Sök i Ratio Lex

Kulturutskottets betänkande i anledning av motion angående informationen om alkohol och narkotika

1971 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:KrU19, Kulturutskottets betänkande i anledning av motion angående informationen om alkohol och narkotika

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kulturutskottets
betänkanden nr 19-21 år 1971 '

19-21

Nr 19

Kulturutskottets betänkande i anledning av motion angående
informationen om alkohol och narkotika.

1 motionen 1971.807 av fru Jonäng
(c) har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om
skyndsam utredning och förslag angående frågan om samordning av informationen
om alkohol och narkotika med skolöverstyrelsen som ansvarig myndighet.

Utskottet har inhämtat yttranden
över motionen frän socialstyrelsen och skolöverstyrelsen. Se bilaga till detta
betänkande.

Utskottet

Som socialstyrelsen påpekat i sitt
yttrande över motionen har alkoholpolitiska utredningen enligt sina direktiv
att behandla bl. a. frågan om undervisnings- och upplysningsverksamhet
beträffande alkohol. Enligt vad utskottet inhämtat kan man utgå från att
utredningen med hänsyn till det nära sakliga sambandet också kommer in på
informationsfrågorna beträffande narkotika. Utskottet som vill understryka
vikten av samverkan och samråd beträffande informationen om de
beroendefranikallande medlen anser sig med hänsyn till det utredningsarbete som
sålunda pågår inte böra föreslå riksdagen att hos Kungl. Maj:t anhålla om den i
motionen angivna utredningen. Utskottet avstyrker alltså motionen och
hemställer.

att
riksdagen avslår motionen 1 971:807.

Stockholm den 26 oktober 1971

På kulturutskottets vägnar

KAJ BJÖRK

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
herrar Björk i Göteborg (s), Källstad (fp), fru Sundström (s), herr Nilsson i
Agnas (m), fru Berglund (s), herrar Sundman (c), Zachrisson (s), fru Frffinkel
(fp), herr Leander (s). fru Mogård (m), herr Eriksson i Ulfsbyn (c), fru Ryding
(vpk), fröken Eliasson (c) och herr Andersson i Örträsk (s).

Riksdagen 1971. 13 saml. Nr 19-21

s. 2 Kontrollera mot PDF

KrU
1971:19 2

Bilaga Remissyttranden

Socialstyrelsen (26.8.1971)

Motionären har aktualiserat den i
och för sig angelägna frågan om en samordning av information om alkohol och
narkotika. Det bör kanske i sammanhanget påpekas att dessa frågor f. n. är
föremål för alkoholpolitiska utredningens överväganden och torde därvid få en
i alla avseenden allsidig belysning.

Det kan emellertid finnas anledning att dröja något vid
motionärens argumentering. Vid ett första påseende kan det synas angeläget att
koncentrera all information och upplysning om beroendefranikallande medel till
ett enda organ. En närmare granskning av frågekomplexet ger dock vid handen att
det är en annan infallsvinkel som är mera relevant.

Alkohol- och narkotikaproblem är icke självständigt
förekommande utan måste betraktas och bearbetas inom ramen för en större
helhet. Alla skäl talar för att upplysningsarbetet bör integreras med andra
aktiviteter. Informationen bör bl. a. finnas inom ramen för skolans
undervisning, i den kommunala ungdoms- och fritidsverksamheten, i
folkrörelsernas arbete samt bedrivas av de nya grupper och rörelser, som vuxit
fram under senare år. Jämsides härmed måste den inta en framskjuten plats i
samhällets allmänna sociala information och i hälsoupplysningen.

Enligt socialstyrelsens synsätt torde det icke vara
möjligt att med någon större framgång koncentrera informationsansvaret till en
enda myndighet. En sådan koncentration skulle i praktiken komma att innebära
allvarliga inskränkningar. Större vikt bör i stället ägnas åt frågan i vilken
utsträckning ännu fler myndigheter, folkrörelser och andra mera aktivt kan
engagera sig i olika upplysningsaktiviteter och i det förebyggande arbetet.
Samordning och samverkan är nödvändiga, men i allt arbete måste hänsyn tas till
de förutsättningar som föreligger i de konkreta fallen.

Socialstyrelsen bedriver för sin del, främst via
hälsovårdsupplysnings-delegationen, ett relativt omfattande informationsarbete
om de be-roendeframkallande medlen. Socialstyrelsen har därvid i första hand
giort insatser på områden, som icke täcks in av andra organ eller myndigheter.
Form och innehåll får en nära anknytning till den övriga sociala information
och hälsoupplysning som bedrives. Socialstyrelsen har också inom ramen för
detla arbete påbörjat planeringen av informationsinsatser på det näraliggande
problemområdet med sömnmedel och lugnande medel.

Vad som främst krävs för att komma till rätta med
djupgående sociala problem är insatser på social- och allmänpolitikens område.
Alkohol- och narkotikamissbruk är oftast ett av flera jämsides förekommande
symtom hos den enskilde. Det är av stor vikt att kartlägga bakomliggande
faktorer och bland en bredare allmänhet skapa positivare attityder gentemot
sociala avvikare och understryka det personliga ansvarets betydelse. Både
alkohol- och narkotikafrägorna måste sättas in mot ett samspel
av

s. 3 Kontrollera mot PDF

KrU
1971:19 3

bakgrundsfaktorer. Dessa aspekter måste också komma in i
upplysningsarbetet och nå fram till relevanta målgrupper.

Arbetet med olika målgrupper är centralt i allt upplysningsarbete.
Just målgruppsinriktningen torde förutsätta olika sändare av informationen.
Benägenheten hos en målgrupp att ta emot en information sammanhänger delvis
med vem som står som avsändare. Med tanke på raden av angelägna målgrupper är
det enligt socialstyrelsens uppfattning av synnerlig vikt att både kanalvalet
och sändarfrågan ägnas avsevärd uppmärksamhet.

Av centrala myndigheter är det främst skolöverstyrelsen
och socialstyrelsen som bedriver alkohol- och narkotikaupplysning. Därjämte
förekommer också åtskilliga aktiviteter från andra organs sida för både
viktiga personalkategorier och speciella målgrupper. Sedan gammalt spelar CAN
en central roll för att samordna informationsarbetet på folkrörelsesidan. Det
bör dock betonas att De kristna samfundens nykterhetsrörelse (DKSN) under många
år självständigt och framgångsrikt bedrivit social information långt utanför
de egna leden. De s. k. R-förbunden kommer också in i bilden och måste i dag
tillmätas avsevärd vikt. På tobakssidan verkar Nationalföreningen för
upplysning om tobakens skadeverkningar (NTS) i nära samarbete med
socialstyrelsen.

Allsidig informationsverksamhet kräver insatser från många
håll. Därmed uppnås också en ömsesidig stimulans och slagsida undvikes lättare
En mera allmän och objektiv information kan förekomma jämsides med
värderingsstyrda och opinionsbildande åtgärder på upplysningsområdet.

Vad som anförts innebär ingen polemik mot kraven pä
samordning och samarbete mellan olika organ. Redan nu förekommer detta i flera
former, beträffande narkotikaområdet är SBN (regeringens samarbetsorgan för
bekämpande av narkotikamissbruk) det viktigaste exemplet. Socialstyrelsen och
skolöverstyrelsen har inom den s. k. SMELL-gruppen (skolöverstyrelsens och
socialstyrelsens saniarbetsgrupp rörande mellanöl) utarbetat förslag till
åtgärder för att tränga tillbaka mellanölsmissbruket. De olika förslagen skall
nu förverkligas och det har förutsatts att detta skall ske i samverkan mellan
flera centrala myndigheter och organ. Nu senast har skolöverstyrelsen inbjudit
socialstyrelsen att utse en representant i skolöverstyrelsens ANT-grupp.
Socialstyrelsen och skolöverstyrelsen ingår också i PKMA (policykommittin för
mellanöl och andra alkoholfrågor).

Mellan CAN (centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning) och socialstyrelsen förekommer regelbundna överläggningar
och samråd för att eliminera ev. risker för dubbelarbete. Socialstyrelsen har
för sin del de allra bästa erfarenheter av detta samarbete och önskar än en
gång betona den vikt folkrörelserna och deras gemensamma organ har för att nå
betydande målgrupper.

Socialstyrelsen har också i olika former samverkat eller
samrått med Ungdomsrådens samarbetskommitté. Kommunala fritidstjänstemäns riksförbund
och andra. För genomförandet av kurser och konferenser inriktade på speciellt
tunga målgrupper har ett viktigt samarbete inletts

s. 4 Kontrollera mot PDF

KrU
1971:19 4

med Föreningen Norden och Riksförbundet Sveriges Fritids-
och Hemgårdar liksom med kommunala fritidsorgan ute i landet.

I syfte att finna nya vägar på informationsområdet har
socialstyrelsen vidare etablerat kontakter med Filmcentrum, Teatercentrum,
Konstnärscentrum, Författarcentrum, Riksutställningar och Systeinbolaget.

En granskning av faktiska förhållanden ger som synes vid
handen att det redan nu förekommer ett relativt omfattande samråd och samplanerande
när det gäller upplysningen om beroendefranikallande medel. Det är dock klart
att åtskilligt mera kan göras på detta område för att ekonomiska, personella
och andra resurser skall komma till maximal nytta.

Om statsmakterna av några särskilda skäl skulle anse det
angeläget att ge en central myndighet i uppdrag att svara för informationen om
alkohol och narkotika förefaller det tveksamt om detta i praktiken är en
framkomlig väg med tanke på de många frivilliga organ och centrala
myndiglieter, som redan nu ägnar avsevärd uppmärksamhet åt de
be-roendeframkallande medlen genom informationsarbete, opinionsbildning,
materialproduktion, kurs- och konferensverksamhet, personalutbildning etc.
Dessutom är det uppenbart att en koncentration och centralisering till ett enda
organ lätt leder till ensidig specialisering nära knuten till det samordnade
organets specialinriktning. Detta gäller oavsett vilken central myndighet, som
är aktuell.

Av motionärens skrivning framgår inte helt klart om det är
all alkohol-och narkotikainformation som avses eller enbart den del för vilken
olika myndigheter har ett direkt ansvar. De synpunkter som redovisats i detta
remissvar har emellertid lämnats med tanke både på myndigheternas
upplysningsarbete om beroendeframkallande medel och informationen i sin helhet
på detta område.

Alkohol- och narkotikafrågorna berör många olika områden:
uppsökande verksamhet, vård och eftervård, lagstiftning, kontrollåtgärder,
opinionsbildning, undervisning och information, samhällsplanering, allmänhetens
attityder, förebyggande åtgärder bl. a. i form av allsidig ungdoms- och
fritidsverksamhet m. m. Med tanke på mångfalden av uppgifter och de nödvändiga
specialorganens eller organisationernas roll torde man sannolikt få räkna med
alt informationsaspekterna till stor del arbetas in i olika huvuduppgifter. Det
torde också vara så att effektivitet förutsätter flera koordinerande organ
varvid respektive koordinator ansvarar för samordningen inom ett bestämt
insatsområde. När det gäller samrådsformer och samarbetets innehåll bör detta
enligt socialstyrelsens mening bli föremål för APU :s överväganden och förslag.

Skolöverstyrelsen (20.8.1971)

Samordning av alkohol- och narkotikainformation

De motiveringar för samordning av
information om alkohol och narkotika, som anförts av Centralförbundet för
alkohol- och narkotika-

s. 5 Kontrollera mot PDF

KrU
1971:19 5

upplysning (CAN) och som citerats i riksdagsledamoten
Jonängs motion, finner skolöverstyrelsen väl underbyggda, både av medicinsk och
sociologisk forskning samt av de senaste årens erfarenheter. Genom narkotikamissbrukets
förändrade struktur och dess utbredning till nya grupper av människor har
likheterna i problematik med alkoholmissbruket blivit påtagliga. En samordnad
information har allmer efterfrågats och blivit en självklarhet. Institutioner
som endast behandlat det ena medlet har ansett sig behöva komplettera sin
verksamhet med det andra. Centralförbundet för nykterhetsundervisning, som för
övrigt mycket tidigt behandlat narkotiska medel i sin upplysningsverksamhet,
har ansett det nödvändigt att i verksamheten integrera en vidgad
narkotikaupplysning och i enlighet härmed ändrat sitt namn till
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Socialstyrelsens
hälsovårdsupplysningsdelegation (HVUD), som från början behandlade
narkotikafrågor men inte alkoholfrågor, har utvidgat sin verksamhet att även
omfatta alkohol. Nykterhetsrörelsen har numera också ett narkotikapolitiskt
program. 1 den nya läroplanen för grundskolan inordnas alkohol och narkotika i
gemensamma huvudmoment.

Det är inte bara inom institutioner i Sverige som en
samordning av alkohol- och narkotikainformation ägt rum. För att börja med de
nordiska länderna har Statens Edruskapsdirektorat i Norge också fått till
uppgift att arbeta med narkotikaupplysning. Även i Finland sker alkohol-och
narkotikaupplysning från samma organ. Den internationella tendensen visar en
ökande integrering av alkohol- och narkotikaupplysning. WHO:s expertorgan på
detta område, nämligen expertkommittén för frågor om mental hälsa, har i sin
14:e rapport år 1967 rekommenderat integration av upplysningsverksamheten om
alkohol och narkotika. Expertkommittén ansåg att beroende av alkohol och andra
droger betraktas som fasetter av ett problem i vilket psykiskt beroende av
olika slag är den gemensamma faktorn. 1 sitt yttrande över
narkomanvårdskommitténs betänkande har CAN en utförlig presentation av den
internationella utvecklingen, vilken åskådliggör, att man med få undantag
funnit det mest ändamålsenligt att alkohol-och narkotikainformation
administreras av en och samma institution.

Uppgifter för statliga myndigheter

Ansvarsfördelning mellan olika statliga myndigheter

Flera statliga organ har anledning
att integrera alkohol-och narkotikafrågor i sin verksamhet, skolöverstyrelsen
i elevvård, undervisning i skolor, lärarutbildning samt vuxenupplysning,
socialstyrelsen i ungdomsvård, vård för alkohol- och narkotikamissbrukare och
i social planering. Socialstyrelsens hälsovårdsupplysningsdelegation, HVUD, har
anledning att integrera alkohol- och narkotikainformation i sin
hälsoupplysning. Vidare har riksskatteverket, systembolaget,
rikspolisstyrelsen, trafiksäkerhetsverket, kriminalvårdsstyrelsen och
universitetskanslersämbetet olika

s. 6 Kontrollera mot PDF

KrU
1971:19 6

uppgifter. Flera av de nämnda institutionerna måste ge
undervisning om alkohol och narkotika i sin utbildning av funktionärer.

1 det vidsträckta fältarbete, som alkohol- och
narkotikaupplysning måste innebära, når statliga organ ensamma inte
tillräckligt långt. Det är viktigt att frivilliga organisationer medverkar vid
opinionsbildningen. Det är dock samhällets uppgift att på olika sätt stimulera
organisationernas arbete.

Anslagsäskanden och fördelning av anslag bör ligga på ett
statligt Organ, som skaffar sig överblick av behoven. Detta statliga organ bör
också ha ansvaret för att informationsmetodiken förbättras genom ett
kontinuerligt pedagogiskt utvecklingsarbete, som bör genomföras i samråd med
de verkställande organen. Dessa uppgifter bör inte delas upp på flera statliga
organ, när det gäller samma verksamhetsområde.

För närvarande fördelar både skolöverstyrelsen och
socialstyrelsen medel till organisationer för alkohol- och narkotikaupplysning.
SÖ har till uppgift att fördela bidrag under anslagsposten "Bidrag till
nykterhetsorganisationer m. m". HVUD förfogar genom socialdepartementet
över anslag för fältarbete. Dessutom arbetar både CAN och HVUD med delvis
likartad kurs- och konferensverksamhet samt produktion av material, CAN med SÖ
som tillsynsmyndighet. Härigenom synes det bli svårt att undvika dubbelarbete
på fältet mellan CAN, HVUD och de olika organisationer som de samarbetar med.
Exempel från andra länder har visat, att den omständigheten att tvä statliga
organ tilldelats likvärdiga roller i fråga om alkohol- och narkotikaupplysning
har lett till att man konkurrerat om organisationernas sympatier. Dessutom blir
möjligheterna mindre att använda de relativt knappa medlen effektivt med två
anslagsgivande myndigheter.

Skolöverstyrelsens och CANs roll för närvarande i alkohol-
och narkotikaupplysningen

Skolöverstyrelsens huvudsakliga
uppgift i alkohol- och narkotikaupplysningen kan beskrivas med följande
rubriker:

planering av
skolans undervisning, lärarutbildning och lärarfortbildning

pedagogiskt
utvecklingsarbete och annat expertarbete för utveckling av lämpliga metoder i
alkohol- och narkotikaupplysning

kontakt mellan
aktuell forskning och upplysning

anslagsäskanden
rörande CAN, nykterhetsorganisationer och andra organisationers alkohol- och
narkotikaupplysning

fördelning av
statsbidrag

tillsynsmyndighet
för CAN

kontakt med
ungdomsorganisationer och nykterhetsorganisationer, bl. a. genom konferenser
med deras instruktörer

kontakt med
folkhögskolor, studieförbund, handikapporganisationer, Riksförbundet hem och
skola ni. fl.

kartläggning av
alkohol- och narkotikabruk inom olika målgrupper.

s. 7 Kontrollera mot PDF

KrU
1971:19 7

CAN har en verkställande funktion i
flera grenar av SÖ:s verksamhet. CAN har t. ex. en konsulent speciellt för
skolundervisningen och en konsulent för upplysningsarbetet genom
ungdomsorganisationer och andra ungdomsgrupper. CAN är remissorgan vid
fördelning av anslag till organisationer.

Några kommentarer skall anföras till ovanstående rubriker
angående det år 1971 aktuella arbetet.

Ett omfattande arbete äger rum på skolans område. Här
ingår utformning av läroplaner för skola och lärarutbildning, utarbetande av
supplement till grundskolans läroplan angående undervisning om alkohol,
narkotika och tobak, kontaktarbete och konferenser med regionala
ANT-kontaktpersoner, fortbildningspaket för studiedagar bland lärare och annan
personal inom skolan samt föräldrar, planering av grundutbildning för lärare
samt flera undersökningar om alkohol- och narkotikavanor. SÖ har en särskild
arbetsgrupp för alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor.

Inom SÖ:s anslag för pedagogiskt utvecklingsarbete utförs
målanalys för grundskolans undervisning i ANT-frågor. Projektet har anförtrotts
pedagogiska institutionen i Göteborg. Denna målanalys skall utprövas under
hösten 1971 och bildar därefter utgångspunkt för ett annat projekt, nämligen
niålskrivning och läromedelsutveckling för vuxengrupper, planerat för perioden
1971/73. Medel från nämnda anslag 1971/72 går dessutom till ett projekt om
attitydpåverkan av föräldrar, till en tvärvetenskaplig arbetsgrupp för
läromedelsframställning och till en sammanställning om ungdom och narkotika.
Under hösten 1971 genomförs i samarbete med CAN, socialstyrelsen och
sociologiska institutionen vid Stockholms universitet en utvärdering av
undervisning om mellanöl i åk 5 och 7.

CAN har en betydande funktion även i skolans undervisning
och i lärarutbildningen. Aktuellt det senaste året är t. ex. stillfilm och
elev- och lärarmaterial om mellanöl, läromedel för lärarutbildningen,
fortbildningsmaterial för hemkunskapslärare, material för SÖ:s regionala
ANT-kontaktpersoner, läromedelsdokumentation, studiedagar och veckokurser för
lärare, metodikfilm för ANT-undervisningen. CAN är dessutom representerat i
SÖ:s arbetsgrupp för alkohol-, narkotika- och tobaksfrågor och i SÖ.s
arbetsgrupp för ämnesteoretisk lärarutbildning rörande alkohol, narkotika och
tobak.

För undervisning om alkohol och narkotika inom folkhögskolor
har SÖ låtit utarbeta material i samråd med CAN, organisationernas instruktörer,
lärare och elever inoin folkhögskolan. I samarbete med SÖ har ett specialnummer
av CAN:s tidskrift "Alkoholfrågan" utformats, som särskilt skall
behandla folkhögskolan och ANT.

Ansvarig myndighet

I motionen föreslås SÖ
som den ansvariga myndigheten för en samordnad alkohol-och
narkotikaupplysning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

KrU
1971:19 8

Den internationella tendensen till
samordning av alkohol- och narkotikainformationen har förstärkts under senare
tid. Under 1971 har Unesco tagit initiativ till samordning av upplysningen om
narkotika i olika länder. SÖ anser sig därför som upplysningsorgan ha särskild
anledning att noggrant överväga överstyrelsens roll i upplysningsarbetet också
om narkotika. SÖ kan endast uttala sig med utgångspunkt i det nu aktuella
läget. Till den alkoholpolitiska utredningens uppgifter hör att föreslå
organisation av alkoholupplysningen.

Det finns enligt SÖ:s uppfattning inte anledning att ändra
på tidigare riksdagsbeslut om skolöverstyrelsen som ansvarig statlig myndighet.
Flera skäl talar för SÖ som ett statligt huvudorgan för en samordnad
alkohol-och narkotikaupplysning.

Skolans undervisning måste för att få effekt understödjas
och fortsättas av en motsvarande opinionsbildning i vuxensamhället. Skolans
och vuxensamhällets upplysning bör samordnas vid utformning av mål och metoder.

SÖ har genom särskilda arbetsgrupper noga planlagt skolans
undervisning om alkohol och narkotika och angivit mål och riktlinjer för denna
undervisning. Detta arbete utnyttjas vid planering av vuxenupplysning. Projekt
som innebär målskrivning och utprövning av verksamhetsformer för både
grundskola och vuxengrupper pågår.

En samordning av skolans undervisning och annan upplysning
underlättar materialfraniställning. De pedagogiska erfarenheter som görs vid
alkohol- och narkotikainformation för lärare och elever är överförbara till
upplysningsarbete bland andra grupper. Visst material för skolbruk och
lärarutbildning kan användas för andra grupper.

Av vikt för den ansvariga myndighetens funktioner är att
det finns kanaler till fältarbetet. SÖ har naturliga kanaler för kontakt med
folkrörelser och bildningsarbete, dels genom CAN, för vilken SÖ är
tillsynsmyndighet, dels genom sin folkbildningsbyrå.

CAN:s organisatoriska underlag breddas för närvarande.
Under detta år har KF, LO och Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle begärt
medlemskap, och underhandlingar med andra organisationer pågår.

Genom folkbildningsbyrån har SÖ kontinuerlig samverkan med
folkhögskolor, studieförbund, bildningsförbund, ungdomsorganisationer, handikapporganisationer,
och alkohol- och narkotikaupplysning integreras därvid i det övriga samarbetet.
Inom folkbildningsbyråns pedagogiska nämnd pågår kontinuerligt samarbete med
pedagogisk och sociologisk forskning som avser vuxenutbildning.

Kontakt med andra statliga
myndigheter upprätthålls genom olika samarbetsorgan. Socialstyrelsen haren
kontaktperson i skolöverstyrelsens arbetsgrupp för alkohol-, narkotika-och
tobaksfrågor. 1 samarbetsnämnd-en i alkoholfrågan är SÖ representerad jämte de
flesta institutioner som arbetar med dessa frågor. I policykommittén angående
mellanöl, PKMA, ingår, utom riksskatteverkets alkoholbyrå. skolöverstyrelsen,
socialstyrelsen och universitetskanslersämbetet. Skolöverstyrelsen är också
representerad i saniarbetsorganet för bekämpande av narkotikamissbruk, SBN.

s. 9 Kontrollera mot PDF

KrU
1971:19 9

Med hänvisning till vad SÖ i det
föregående anfört tillstyrker överstyrelsen de förslag som framläggs i
motionen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

KrU
1971:20 10

Nr 20

Kulturutskottets betänkande i anledning av motion om
gudstjänstgemenskap mellan svenska kyrkan och andra kristna samfund, m. m.

I motionen 197 1:808 av fru Jonäng (c) har hemställts

1. att
riksdagen för sin del antar följande förslag till

Lag om
viss gudstjänstgemenskap.

§ 1.

Utan
hinder av vad som eljest gäller får präst i svenska kyrkan medverka vid
nattvardsgudstjänst inom annat kristet samfund i landet. Såsom villkor härför
gäller, att gudstjänsten hålles i samfundets gudstjänstrum, att nattvardens
instiftelseord ingår i gudstjänsten och att gudstjänsten särskilt utlysts såsom
ekumenisk. - Innan präst sålunda medverkar skall han samråda med biskopen i
det stift han tillhör. Församlingspräst skall därjämte samråda med övriga
präster i församlingen samt med kyrkorådet.

§2.

Utan
hinder av vad som eljest gäller får den, som i annat kristet samfund är behörig
att leda nattvardsgudstjänst, på inbjudan av pastor i församling inom svenska
kyrkan medverka vid nattvardsgudstjänst, som hålles enligt svenska kyrkans
gudstjänstordning och som särskilt utlysts såsom ekumenisk. Innan sådan
inbjudan beslutas skall pastor samråda med församlingens övriga präster samt
med kyrkorådet. Beslut om inbjudan underställes domkapitlets prövning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972
och gäller til utgången av år 1975.

2. att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställer att erforderliga medel ställes till ärkebiskopens
förfogande för utredning om möjligheterna till gemensam nattvardsutdelning för
präster från svenska kyrkan och pastorer i frikyrkliga samfund.

Det förslag till lag om viss
gudstjänstgemenskap som enligt punkt 1 i motionens hemställan nu bör antas av
riksdagen avser att för svenska kyrkans del i viss utsträckning och för
begränsad tid möjliggöra att nattvardsgudstjänst firas gemensamt med annat
kristet samfund i landet. Lagförslaget har tidigare antagits av 1970
års kyrkomöte (se

s. 19 Kontrollera mot PDF

KrU
1971:20 H

kyrkolagutskottets betänkande 1970:19 med därtill hörande
reservationer och kyrkomötets skrivelse 1970:50). Samtidigt med att kyrkomötet
fattade beslut i frågan beslöt mötet också att hos Kungl. Maj:t anhålla att
erforderliga medel måtte ställas till ärkebiskopens förfogande för en utredning
i enlighet med närmare angivna riktlinjer.

Efter remissbehandling av kyrkomötesskrivelsen 1970:50 har
Kungl. Maj:t i beslut den 4 juni 1971 förklarat att vad i ärendet förekommit
inte föranleder annan åtgärd från Kungl. Maj:ts sida än att Kungl. Maj:t dels
förordnar att handlingarna i ärendet skall överlämnas till ärkebiskopen för
eventuell utredning i enlighet med kyrkomötets hemställan, dels meddelar
föreskrifter om bestridande av kostnaderna för en dylik utredning.

Utskottet

Det beslut av Kungl. Maj:t som
redovisats i det föregående innebär att Kungl. Maj:t inte ansett sig böra
föreslå riksdagen att för sin del anta den av kyrkomötet antagna lagen om viss
gudstjänstgemenskap. Däremot har Kungl. Maj:t förutsatt att ärkebiskopen, i den
mån han finner det lämpligt, föranstaltar om den av kyrkomötet angivna
utredningen, som i så fall i vissa delar får förskottsvis bekostas av
kyrkofonden.

Utskottet får erinra om att 1968 års kyrkomöte uttalat sig
för att kyrkans inre verksamhet i framtiden skall regleras genom bestämmelser
som kyrkomötet själv utfärdar (se särskilda utskottets betänkande 1968:1 och
kyrkomötets skrivelse 1968:31). Mot den bakgrunden och med hänsyn dels till
Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut, dels till att 1968 års beredning om stat och
kyrka i sitt nästa år väntade betänkande kommer att lägga fram förslag i
frågan om regleringen av kyrkans inre verksamhet anser sig utskottet inte böra
föreslå riksdagen att göra det ställningstagande i lagfrågan som motionären
önskat.

Vad därnäst gäller utredningen finner utskottet att syftet
med motionen i denna del är tillgodosett genom det beslut som Kungl. Maj:t
numera meddelat. Någon åtgärd erfordras därför inte av riksdagen och motionsyrkandet
avstyrkes därför.

Under
åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår
motionen I 97 1 :808 i vad den avser anta

gande av Lag om viss gudstjänstgemenskap,

2. att riksdagen avslår
motionen 1971 :808 i vad den avser viss ut

redning.

Stockholm den 26 oktober 1971 Pä kulturutskottets vägnar
KAJ BJÖRK

s. 20 Kontrollera mot PDF

KrU
1971:20 12

Närvarande: se under betänkandet nr 19.

Särskilt yttrande

av herr Källstad, som anfört följande:

"Under senare år har de
mellankyrkliga förhållandena förbättrats i alltmer ekumenisk riktning, vilket
lett till större förståelse och samverkan trossamfunden emellan. Detta gäller
på det internationella planet, men även det hemmaekumeniska klimatet har
förbättrats. Inom kyrkornas världsråd samverkar svenska kyrkan och flera av de
inom Sverige verkande fria kristna trossamfunden.

När 1970 års kyrkomöte antagit ett lagförslag som
uttrycker viljan till vidgad gudstjänst- och nattvardsgenienskap mellan svenska
kyrkan och andra kristna trossamfund i vårt land, innebärande möjlighet för
olika trossamfunds sakramentsförvaltare att tjäna tillsammans vid samma
nattvardsgudstjänst, måste detta ses som ett gott uttryck för en växande
ekumenisk vilja och förståelse. Kyrkomötet har sålunda självt uttalat sig för
en reglering av förhållandena enligt en ekumenisk linje, så att svenska kyrkan
i viss utsträckning och för begränsad tid får möjlighet till nattvardsfirande
gemensamt med annat trossamfund. Det hade då varit ytterst önskvärt, att
utskottet även om förslaget till lag om viss gudstjänstgemenskap icke
förelägges riksdagen och oberoende av stat-kyrkaberedningens arbete, hade uttalat,
att det med stor tillfredsställelse ser den vilja till samverkan mellan svenska
kyrkan och de fria kristna trossamfunden som kommit till uttryck i kyrkomötets
beslut."

s. 21 Kontrollera mot PDF

KrU
1971:21 13

Nr 21

Kulturutskottets betänkande i anledning av motion om den
regionala fördelningen av det statliga kulturstödet, m. m.

I motionen 1971:809 av fru Jonäng
(c) och fru Nilsson i Kristianstad (c) har hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhåller om utredning dels av frågan om en rättvisare
regional fördelning av det statliga kulturstödet, dels av frågan om en
omläggning av statens nuvarande teaterspridningsengagemang via Svenska
riksteatern, så att samhällsstöd i stället utgår till regionteatrar under
ledning av landsting eller av primärkommuner i samverkan.

Utskottet har inhämtat yttranden
över motionen från teater- och musikrådet samt Svenska landstingsförbundet och
Svenska kommunförbundet. I samtliga yttranden erinras om att de frågor, som
motionärerna önskar få utredda, för närvarande är under utredning inom
kulturrådet.

Utskottet

Som remissinstanserna framhållit
utreds de av motionärerna aktualiserade frågorna för närvarande av kulturrådet
vars synpunkter inom relativt kort tid kommer att bli redovisade i ett
betänkande.

Med hänsyn härtill avstyrker
utskottet motionen och hemställer att riksdagen avslår motionen 1 97 1:809.

Stockholm
den 26 oktober 1971

På
kulturutskottets vägnar

KAJ BJÖRK

Närvarande: se under betänkandet nr 19.

Goteborgs Offsettrycken AB, Sthim 71.500 S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.