Sök i Ratio Lex

Kulturutskottets betänkande i anledning av motion om anläggande av en rikssport- och friluftsanläggning

1971 · 10 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:KrU22, Kulturutskottets betänkande i anledning av motion om anläggande av en rikssport- och friluftsanläggning

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kulturutskottets
betänkanden nr 22-25 år 1971 KrU 1971

22-25

Nr 22

Kulturutskottets betänkande i anledning av. motion om
anläggande av en rikssport-och friluftsanläggning;

1 motionen 1971:484 av herr
Johansson i Norrköjjing m. fl.:(s;C, fp,, ni) har hemställts att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att Kungl. Maj:t
tillsätter en utredningsman eller kommitté som från rikssynpunkt utreder och
granskar angelägenhetsgraden, statens ekonomiska medverkan, den landstings- och
kommunala sammankopplingen samt organisationers och enskildas medverkan för
genomfö-' randet av en rikssport- och friluftsanläggning som kan användas året
runt.

Utskottet har inhämtat yttranden
över motionen från socialstyrelsen, statens naturvårdsverk och
Riksidrottsförbundet. Se bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Av motionen framgår att man i
Norrköping på enskilt initiativ, till vilket kommunen anslutit sig, tagit upp
frågan om anläggande på Himmelslalundsfältet i staden av en stor sport-och
friluftsanläggning för riksändamal. Mot den bakgrunden hemställes i motionen
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och granskning av
angelägenhetsgraden av en rikssport- och friluftsanläggning som kan användas
året runt och om olika intressenters medverkan vid anordnandet av en dylik m.
m.

Utskottet får med anledning av motionen först erinra om
att riksstatsanslaget Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m.ni. är avsett bl.
a. till riksanläggningar för den samlade idrottsrörelsens behov och att årets
beslut beträfr"ande detta anslag innebär, jämte annat, att stöd förutsatts
utgå till en ny riksanläggning utöver förut befintliga, nämligen ett
riksskidstadion i Falun. Det kan vidare konstateras att statsmakternas intresse
för ett ökat statligt stöd till idrotts- och friluftsanläggningar av olika slag
klart framgår bl. a. av årets beslut om en väsentlig anslagshöjning.

Frågan om en riksanläggning av den typ motionärerna angett
och med den lokalisering till Norrköping som de synes ha åsyftat bör enligt
utskottets mening ses i sammanhang med det utredningsuppdrag som handhas av
kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden. Denna
kommitté har i sitt i september 1971 avlämnade betänkande "Statligt
lokaliseringsstöd till rekreationsanläggningar" (stencil Jo 1971:7)
föreslagit att statligt ekonomiskt stöd skall få utgå till rekreationsanläggningar
inom särskilda primära rekreationsområden. Kommittén har därvid anmält
att den längre fram på basis av pågående

I-Riksdagen 1971. 13 saml. Nr 22-25

s. 2 Kontrollera mot PDF

KrU'li9Tl:22 2

inventeringar kommer att föreslå lokalisering av
ytterligare områden utöver det i Jämtlands län, beträffande vilket den
redovisat en översiktlig planering i betänkandet "Are - utvecklingsplan
för ett svenskt rekreationsområde" (stencil Jo 1971:5).

Utskottet anser sig med hänsyn till vad som anförts om
pågående utredningsarbete' inte böra biträda yrkandet i motionen om
tillsättande av en utredning med den allmänna inriktning som anges i motionens
hemställan. Utskottet hemställer därför

att
riksdagen avslår motionen 1971:484.

Stockholm den 2 november 1971

På kulturutskottets vägnar

LENNART MATTSSON

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c). Björk i Göteborg (s), Larsson i
Vänersborg (s), Källstad (fp), fru Sundström (s), herr Nilsson i Agnas (m), fru
Berglund (s), herrar Sundman (c), Leander (s), tru Mogärd (m), herrar Green
(s), Eriksson i Ulfsbyn (c), fru Ryding (vpk) och herr Andersson i Örträsk (s).

s. 3 Kontrollera mot PDF

KrU
1971:22 3

Bilaga

Remissvar

Socialstyrelsen (20.9.1971)

Styrelsen, som anser att motion och
idrott är av mycket stor betydelse för stärkande av människors psykiska och
fysiska hälsa, bedriver kontinuerligt aktiviteter av informativ natur i syfte
att stimulera och öka allmänhetens intresse att deltaga i olika motionsprogram.

1 fråga om riksanläggningar för motions- och
idrottsverksamhet vill styrelsen liksom i sitt yttrande den 20.10.69 över
betänkandet Idrott åt alla (SOU 1969:29) framhålla, att sådana anläggningar bör
finnas inte enbart för den organiserade idrottsverksamheten utan även för människor,
som inte är anslutna till någon idrottsverksamhet.

Styrelsen, som anser sig böra tillstyrka den av
motionärerna föreslagna utredningen, vill samtidigt i fråga om större
anläggningar för dylik verksamhet såsom sin mening framhålla, att sådana i
första hand bör tillskapas, där möjlighet till idrott och motion erbjuds alla
över ett sä differentierat fält som möjligt.

Statens naturvårdsverk (27.7.1971)

Riksanläggningar för frilufts- och
motionsaktiviteter behövs främst för den samlade idrottsrörelsens centrala
utbildningsverksamhet. Enligt statens naturvårdsverks mening är detta behov
redan väl tillgodosett, främst genom ile riksanläggningar, t. ex. Vålådalen.
Bosön, Lillsved och Falun, till vilka ärliga statliga bidrag utgår. Även andra
liknande anläggningar har fått rikskaraktär. Härutöver erbjuder en del
hotellcentra en omfattande motions- och friluftsservice.

Det torde snarast föreligga en viss konkurrens mellan de
befintliga anläggningarna, och det internationella intresse som föreliggande
motion hänvisar till, kan enligt verkets mening inte utgöra tillräckligt skäl
för statligt stöd till ytterligare anläggningar av rikskaraktär.

Den expanderande frilufls- och motionsaktiviteten medför i
stället i första hand ett behov av flera och mindre anläggningar för
allmänhetens rekreation i närmiljön, dvs. kommunala och regionala anläggningar.
För detta ändamål utgår stimulansbidrag från anslaget till anläggningsstöd åt
idrotten. Beträffande villkor ni.ni. för stödet till idrottsanläggningar
hänvisas till naturvårdsverkets publikation Statligt stöd till anläggningar för
idrott och friluftsliv.

Sveriges riksidrottsförbund (27.8.1971)

Enligt beslut av
riksidrottsstyrelsen den 26 augusti 1971 vill RF anföra följande.

1*-Riksdagen 1971. 13 saml. Nr 22-25

s. 4 Kontrollera mot PDF

KrU
1971:22 4

Idrottsrörelsens riksanläggningar

Idrottsutredningen (SOU 1969:29)
ansåg det vara en uppgift för staten att stödja tillkomsten av och verksamheten
vid sådana anläggningar som står till den samlade idrottsrörelsens förfogande
för centralt ledd verksamhet. Idrottsinstitutet vid Bosön och
gymnastikfolkhögskolan vid Lillsved är jämte Vålådalen de i dag befintliga
riksidrottsanläggningarna.

Frågan om uppförande av ett Idrottens hus har varit
aktuell under lång tid. Även om denna fråga ännu inte kunnat lösas är den
likväl trängande och måste ges hög prioritet. Vidare har statsmakterna beslutat
att ekonomiskt stödja anläggandet av ett skidstadion i Falun.

Mot denna bakgrund finner RF att risk skulle föreligga att
tillgängliga och förväntade ekonomiska resurser för idrottsrörelsens nu
befintliga och planerade riksanläggningar skulle splittras om ytterligare
riksanläggningar beslutas innan ovan nämnda riksanläggningar blivit
färdigutbyggda eller ekonomiskt säkrade.

Norrköpingsprojektet

Enligt vad som inhämtats skulle den
i motionen åsyftade anläggningen bl. a. omfatta takförsedd fotbollsarena för
åretruntbruk med plats för 20 000 åskådare, parkeringsplats för 5 000 bilar,
friidrottsarena för 20 000 åskådare, ishall för 10 000 åskådare, kombinerad
isbana och fotbollsplan, kursgård och motionshallar av olika slag samt
läkarstation.

Om man ser projektet som en riksangelägenhet, vilket
motionärerna gör, torde den enda av delanläggningarna varav ett riksbehov syns
föreligga på längre sikt, vara ett takförsett fotbollsstadion,

I fråga om lokaliseringen av en eventuell sådan anläggning
bör Svenska fotbollsförbundets synpunkter tillmätas avgörande betydelse. Övriga
anläggningstyper finns redan på andra håll i landet. Sålunda finns för fri
idrott bl. a. Stockholms stadion, Ullevi i Göteborg och Malmö stadion för att
nämna de tre största och modernaste anläggningarna. Ishallar med
publikkapacitet över 10 000 åskådare finns i Malmö, Göteborg, Stockholm,
Södertälje och Gävle.

En ishall behövs säkerligen i Norrköping men knappast
såsom riksanläggning.

Efter noggranna utredningar har beslut fattats om att
utbygga Bosön, Lillsved och Vålådalen till centrala kursinstitut
(riksanläggningar). Därutöver finns på andra håll anläggningar lämpade såsom
kursgårdar, exempelvis Billingehus i Skövde, Frostavallen i Skåne och Hindås
utanför Göteborg, För närvarande syns inte behov föreligga av ytterligare
kursgårdar av detta slag, särskilt inte såsom riksanläggningar.

Kostnaderna för hela projektet i Norrköping har enligt
uppgift angivits till 40-50 nikr. Härav kommer på fotbollsarenan ca 15 mkr, på
friidrottsarenan ca 3,5 mkr och på ishallen ca 2,5 mkr. Dessa beräkningar syns
vara mycket optimistiska. Följande jämförelser som dock inte är helt adekvata
- kan vara av intresse. För Söderstadion i Stockholm, avsedd för fotboll och
isidrott och med plats för ca 15 000 åskådare, har

s. 5 Kontrollera mot PDF

KrU
1971:22 5

skisserats taköverbyggnad i olika alternativ.
Kostnadsnivån har utan närmare kalkylering bedömts ligga på 3040 mkr. Den
senast färdigställda större idrottsplatsen i landet är Värendsvallen i Växjö
för ca I 5 000 åskådare. Den har kostat ca 8 mkr. För ishallen i Södertälje,
som blev färdig hösten 1970 och som rymmer ca 11 500 åskådare, uppgick
kostnaderna till 15 mkr.

I likhet med motionärerna finner RF att behovet av
anordningar och anläggningar för allmänhetens motionsaktiviteter året runt
kommer att öka, men det väsentligaste behovet torde avse sådana anordningar och
anläggningar, som bekvämt kan nås på bostadsorten. Det finns givetvis också
behov av internatanläggningar för motion, där man kan vistas en eller annan
vecka, men redan föreliggande utbud härav uppvisar en rik flora.

Vad beträffar statligt stöd till det aktuella projektet
vill RF redan nu framhålla att i vad det beror på RF dess medverkan inte kan
påräknas för bidrag inom nuvarande ramar för anslag till riksanläggningar.

Även om RF som framgått ifrågasätter behovet av att hela
det aktuella projektet genomförs, ser RF gärna att en utredning företas om
möjligheterna att få till stånd en sport- och friluftsanläggning i Norrköping,
varvid som förutsättningar skulle gälla att anläggningen anpassas till
regionens behov och finansiering sker utan anläggningsstöd från staten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

KrU
1971:23

Nr 23

Kulturutskottets betänkande i anledning av motion om ett
rekreations-institut i Jämtlands län.

1 motionen 1971:835 av herr
Westberg i Ljusdal (fp) och herr Ångström (fp) har hemställts att riksdagen
beslutar att hos Kungl, Maj:t hemställa att möjligheterna att inrätta ett rekreationsinstitut,
i enlighet med vad i motionen anförts, göres till föremål för utredning.

1 motionen anges att det tänkta rekreationsinstitutet
skall ägna sig åt frågor om rekreation i vid mening med sikte på i huvudsak
friska människor samt bedriva forskning och utvecklingsarbete på detta område.
Institutet skall också medverka i utbildning. Motionärerna finner det av olika
skäl.naturligt att ett dylikt institut förlägges till Jämtlands län.

Den utredning motionärerna önskar kan enligt deras mening
lämpligen genom tilläggsdirektiv anförtros åt kommittén för planering av
turistanläggningar och friluftsområden.

Utskottet har inhämtat yttranden
över motionen från socialstyrelsen, statens naturvärdsverk och
Riksidrottsförbundet, Socialstyrelsen har tillstyrkt en utredning medan
naturvårdsverket ansett ytterligare utredning inte vara erforderlig. Sistnämnda
myndighet har bl, a, anfört följande,

Rekreationsfrägor är redan nu
föremål för forskning och denna kommer ulan tvivel att få ökad omfattning i
framtiden. Uppgifternas karaktär torde dock kräva tillgång till
forskningsresurser av en annan bredd än ctl instilut som det föreslagna synes
kunna erbjuda. En forskning förlagd till eller med nära anknytning till
lämpliga universitets-och högskoleinstitutioner torde vara en möjlig lösning.
Frågor av liknande slag övervägs emellertid för närvarande av de sakkunniga
för planering av turistanläggningar och friluftsområden ni.m.
(turistsakkunniga) till vilka även en motion om ett rekreationscentruni i
Vindeln överlämnats.

Även Riksidrottsförbundet har
ställt sig avvisande till motionen. Förbundet har anfört följande.

Motionärerna nämner som exempel på
angelägna forskningsprojekt för det föreslagna rekreationsinstitutet studier av
motivationen för rekreation, mverkan av olika former av rekreation på
individens välbefinnande och hälsa, motionstekniken, motionsprogram, olika
motionsredskap, sportutrustningar etc.

Dessa uppgifter sammanfaller i betydande utsträckning med
den verksamhet som bedrivs av bl. a. RF, Skid- och friluftsfrämjandet och
Svenska korporationsidrottsförbundet. Vidare må nämnas att det nyligen
inrättade Idrottens forskningsråd enligt av riksidrottsstyrelsen fastställd
instruktion skall verka för forskning till gagn för idrotten. Forskningsrådets
verksamhet är även inriktad på breddidrott syftande till rekreation.

Det syns RF vara orealistiskt att söka skapa resurser för
och bedriva forskning i egentlig mening vid ett institut lokaliserat till
Jämtlands län, som då skulle tvingas fungera utan erforderliga
kontakter med och

s. 7 Kontrollera mot PDF

KrU
1971:23 7

nödvändig repliering på andra institutioner inom
ifrågavarande och angränsande forskningsfält. För den händelse att ett
rekreationsinstitut av det slag som motionärerna skisserat och med lämplig
begränsning av arbetsområdet ändå skulle komma till stånd inom Jämtlands län
bordet enligt RF:s uppfattning förläggas till Vålådalen där goda
förutsättningar syns finnas att bedriva väsentliga delar av den föreslagna
verksamheten i anslutning till och i samarbete med Vålådalens turiststation.

Vad beträffar statligt stöd till det aktuella projektet
vill RF redan nu framhålla, att i vad det beror pä RF dess medverkan inte kan
påräknas för bidrag inom nuvarande ramar för anslag till idrottens riksanläggningar.
Enligt RF:s mening är det föreslagna rekreationsinstitutet inte en
riksangelägenhet utan närmast en uppgift för berört landsting och
primärkommuner.

Utskottet

De forskningsprojekt som angetts
som exempel på arbetsuppgifter för det skisserade rekreationsinstitutet har
delvis nära anknytning till forskning som bedrives vid befintliga
universitets- och högskoleinstitutioner och sammanfaller också, enligt vad
Riksidrottsförbundet uttalat i sitt yttrande, i betydande utsträckning med
verksamhet som bedrivs av detta förbund samt av Skid- och friluftsfrämjandet
och Svenska korporationsidrottsförbundet. Nämnas må även att idrottens
forskningsråd, som nyligen inrättats, har att verka för forskning till gagn för
idrotten.

Vad angår de lokaliseringspolitiska skäl som föranlett
motionärerna att uttala sig för en förläggning av ett rekreationsinstitut till
Jämtlands län får utskottet erinra om att kommittén för planering av
turistanläggningar och friluftsområden nyligen framlagt betänkandet "Are -
utvecklingsplan för ett svenskt rekreationsområde". Detta betänkande
remissbe-handlas för närvarande.

Med hänsyn till vad utskottet nu anfört anser sig
utskottet inte ha tillräckliga skäl att föreslå riksdagen att bifalla motionen.

Utskottet
hemställer alltså

att
riksdagen avslår motionen I 97 I :835.

Stockholm den 2 november 1971

På kulturutskottets vägnar

LENNART MATTSSON

Närvarande: se under betänkandet nr

opaginerad Kontrollera mot PDF

KrU
1971:24

Nr 24

Kulturutskottets betänkande i anledning av motion om
kyrkomusikorganisationen m. m.

I motionen 1971:810. av fru Jonäng
m.fl, (c) har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller
om skyndsam beredning och förslag enligt i motionen anförda grunder i fråga om
kyrkomusikorganisationen och utbildningen av kyrkomusiker.

Utskottet

Med anledning av motionen får
utskottet erinra om att riksdagen förra aret hade att ta ställning till förslag
i propositionen 1970:25 angående musik- och dansutbildning. I denna proposition
behandlades bl. a, frågan om utbildningen av kyrkomusiker och i samband därmed
redovisades också en av 1965 års musikutbildningskommitté framlagd grundskiss
till en delvis ny organisation för den kyrkomusikaliska verksamheten. Departementschefen
fann det emellertid i den kyrkopolitiska situation som då rådde knappast
tillrådligt med en så omfattande omorganisation som den kommittén skisserat. I
utbildningsfrågan konstaterade han, att det förelåg ett stort behov av en
förstärkning av den lägre kyrkomusikaliska utbildningen och uttalade att man
härvidlag i första hand fick räkna med åtgärder beträffande de statliga
kyrkomusikaliska sommarkurserna.

Statsutskottet hade i samband med sin behandling av
propositionen också att ta ställning till tvä likalydande motioner med
hemställan om skyndsam beredning och förslag enligt i motionerna angivna
grunder i fråga om kyrkomusikerorganisationen och utbildningen av kyrkomusiker.
1 organisationsfrågan anslöt sig statsutskottet till departementschefens
uppfattning att det med hänsyn till pågående utredning om förhållandet mellan
stat och kyrka inte var lämpligt att företa en omfattande omorganisation
beträffande de olika kantorstjänsterna. Vad gällde utbildningsfrågan förutsatte
utskottet att en förstärkning skulle få en sådan omfattning att den
föreliggande bristen på kyrkomusiker i görligaste mån hävdes. Utskottet
erinrade också om att den organisationskommitté, som enligt propositionen
skulle svara för det fortsatta planeringsarbetet rörande den högre
musikutbildningen, även skulle lägga fram förslag beträffande den lägre
kyrkoniusikaliska utbildningen. Motionerna avstyrktes av utskottet och avslogs
av riksdagen.

Motionen 1971:810 som nu föreligger till kulturutskottets
bedömning syftar liksom fjolårets två nyssnämnda motioner till en reform av
kyrkomusikerorganisationen i huvudsaklig överensstämmelse med
niusik-utbildningskommitténs förslag och därjämte till fortsatt beredning av
utbildningsfrågan. Utskottet anser att riksdagen i förstnämnda fråga bör

opaginerad Kontrollera mot PDF

KrU
1971:24 9

inta samma ståndpunkt som förra året och avstyrker därför
motionen i denna del. Vad angår utbildningsfrågan ingår denna i
arbetsuppgifterna för den förra året tillsatta organisationskommittén för högre
musikutbildning. Utskottet avstyrker därför motionen även i denna del. Under
åberopande av det anförda hemställer utskottet att riksdagen avslår motionen I
971:8 10.

Stockholm den 2 november 1971

På kulturutskottets vägnar

LENNART MATTSSON

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c), Björk i Göteborg (s), Larsson i
Vänersborg (s), Källstad (fp), fru Sundström (s), herr Nilsson i Agnas (m), fru
Berglund (s), herr Leander (s), fru Mogård (m), herr Eriksson i Ultsbyn (c),
fru Ryding (vpk) och herr Andersson i Örträsk (s).

opaginerad Kontrollera mot PDF

KrU
1971:25 10

Nr 25

Kulturutskottets betänkande i anledning av motion om
anställningsvillkoren för kyrkomusiker i frikyrkorna.

I motionen 1971:825 av herr
Stålhammar m. fl. (fp) har hemställts att riksdagen beslutar att uppdraga ät
Kungl. MaJ:t att företaga en utredning som syftar till att göra det möjligt för
frikyrkorna att anställa kyrkomusi-' ker på samma villkor som f. n. gäller för
svenska kyrkan.

Utskottet

Utskottet har förståelse för de
svårigheter som de fria kristna samfunden har i fråga om anställande av
kyrkomusiker och ser gärna en utveckling i riktning mot likställdhet på området
mellan dessa samfund och svenska kyrkan. Utskottet är emellertid samtidigt
medvetet om att detta är en fråga av betydande räckvidd. Den ingår i det
problemkomplex som behandlas av 1968 års beredning om stat och kyrka och
utskottet kan därför inte tillstyrka den i motionen föreslagna särskilda utredningen.

Utskottet avstyrker alltså motionen
och hemställer att riksdagen avslår motionen 1 97 I ;825.

Stockholm den 2 november 1971

På kulturutskottets vägnar

LENNART MATTSSON

Närvarande: se under betänkandet nr 24,

G ö teborgs Offsettrycken AB, Stfilm 71
512 S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.