Sök i Ratio Lex

Kulturutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1971/72 till ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. jämte motioner

1971 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:KrU5, Kulturutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1971/72 till ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. jämte motioner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kulturutskottets
betänkande nr 5 år 1971 KrU 1971:5

Nr 5

Kulturutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställning om anslag för budgetåret 1971/72 till ersättning åt författare m.
fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. jämte motioner.

Propositionen

Kungl. Maj:t har i propositionen 1971: 1, bilaga 10
(punkt B 5, s. 2527 i utdrag av statsrådsprotokollet över utbUdningsärenden
för den 4 januari 1971) föreslagit riksdagen att tiU Ersättning åt författare
m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1971/72
anvisa ett förslagsanslag av 7 257 000 kr.

Motionerna

I
detta sammanhang har utskottet behandlat

dels
motionen 1971: 804 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. vari hemställts att
riksdagen beslutar att biblioteksersättningens grundbelopp för lån av svenskt
originalverk höjs till 25 öre från och med nästa budgetår och att vederbörande
utskott företar den uppräkning av förslagsanslaget som kan bli erforderlig
samt att riksdagen hemstäUer tiU regeringen att skyndsamt införa
förhandlingsordning för författarna av den karaktär som anges i motionen,

dels
motionen 1971: 812 av herr KäUstad m. fl. i vad avser hemställan att riksdagen
beslutar att höja författarersättningen för bibliotekslån till 15 öre per lån
av originalverk,

dels
motionen 1971:814 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. vari hemstäUts att
riksdagen till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek m.m. för budgetåret 1971/72 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 8 757 000 kr.,

dels
motionen 1971: 827 av herrar Sundman och Ahlmark vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att ersättning tiU författare för
utlåning av deras verk genom bibliotek må höjas till de belopp och fördelas
enligt de regler som föreslås av styrelsen för Sveriges författarfond i dess
anslagsframstäUning samt tiU Ersättning åt författare m. fl. för utiåning av
deras verk genom bibliotek m. m. under åttonde huvudtiteln för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 15 260 000 kr.,

1
Riksdagen 1971. 13 saml. Nr 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

KrU 1971:5 2

dels motionen 1971: 828 av herrar Sundman och
Ahlmark vari hemstäUts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar sig
för att faktiska förhandlingar kommer tiU stånd meUan staten och Sveriges författarförbund
som en förberedelse för en kommande legal förhandlingsrätt.

Ur förevarande anslag utgår dels ersättning åt
författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m., dels
ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form
av talböcker och taltidningar, dels medel för nordiska författarstipendier.

Gällande
bestämmelser om bibUoteksersättning återfinns i kungörelsen (1962: 652)
angående Sveriges författarfond (ändrad senast 1970: 137). Ersättning utgår för
utlåning genom stifts- och landsbibliotek, länsbibliotek, folkbibliotek och
skolbibliotek av svenska litterära verk i original och litterära verk i svensk
översättning. Ersättning utgår för sådana verk även om de ingår i bibUotekens
referenssamlingar och inte lånas ut.

Från
anslaget överförs årligen till Sveriges författarfond medel motsvarande vissa
grundbelopp för biblioteksersättningen. Innevarande budgetår uppgår
grundbeloppet till 12 öre för lån och 48 öre för referens-exemplar av
originalverk av svensk upphovsman, vars upphovsrätt aUtjämt gäller jämlikt
lagen om upphovsrätt tiU litterära och konstnärliga verk, samt till 4 öre för
lån och 16 öre för referensexemplar av översatta verk under förutsättning att
översättaren är svensk och att hans upphovsrätt alltjämt gäller. Av fondens
medel utgår individuell ersättning till svenska originalförfattare, s. k.
författarpenning, som motsvarar hälften av grundbeloppet för originalverk med
vissa begränsningar bl. a. för författare med höga utlåningssiffror. Återstoden
av fonden, den s. k. fria delen, används efter bestämmande av författarfondens
styrelse till stipendier, pensioner, understöd och andra för författare,
översättare m. fl. gemensamma ändamål.

Styrelsen för Sveriges författarfond har i sin
anslagsframställning för nästa Uksom för innevarande budgetår föreslagit att
bibUotekser-sättningen skaU utgå med 25 öre för lån av svenskt originalverk,
med 10 öre för lån av översatt verk, med 1 krona för i referenssamling ingående
exemplar av svenskt originalverk samt med 40 öre för referens-exemplar i
översättning. Vidare har författarna, som framgår av motionen 1971: 827, genom
sin centrala fackUga organisation sedan ett antal år krävt att
biblioteksersättningens grundbelopp skall utgå med 25 öre.

Nämnas
må också att det i förra årets statsverksproposition (bilaga 10, s. 30)
redovisades att 1968 års litteraturutredning i en särskild skrivelse framfört
vissa synpunkter på biblioteksersättningen. I skrivelsen

s. 3 Kontrollera mot PDF

KrU 1971: 5 3

betonade
utredningen att den enligt sina direktiv skall ompröva de statliga insatserna
för direkt författarstöd. Därvid skall den väga olika möjliga insatser för
författar- och litteraturstöd mot varandra inom hela området för att bästa
möjUga samlade effekt av åtgärderna skall kunna uppnås. Med hänsyn till de
olika önskemål som från författarnas sida framförts om ökade medel till
författarfondens disposition ansåg utredningen det angeläget att en
provisorisk förstärkning av författarersättningen genomfördes.

De
förslag som styrelsen för Sveriges författarfond lagt fram i sin anslagsframställning
för budgetåret 1969/70 kunde enligt utredningens uppfattning genomföras,
oberoende av vilken principlösning utredningen kunde komma att slutligen
stanna för. Utredningen hyste starka sympatier för en förstärkning av
dåvarande statliga insatser i den omfattning som tidigare föreslagits av
Flyco, nämligen en höjning av biblioteksersättningen till 25 öre per boklån.
Ökningen ansågs vara möjlig att genomföra utan ändring av
författarersättningens principiella utformning.

Utskottet

Anslaget har för innevarande budgetår höjts med
drygt 3,5 milj. kr. vilket gjort det möjligt att fördubbla biblioteksersättningens
grundbelopp. Med hänsyn härtiU och till pågående utredningsarbete rörande
kulturarbetarnas ekonomiska förhållanden föreslås i propositionen inga
förändringar i fråga om reglerna för de ersättningar m. m. som utgår ur
anslaget utan endast förändringar av automatisk natur i fråga om anslagsbelopp.

Enligt
utskottets mening är det emellertid angeläget att en ytterligare förstärkning
av biblioteksersättningen, utöver den som beslöts förra året, nu kommer till
stånd. Låginkomstutredningen har bekräftat att författarna allmänt sett har
mycket begränsade inkomster av sin litterära verksamhet. Försäljningen av
skönlitteratur i vårt land är relativt låg. Författarnas verk nyttjas främst
genom biblioteken, där böckerna av samhället kostnadsfritt ställs till
förfogande. Utskottet har haft tillgång till ett material som visar att endast
ett mycket begränsat antal författare, för vilka den årliga utiåningssiffran
överstiger 150 000, med nu utgående författarpenning kommer upp till en
ersättning av över 6 000 kr. per år. Uppgår boklånens antal till 50 000
erhålles i författarpenning 3 000 kr. I detta sammanhang förtjänar att
framhåUas att endast ca en fjärdedel av författarfondens medel utgår som
författarpenning, dvs. som individuell ersättning till svenska originalförfattare,
medan den större delen av fondens medel används för stipendier, pensioner och
understöd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

KrU 1971: 5 4

Med hänsyn till nuvarande ekonomiska läge har
utskottet ansett sig böra stanna vid att förorda en höjning av grundbeloppet
till 15 öre för lån och 60 öre för referensexemplar av svenskt originalverk,
vilket innebär att anslaget bör räknas upp med 1 500 000 kr. utöver vad Kungl.
Maj:t föreslagit. Vid riksdagens bifall härtill tillgodoses nu ifrågavarande
yrkande i motionen 1971: 812 och det önskemål beträffande nu nämnda belopp som
framförts i motionen 1971: 814 medan motionerna 1971: 804 och 1971: 827 i vad
avser grundbeloppen och därmed anslaget endast blir delvis tillgodosedda.
Önskemålen i motionen 1971: 814 om höjning även av ersättningarna för översatta
verk anser sig utskottet inte böra biträda.

Om
riksdagen i enlighet med vad utskottet nu förordat anvisar ökade medel under
anslaget bör enligt utskottets mening författarpenningen höjas i samma mån som
biblioteksersättningen. Utskottet förordar att författarpenningen utgår med 7,5
öre för varje hemlån och med 30 öre för varje referensexemplar. På motsvarande
sätt bör den nedre gränsen för utbetalning av författarpenning, som nu är 90
kr., och de gränsvärden ovanför vilka författarpenningen reduceras f. n. 3
000 kr. där reducering sker med 50 % respektive 7 500 kr. där reducering sker
med 80 % justeras uppåt så att det antal boklån, alternativt det antal
referensexemplar som ligger tUl grund för gränsdragningarna bibehålles i varje
fall i huvudsak oförändrade.

Förutom
höjning av biblioteksersättningens grundbelopp och därmed av anslaget har i
motionen 1971: 827 yrkats också att riksdagen uttalar sig för en fördelning av
ersättningen enligt regler som föreslagits av styrelsen för Sveriges
författarfond. Detta yrkande anser sig utskottet inte böra tillstyrka.

De svenska författarna har sedan länge genom sina
organisationer fr. o. m. den 1 januari 1971 samlade i en organisation,
Sveriges författarförbund begärt rätt att få förhandla med statsmakterna om
biblioteksersättningens storlek. I motionen 1971: 804 hemställes att riksdagen
anhåUer hos Kungl. Maj:t, att en förhandlingsordning av rent facklig karaktär
skyndsamt införs för författarna. Det yrkande som framstäUs i motionen 1971:
828 syftar till att faktiska förhandlingar mellan staten och Sveriges
författarförbund skall komma till stånd som en förberedelse för införandet av
en legal förhandlingsrätt. I motionen 1971: 812 uttalas sympatier för
förhandlingsrätten dock utan att något yrkande görs härom.

Utskottet
vill först erinra om att frågan om författarnas förhandlingsrätt diskuterades
under 1969 års riksdag. Dåvarande chefen för utbildningsdepartementet uttalade
därvid att en förhandlingsrätt skuUe medföra ganska långtgående konsekvenser
för upphovsrätten och upphovsrättslagstiftningen. Han förklarade vidare att
man inom departe-

s. 5 Kontrollera mot PDF

KrU 1971: 5 5

mentet
var beredd överlägga med författare och övriga grupper av konstutövare om
deras villkor.

I
detta sammanhang kan vidare nämnas att 1968 års litteraturutredning i samband
med den granskning av behovet av särskilda produk-tionsstödjande åtgärder i
fråga om bokutgivningen, som är en av dess uppgifter, har att också ompröva de
nuvarande statliga insatserna för direkt författarstöd. Utredningen bör därvid
enligt sina direktiv väga olika möjliga insatser för författar- och
litteraturstöd mot varandra inom hela området och se till den samlade verkan
som man vUl eftersträva.

Vidare
kommer kulturrådet att i en senare fas av sitt utredningsarbete ta upp
frågorna om ersättning till kulturarbetarna från mer allmänna utgångspunkter.
Är 1970 tillkallades en samnordisk kommitté med uppgift att verkställa en
översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen. I direktiven tUl denna kommitté
anförs bl. a. följande: »Organisationsväsendet på upphovsrättens område har
efter den nuvarande upphovsrättslagstiftningens tillkomst ytterligare byggts
ut och omfattar numera mycket stora grupper av upphovsmän. Organisationerna har
också blivit effektivare. Detta förhållande medför, att man nu i högre grad än
vid lagstiftningens tillkomst kan överväga att låta ersättningar till upphovsmännen
bli föremål för kollektiva förhandlingar med upphovsmännens organisationer som
förhandlingsparter. Önskemål om lagändringar i sådan riktning har framförts
från upphovsmannahåll.»

Vad beträffar den typ av
förhandlingar, som med olika ordval men med enligt utskottets mening i huvudsak
samma innehåll förordas i motionerna 1971: 804 och 1971: 828, får utskottet
framhåUa att det enligt vad utskottet erfarit redan förekommer kontakter mellan
utbildningsdepartementet och Konstnärliga och litterära yrkesutövares
sam-arbetsnämnd (KLYS). Utskottet vill uttrycka sin tillfredsställelse häröver
men samtidigt framhålla att det enligt utskottets mening vore värdefullt om
dessa kontakter utvecklades till mera frekventa och systematiserade
förhandlingsliknande överläggningar. Utskottet anser att det vid dylika
överläggningar borde finnas förutsättningar för fördjupade diskussioner
beträffande biblioteksersättningens storlek och konstruktion. Författarnas
fast etablerade fackliga verksamhet synes ge särskUt goda förutsättningar för
dylika diskussioner. Önskemålen i motionerna kan därmed anses vara i huvudsak
tillgodosedda. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge till
känna för Kungl. Maj:t. Under åberopande av det anförda hemstäUer utskottet

1. att riksdagen i anledning av motionerna 1971:
804, 1971: 812, 1971: 814 och 1971: 827, samtiiga motioner såvitt nu är i
fråga, medger att biblioteksersättningens grundbelopp höjes från 12 öre till 15
öre för lån av rättsskyddat svenskt originalverk och från 48 öre till 60 öre
för i referenssamling ingående exemplar av sådant verk.

s. 6 Kontrollera mot PDF

KrU 1971:
5 6

2.
att riksdagen i
anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna 1971:804 och 1971: 827
ävensom med bifaU tiU motionen 1971: 814, samtUga motioner i vad de avser
medelsanvisningen, tiU Ersättning åt författare tn. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
av 8 757 000 kr.,

3.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 827 i vad den avser regler för fördelning av
biblioteksersättningen,

4.
att riksdagen i
anledning av motionerna 1971:804 och 1971: 828 i vad avser förhandlingar som
sin mening ger Kungl. Maj:t tiU känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 18 mars 1971

På kulturutskottets vägnar LENNART MATTSSON

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c). Björk i Göteborg (s), Larsson i
Vänersborg (s), Källstad (fp), fru Sundström (s), herr Nilsson i Agnas (m),
fru Berglund (s), herrar Sundman (c), Zachrisson (s), fru Frcenkel (fp), herr
Leander (s), fru Mogård (m), herrar Green (s), Eriksson i Ulfsbyn (c) och fru
Ryding (vpk).

Reservation

av herrar Björk i Göteborg (s), Larsson i Vänersborg (s),
fru Sundström (s), fru Berglund (s), herrar Zachrisson (s), Leander (s) och
Green (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med
»Enligt utskottets» och på s. 4 slutar med »huvudsak oförändrade» bort ha
följande lydelse:

»Material från pågående utredningar till belysning av
författarnas villkor i relation till andra kategorier av kulturarbetare har ej
förelegat vid utskottets behandling av förevarande motioner. Utskottet saknar
dock anledning att bestrida uttalandet i motionen 1971: 814 att författarna
allmänt sett har mycket begränsade inkomster av sin litterära verksamhet.
Uttalandet i motionen 1971: 827 att den svenska författar-kåren utgör en av
landets mest utpräglade låginkomstgrupper synes däremot vara i behov av vissa
preciseringar. Ostridigt torde vara att ett antal författare, som helt
försörjer sig på sitt författarskap och därtill

s. 7 Kontrollera mot PDF

KrU 1971: 5 7

knutna
arbetsuppgifter, tillhör de utpräglade låginkomstgrupperna, medan andra
befinner sig i ett gynnsammare läge, antingen på grund av inkomster från
författarskap eller från annan verksamhet.

Vad
närmast beträffar höjningar av biblioteksersättningen enligt motionärernas
förslag synes dessa oundvikligen ge mer åt populära författare med ibland
betydande inkomster än åt en del föga lästa men högt kvalificerade författare i
ett besvärligt ekonomiskt läge. Biblioteksersättningen utgör sålunda ett
långtifrån idealiskt instrument för sociala och ekonomiska
utjämningssträvanden.

Om
man i stäUet betraktar biblioteksersättningen som ersättning för utnyttjat
arbete, måste det beaktas att varje ersättningskrav gentemot samhäUet har att
vägas mot andra krav som ställes på samhället och mot samhällets möjligheter
att tiUgodose samtliga dessa krav. En rättslig grundval för författarnas
ersättningskrav föreligger ännu inte. Arets budget präglas av utomordentligt
stark restriktivitet. Följden därav är att många i och för sig behjärtansvärda
krav från oUka grupper och intressen ej kunnat tillgodoses. Angelägenheten att
med hjälp av bud-getpolitUcen trygga den ekonomiska stabiliteten har dock av
riksdagen bedömts som ett överordnat mål. Mot bakgrund av att
bibUoteksersätt-ningens grundbelopp fördubblats under innevarande budgetår,
finner utskottet tUlräckliga skäl föreligga att avvakta en ytterligare höjning,
tills gynnsammare budgetmässiga förutsättningar föreligger. Utskottet
förutsätter sålunda att en sådan höjning skaU kunna komma till stånd under de
angivna förutsättningarna. Samtidigt vill emellertid utskottet starkt
understryka, att samhällets insatser för författarna i ökad utsträckning bör
utformas med hänsyn tagen till sociala utjämnings- och rättvisesynpunkter.

Med
hänvisning till det anförda yrkar utskottet avslag på samtliga motionsyrkanden
om ändringar av biblioteksersättningens grundbelopp och därav följande
höjningar av anslaget utöver Kungl. Maj:ts förslag.»

dels utskottets hemstäUan
under 1 bort ha följande lydelse:

»l.att rUcsdagen med
avslag å motionerna 1971:804, 1971:812, 1971: 814 och 1971: 827, samtiiga
motioner såvitt nu är i fråga, uttalar sig för ett bibehållande under nästa
budgetår av biblioteksersättningens grundbelopp,» dels utskottets hemställan
under 2 vid bifaU till yrkandet beträffande hemstäUan under 1 bort ha
följande lydelse:

»2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag och med avslag å motionerna 1971: 804, 1971: 814 och 1971: 827, samtliga
motioner i vad de avser medelsanvisningen, tiU Ersättning åt författare m. fl.
för utlåning av deras verk genom bibUotek m.m. för budgetåret 1971/72 anvisar
ett förslagsanslag av 7 257 000 kr.,».

s. 8 Kontrollera mot PDF

KrU 1971: 5 8

Särskilt
yttrande

av
herr Sundman (c) och fru Ryding (vpk) som anfört följande:

»Då
av oss framfört yrkande om en höjning av biblioteksersättningen tUl 25 öre för
lån av svenskt originalverk inte fått utskottets gehör, har vi anslutit oss
till det ställningstagande som kunnat vinna majoritet i utskottet, nämligen att
grundbeloppet bör bestämmas till 15 öre så att i varje faU någon höjning
åstadkommes för budgetåret 1971/72. Eftersom det rör sig om en ersättning för
nyttjande av författarnas verk och eftersom grundbeloppet 25 öre redan tidigare
borde ha varit etablerat i budgeten, finner vi det inte vara rimligt att avvisa
ett yrkande om höjning tiU nämnda belopp med hänvisning till det ansträngda
ekonomiska läget.»

TRYCKERIBOLAGET iVAR HEGGSTR Ö M AB. STOCKHOLM 1971

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.