ändamålet lämpliga lokaler".
I
motionen 1971: 330 av herr Helén m. fl. (fp) yrkas såvitt nu är i fråga (yrk. 8
b) att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag till regler om ersättning till
förhörsvittnen vid förundersökning i brottmål (medborgar vittnen).
Utskottet
Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag.
I
motionen nr 174 framhålles att det på flertalet mindre orter i landet saknas
både officianter och lämpliga lokaler för borgerlig begravning, och det
ifrågasattes om inte den föreliggande kommunala befogenheten på området borde
genom lagstiftning utvidgas till en kommunal skyldighet. Motionärerna anser
vidare att den ersättning som bör tillkomma begravningsförrättare kunde, som
fallet är för särskilt förordnade vigselförrättare, utgå av statsmedel. I
motionsyrkandet hemställes att riksdagen skall begära förslag till åtgärder
som tillgodoser medborgarnas önskan om borgerlig begravning, varvid särskilt
bör beaktas behovet av officianter och för ändamålet lämpliga lokaler.
Motioner
rörande borgerlig begravning har tidigare behandlats av riksdagen. En år 1953
väckt motion med begäran om utredning huruvida officiellt bistånd av officiant
kunde anordnas för icke-kyrklig begravning lämnades av riksdagen utan bifall.
Motioner till 1970 års riksdag om statsbidrag för utgivande av vägledning
angående borgerlig begravning föranledde ingen anslagsanvisning. I sitt av
riksdagen godkända utlåtande över motionerna uttalade emellertid
statsutskottet (SU 1970: 2 s. 2) att det förelåg behov av åtgärder för att bi.
a. genom råd och anvisningar bereda dem, som önskar anordna begravning utan re-
JuU 1971:
5 19
ligiösa inslag, möjlighet att förverkliga sin önskan.
Åtgärder i sådant syfte fick dock enligt utskottet närmast anses som ett
allmänt kommunalt intresse och låg också inom den kommunala befogenheten. Utskottet
uttalade vidare att allmänna anvisningar, som inte skapade en ny
ritualbildning, med god utformning kunde ha ett betydande värde i angivet
syfte. Enligt utskottets mening borde Kungl. Maj:t ha möjlighet att för sådant
ändamål lämna bidrag även av statsmedel i den mån så erfordrades. Föreslagen
anslagsanvisning borde dock inte komma i fråga.
Under 1960-talet har i ett antal kommuner, exempelvis
Stockholm, Malmö, Helsingborg och Huddinge, fattats beslut innebärande dels att
anvisning skall lämnas på personer som kan vara lämpliga och villiga att
officiera vid borgerliga begravningar, dels att ersättningsordningen för dem
reglerats.
Frågor om jordfästning och begravning har utförligt
behandlats av kyrkastatutredningen dels i betänkandet Kyrklig organisation och
förvaltning (SOU 1967: 45), dels i slutbetänkandet (SOU 1968: 11), där
huvudmannaskapet för begravningsväsendet och religionsfrihetsproblematiken
närmare belyses. Kyrkastatutredningens material överväges sedan 1968 av
beredningen om stat och kyrka. Vid remissbehandlingen av kyrkastatutredningens
slutbetänkande har åtskilliga remissinstanser framfört synpunkter på de
praktiska problemen vid borgerlig begravning (se SOU 1970; 2), och det kan
antagas att frågor om begravningsväsendet kommer att bli behandlade av
beredningen under det fortsatta utredningsarbetet. Av intresse i sammanhanget
är också att Svenska kommunförbundet efter framställning hösten 1970 frän
kyrkogårdsnämnden i Stockholm kommer att göra en utredning för kartläggning av
samhällets åtaganden i samband med begravning.
I motionen upptagna frågor är således uppmärksammade både
på kommunalt håll och av en statlig utredning. Med hänsyn härtill bör motionen
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionen nr 330 upptages fråga om regler för ersättning
till förhörsvittnen vid förundersökning i brottmål (medborgarvittnen).
Enligt rättegångsbalkens bestämmelser om förundersökning i
brottmål skall vid förhör såvitt möjligt ett av undersökningsledaren anmodat
trovärdigt vittne närvara. Denna reglering har tillkommit i rättssäkerhetens
intresse och med hänsyn till angelägenheten av att vid behov kunna styrka vad
som framkommit vid förhöret. Kan förhörsvittne ej anskaffas får förhör ändå
hållas om det skulle välla väsentlig olägenhet att uppskjuta förhöret.
I motionen redogöres för betydelsen från olika synpunkter
av iör-hörsvittnes närvaro, och det anses att samhället måste engagera sig djupare
i denna fråga än genom att endast tillhandahälla ett lagstöd. Det kan enligt
motionärerna inte påräknas att uppgifterna som förhörsvittne
2t Riksdagen 1971. 7 saml. Nr 5
JuU 1971:
5 20
skall fullgöras genom oavlönade insatser. Med hänsyn till
att rättsväsendet övergått till att vara en rent statlig uppgift anser
motionärerna att det måste åligga staten att sörja för ersättningen och
hemställer att riksdagen skall begära förslag till reglei: om ersättning till
förhörsvittnen vid förundersökning i brottmål (medborgarvittnen).
Kommunalt avlönade medborgarvittnen av det slag
motionärerna avser förekommer sedan 1957 i Göteborg, där 60 kommunalt valda
förhörsvittnen tjänstgör vid förundersökningar i brottmål. Anordningen har,
förutom med de ovan redovisade skälen för förekomsten av förhörsvittne,
motiverats med önskemålet att hos allmänheten stärka förtroendet för de i
fömndersökningen verksamma polis- och åklagarmyndigheterna.
Vid 1967 års riksdag uttalade första lagutskottet i ett av
riksdagen godkänt utlåtande (ILU 1967: 28) i anledning av motioner rörande
medborgarvittnesinstitutionen, att utskottet fäste särskilt avseende vid att
polismästaren i Göteborg funnit erfarenheterna av medborgarvittnen vara
uteslutande positiva, bl. a. genom att lekmannainsynen i polisarbetet ansetts
ägnad att stärka allmänhetens förtroende för polisen. Utskottet fann särskild
utredning, som yrkats av motionärerna, inte vara erforderlig men ansåg att
Kungl. Maj:t i lämpligt sammanhang borde ta upp spörsmålet till prövning.
Ställningstagandet vidhölls vid 1970 års riksdag (ILU 1970: 9), då motioner med
likartat yrkande som det nu förevarande ansågs inte böra föranleda någon
särskild framställning från riksdagens sida.
Utskottet finner icke anledning att frångå berörda
ställningstaganden. Utskottet avstyrker således bifall till motionen.
Utskottet hemställer att riksdagen
1.
till Ersättning
åt domare, vittnen och parter för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 26 750 000 kr.,
2.
avslår motionen
1971: 174,
3.
avslår motionen
1971: 330 såvitt nu är i fråga.
23. Kostnader enligt lagen om fri rättegång m. fl. anslag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna E 2E 4 (s. 5254)
och hemställer
att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1.
till Kostnader
enligt lagen om fri rättegång ett förslagsanslag av 14 000 000 kr.,
2.
till Understöd
för utomprocessuell rättshjälp ett förslagsanslag av 3 300 000 kr.,
3.
till
Tornedalens rättshjälpsanstalt ett förslagsanslag av 490 000 kr.
JuU 1971: 5 21
Kriminalvården
24.
Kriminalvårdsstyrelsen. Kungl. Maj:t har under punkten F 1 (s. 5658)
föreslagit riksdagen att till Krimmalvårdsstyrelsen för budgetåret 1971/72
anvisa ett förslagsanslag av 17 544 000 kr.
Motioner
I motionen 1971: 172 av herr Bohman m. fl. (m)
yrkas såvitt nu är i fråga att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till
känna vad i motionen anförts angående kriminalvärden (yrk. B c delvis).
I
motionen 1971: 330 av herr Helén m. fl. (fp) yrkas såvitt nu är i fråga att
riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om parlamentarisk utredning angående
kriminalvårdens framtida utformning (yrk. 1).
I
motionen 1971:468 av herr Hedlund m. fl. (c) hemställes såvitt nu är i fråga
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär en översyn av kriminalvårdens
anstaltssystem och de behandlingsformer som tillämpas för att möjliggöra en
övergång till öppnare vårdformer och frivård (yrk. 2).
I
motionen 1971:643 av fru Jonäng m. fl. (c) hemställes att riksdagen vid sin
behandling av statsverkspropositionens justitiehuvudtitel beslutar anslå 4 880
000 kr. för behandling av drogmissbrukare i allmänna häkten, i kriminalvårdens
anstalter och i frivården enligt den förteckning av tjänster som återfinnes i
motionen.
Utskottet
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande i januari 1967
tillkallades sakkunniga för att utreda frågan angående lagstiftningen om
behandling i fångvärdsanstalt m. m. De sakkunniga, som antagit benämningen kommittén
för anstaltsbehandling inom kriminalvården (KAIK), skall enligt direktiven
fömtsättningslöst pröva bl. a. olika problem som f. n. regleras i lagen (1964:
541) om behandling i fångvårdsanstalt, såsom principerna för de intagnas
fördelning på olika anstalter, arbete och arbetsersättning, rätt till
brevväxling, besök och permission samt bestraffning av disciplinära
förseelser. Enligt direktiven bör särskilt uppmärksammas frågan hur man skall
kunna förena rättssäkerhetskraven med önskemålet att reglerna utformas så att
utvecklingen på området inte binds eller hämmas på ett olyckligt sätt.
Kommittén skall även göra en översyn av lagstiftningen om behandlingen av
häktade och anhållna m. fl. Utredningen skall göras med utgångspunkt från det
påföljdssystem som tillskapats genom brottsbalken. En annan utgångspunkt är
att behandlingsreglerna bör anpassas till det moderna anstaltsbestånd som
håller på att växa fram. Anstaltssystemets uppbyggnad och organisation i stort
ligger alltså utanför utredningsuppdraget.
I fråga om kriminalvårdens
nybyggnadsverksamhet vill utskottet erin-
Kartong
S. 21, rad 6 Står: 330 av herr Helén m. fl. (fp) Rättat till: 172 av herr
Bohman m. fl. (m)
JuU 1971: 5 22
ra
om det planeringsarbete som bedrives av fångvårdens byggnadskommitté.
Kommittén, som tillsattes år 1956, utgör ett parlamentariskt samordningsorgan
för sådan projektering av nybyggnader inom kriminalvården, som Kungl. Maj:t
uppdragit ät kommittén. Kommitténs parlamentariska inslag består av fyra
riksdagsledamöter, representerande olika politiska partier, och är betingat av
angelägenheten att "riksdagen på nära håll skall kunna följa
verkställigheten av det omfattande investeringsprogrammet" beträffande
kriminalvårdens nybyggnadsverksamhet. I övrigt består kommittén av
representanter för olika berörda intressen, nämligen kriminalvårdsverket,
byggnadsstyrelsen, socialstyrelsen, statskontoret, den beteendevetenskapliga
forskningen och personalorganisationerna. Kommitténs arbete bedrives så att
utrednings- och programarbetet sker i kommitténs regi medan projekteringen
handhas av byggnadsstyrelsen i löpande samverkan med kommittén, vilken har
ställning som beslutande organ i fråga om såväl projektering som detaljutformning.
I
motionen nr 172 anger motionärerna i avvaktan på KAIK:s betänkande vissa
riktlinjer för anstaltsvården, bl. a. i fråga om anstalternas konstruktion,
arbetsdriftens utformning, rätten till besök och disciplinen inom anstalterna.
Motionärerna yrkar att riksdagen skall ge Kungl. Maj:t till känna vad de i
dessa hänseenden anför.
Utskottet
har inhämtat att KAIK inom några månader kommer att avge betänkande över sitt
utredningsuppdrag. Med hänsyn härtill bör något uttalande nu inte göras från
riksdagens sida i de frågor som omfattas av motionsyrkandet. Utskottet
avstyrker således bifall till motionen nr 172 i nu berörd del.
I
motionerna nr 330 och 468 framlägges förslag om översyn på kriminalvårdsfältet.
I motionen nr 330 yrkas på tillsättandet av en parlamentarisk utredning
angående kriminalvärdens framtida utformning och i motionen nr 468 föreslås en
översyn av kriminalvårdens anstaltssystem och behandlingsformer för att
möjliggöra en övergång till öppnare vårdformer och frivård.
Den
föreslagna utredningen bör enligt motionen nr 330 överväga hur
fångvårdsanstalternas storlek och utformning kan påverka vård- cch
rehabiliteringsmöjligheterna för de intagna samt utröna om inte en stot del av
det klientel som nu finns på ordinära fångvårdsanstalter med bättre resultat
skulle kunna vistas på anstalter av ungefär samma typ som de nuvarande
frivärdshemmen. Enligt motionärerna bör också prövas om inte en större del av
anstaltstiden kan utnyttjas till att påverka den intagnes personlighet i
rehabiliterande riktning. Utredningen anges även böra ta upp de grundläggande
frågeställningarna rörande sanktioner, allmänprevention m. m.
Till
stöd för yrkandet i motionen nr 468 anföres att det såväl i den intagnes som i
samhällets intresse är nödvändigt att kriminalvården
JuU 1971: 5 23
förbättras
så att vården får den avsedda rehabiliterande effekten. I sådant syfte bör det
ske en omfördelning av medel från anstaltsvården till frivården. En revidering
av föreliggande planer för förändringar i anstaltsbeståndet måste också ske.
Enligt motionärerna bör även andra vägar prövas att nedbringa kostnaderna. Motionärerna
uttalar sig också för ett i Finland försöksvis tillämpat system där värd i
öppna anstalter med ett minimium av vaktpersonal kombineras med en påföljd vid
rymning som innebär att den avtjänade delen av strafftiden får verkställas
ånyo.
Motioner
med samma eller liknande yrkande om utredning pä kriminalvärdens område har
prövats vid 1969 och 1970 års riksdagar. I sina av riksdagen godkända
utlåtanden i dessa ärenden erinrade statsutskottet (1969: 2 s. 15 f., 1970: 2
s. 10 f.) om det pariamentariskt förankrade arbetet inom KAIK och fångvårdens
byggnadskommitté sarnt framhöll vidare att huvudmålet för verksamheten inom
kriminalvården återanpassning i samhället är fastslaget av statsmakterna
och att medlen härför är förernäl för debatt, utredningar och forskning. Vissa
förhoppningar kunde enligt utskottets inening ställas på att pågående forskning
och undersökningar kan lämna värdefulla bidrag i fråga orn
resocialiseringseffekter och specialpreventiva effekter av skilda hand-
lingsmönster. Samtidigt underströks att den grundläggande forskningen hittills
inte givit underlag för en debatt grundad på värderade och sammanställda
iakttagelser, på i huvudsak dessa skäl avstyrktes förslaget om en
parlamentarisk utredning rörande kriminalvården.
Justitieutskottet
kan för sin del ansluta sig till de ay statsutskottet framförda synpunkterna.
Utskottet vill särskilt framhålla att avgörande steg har tagits för en
planering av det kriipinologiska forskningsarbetet, i värt land genom
tillsättandet av kommittén för kriminolpgjsk behandlingsforskning och på det
nordiska planet genom Nordiska rådets rekommendation om en samordnad planering
och styrning av den kriminologiska forskningen. Forskningsplaneringen skall
enligt direktiven för kommittén inriktas på projekt som syftar till att söka
rnäta rehabiliteringseffekten av olika behandlingsåtgärder. Därvid skall i
första hand sådana undersökningar komma i fråga som kan ge underlag för
ställningstaganden i fråga om kriminalvårdens praktiska utformning under den
närmaste tiden. Samtidigt bör kommittén eftersträva att sätta in sitt
planeringsarbete i ett större kriminalpplitiskt perspektiv. En forskr ning
efter dessa riktlinjer syftande till att påvisa säkrare korrelationer mellan
behandlingsmetoder och behandlingsresultat bör enligt utskottets mening öka
förutsättningarna att komma fram till en rationelU utformad kriminalvård.
Utskottet yill också undefstryka att KAIK:s uppdrag, även om det enbart har
avseende på anstaltsvården, också nära berör frågorna om anstaltsystemets
uppbyggnad och organisT tion, eftersom anstalterna självfallet måste utforrnas
så att de kan fun-
JuU 1971: 5 24
gera
i överensstämmelse med behandlingslagen och de övriga regler som gäller för de
intagnas vård och behandling. Även för frivården och kriminalvården i dess
helhet bör utredningsförslagen bli av betydelse, i varje fall så till vida att
de bör bana väg för korresponderande åtgärder inom andra områden. I
sammanhanget bör också understrykas att det i den svenska kriminalpolitiken
finns en medveten strävan att ersätta anstaltsbehandling med kriminalvård i
frihet och sluten anstaltsvård med öppen. Planeringen sker också på sådant
sätt att den önskvärda integreringen mellan dessa olika vårdformer
underlättas.
Under
hänvisning till vad sålunda anförts anser utskottet att tillsättandet av en
utredning med de vittomfattande uppgifter som anges i motionerna för
närvarande inte bör komma i fråga. Utskottet avstyrker således bifall till
motionerna nr 330 och 468 i nu förevarande delar.
I motionen nr 643 hemställes om en
resursförstärkning för utbyggnad av behandlingsmöjligheterna för
drogmissbrukare på fångvårdsanstalterna, de allmänna häktena och inom
frivården. Förstärkningen föreslås väsentligen i form av ett antal tjänster för
bl. a. läkare, psykologer, assistenter, vårdare, skyddsassistenter och
biträden och kräver enligt motionäremas beräkningar ett anslag på 4 880 000 kr.
Yrkandet spänner över hela kriminalvårdsfältet det berör anslagen under
punkterna F 1, F 2 och F 3 men upptages i ett sammanhang under förevarande
punkt.
Motionsförslaget
anknyter nära till de förslag som framlagts av narkomanvårdskommittén i dess
betänkande Narkotikaproblemet, del III (SOU 1969: 52) och som med vissa
jämkningar upptagits i kriminalvårdsstyrelsens petita. Bakgmnden till
förslagen är den kraftiga ökningen av antalet drogmissbmkare bland
kriminalvårdsklientelet under de fem senaste åren. Inom anstaltsklientelet
uppgick antalet missbmkare den 1 april 1970 tUl ca 1 100 eller till 22 procent
av antalet intagna. Motsvarande antal inom frivårdsklientelet var drygt 2 300,
eller 10 procent. Även om utvecklingen under det senaste året i huvudsak synes
ha stagnerat, är läget enligt utskottets mening mycket oroande. Den
be-handlingscentral för frivården som utskottet utöver Kungl. Maj:ts förslag
under pimkten 26 nedan tillstyrker bör ses som ett steg på vägen mot ett
adekvat behandlingsprogram för drogmissbmkarna inom kriminalvårdsklientelet.
Härutöver
anser sig utskottet icke för ändamålet kunna förorda att några särskilda medel
anvisas vid sidan av Kungl. Maj:ts förslag till fortsatt utbyggnad av
kriminalvårdens resurser. Utskottets förhoppning är emellertid att de
fortsatta övervägandena i anledning av nar-komanvårdskommitténs betänkanden
skall leda till en allmän upprustning av vården av drogmissbrukama och över
huvud taget medföra en förbättring av samhällets möjligheter att komma till
rätta med narkotikamissbruket, åtgärder som självfallet även får positiva verk-
JuU 1971: 5 25
ningar
för kriminalvårdsklientelet. I anslutning härtill vill utskottet vända sig mot
den förekommande tendensen att hänvisa narkotika-missbmkare bland
frivårdsklientelet till kriminalvärden då hjälp påkallas; kriminalvårdsfallen
har samma rätt som andra medborgare till vanlig sjuk- och socialvård.
I enlighet med det anförda
avstyrker utskottet motionen nr 643.
Utskottet har ingen
erinran mot Kungl. Maj:ts medelsberäkning.
Utskottet hemställer att riksdagen
1.
med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag och med avslag på motionen 1971: 643 såvitt nu är i fråga till
Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 17
544 000 kr.,
2.
avslår motionerna 1971: 172,
1971: 330 och 1971: 468, samtliga såvitt nu är i fråga.
25.
Fångvårdsanstalterna. Kungl. Maj:t har under punkten F 2 (s. 58 61) föreslagit
riksdagen att till Fängvårdsanstalterna för budgetåret 1971/72 anvisa ett
förslagsanslag av 256 173 000 kr.
Motioner
1 motionen 1971:467 av herr Hagberg m. fl. (vpk)
yrkas att riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer att assistenternas
arbetssituation på fångvårdsanstalterna och normerna för beräkning av anstalternas
assistentbehov blir föremål för utredning och att förslag om förbättringar
förelägges riksdagen.
I
motionen 1971:643 av fru Jonäng m. fl. (c) framställt jrrkande rörande medel
till behandlingen av drogmissbrukare avseende anslagen under F 1, F 2 och F
3 har redovisats ovan under punkten 24 (s. 21).
Utskottet
Kungl. Maj:ts förslag innebär bl. a. en
förstärkning av anstaltspersonalen under senare hälften av budgetåret med 35
tillsynsmanstjänster och 130 värdartjänster för att kompensera den
överenskomna förkortningen av arbetstiden till 40 timmar per vecka för värd-
och tillsynspersonalen. Medel har också beräknats för bl. a. tio tjänster som
tillsynsman eller vårdare och för två tjänster som biträde såsom förstärkningar
av personalen på vissa befintliga anstalter samt för 49 tjänster för en ny
öppen anstalt i Viskan och för sammanlagt 47 tjänster för nya allmänna häkten i
Gävle, Helsingborg, Härnösand och Mariestad. Samtidigt har, som en följd av en
planerad koncentration av anstalts-
JuU 1971: 5 26
systemet
och därmed förenad avveckling av ett antal anstaltsplatser, anslaget reducerats
med ett belopp, motsvarande medel för ett 90-tal tjänster. Ytterligare medel
har anslagits för bl. a. idrotts-, bildnings-och biblioteksverksamhet inom
anstalterna. Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag, trots en stark
återhållsamhet i förhållande till kriminal-värdsstyrelsens äskanden, en höjning
av anslaget till fängvårdsanstalterna med drygt 27 milj. kr.
I
motionen nr 467 hemställes att assistenternas arbetssituation på
fängvårdsanstalterna och normerna för beräkning av anstalternas assistentbehov
blir föremål för utredning och att förslag om förbättringar förelägges
riksdagen.
Behovet
av ytterligare assistenter på fångvårdsanstalterna har länge påtalats, och
utskottet är medvetet om dessa tjänstemäns besvärliga arbetsförhållanden.
Frågan om anstalternas assistentbehov hänger emellertid nära samman med
anstaltsbehandlingens utformning. Då som ovan angivits KAIK inom kort väntas
framlägga förslag härom, kan utskottet icke förorda en utredning i det av
motionärerna angivna syftet. Utskottet avstyrker således motionen nr 467.
Beträffande
yrkandet i motionen nr 643 angående anslag tiU behandlingen av drogmissbrukare
hänvisar utskottet till sin bedömning under punkt 24 ovan.
Mot Kungl. Maj:ts
medelsberäkning har utskottet ingen erinran. Utskottet hemställer att riksdagen
l.med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag och med avslag pä motionen 1971: 643 såvitt nu är i fråga till
Fångvårdsanstalterna för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 256
173 000 kr., 2. avslår motionen 1971: 467.
26.
Frivården. Kungl. Maj:t har under punkten F 3 (s. 62 och 63) föreslagit
riksdagen att till Frivärden för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag
av 45 107 000 kr.
Motioner
I motionen 1971: 172 av herr Bohman m. fl. (m)
hemställes såvitt nu är i fråga att riksdagen till Frivården för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 48 607 000 kr. (yrk. A 3).
I
motionen 1971: 330 av herr Helén m. fl. (fp) hemställes såvitt nu är i fråga
att riksdagen under F 3 Frivården utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit anvisar 1
200 000 kr., avseende tjänster för 20 skyddsassistenter och 10 biträden (yrk.
4).
I motionen 1971:468 av
herr Hedlund m. fl. (c) hemställes såvitt
JuU 1971: 5 27
nu
är i fråga att riksdagen till Frivärden för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 46 107 000 kr. (yrk. 1).
I
motionen 1971:469 av herr Måbrink m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen i skrivelse
till regeringen hemställer att frågan om skyddskon-sulentdistriktens
organisation i Stockholm, Göteborg och Malmö, avseende distriktens
sammanslagning och anknytning till den kommunala socialvårdens stadsdelsdistrikt
med huvudkontor och lokalkontor, blir föremål för en utredning och att förslag
härom förelägges riksdagen.
I
motionen 1971:470 av herr Måbrink m. fl. (vpk) hemställes att riksdagen måtte
besluta om sådan ändring av 28 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken att
skyddstillsynens prövotid ändras från tre till ett år med möjlighet till
förlängning till maximalt tre år samt att vederbörande utskott utarbetar
nödvändig lagtext.
I
motionen 1971: 471 av fru Nordlander m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen i skrivelse
till regeringen hemställer om utredning av övervakningsnämndernas
sammansättning och arbetsuppgifter.
I
motionen 1971:637 av fru Dahl m. fl. (s) hemställes att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t begär en översyn av organisation, sammansättning,
verksamhetsformer och befogenheter för övervakningsnämnderna samt
skyddskonsulent- och övervakarorganisationen.
I
motionen 1971: 639 av herr Hedin m. fl. (m, c, fp) hemställes att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära utredning och förslag till
höstriksdagen om former för en av staten stödd utökad övervakarverksamhet inom
de religiösa och i övrigt ideella organisationerna.
I
motionen 1971:643 av fru Jonäng m. fl. (c) framställt yrkande rörande medel
till behandlingen av drogmissbrukare avseende anslagen under F 1, F 2 och F
3 har redovisats ovan under punkten 24 (s. 21).
Utskottet
Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning under
punkten F 3 innebär en fortsättning av den omfattande utbyggnad av frivårdens
allmänna resurser som pågått under hela 1960-talet. Medel beräknas bl. a. för
ytterligare två skyddskonsulenter i anledning av en uppdelning av Gävle och
Luleå skyddskonsulentdistrikt. I övrigt tillföres frivården bl. a. medel för 13
skyddsassistenter och 25 biträden. Den totala personella förstärkningen enligt
Kungl. Maj:ts förslag uppgår till 43 tjänster.
Den
nämnda uppdelningen av skyddskonsulentdistrikt överensstämmer med ett förslag
som upptagits i ett under 1970 avlämnat betänkande av organisationsutredningen
om kriminalvård i frihet (stencil Ju 1970: 12). Förslag i detta betänkande har
också delvis legat till grund för kriminalvårdsstyrelsens i
statsverkspropositionen redovisade
JuU 1971: 5 28
äskanden
avseende bl. a. en omfattande satsning på en allmän utbyggnad av frivården.
Styrelsens anslagsframställningar innefattar vidare bl. a. medel för tjänster
och arvoden för en behandlingscentral för frivårdsklientelet i
Stockholmsområdet.
Organisationsutredningen
för kriminalvård i frihet har haft att utreda bl. a. möjligheterna till en
effektivisering av frivårdsarbetet genom olika organisatoriska förändringar,
behovet av ändringar av övervakningsnämndernas verksamhetsområden och av
indelningen i skyddskonsulentdistrikt. I utredningens betänkande behandlas bl.
a. också övervakningsnämndernas sammansättning och beslutsformer, förläggningen
av nämndernas kanslier samt ersättningsgrunder för ledamöter i
övervakningsnämnd. Förslag framlägges också beträffande de s. k.
fri-värdsinspektörerna och räjongassistenterna för samordning av anstaltsvärd
och frivård. Vidare föreslås särskild utredning av frågan om en sammanslagning
av skyddskonsulentdistrikten i storstäderna till ett enda distrikt med huvudexpedition
och lokalkontor, anknutna till den kommunala socialförvaltningens regionala
indelningar av storstaden. Organisationsutredningens betänkande har
remissbehandlats och är nu föremål för övervägande inom justitiedepartementet.
I
motionerna nr 172, 330 och 468 framställes bl. a. mot bakgrunden av att
frivården tillföres alltmer svårbehandlande fall med alkohol-och
narkotikaproblem yrkanden om högre anslag till frivården än Kungl, Maj:ts
förslag innehåller. Den i motionen nr 172 föreslagna uppräkningen av anslaget
med 3,5 milj. kr. avser främst att möjliggöra inrättandet av den ovannämnda
av kriminalvårdsstyrelsen föreslagna behandlingscentralen för
frivårdsklientelet i Stockholmsområdet. Uppräkningarna enligt motionerna nr
330 och 468 utgör 1,2 milj. kr. resp. 1 milj. kr.
Utskottet
finner att de ökade svårigheterna vid behandlingen av frivårdsklientelet i
Stockholmsområdet, betingade bl. a. av koncentrationen dit av psykiskt
särpräglade och socialt utslagna oftast alkohol-eller narkotikaskadade
klienter, ger anledning till djup oro. Det svår-behandlade klientelet kräver
kvalificerad hjälp. Eftersom nuvarande organisation inte ger tillräckliga
möjligheter härtill är enligt utskottets mening en ytterligare förstärkning
utöver vad som innefattas i Kungl. Maj:ts förslag ofrånkomlig. Utskottet vill
därför tillstyrka kriminal-värdsstyrelsens förslag om inrättandet av en
behandlingscentral för frivårdsklientelet i Stockholmsområdet.
Behandlingscentralen bör i huvudsaklig överensstämmelse med vad kriminalvårdsstyrelsen
anfört i anslagsframställningarna för budgetåret 1971/72 förses med bl. a. en
akutvårdsavdelning, ett inackorderingshem, en socialmedicinsk sektion och en
social sektion. Inrättandet av centralen föranleder enligt kriminalvårdsstyrelsen
en upppräkning av anslaget F 3 Frivården med 1 613 573 kr., av anslaget F 5
Engångsanskaffning av inventarier m. m.
JuU 1971: 5 29
med
315 000 kr. och av anslaget F 7 Utbildning av personal m. fl. med 25 000 kr.,
eller med sammanlagt ca 2 000 000 kr. Utskottet tillstyrker att riksdagen under
förevarande anslag utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit beräknar 1 614 000 kr.
En uppräkning av anslagen F 5 och F 7 föreslås nedan under punkterna 28 och 30.
Med hänsyn till de betydande inslagen av social vårdande och framför allt
sjukvärdande karaktär i den planerade verksamheten vill utskottet betona
nödvändigheten av att vid projektets genomförande erforderligt samråd äger rum
med socialstyrelsen och att samordningen med sjukvården och socialvården även i
övrigt ägnas särskild uppmärksamhet. Det kan enligt utskottets mening
ifrågasättas vilket organ som är lämpligast som huvudman för en verksamhet av
ifrågavarande slag. Utskottet förutsätter därför att erfarenheterna av
verksamheten redovisas för riksdagen samt att i samband därmed
huvudmannaskapsfrågorna kan ytterligare övervägas.
I
övrigt bör motionsyrkandena inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
I
motionerna nr 469, 471 och 637 framställes krav pä utredning av skilda frågor
på frivårdens område. I motionen nr 469 yrkas sålunda att frågan om
skyddskonsulentdistriktens organisation i Stockholm, Göteborg och Malmö blir
föremål för utredning. I motionerna nr 471 och 637 hemställes om utredning av övervakningsnämndernas
sammansättning och arbetsuppgifter. Enligt motionen nr 637 bör en sådan utredning
också gälla skyddskonsulent- och övervakarorganisationen.
Som
ovan anförts har organisationsutredningen under sitt arbete på en
effektivisering av frivårdsarbetet övervägt bl. a. indelningen i skyddskonsulentdistrikt.
Utredningen har också framlagt åtskilliga förslag rörande
skyddskonsulentorganisationen, innefattande bl. a. en avsevärd förstärkning av
den handläggande personalen. Rörande den i motionen nr 469 upptagna frågan om
skyddskonsulentdistriktens organisation i storstäderna har utredningen gjort en
framställning om prövning i särskild ordning. Utredningens förslag är föremål
för Kungl. Maj:ts övervägande. Någon riksdagens åtgärd i anledning av
motionerna nr 637, såvitt gäller skyddskonsulentorganisationen, och nr 469 är
därför inte erforderlig.
Även
i motionerna nr 471 och 637 framställda yrkanden om övervakningsnämndernas
sammansättning och arbetsuppgifter är som ovan framgått föremål för Kungl.
Maj:ts prövning. Inte heller dessa motionsyrkanden påkallar därför någon
riksdagens åtgärd.
I
anslutning till yrkandet i motionen nr 637 om översyn av övervakarorganisationen
uttalar motionärerna att övervakarens roll bör förändras från en övervakande
och kontrollerande funktion till en kon-taktskapande och stödjande funktion
samt föreslår en namnändring till kontaktperson. Förslag om en liknande
förändring av arbetsuppgifterna har vid 1969 och 1970 års riksdagar pä förslag
av statsutskottet (SU
3
Riksdagen 1971. 7 saml. Nr 5
JuU 1971: 5 30
1969:
2 s. 22, 1970: 2 s. 13 f.) avvisats med hänvisning bl. a. till svårigheten att
realisera tanken utan att kontaktmännen kommer att fungera som tjänstemän. Även
frågan om ändring av benämningen övervakare har tidigare behandlats av
riksdagen; i första lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande 1969: 5 i
anledning av motioner rörande sådan ändring fann utskottet även om syftet med
motionerna ansågs förtjäna beaktande icke anledning till något initiativ
från riksdagens sida. Utskottet hänvisade till att socialutredningen vars
arbete alltjämt pågår torde komma att ta upp spörsmålet om benämningen på
dem som erhåller övervaknings- eller tillsynsuppdrag samt till att frågan
torde få övervägas allteftersom berörd lagstiftning ses över. Justitieutskottet
finner nu ej anledning att frångå riksdagens tidigare ställningstaganden.
I
enlighet med vad sålunda anförts avstyrker utskottet bifall till motionerna nr
471 och 637.
Härutöver
vill utskottet i anledning av uttalanden i motionen nr 637 angående prövningen
av ärenden enligt 6 § tredje stycket passkungörelsen erinra om att 1969 års
riksdag på förslag av första lagutskottet (ILU 1969: 30) hemställt att regler
utfärdas rörande besvär mot övervakningsnämnds beslut i passärenden. Frågan är
alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts prövning.
I
motionen nr 470 hemställes om en förkortning från tre till ett år av prövotiden
för den som dömts till skyddstillsyn. Frågan beröres också i den nyss
behandlade motionen nr 637. Till stöd för yrkandet anföres i motionen nr 470
bl. a. att en kortare prövotid skulle ge de frivårdande organen möjlighet att
inrikta sin verksamhet på de mera tids- och arbetskrävande klientgrupperna. I motionerna
åberopas också att prövotiden vid villkorlig frigivning från fängelse som regel
är ett år.
Enligt
bestämmelserna i brottsbalken står den som dömts till skyddstillsyn under
prövotiden under övervakning. Om övervakning inte längre är erforderlig skall
övervakningsnämnden förordna om övervakningens upphörande. Med hänsyn till
detta stadgande, som enligt utskottets mening bör tillämpas utan dröjsmål sä
snart behov av övervakning ej längre föreligger, finner utskottet ej
tillräckliga skäl att tillstyrka den ifrågasatta lagändringen. Motionen bör
således inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Motionen
nr 639 upptar yrkande om skyndsam utredning och förslag rörande en av staten
stödd, utökad övervakarverksamhet inom religiösa och övriga ideella organisationer.
Till stöd för yrkandet åberopas bl. a. svårigheterna att rekrytera tillräckligt
antal lämpliga övervakare, vilket haft till följd att alltför många uppdrag
lagts på varje övervakare. I motionen skisseras en institutionell
övervakningsverksamhet inom organisationernas ram. Utskottet finner det i hög
grad angeläget att frivilliga krafter inom de ifrågavarande organisationerna
engagerar sig i frivårds-
JuU 1971:
5 31
verksamheten, vilket redan förekommer i icke obetydlig
omfattning till stor båtnad för samhällets resocialiserande strävanden. Det
synes emellertid kunna ifrågasättas om det är lämpligt att för ändamålet bygga
upp en särskild organisation vid sidan av den statliga administrationen, som
redan omfattar en grupp av över 10 000 frivilliga övervakare förutom de
tjänstemän inom bl. a. skyddskonsulentdistrikten som åtar sig
övervakningsuppdrag. Med hänsyn härtill kan utskottet inte tillstyrka motionen.
Beträffande yrkandet i motionen nr 643 angående anslag
till behandlingen av drogmissbrukare hänvisar utskottet till sin bedömning
under punkt 24 ovan.
Utskottet hemställer att riksdagen
1.
ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört om inrättandet av en behandlingscentral
för frivårdsklientelet i Stockholmsområdet,
2.
i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna 1971: 172, 1971: 330, 1971: 468 och 1971:
643, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Frivården för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 46 721 000 kr.,
3.
avslår motionen
1971: 469,
4.
avslår motionen
1971: 470,
5.
avslår motionen
1971: 471,
6.
avslår motionen
1971: 637,
7.
avslår motionen
1971: 639.
27. Maskin- och verktygsutrustning m. m. Utskottet
tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag under punkten F4 (s. 63) och hemställer
att riksdagen till Maskin- och
verktygsutrustning m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 2 385 000 kr.
28. Engångsanskaffning av inventarier m. m. Kungl. Maj:t
har under
punkten F 5 (s. 64) föreslagit riksdagen att till Engångsanskaffning
av inventarier m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsan
slag av 3 365 000 kr.
Utskottet
Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkt
26 ovan angående inrättandet av en behandlingscentral för frivårdsklientelet i
Stockholmsområdet tillstyrker utskottet en uppräkning av förevarande anslag med
315 000 kr. Utskottet hemställer
att riksdagen i anledning av Kungl.
Maj:ts förslag samt motionerna 1971:172, 1971:330, 1971:468 och 1971:643,
samtliga
JuU 1971: 5 32
motioner
såvitt nu är i fråga, till Engångsanskaffning av inventarier m. m. för
budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 3 680 000 kr.
29. Anskaffning,
montering och transport av baracker m. m. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten F 6 (s. 64) och hem
ställer
att riksdagen till Anskaffning, montering och
transport av baracker m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett
reservationsanslag av 660 000 kr.
30. Utbildning
av personal m.fl. Kungl. Maj:t har under punkten F 7
(s. 65) föreslagit riksdagen att till Utbildning av personal m. fl. för
budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2 100 000 kr.
Utskottet
Under
hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 26 ovan angående
inrättandet av en behandlingscentral för frivårdsklientelet i
Stockholmsområdet tUlstyrker utskottet en uppräkning av förevarande anslag med
25 000 ki". Utskottet hemställer
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 1971:172, 1971:330, 1971:468 och 1971:643, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, till Utbildning av personal m. fl. för budgetåret 1911112
anvisar ett reservationsanslag av 2 125 000 kr.
31. Krirainologisk
forskning. Kungl. Maj:t har under punkten F 8
(s. 65) föreslagit riksdagen att till Kriminologisk forskning för bud
getåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 440 000 kr.
Motion
I motionen 1971:172 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas
såvitt nu är i fråga att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att
kriminologisk forskning rörande allmänpreventionens betydelse snarast
igångsattes och att erforderliga resurser härför ställes till förfogande (yrk.
B b).
Utskottet
I motionen nr 172 framhålles att kunskapen om olika
brottspåföljders verkan är ytterst bristfällig och att det är angeläget att
grundläggande forskning igångsattes för att söka klarlägga vilken betydelse
olika påföljder har för laglydnaden och att forskningen intensifieras när det
gäller att fastställa allmänpreventionens effekt. Motionsyrkan-
JuU 1971:
5 33
det innefattar förslag att riksdagen skall hos Kungl.
Maj:t hemställa att kriminologisk forskning rörande allmänpreventionens
betydelse snarast igångsattes och att erforderliga resurser härför ställes till
förfogande.
Motioner av samma innehåll behandlades av 1969 och 1970
års riksdagar (SU 1969: 2 s. 24, 1970: 2 s. 14 f.). Statsutskottet erinrade
därvid om tillsättandet av den under punkten 24 ovan omnämnda kommittén för
systematisk forskningsplanering på kriminalvårdens område och framhöll att,
även om kommittén i första hand hade att ta upp mer närliggande projekt än det
som förordas i motionen, verksamheten efter hand borde kunna utvidgas till
kriminologin och angränsande fält, varvid även nu ifrågavarande forskningskrav
borde prövas. Utskottet erinrade också om Sveriges engagemang i den
kriminologiska forskning som bedrives inom Förenta nationernas och Europarådets
ram. Någon riksdagens åtgärd för prioritering av forskningsuppgifterna var
enligt utskottets mening inte lämplig och motionerna avslogs på utskottets
förslag.
Justitieutskottet delar statsutskottets bedömning. Med
hänvisning härtill och till vad utskottet ovan under punkten 24 anfört
angående den intensifierade forskningsplaneringen på kriminalvårdens område avstyrker
utskottet bifall till motionen nr 172 i förevarande del.
Utskottet
har ingen erinran mot Kungl. Maj:ts medelsberäkning.
Utskottet hemställer att riksdagen
l.till Kriminologisk forskning för budgetåret 1971/72 anvisar ett
reservationsanslag av 440 000 kr., 2. avslår motionen
1971: 172 såvht nu är i fråga.
32. Frivillig kontaktverksamhet m. m. Kriminalvårdsenheter
med särskild budget. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna
F 9 och F 10 (s. 6567) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72
anvisar l.till Frivillig kontaktverksamhet m.m. ett reservationsanslag av
100 000
kr., 2. till Kriminalvårdsenheter med särskild budget ett förslagsanslag
av 1 000 kr.
Diverse
33. Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m.
med flera anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna G
1G 3 (s. 68 och 69) samt hemställer
JuU
1971: 5 34
att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1.
till Bidrag för
utgivande av författningskommeittarer m. m. ett reservationsanslag av 50 000
kr.,
2.
till Bidrag
till vissa internationella sammanslutningar m. m. inom privaträttens område ett
förslagsanslag av 100 000 kr.,
3.
till Bidrag
till Nordisk Domssamling ett reservationsanslag av 12 000 kr.
34. Hyresnämnderna. Vissa kostnader i anledning av allmänna
val. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna G 5 och G 6
(s. 6971) om hemställer
att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1.
till
Hyresnämnderna ett förslagsanslag av 10 970 000 kr.,
2.
till Vissa
kostnader i anledning av allmänna val ett förslagsanslag av 500 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Domänverket
35. Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården.
Utskottet till
styrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten I: G 1 (s. 72) och hem
ställer
att riksdagen till Förvärv av
jordbruksfastigheter för kriminalvården för budgetåret 1971/72 anvisar ett
investeringsanslag av 1 000 kr.
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
36. Polishus m.m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts
förslag under punkterna II: 14
(s. 7278) och hemställer
att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1.
till Polishus
m. m. ett investeringsanslag av 40 000 000 kr.,
2.
till
Byggnadsarbeten för domstolsväsendet ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.,
3.
till Vissa
byggnadsarbeten för kriminalvården ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.,
4.
till Nybyggnad
i kvarteret Kronoberg i Stockholm ett investeringsanslag av 1 000 kr.
JuU 1971: 5 35
BEHANDLAD
FRÄGA
37.
Behandlad fråga. Kungl. Maj:ts förslag under punkten A 9 Centralnämnden för
fastighetsdata har bifallits av riksdagen på grundval av civilutskottets
betänkande nr 5, varom utskottet här erinrar.
UPPSKJUTNA
FRÅGOR
38.
Uppskjutna frågor. Senare under sessionen kommer konstitutionsutskottet att
yttra sig beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda förslag,
nämligen
D 2 Regeringsrätten
D 4 Kammarrätterna
G
4 Bidrag till politiska partier, vilket justitieutskottet här
anmäler.
Stockholm
den 15 april 1971
På
justitieutskottets vägnar ASTRID KRISTENSSON
Vid
detta ärendes slutbehandling har närvarit: fru Kristensson (m), fröken
Bergegren (s), fröken Mattson (s), herrar Dockered (c), Ernulf (fp), Larfors
(s), Johansson i Växjö (c), Jönsson i Malmö (s). Westberg i Ljusdal (fp),
Nygren (s), Schött (m). Polstam (c), fm Nordlander (vpk), herrar Josefsson i
Halmstad (s) och Alf Pettersson i Malmö (s).
Vid behandlingen av punkterna 16 samt 2438 har
herr Ernulf (fp) ersatts av herr Petersson i Röstånga (fp). Vid behandlingen av
punkterna 123 har fm Nordlander (vpk) ersatts av herr Hagberg (vpk).
Reservationer
vid
pimkten 6 (Ersättning för personskador på grund av brott)
1.
beträffande utredning om vidgad ersättning m. m. av fru Kristensson (m),
herrar Dockered (c), Johansson i Växjö (c). Westberg i Ljusdal (fp), Schött
(m), Polstam (c) och Petersson i Röstånga (fp), vilka ansett
dels att den del av utskottets betänkande på s. 5
som börjar med orden "Utskottet ser" och slutar med orden
"riksdagens sida" bort ha följande lydelse.
JuU 1971: 5 36
Frågor om statlig ersättning till personer som
åsamkas skador genom brott har under det senaste decenniet upptagits till
övervägande i riksdagen så gott som varje år. Därvid har regelmässigt
framhållits angelägenheten av att de som blir offer för brott i största
möjliga utsträckning får gottgörelse för sina skador. Det förslag till
ersättningsordning som nu framlägges tillgodoser enligt utskottets mening inte
de önskemål som riksdagen uttalat. Mycket stark kritik har också framkommit vid
förslagets remissbehandling. Här må endast nämnas att förslaget avstyr-kes av
LO, som ifrågasätter om förslaget verkligen fyller något egentligt syfte, samt
att flertalet av övriga elva remissorgan anser att förslaget är för
restriktivt i olika avseenden.
I
och för sig är det givetvis ett framsteg att ersättning av statsmedel skall
kunna ges till dem som har drabbats av personskada genom brottslig handling.
Om man beaktar det grundskydd som socialförsäkringen ger vid sjukdom och
skadefall och samtidigt noterar att den föreslagna ersättningsordningen för sin
tillämpning förutsätter att skadan medfört påtagliga ekonomiska svårigheter
för den drabbade, står det emellertid klart vilken obetydlig räckvidd
promemorians förslag i realiteten har. Än tydligare framstår detta genom att
ersättning för sveda och värk samt framtida men som ej täcks av
socialförsäkringen i princip ej skall utgå. Avståndstagandet i promemorian
frän tankegången att staten bär ansvaret för skadeverkningar genom bristande
övervakning av ordningen i samhället eller genom otillräckligt förebyggande av
brott liksom hänvisningen till möjligheterna för den enskilde att teckna
privata försäkringar belyser ytterligare att förslaget inte innebär någon
lösning av det viktiga samhällsproblem det här gäller.
I
överensstämmelse med yrkandena i motionerna nr 329, 330 och 331 anser sig
utskottet därför böra förorda att spörsmålen om statlig ersättning för skador
genom brott blir föremål för förnyad utredning. Utredningsarbetet bör, som
föreslås i motionen nr 329, bedrivas i parlamentariska former. Utskottet är
icke berett att på det nu föreliggande materialet ge bestämda anvisningar om
hur de många spörsmål av delvis mycket komplicerad natur som hänger samman med
ett vidgat statligt ersättningsansvar skall lösas. En riktpunkt för utredningen
måste emellertid vara att även egendomsskador och skador av ideell natur skall
kunna ersättas. Ett önskemål är också att allmänna skadeståndsrättsliga regler
i görligaste mån skall tillämpas vid ersättningsbedömningen och att prövningen
anförtros domstol eller domstolsliknande organ.
Utredningen
bör bedrivas skyndsamt med beaktande av möjligheterna att framlägga förslag
till partiella reformer.
Önskemålen
i motionen nr 329 att översynen skall omfatta hela det skadeständsrättsliga
problemkomplexet anser sig utskottet ej böra biträda med hänsyn till att det
sedan länge pågående arbetet på ny skadeståndslagstiftning nu uppgivits
befinna sig i sitt slutskede; en lagråds-
JuU 1971: 5 37
remiss
med förslag till skadeståndslag med regler om bl. a. arbetsgivares och
arbetstagares skadeståndsansvar samt skadestånd i offentlig verksamhet
beräknas bli offentliggjord innevarande månad.
Vad
härefter gäller frågan om ersättning till polismän för kroppsskada vill
utskottet endast erinra om att 1967 års riksdag i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhållit om förslag till bestämmelser härom i sådan tid att reglerna kunde
träda i kraft den 1 juli 1968 samt att 1968 års riksdag i ny skrivelse
understrukit angelägenheten av att spörsmålet snarast möjligt fick sin lösning.
Enligt utskottets mening framstår det som minst sagt anmärkningsvärt att Kungl.
Maj:t trots riksdagens sålunda uttalade önskemål ännu icke framlagt förslag i
ämnet. Vad utskottet i denna del anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.
dels att utskottet under punkterna 3. och 4. bort
hemställa att riksdagen
3.
i anledning av motionen 1971:
172 såvitt nu är i fråga ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
rörande ersättning till polismän för kroppsskada,
4.
i anledning av motionen
1971:329, motionen 1971:330 såvitt gäller yrkande 6 och motionen 1971: 331 hos
Kungl. Maj:t hemställer om utredning av frågan om vidgad ersättning till
brottsoffer i enlighet med vad utskottet anfört.
vid
punkten 8 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)
2. beträffande medelsberäkningen av fru Kristensson
(m), herrar Dockered (c), Ernulf (fp), Johansson i Växjö (c). Westberg i
Ljusdal (fp), Schött (m) och Polstam (c), vilka ansett
dels att det avsnitt av utskottets betänkande som
börjar på s. 8 med orden "Utskottet anser" och slutar på s. 9 med
orden "lokala polisorganisationen" bort ersättas med text av
följande lydelse.
Hur
allvarlig situationen är belyses av uttalanden i rikspolisstyrelsens i
september 1970 avlämnade petita för nästkommande budgetår. Styrelsen säger där
att det med nuvarande resurser inte är möjligt att ge den enskilde medborgaren
tillfredsställande skydd till person och egendom och uttalar vidare, i
anslutning till redogörelse för den tilltagande vålds-brottsligheten, att det
måste betecknas som synnerligen otillfredsställande att allmänheten, särskilt
äldre personer, av fruktan för att bli överfallen inte vågar ge sig ut på gator
eller begagna allmänna transportmedel under kvälls- och nattetid.
Utvecklingen
efter den tidpunkt, dä dessa konstateranden gjordes, innebär en ytterligare
försämring av förhållandena. Så t. ex. har övergreppen mot passagerare och
personal på tunnelbanan i Stockholm ökat
JuU 1971:
5 38
både i antal och svårighetsgrad. Våldsmentaliteten har
tagit sig nya uttryck i ökat antal bank- och postrån samt i terrordåd med
internationell anknytning. Läget pä narkotikafronten inger allt djupare oro.
För att vända utvecklingen är det enligt utskottets mening
nödvändigt med åtgärder pä bred front och en effektiv samordning av samhällets
insatser på rättsområdet. Dessa synpunkter utvecklas närmare i den reservation
som fogats till utskottets betänkande 1971: 6. Ett viktigt inslag i en sådan
satsning är självfallet en förstärkning av polisens resurser. Inte minst
angelägen är enligt utskottets mening en förbättrad allmän övervakning, ägnad
att förhindra brott och tillgodose de enskilda människornas krav på
rättssamhällets skydd. Brottsutvecklingen kräver även en kraftig förstärkning
av polisens utredningsverksamhet; nuvarande låga uppklaringsprocent kan inte
accepteras. Den allmänna utvecklingen på trafikområdet och övervakningens
betydelse för trafiksäkerheten nödvändiggör också ökade personella resurser
vid de trafik-övervakande enheterna.
Kungl. Maj:ts förslag på personalsidan motsvarar inte ens
det arbetskraftsbortfall som följer av den arbetstidsförkortning som inträder
den 1 januari 1972. Enligt utskottets mening är det knappast försvarligt att
underskrida rikspolisstyrelsens förslag, som redan det innebär en nedsättning
av polischefernas och länsstyrelsernas äskanden med mer än 50 procent. Med
hänsyn till de rationaliseringsvinster som kan väntas av den pågående
omorganisationen av polisdistriktens interna organisation och genom
överförandet av vissa polisuppgifter till annan personal har utskottet
emellertid i det rådande budgetpolitiska läget ansett sig kunna begränsa
förstärkningarna till 325 tjänster för polismän utöver Kungl. Maj:ts förslag.
Tjänsterna bör fördelas på polisdistrikten och på de olika verksamhetsgrenarna
i huvudsaklig överensstämmelse med rikspolisstyrelsens prioritering. Med
hänsyn till att en viss minskning av kostnaderna för övertidsersättning kan
förutsättas beräknar utskottet anslagsbehovet utöver Kungl. Maj:ts förslag till
11,5 milj. kr. Ställningstagandet medför också en mindre uppräkning av
anslagen till Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. och Lokala
polisorganisation: Utrustning.
dels att utskottets hemställan under 1. bort ha följande
lydelse:
1. att riksdagen i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna 1971: 172, såvitt gäller yrkandet A 2,
1971: 328 och 1971: 330, båda såvitt nu är i fråga, till Lokala
polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 895 300 000 kr., varav 206 000 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.
JuU 1971:
5 39
vid punkten 9 (Polisverket: Inköp av motorfordon m. m.)
3. beträffande medelsberäkitingen
av fru Kristensson (m), herrar Dockered (c), Ernulf (fp), Johansson i Växjö
(c). Westberg i Ljusdal (fp), Schött (m) och Polstam (c), vilka under
förutsättning av riksdagens bifall till den ovan vid punkten 8 avgivna
reservationen nr 2 ansett
dels att det stycke på s. 10 i
utskottets betänkande som börjar med orden "Av den" och slutar med
orden "förevarande del" bort ersättas med text av följande lydelse.
Under punkten 8 ovan har utskottet i anledning av
motionerna nr 172, 328 och 330 anvisat medel för inrättande av 325 tjänster för
polismän utöver Kungl. Maj:ts förslag. Med hänsyn härtill bör förevarande
anslag uppräknas med 3 300 000 kr. för att anpassa fordonsvolymen till det
sålunda beräknade antalet nya polismän.
dels att utskottet under 2. bort
hemställa att riksdagen
2. i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag samt motionen 1971: 172, såvitt nu är i fråga, till Polisverket: Inköp
av motorfordon m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av
37 000 000 kr., varav 22 200 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
vid punkten 11 (Polisverket: Särskild polisverksamhet för
hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.)
4. beträffande säkerhetspolisens
register, m. m. av herr Hagberg (vpk), som ansett att utskottets betänkande
under punkten 11 från och med orden "Utskottet vill" på s. 12 bort
ersättas med text av följande lydelse.
Det kan icke bestridas att en politisk åsiktsregistrering
ägt rum i Sverige. Personer har avskedats från sina anställningar, vägrats
anställning, blivit föremål för kränkande åtgärder såsom husundersökningar
etc. enbart på grund av medlemskap eller sympatier för den kommunistiska
rörelsen eller eljest en socialistisk samhällsuppfattning. Fall har förekommit
då enbart personliga relationer eller släktskap till personer med sådan
anknytning eller misstanke i samma riktning utgjort grund för sådan
registrering och konsekvenserna därav.
Så länge icke dessa register såsom påyrkas i motionen
nr 640 helt förstörts under allsidig kontroll, måste detta förhållande tolkas
som att alltjämt samma bevekelsegrunder ligger till grund för "den
särskilda polisverksamheten". De i motionen åberopade intervjuuttalandena
för Svenska Dagbladet den 23 januari 1971 av SÄPO-chefen Hans Holmér
JuU 1971: 5 40
bekräftar
att verksamheten fortfarande bedrives från nyss anförda utgångspunkter.
Mot denna bakgrund anser
utskottet att yrkandena i motionen rörande säkerhetspolisens organisation och
politiska register bör bifallas och att Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till
medelsanvisning bör ogillas. Erforderligt anslag för en i enlighet med vad
utskottet anfört reducerad verksamhet får Kungl. Maj:t begära genom förslag på
tilläggsstat. Utskottet hemställer att riksdagen
dels i anledning av
motionen 1971: 640 såvitt gäller medelsanvisningen avslår Kungl. Maj:ts
föreliggande förslag till anslag för budgetåret 1971/72 tUl Polisverket:
Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets
säkerhet m. m., dels med bifall till samma motion i övrigt hos Kungl. Maj:t hemställer
att den del av säkerhetspolisens organisation som innebär inblandning i
inrikespolitiken upplöses och att alla dess register brännes under allsidig
kontroll ävensom ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i övrigt anfört
rörande medelsanvisningen.
vid
punkten 13 (Lokala polisorganisationen: Utrustning)
5. beträffande medelsberäkningen av fru Kristensson
(m), herrar Dockered (c), Ernulf (fp), Johansson i Växjö (c), Westberg i
Ljusdal (fp), Schött (m) och Polstam (c), vilka under förutsättning av riksdagens
bifall till den ovan vid punkten 8 avgivna reservationen nr 2 ansett
dels att det avsnitt på s. 13 i utskottets
betänkande som börjar med orden "Den i" och slutar med orden
"avstyrkes motionsförslagen" bort ersättas med text av följande
lydelse.
Under
punkten 8 ovan har utskottet i anledning av motionerna nr 172, 328 och 330
anvisat medel för inrättande av 325 tjänster för polismän utöver Kungl. Maj:ts
förslag. Med hänsyn härtill bör förevarande anslag uppräknas med 540 000 kr.
dels
att utskottet bort hemställa
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 1971: 328 och 1971: 330, båda såvitt nu är i fråga, till Lokala
polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1971/72 anvisar ett
reservationsanslag av 12 240 000 kr., varav 1 750 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.
JuU 1971: 5 41
vid
punkten 22 (Ersättning åt domare, vittnen och parter)
6. beträffande medborgarvittnen av herrar Ernulf
och Westberg i Ljusdal (båda fp), vilka ansett
dels att det avsnitt på s. 20 i utskottets
betänkande som börjar med orden "Vid 1967" och slutar med orden
"till motionen" bort ersättas med text av följande lydelse.
Vid
1967------ (= utskottet)----- tili prövning. Ställningsta
gandet vidhölls vid 1970 års riksdag (ILU 1970: 9), då motioner med
likartat yrkande som det nu förevarande behandlades.
Justitieutskottet
vidhåller första lagutskottets tidigare ställningstaganden att frågan om
behovet av särskilt valda, av statsmedel bekostade förhörsvittnen vid
förundersökning i brottmål bör bli föremål för prövning. Då nu åtskilliga år
förflutit sedan polisväsendet förstatligades och mångårig erfarenhet av
medborgarvittnesinstitutionen finns i en av våra största kommuner, saknas
anledning att dröja härmed. I enlighet med det sagda bör den prövning, som
enligt riksdagens tidigare uttalanden bör komma till stånd i lämpligt
sammanhang, nu verkställas så att regler om ersättning till förhörsvittnen
tillskapas. 1 enlighet med det sagda bör motionsyrkandet bifallas.
dels
att utskottet under 3. bort hemställa
att riksdagen
3. med bifall till motionen 1971: 330 såvitt nu är
i fråga hos Kungl. Maj:t begär förslag till regler om ersättning till
förhörsvittnen vid fömndersökning i brottmål (medborgarvittnen).
vid
punkten 24 (Kriminalvårdsstyrelsen)
7. beträffande utredning rörande kriminalvårdens
utformning m. m. av fru Kristeiisson (m), herrar Dockered (c), Johansson i
Växjö (c), Westberg i Ljusdal (fp), Schött (m). Polstam (c) och Petersson i Röstånga
(fp), vilka ansett
dels att det stycke i utskottets betänkande på s.
22 som börjar med orden "Utskottet har" och slutar med orden
"berörd del" bort utgå samt att det avsnitt som börjar på s. 23 med
orden "Motioner med" och slutar pä s. 24 med orden "förevarande
delar" bort ersättas med text av följande lydelse.
Det
i motionerna nr 330 och 468 framförda förslaget om en utredning rörande
kriminalvärdens utformning bör bedömas mot bakgmnd av att riktlinjerna för
kriminalvårdens verksamhet inte är klart uppdragna. VisserUgen har återanpassning
i samhället uppsatts som ett huvudmål men inom verksamheten finns åtskilligt
av ett äldre system, där re-socialiseringstanken inte har någon framträdande
plats. Forskning om
JuU 1971:
5 42
olika behandlingsmetoder och deras återanpassande verkan
är självfallet av stor betydelse men kan bl. a. med hänsyn till den
kriminologiska forskningens begränsade resurser knappast ensamt ge erforderligt
underlag för de ställningstaganden som nu måste göras beträffande den framtida
kriminalvården. Riktlinjer måste enligt utskottets mening dras upp för en
kriminalvård som innebär en medveten satsning på rehalibiteringsaspekten och
pä frivården. En fast styrning måste ske av reformvilja, forskningsinsatser,
behandlingsmetoder och ekonomiska resurser. Problematikens vikt och den
uppmärksamhet frågorna tilldrar sig i den allmänna debatten leder till att
riktlinjerna måste dras upp i parlamentarisk ordning.
Enligt utskottets mening bör därför snarast tillsättas en
parlamentarisk utredning rörande kriminalvårdens framtida utformning.
Ställningstagandet överensstämmer väsentligen med vad som föreslås i motionerna
nr 330 och 468 och ger även möjlighet till prövning av åtskilliga av de
frågeställningar angående kriminalvården som aktualiserats i motionen nr 172.
Den sålunda föreslagna utredningen bör självfallet samarbeta med de utredningar
som enligt vad ovan sagts nu är verksamma på kriminalvårdsfältet. Anledning
antaga att dessas arbete skulle hindras eller försväras av en ny utredning med
angiven inriktning föreligger emellertid inte enligt utskottets mening.
dels att utskottet under 2. bort hemställa
att
riksdagen
2. i anledning av motionerna
1971:172, 1971:330 och 1971:468, samtliga såvitt nu är i fråga, hos Kungl.
Maj.t hemställer om tillsättandet av en parlamentarisk utredning rörande
kriminalvården i enlighet med vad utskottet ovan anfört.
vid punkten 26 (Frivården)
8. beträffande medelsberäkningen av
fru Kristensson (m), herrar Westberg i Ljusdal (fp), Schött (m) och Petersson i
Röstänga (fp), vilka ansett
dels att det stycke i utskottets
betänkande pä s. 29 som börjar med orden "I övrigt" och slutar med
orden "riksdagens åtgärd" bort ersättas med text av följande
lydelse.
Utskottet finner vidare i överenstämmelse med vad som
anföres i motionerna nr 172 och 330 det vara angeläget att den sedan flera år
pågående ökningen av den handläggande personalen inom frivärden sker i
snabbare takt än vad Kungl. Maj:ts medelsberäkning ger möjlighet till. Utskottet
förordar därför en uppräkning av anslaget med ytterligare 1,3 milj. kr.,
avseende 22 skyddsassistentsfjänster och 12 biträdestjänster.
JuU 1971:
5 43
dels att utskottet under 2. bort
hemställa att riksdagen
2. i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag samt motionerna 1971: 172, 1971:330, 1971:468 och 1971:643, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, till Frivården för budgetåret 1971/72 anvisar
ett förslagsanslag av 48 021 000 kr.
9. beträffande övervakarverksamhet
inom ideella organisationer av fm Kristensson (m), herrar Dockered (c),
Johansson i Växjö (c). Westberg i Ljusdal (fp), Schött (m). Polstam (c) och
Petersson i Röstånga (fp), vilka ansett
dels att det avsnitt av utskottets
betänkande som börjar på s. 30 med orden "Motionen nr 639" och slutar
på s. 31 med orden "tillstyrka motionen" bort ersättas med text av
följande lydelse.
Motionen
nr 639----------- (= utskottet)--------- organisationernas
ram. I
likhet med motionärerna anser utskottet att det skulle vara lämpligt att
ytterligare aktivera de religiösa och de ideella organisationerna i övrigt i
ansvarstagande för kriminalvården i frihet. Som framhålles i motionen skulle
ett konkret samarbete mellan de rättsvårdande myndigheterna och de ideella organisationerna
kunna leda till att det blev lättare att få fram erforderligt antal lämpliga
övervakare. Man skulle därigenom också kunna få övervakare med en värdefull
förankring i en organisation som själv har möjlighet att ta på sig ett direkt
ansvar för övervakning och rehabilitering. Som motionärerna närmare utvecklar
skulle ansvaret i första hand kunna läggas på organisationen, som sedan i sin
tur skulle kunna överlämna övervakaruppdrag ät en eller flera personer samt
under övervakningsnämnden ha tillsyn äver verksamheten. Inom organisationen
skulle självfallet finnas någon hel- eller halvtidsanställd person, vilken
skulle biträdas av frivilliga medhjälpare och specialister vid anskaffning av
arbete, bostad och anordnande av särskild vård. Statsbidrag borde utgå under
vissa villkor, t. ex. om organisationen åtagit sig ett visst antal
övervakaruppdrag.
Den sålunda och i övrigt enligt motionen skisserade
verksamheten bör enligt utskottets mening bli föremål för skyndsam utredning,
förslagsvis inom justitiedepartementet i samråd med skyddskonsulentorganisationen
och de organisationer och enskilda som har erfarenhet på området. Förslag bör
föreläggas innevarande års höstriksdag.
dels att utskottet under 7. bort
hemställa att riksdagen
7. med bifall till motionen 1971:
639 hos Kungl. Maj:t begär utredning och förslag till höstriksdagen om former
för en av staten stödd utökad övervakarverksamhet inom de religiösa och i
övrigt ideella organisationerna.
JuU 1971: 5 44
vid
punkten 31 (Kriminologisk forskning)
10. beträffande forskning angående
allmänpreventionens betydelse av fru Kristensson och herr Schött (båda m),
vilka ansett
dels att det avsnitt av utskottets betänkande pä s.
33 som börjar med orden "Motioner av" och slutar med orden
"förevarande del" bort ersättas med text av följande lydelse.
Bristen
pä grundläggande forskningsunderlag för en bedömning av sanktionssystemets
allmänpreventiva effekt har kommit till uttryck såväl i kontroversiella
synpunkter inom kriminologin som i påtagliga motsägelser inom
strafflagstiftningen. Meningarna brytes mellan å ena sidan de forskare och
andra som helt eller delvis underkänner allmänpreventionens betydelse samt ä
andra sidan de lagstiftare som tillmäter allmänpreventionen nära nog avgörandet
vikt vid utformningen av sanktionssystemet på skilda områden.
Mot
bakgrund härav framstår som motionärerna understryker behovet av forskning
rörande allmänpreventionens betydelse som ytterligt angeläget. Inom den
forskningsplanering som pågår inom den under punkten 24 ovan nämnda kommittén
för kriminologisk behandlingsforskning eller på annat sätt bör Kungl. Maj:t
låta dra upp riktlinjer för hur sådan kriminologisk forskning skall bedrivas
och föranstalta om att erforderliga medel härför ställes till förfogande. Via
nordiskt samarbete i enlighet med Nordiska rådets rekommendation bör
ifrågavarande forskningsverksamhet kunna vidgas och bedrivas på samnordisk
grund. Denna utskottets uppfattning bör ges Kungl. Maj:t till känna.
dels
att utskottet under 2. bort hemställa
att riksdagen
2. i anledning av motionen 1971: 172 såvitt nu är i
fråga ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om forskning rörande
allmänpreventionens betydelse.
MARCUS BOKTR. STHLM l')7l 710027
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.