Kulturutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1971/72 till radio- och TV-verksamhet m. m. jämte motioner
1971 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:KrU8, Kulturutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1971/72 till radio- och TV-verksamhet m. m. jämte motioner
Dokumentets text
Kulturutskottets
betänkande nr 8 år 1971 KrU 1971:8
Nr 8
Kulturutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar om anslag för budgetåret 1971/72 till radio- och TV-verksamhet
m. m. jämte motioner.
DRIFTBUDGETEN
ÅTTONDE
HUVUDTITELN
Radio-
och TV-verksamhet
1. Viss
beredskapsutrustning m.m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
i propositionen 1971: 1, bilaga 10, framlagda förslag (punkt B 62, s.
130 i utdrag av statsrådsprotokoUet över utbildningsärenden för den 4
januari 1971) och hemställer
att riksdagen till Viss beredskapsutrustning m. m.
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 650 000 lur.
2. Ersättning
för viss rundradioverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt
B 63, s. 130132) föreslagit riksdagen att till Ersättning för viss rund
radioverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 9220000
kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen
1971: 837 av herr Wirmark m. fl. (fp, c) vari hemstäUts att riksdagen vid sin
behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 1, bil. 10, Be) punkten B 63
Ersättning för viss rundradioverksamhet beviljar ett med 590 000 kr. förhöjt
anslag på 9 810 000 kr., varav 7 450 000 kr. skaU avsättas för Sveriges Radios
kostnader för programverksamheten för utiandet.
Utskottet. Departementschefen har i
statsverkspropositionen förklarat sig inte kunna för nästa budgetår förorda
någon medelsökning under detta anslag för programverksamheten för utlandet.
Den ståndpunkt han därmed intagit bör enligt vad utskottet inhämtat ses endast
som ett av uttrycken för den aUmänna återhållsamhet i fråga om utgiftsökningar
som präglar årets budgetförslag. Utskottet anser sig mot den bakgrunden böra
biträda Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker därför det i motionen 1971: 837
framförda yrkandet om en anslagshöjning med 590 000 kr. avsedd för Sveriges
Radios kostnader för nämnda programverksamhet.
1
Riksdagen 1971. 13 saml. Nr 8
KrU 1971: 8 2
Den medelsram som utskottet därmed för nästa
budgetår förordat för utiandsprogrammen är mindre än den som Sveriges Radio
föreslagit i sin anslagsframstäUning, vUket givetvis måste påverka och ställa
särskilda krav på planeringen av verksamheten under detta budgetår. Vid denna
planering bör beaktas vikten av att det sändningsutrymme i etern, som Sveriges
Radio disponerar, inte går förlorat på grund av uteblivet utnyttjande.
Utskottet
vill även framhålla att det enligt utskottets mening är önskvärt att
målsättningen för utlandsprogrammen snarast ses över. Vad utskottet anfört i
sistnämnda hänseende bör riksdagen som sin mening ge tUI känna för Kungl. Maj:t.
Utskottet
som inte i övrigt funnit anledning tUl något särskUt uttalande med anledning
av Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande anslag hemställer
1,
att riksdagen med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen 1971: 837 till Ersättning för
viss rundradioverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 9220000
kr.,
2,
att riksdagen som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om en översyn av målsättningen
för Sveriges Radios programverksamhet för utiandet.
KAPITALBUDGETEN
STATENS
AFFÄRSVERKSFONDER
Televerkets
fond
3.
Rundradioanläggnlngar. Kungl. Maj:t har (punkt 1: B 2, s. 419 436) dels berett
riksdagen tillfälle att yttra sig i anledning av vad i statsrådsprotokollet
anförts rörande rundradions fortsatta utveckling samt den aUmänna
mottagaravgiften, dels föreslagit riksdagen att till Rundradioanläggnlngar för
budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 31 800 000 kr.
I
detta sammanhang har utskottet behandlat
dels
motionen 1971: 39 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställts att riksdagen i
skrivelse tiU Kungl. Maj:t anhåller att en parlamentarisk utredning måtte
tillsättas med uppgift att klarlägga hur en ökad frihet och konkurrens i
etermedia skall åstadkommas och Sveriges Radios långsiktiga
finansieringsproblem bringas under kontroll,
dels motionen 1971: 64 av
herrar Börjesson i Falköping och Eriks-
KrU 1971: 8 3
son
i Bäckmora (c) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär
en utredning med uppgift att utarbeta riktlinjer för befrielse eUer reduktion
i fråga om licensavgifter för radio-TV för handikappgrupper enUgt motionens
syfte samt att också undersöka möjligheterna tUl avsevärda lättnader vid inköp
av TV,
dels
motionen 1971: 65 av herrar Börjesson i Falköping och Eriksson i Bäckmora (c)
vari hemstäUts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om en
parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att allsidigt utreda
möjligheterna tUl finansiering utöver licensavgifter av Sveriges Radios
verksamhet samt att lägga fram de förslag utredningen föranleder senast till
1972 års riksdag,
dels
motionen 1971: 66 av herrar Börjesson i Falköping och Eriksson i Bäckmora (c)
vari hemstäUts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om en
allsidig och skyndsam undersökning inom Sveriges Radio om möjligheterna att i
ökad utsträckning förse program av oUka slag med textremsor med hänsyn till de
döva och hörselskadade samt att erforderliga anslag härför stäUs via
statsbudgeten tiU Sveriges Radios förfogande,
dels
motionen 1971: 68 av herrar Olsson i Sundsvall och Nilsson i Tvärålund (c) vari
hemstäUts att, om riksdagen uttalar sig för den i proposition 1971:1 förordade
höjningen fr. o. m. den 1 juli 1971 av den allmänna mottagningsavgiften för TV
från 45 kr. tUl 55 kr. per kvartal, riksdagen även uttalar sig för en
avgiftsdifferentiering innebärande att från höjningen undantages personer
boende inom områden, som den 1 juli 1971 ej kommer att ha fullgoda
mottagningsförhåUanden för TV 2,
dels
motionen 1971: 192 av herrar Levin och Petersson i Röstånga (fp) vari
hemställts att riksdagen i yttrande till Kungl. Maj:t som sin mening ger de i
motionen anförda synpunkterna till känna,
dels
motionen 1971: 363 av hert Ernulf (fp) vari hemställts att riksdagen avslår
Kungl. Maj:ts förslag om höjning av den aUmänna mottagaravgiften för innehav
av radio- och televisionsapparat,
dels
motionen 191 i: 191 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari hemstäUts att riksdagen i
skrivelse tiU Kungl. Maj:t hemställer att 1969 års radioutredning genom
tUläggsdirektiv får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för lokala
radio- och TV-sändningar och inom ramen för utredningen bedriva viss
försöksverksamhet,
dels
motionen 1971: 801 av herr Ericson i Örebro m. fl. (s) vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t understryker önskvärdheten av en
fortsatt decentralisering av Sveriges Radios verksamhet genom att de förslag
som utarbetats av 1968 års distriktsutredning inom Sveriges Radio förverkligas
i första hand genom att den i statsverkspropositionen föreslagna expansionen
av TV-verksamheten under de närmaste åren i betydande omfattning förlägges till
Sveriges Radios distriktsorganisation.
KrU 1971: 8 4
dels motionen 1971: 802 av herr Gustavsson i
Ängelholm (s) vari hemstäUts att riksdagen beslutar om slopande av
ljudradiolicensavgift i taxibilar samt att vederbörande utskott vidtar
eventuellt erforderliga justeringar av anslagssumman,
dels
motionen 1971: 806 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om utredning angående
möjligheterna att i större utsträckning än för närvarande bereda de stora
folkrörelserna inflytande över radio- och televisionsverksamheten inom
Sveriges Radio,
dels
motionen 1971: 816 av fröken Ljungberg m. fl. (m, s, c, fp) vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att Kungl. Maj:t uppdrager åt
televerket att snarast vidtaga åtgärder för att förstärka sändareffekten vid
radiosändaren i Uppsala (och Östhammar) så att de utsända programmen når hela
det fixerade området för den uppländska regionalradion,
dels
motionen 1971: 818 av herrar Mattsson i Lane-Herrestad och Gustafssori i Byske
(c) vari hemställts att riksdagen uttalar att den religiösa
programverksamheten i televisionen må utvidgas med sikte på att
församlingsgudstjänst skaU sändas varje sön- och helgdag,
dels
motionen 1971: 829 av herrar Sundman och Fälldin (c) vari hemstäUts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om skyndsam utredning av
frågan om den framtida finansieringen av Sveriges Radios verksamhet,
dels
motionen 1971: 831 av herrar Svanström och Carlsson i Vik-manshyttan (c) vari
hemställts att riksdagen beslutar uttala att besparingsåtgärder av olika slag
genomföres vid Sveriges Radio i sådan omfattning att Ucenshöjning f. n. ej
behöver genomföras,
dels
motionen 1971: 836 av herr Wikström (fp) vari hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om en parlamentarisk utredning rörande
Sveriges Radios programverksamhet, organisation och framtida finansiering samt
begär förslag om inrättandet av ett programråd vid Sveriges Radio enUgt i
motionen angivna riktlinjer.
Utskottet. Enligt de principer som tillämpas för
finansieringen av rundradiorörelsen används de i rörelsen inflytande medlen
tiU täckande av såväl löpande kostnader för produktion och distribution av
ljudradio- och televisionsprogram som utgifter för omedelbar avskrivning av
investeringar i distributionsanläggningar samt radio- och televisionshus. De
överskott som kan uppstå under vissa år reserveras för behov under andra år, då
de löpande intäkterna inte förslår för att täcka utgifterna. Från denna regel
gäller dock undantag beträffande skolprogramverksamheten, programverksamheten
för utlandet och de av TRU-kommittén producerade radio- och
televisionsprogrammen, vilka finansieras med skattemedel.
KrU 1971:8 5
Departementschefen har i statsverkspropositionen
uttalat att en i n-komstförstärkning i rundradiorörelsen är ound-gängUg om den
av riksdagen år 1966 beslutade organisationen av televisionsverksamheten med
två på likvärdiga villkor arbetande TV-kana-ler skaU kunna genomföras och om TV
2-nätet skaU kunna ges full driftsäkerhet och byggas ut till en fullständigare
täckning. Utan en förstärkning av inkomsterna kommer det ackumulerade
fondöverskottet att under något av de närmast följande budgetåren förbytas i
ett underskott. Departementschefen har tinderstrukit att även vid oförändrad
verksamhetsnivå intäkterna, inklusive tidigare års fondbehållning, inte kommer
att håUa jämna steg med kostnaderna och har mot den bakgrunden framhåUit
angelägenheten av kostnadsbesparande rationaliseringar.
Under
de tre närmast följande budgetåren bör de ökade utgifterna för
rundradioverksamheten enligt departementschefens mening i första hand täckas
med avgiftsmedel. För att en dylik ordning skall bli möjlig förordas att den
allmänna mottagaravgiften den 1 juli 1971 höjs från 45 tUl 55 kr. per kvartal.
Däremot förutsätts att tilläggsavgiften för innehav av färgmottagare och den
särskilda ljudradioavgiften även under den angivna tidsperioden skaU utgå med
oförändrade belopp, dvs. med 25 kr. per kvartal resp. 50 kr. per år. Den
vidgade medelsramen beräknas bl. a. göra det möjUgt att öka televisionens
sändningstid från f. n. i genomsnitt 68 timmar per vecka tiU i genomsnitt 75
timmar per vecka under budgetåret 1971/72 och 80 timmar per vecka under
1972/73. Under nu angivna och vissa andra förutsättningar har
departementschefen utgått från att åtgärder för en ytterligare avgiftsförstärkning
inte behöver vidtas före utgången av budgetåret 1973/74.
Den
av departementschefen förordade höjningen av allrnän-na mottagaravgiften bör
enligt motionen 1971:363 åtminstone tiUs vidare kunna undvikas. Motionären
anser att man hellre bör godtaga ytterligare modifieringar i radio- och TV-verksamheten
än en avgiftshöjning. I motionen 1971: 831 yrkas ett uttalande av riksdagen,
att besparingsåtgärder av olika slag bör genomföras vid Sveriges Radio i sådan
omfattning att avgiftshöjning f. n. ej behöver genomföras.
Som
utskottet redan framhållit har departementschefen i statsverkspropositionen
uttryckUgen betonat angelägenheten av kostnadsbesparande rationaUseringar inom
Sveriges Radio. I anslutning härtill och tUl de sistnämnda båda motionerna
liksom också till vad statsutskottet förra året i sitt utiåtande 1970: 52
anförde i denna fråga bl. a. om kostnadsansvarighet och långtidsplanering vill
utskottet kraftigt understryka att det redan inledda rationaliseringsarbetet
inom företaget måste bedrivas snabbt, energiskt och målmedvetet. Det bör
resultera i konkreta beslut om rationaliserings- och besparingsåtgärder och man
bör i arbetet vilket på längre sikt är det inte minst viktiga beakta också
KrU 1971:8 6
behovet
av sådana organisatoriska förändringar som hos företagets an-stäUda på aUa
avdelningar kan beräknas främja känslan av kostnadsansvar och viljan att
medverka i ett fortlöpande rationaliseringsarbete. Vad utskottet nu anfört i
fråga om rationaliserings- och besparingsåtgärder m. m. bör riksdagen som sin
mening ge till känna för Kungl. Maj: t.
Den
ståndpunkt utskottet härmed intagit innebär inte att utskottet ansett det
realistiskt att räkna med att det aktuella finansieringsproblemet skall kunna
lösas enbart genom rationaliserings- och besparingsåtgärder. Utskottet
ansluter sig till den bedömning departementschefen gjort att det i dagens läge
är ofrånkomligt att genom en avgiftshöjning tillföra Sveriges Radio ökade
intäkter om man inte vill avstå från att fullfölja 1966 års riktlinjer för
utvecklingen av rundradioverksamheten. Utskottet delar alltså inte den åsikt i
fråga om aUmänna mottagaravgiften som kommit tiU uttryck i motionerna 1971:
363 och 1971: 831.
I
motionen 1971:68 förordas en avgiftsdifferentiering innebärande att från den
föreslagna böjningen, om den beslutas, skall undantas personer som bor inom
områden där man den 1 juli 1971 inte kommer att ha fuUgoda
mottagningsförhållanden för TV 2. Utskottet, som får erinra om att riksdagen
tidigare avvisat förslag om avgiftsdifferentiering, konstaterar att avsevärda
praktiska svårigheter är förenade med en sådan av den art motionärerna tänkt
sig. Nämnas må t. ex. att mottagningsförhållandena kan vara helt olika på
platser mycket nära varandra och vidare att dålig mottagning, som uppfattas som
otill-räckUg kapacitet på sändarsidan, kan visa sig ha helt andra orsaker.
Utskottet avstyrker därför motionen 1971: 68.
En
avgiftsdifferentiering av annat slag åsyftas i motionen 1971: 192. Motionärerna
framhåUer att redan nu gällande avgifter av många låginkomsttagare uppfattas
som betungande och att de särskilt torde vara mycket käimbara för
pensionärerna. Det bör enligt motionäremas mening vara fullt möjligt att sänka
ambitionsgraden för utökning av sändningstiden över TV 2-nätet till en sådan
nivå att pensionärerna kan befrias från den föreslagna höjningen av
mottagaravgiften. De i motionen anförda synpunkterna bör riksdagen enligt
motionärerna som sin mening ge tUl känna för Kungl. Maj:t.
Även
om utskottet har förståelse för önskemålet att göra det lättare för pensionärer
att ha radio och TV måste utskottet konstatera att en avgiftsdifferentiering
inte är rätta sättet att uppfylla detta önskemål. Det torde nämligen möta
betydande praktiska svårigheter att precisera vilka som bör komma i åtnjutande
av avgiftslättnaden. Vidare kan andra lågirUcomstgrupper än pensionärerna ha
lika berättigade önskemål som dessa, vilket kan beräknas avsevärt öka nämnda
svårigheter. Redan med hänsyn till de skäl som nu anförts och andra av samma
art anser sig utskottet inte böra tUlstyrka motionen 1971: 192.
KrU 1971: 8 7
I motionen 1971: 802 har föreslagits slopande av
skyldigheten att erlägga avgift för ljudradio som används i taxibil. Som
motivering härför har anförts att en dylik radioapparat i största utsträckning
används för förarens eget behov under väntetiderna mellan olika körningar.
Utskottet konstaterar att den skyldighet, som motionären vill ha upphävd,
utgör tillämpning av en aUmän princip som gäller för radio- och TV-mottagare,
som firms på arbetsplatser etc. och som alltså inte är anknutna till
bostadenhushållet. Ett uppgivande av principen i ett fall skulle med säkerhet
medföra krav på ytterligare undantag och utskottet avstyrker därför motionen.
Med
det hittUls anförda har utskottet i princip uttalat sig för en avgiftshöjning
och därjämte tagit ställning till de motionsvis framförda önskemålen om olika
avgiftsdifferentieringar m. m. Utskottet ansluter sig till departementschefens
ståndpunkt i fråga om de olika motta-garavgifternas storlek från och med den 1
juli 1971. Vad departementschefen anfört om utnyttjande av den vidgade
medelsram som man kommer att få genom en avgiftshöjning och om rundradions
fortsatta utveckUng har inte givit utskottet anledning tiU erinran och
utskottet räknar därför också med att, som departementschefen uttalat, åtgärder
för en ytterUgare inkomstförstärkning inte behöver vidtas före utgången av
budgetåret 1973/74.
Utskottet
tiUstyrker den av Kungl. Maj:t föreslagna medelsanvisningen under anslaget
Rundradioanläggningar.
Frågan
om en framtida avgiftsdifferentiering m. m. för olika handikappgrupper har
aktuaUserats i motionen 1971: 64, i vUken hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj:t begär en utredning med uppgift att utarbeta riktiinjer för befrielse
eller reduktion i fråga om avgifter för radio/TV för handikappgrupper enligt
motionens syfte samt att också undersöka möjUgheterna tiU avsevärda lättnader
vid inköp av TV. Med anledning av detta yrkande får utskottet erinra om att
handikapputredningen kommer att behandla även frågan om de handikappades
möjligheter att ta del av programmen i radio och TV. Vad gäller eventuella
lättnader vid inköp av TV är detta enligt utskottets mening en fråga av sådan
typ att det är naturligt att utredningen i sina överväganden kommer in även på
den. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet nu
ifrågavarande motionsyrkanden.
Vid
förra årets riksdag uttalade statsutskottet i sitt utiåtande 1970: 52 i
anledning av väckta motioner att utskottet för sin del funnit det angeläget att
finansieringsfrågorna vid Sveriges Radio i deras helhet och på något längre
sikt togs upp till en ingående prövning, varvid bl. a. vissa motionsvis
framförda synpunkter borde närmare övervägas. Inte minst viktigt syntes det
utskottet vara att kostnadsansvarigheten för Sveriges Radios del nogsamt
beaktades samt att
KrU 1971: 8 8
långtidsplaneringen
inom företaget och därmed sammanhängande frågor uppmärksammades i högre grad
än som dittiUs syntes ha varit fallet. Detta uttalande gav riksdagen som sin
mening till känna för Kungl. Maj: t.
Även
vid årets riksdag har de långsiktiga finansieringsproblemen tagits upp i olika
motioner. Sålunda hemställes i motionen 1971: 39 att riksdagen hos Kungl. Maj:t
anhåUer om en parlamentarisk utredning med uppgift bl. a. att klarlägga hur
Sveriges Radios långsiktiga finansieringsproblem skall bringas under kontroll.
I motionen 1971: 65 önskas en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift
att allsidigt utreda möjligheterna till finansiering utöver avgifter av
Sveriges Radios verksamhet samt att lägga fram förslag senast till 1972 års
riksdag. Skyndsam utredning av frågan om den framtida finansieringen av Sveriges
Radios verksamhet yrkas i motionen 1971: 829, medan i motionen 1971:836 bl. a.
önskas en parlamentarisk utredning om Sveriges Radios organisation och framtida
finansiering.
I
sitt nyssnämnda utiåtande förra året erinrade statsutskottet om tre utredningar
som arbetade med skilda frågor inom ljudradio- och TV-verksamheten. Av dessa
tre väntas reklamutredningen avge sitt betänkande under innevarande år. Det
material utredningen kommer att redovisa, dess förslag och den offentliga
debatt dessa får förutsättas komma att väcka kan väntas bidra till belysningen
av frågeställningarna kring rundradioverksamheten på längre sikt och därmed
också till att klarlägga vad som då ytterligare kan erfordras av utredningar,
eventuellt med parlamentarisk sammansättning, och överväganden av företagets
problem i fråga om finansiering, målsättning m. m. Utskottet vill i anslutning
till vad statsutskottet anförde förra året understryka vikten av att
planerings- och finansieringsfrågorna ingående prövas i deras helhet och med
sikte på att man i tUlräckligt god tid före utgången av den treårsperiod, under
vilken den i propositionen förordade avgiftshöjningen beräknas ge erforderligt
inkomsttillskott, kan överblicka finansieringsfrågorna för de därefter närmast
följande åren. Utskottet som i dagens läge med det utredningsarbete som nu
pågår inte funnit sig böra föreslå riksdagen att göra de i motionerna 1971: 39,
1971: 65, 1971: 829 och 1971: 836 gjorda, ovan redovisade framstäUningarna till
Kungl. Maj:t anser att riksdagen som sin mening bör ge Kungl. Maj:t tiU känna
vad utskottet nu i anledning av dessa motioner anfört om de långsiktiga
planerings- och finansieringsfrågorna vid Sveriges Radio.
Den
i motionen 1971:39 föreslagna parlamentariska utredningen avses få i uppdrag
att utreda även hur en ökad frihet och konkurrens i etermedia skaU
åstadkommas. Utskottet får med anledning härav erinra om att vederbörande
departementschef i den av 1966 års riksdag godkända propositionen nr 136 (SU
163, rskr. 388) framhöll att han funnit det vara angeläget att finna ett system
som stal-
KrU 1971:8 9
ler
etermedierna fria från kommersiella intressens eller poUtiska gruppers
ensidiga Inflytande. En grundläggande förutsättning angavs därvid vara att en
fri etableringsrätt i etern var en omöjlighet redan på grund av det begränsade
antalet frekvenser. Frihet i etern måste i första hand förenas med en medveten
strävan till objektivitet och saklighet i det samlade programutbudet och
innefatta möjligheter för olika åsikter och meningsriktningar att komma tiU
tals samt garantier mot obehöriga påtryckningar. Genom att ledningen för envar
av de sex självständiga programenheterna inom företaget fick ett direkt ansvar
för respektive program ansågs det att förutsättningar skapades för
rörelsefrihet och oberoende, variation och stimulerande tävlan i fråga om idéer
och utformning av programmen. Med hänvisning till vad utskottet härmed anfört
om de principer varpå den nuvarande organisationen bygger och till det
utredningsarbete i för rundradioverksamheten väsentiiga frågor som för
närvarande pågår avstyrker utskottet nu ifrågavarande utredningsyrkande i
motionen 1971: 39.
En
parlamentarisk utredning har föreslagits även i motionen 1971: 836. Förutom
frågan om Sveriges Radios framtida finansiering vilken utskottet behandlat i
det föregående skulle en dylik utredning behandla programverksamheten och
organisationen. I motionen hemstäUes också att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
förslag om ett p r o g r a m r å d.
Vad
först gäUer organisationen finner motionären att det måhända är för tidigt att
uttala sig om hur tvåkanalsystemet fungerat men han anger samtidigt att
systemet visat sig ha stora svagheter. Med hänvisning tiU den ståndpunkt
utskottet intagit tUl yrkandet i motionen 1971: 39 om utredning angående ökad
frihet och konkurrens i etermedia avstyrker utskottet nu ifrågavarande
utredningsyrkande.
Vad
beträffar programverksamheten har motionären pekat på att olika värderingar
etiska, moraliska och andra
i ökande grad påverkar programplaneringen. Han har i anslutning härtill ställt
frågan vart vi vill komma med samhällets satsning på radio och TV. Han har
funnit ett påtagligt behov föreligga av en vidare och mer öppen programdiskussion
och skisserat ett programråd som ett lämpligt forum för en dylik diskussion.
Utskottet
får först framhålla att det nuvarande systemet med självständiga
programenheter varibland två tävlande TV-kanaler bygger bl. a. på uppfattningen
att det är värdefuUt med en fri och öppen diskussion i programfrågor. Vidare
vill utskottet erinra om att frågan om inrättande av ett programråd vid
Sveriges Radio av den typ som föreslagits i motionen tidigare behandlats av
riksdagen. Statsutskottet uttalade i sitt utlåtande 1966: 163 att inrättandet
av ett dylUtt organ enUgt utskottets mening på ett i skilda avseenden olyckligt
sätt skulle verka förhindrande och försvårande för verksamhetens fria
utövande. Utskottet, som
KrU 1971:8 10
vill
erinra om att Sveriges Radio till sig knutit rådgivande kommittéer för några
avsnitt av programverksamheten, har inte ansett det motiverat att riksdagen
begär den föreslagna parlamentariska utredningen om programverksamheten eller
förslag om inrättande av ett programråd och avstyrker därför motionen 1971: 836
i dessa delar.
I
motionen 1971:806 uttalas att folkrörelserna, som innehar 40 procent av
aktierna i Sveriges Radio, alltmer ställts åt sidan i fråga om direkt
inflytande och medverkan i etermedia. Motionärerna anser att organisationer som
svenska kyrkan, frikyrkosamfunden, ideella organisationer, idrottsrörelsen och
studieförbunden bör beredas ett mera rättvist inflytande på programutformningen
genom ett övertagande av ansvaret för en egen TV-kanal, förslagsvis kanal 2. I
motionen yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemstiiller om utredning angående
möjligheterna att i större utsträckning än för närvarande bereda de stora
folkrörelserna inflytande över radio- och televisionsverksamheten.
Utskottet
anser sig inte böra tillstyrka utredning om en så genomgripande organisatorisk
förändring som den motionärerna angivit och avstyrker därför motionen 1971:
806.
Enligt
gällande avtal meUan staten och Sveriges Radio ankommer det på företaget att avgöra
vilka program som skall sändas i de olika ljudradio- och TV-kanalerna. Någon
styrning från statsmakternas sida skall sålunda inte få förekomma och utskottet
avstyrker därför motionen 1971:818 om utvidgad religiös programverksamhet i
televisionen.
Det
i motionen 1971: 66 framställda yrkandet innebär att riksdagen hos Kungl. Maj:t
skall hemställa om en allsidig och skyndsam undersökning inom Sveriges Radio
om möjligheterna att i ökad utsträckning förse program av olika slag med
textremsor med hänsyn till de döva och hörselskadade samt att härför
erforderliga anslagsmedel bör ställas till Sveriges Radios förfogande via
statsbudgeten.
Utskottet
får dels erinra om pågående arbete inom handikapputredningen, dels hänvisa
till att utskottet under hand inhämtat att Sveriges Radio i samarbete med
televerket, radiobranschen, de hörselskadades organisationer och nyssnämnda
utredning arbetar på att få fram lämpliga tekniska metoder avsedda att hjälpa
de hörselskadade att ta del av rundradioprogrammen. Motionärernas syfte i denna
del torde därför vara tillgodosett. Vad gäller yrkandet om anslagsmedel
avstyrker utskottet detta.
Den
utredning om förutsättningarna för lokala radio- och TV-sändningar som i
motionen 1971:797 önskas genomförd av 1969 års radioutredning Ugger eiJigt vad
utskottet inhämtat inom ramen för de direktiv som meddelats för denna
utrednings arbete och motionärernas önskemål i denna del kan alltså anses redan
vara till-
KrU 1971:8 11
godosett.
Den av motionärerna önskade framställningen från riksdagen om uppdrag för
utredningen att bedriva viss försöksverksamhet anser sig utskottet inte böra
tillstyrka.
Vid
1966 års riksdag behandlade statsutskottet i sitt utlåtande nr 163 även frågan om
åtgärder för att ekonomiskt och programmässigt stärka distriktens ställning
inom Sveriges Radio. Utan att vilja mera exakt ange den andel av
programproduktionen som distrikten borde svara fÖr, fann utskottet en rimlig
målsättning vara att omkring en fjärdedel av programproduktionen sker
regionalt. Det angivna målet har ännu inte uppnåtts och nämnda målsättning är
därför alltjämt aktueU. Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att
enligt yrkandet i motionen 1971: 801 göra något uttalande om fortsatt
decentralisering genom förverkligande av de av 1968 års distriktsutredning
inom Sveriges Radio framlagda förslagen. Utskottet avstyrker därför nämnda
motion.
Vad
slutligen angår motionen 1971:816 om effekten vid radiosändaren i Uppsala
finner utskottet att det bör ankomma på televerket att bedöma om och i vad mån
åtgärder för en förbättring av sändareffekten erfordras och kan genomföras.
Något uttalande av riksdagen i denna fråga synes inte böra komma i fråga och
utskottet avstyrker därför motionen.
Utskottet
har inte i vidare mån än som framgått av det föregående funnit anledning tiU
särskilda uttalanden med anledning av vad som i statsverkspropositionen anförts
under denna punkt. Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
l.att riksdagen i anledning av motionerna 1971:363
och 1971: 831 såvitt nu är i fråga som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna
vad utskottet anfört om rationaliserings- och besparingsåtgärder m. m. vid
Sveriges Radio,
2.
att riksdagen avslår motionen
1971:68 om avgiftsdifferentiering,
3.
att riksdagen avslår motionen
1971: 192,
4.
att riksdagen avslår motionen
1971:802 om slopande av avgiften för radioapparater i taxibilar,
5.
att riksdagen i anledning av
vad i statsrådsprotokollet härvidlag anförts samt med avslag å motionerna
1971: 363 och 1971: 831 såvitt nu är i fråga som sin mening ger Kungl. Maj:t
tiU känna vad utskottet anfört rörande rundradions fortsatta utveckling samt
den allmänna mottagaravgiften,
6.
att riksdagen till
Rundradioanläggningar för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av
31 800 000 kr.,
7.
att riksdagen avslår motionen
1971: 64 om utredning angående befrielse eller reduktion i fråga om
mottagaravgifter m. m.,
8.
att riksdagen i anledning av
motionerna 1971:39, 1971:65,
KrU 1971: 8 12
1971:
829 och 1971: 836, samtUga motioner såvitt nu är i fråga, som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om de långsiktiga planerings- och
finansieringsfrågorna vid Sveriges Radio, 9. att riksdagen avslår motionen
1971: 39 i vad den avser en parlamentarisk utredning om hur en ökad frihet och
konkurrens i etermedia skaU åstadkommas,
10. att rUcsdagen
a. avslår
motionen 1971: 836 i vad den avser en parlamentarisk
utredning om Sveriges Radios programverksamhet och orga
nisation,
b. avslår
motionen 1971: 836 i vad den avser förslag om inrät
tandet av ett programråd,
11.
att riksdagen avslår motionen
1971:806 om utredning angående möjligheterna att i större utsträckning än för
närvarande bereda de stora folkrörelserna inflytande över radio- och televisionsverksamheten
inom Sveriges Radio,
12.
att riksdagen avslår motionen
1971: 818 om utvidgad reUgiös programverksamhet i televisionen,
13.
att riksdagen avslår motionen
1971: 66 om utredning angående möjligheten att förse olika program med
textremsor m. m.,
14.
att riksdagen avslår motionen
1971:797 om tilläggsdirektiv tUl 1969 års radioutredning,
15.
att riksdagen avslår motionen
1971: 801 om den fortsatta decentraliseringen av Sveriges Radios verksamhet,
16.
att riksdagen avslår motionen
1971:816 om effekten vid radiosändaren i Uppsala och Östhammar.
STATENS
ALLMÄNNA FÄSTIGHETSFOND
4. Byggnadsarbeten
för vissa kulturändamål. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkt II: 16, s. 437438) och hemställer
att riksdagen till Byggnadsarbeten för vissa
kidturändamål för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 2 000
000 kr.
5. Radio-
och telvisionshus. Utskottet tiUstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkt II: 17, s. 438439) och hemställer
att riksdagen tiU Radio- och televisionshus för
budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 17 200 000 kr.
Stockholm
den 16 aprU 1971 På kulturutskottets vägnar LENNART MATTSSON
KrU 1971:8 13
Vid
ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit herrar Mattsson i
Lane-Herrestad (c), Larsson i Vänersborg (s), Källstad (fp), fru Sundström
(s), herr NUsson i Agnas (m), fru Berglund (s), herrar Sundman (c), Zachrisson
(s), fru Fraenkel (fp), herr Leander (s), fru Mogård (m), herr Green (s), fru
Ryding (vpk), fröken Eliasson (c) och herr Andersson i Örträsk (s).
Reservationer
beträffande
punkten 3 (Rundradioanläggningar)
1. av herr Nilsson i
Agnas och fru Mogård (m) som anser att
dels
det stycke i utskottets yttrande som på s. 8 börjar med »Den i» och på s. 9
slutar med »motionen 1971: 39» bort ha följande lydelse:
»Utskottet delar den i
motionen 1971: 39 uttalade uppfattningen att yttrandefrihet och tryckfrihet är
fundamentala beståndsdelar i en demokrati. Den nuvarande monopolsituationen på
etermedias område strider mot principen om dessa friheter och det måste anses
vara utomordentligt angeläget att så snart som möjligt finna ett system som på
detta allt viktigare område säkerställer den fria opinionsbildningen. På sikt
är det en uppenbar fara att det maktmedel som etermedia utgör Ugger i statsmaktens
händer så som för närvarande är faUet, och det är därför ur demokratisk
synpunkt angeläget att monopolsituationen bryts. Utskottet vill också framhålla
att det ur samhällets synpunkt är önskvärt att radio och TV tUlhandahåller ett
så rikt och varierande utbud som möjligt, vilket bäst torde kunna bli fallet om
man inför ett system med inbördes konkurrerande produktionsbolag. Den
nuvarande politiken på radio/T V-området måste snart omprövas och det är
viktigt att man då får ett system som garanterar den frihet i etern som det
nuvarande monopolsystemet förhindrar. Utskottet tillstyrker motionärernas
yrkande om en parlamentarisk utredning med uppgift att klarlägga hur en ökad
frihet och konkurrens i etermedia skall åstadkommas.» dels utskottets
hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
»9. att riksdagen med bifall till motionen 1971: 39
såvitt nu är i fråga hos Kungl. Maj:t anhåller om tillsättande av en parlamentarisk
utredning med uppgift att klarlägga hur en ökad frihet och konkurrens i
etermedia skaU åstadkommas,»
2. av herr KäUstad och
fru Fraenkel (fp) som anser att
dels
den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med »Vad först» och på s. 10
slutar med »dessa delar» bort ha följande lydelse:
»I
likhet med motionären finner utskottet att 1966 års utbyggnads-plan beträffande
rundradioverksamheten lider av stora brister. Framför allt vill utskottet
framhålla att systemet med två TV-kanaler, som tävlar med varandra, visat sig
ha svagheter. Det finns därför all anledning att nu inom ramen för en
parlamentarisk utredning överväga hur 1966 års organisation fungerat. Utskottet
tiUstyrker därför yrkandet i motio-
KrU 1971: 8 14
nen
1971: 836 om en parlamentarisk utredning angående Sveriges Radios
organisation.
Utskottet
tillstyrker också att man inom ramen för en parlamentarisk utredning tar upp
aUmänna frågor om programverksamheten. Därvid bör bl. a. undersökas hur olika
normer och värderingar påverkar utformningen och urvalet av det stoff som
presenteras i radio och TV.
Vad
slutligen gäller programdiskussionen anser utskottet att det i fråga om radio
och TV finns ett påtagligt behov av en vidare och mera öppen sådan diskussion
än den som hittills förekommit. Det behövs en debatt där Sveriges Radio inte
bara är mottagande part utan också har att argumentera för sin programsättning.
En möjlighet att ordna detta är att inrätta ett programråd sammansatt av
representanter för olika områden av samhäUslivet. Rådet bör inte ha
beslutanderätt utan fungera som ett forum för informella diskussioner i
programfrågor. Utskottet tiUstyrker att riksdagen enligt yrkande i motionen
1971: 836 hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag om ett dylikt programråd.»
dels utskottets hemställan under 10 bort ha
följande lydelse: »10. att riksdagen
a. med bifall
tiU motionen 1971: 836 såvitt nu är i fråga i skri
velse tiU Kungl. Maj:t hemställer om en parlamentarisk utred
ning rörande Sveriges Radios programverksamhet och organi
sation,
b. med bifaU tiU
motionen 1971: 836 såvitt nu är i fråga i skri
velse till Kungl. Maj:t hemställer om förslag om inrättandet av
ett programråd vid Sveriges Radio,»
Särskilda
yttranden
vid
punkten 3 (Rundradioanläggningar)
1. av herr NUsson i
Agnas (m) som anfört följande:
»De
invändningar som framförs av utskottet mot att i nuvarande läge inrätta ett
programråd är utan tvivel befogade. Organ som kan fungera som ett slags
förhandscensur bör icke accepteras. Med tanke på massmediemas betydelse och de
många motstridiga uppfattningar som finns i samhäUet om programmens innehåll
och utformning vore det emeUertid av värde om man snarast möjligt övervägde att
vidta sådana organisatoriska åtgärder som möjliggjorde en kontinuerlig
diskussion i praktiska och principiella frågor mellan företrädare för Sveriges
Radio och för olika gnipper bland avgiftsbetalarna.»
2. av herr Sundman och
fröken Eliasson (c) som anfört följande:
»Då frågan om inrättande av ett programråd som ett rådgivande or
gan och debattforum ånyo aktuaUserats genom motionen 1971: 836 har
utskottsmajoriteten inte heller denna gång funnit det motiverat att be
gära förslag om ett programråd. Utskottet har inte heller tillmötesgått
KrU 1971:8 15
kravet
i motion 1971: 806 om utredning i syfte att ge folkrörelserna större inflytande
än för närvarande i Sveriges Radios verksamhet. Enligt vår uppfattning är det
ännu för tidigt att utvärdera de relativt nya verksamhetsformerna i Sveriges
Radio och aktualisera några mer genomgripande förändringar i verksamhetens
bedrivande. De i de båda motionerna väckta spörsmålen torde inte kunna ges en
allsidig belysning genom utredningar av det slag motionärerna förordar.
Lämpligare synes det oss vara att när något mer erfarenhet vunnits av de nuvarande
förhållandena en allsidig översyn göres av verksamhetsformerna varvid de
frågeställningar som motionärerna berört sannolikt kommer att belysas.»
opaginerad Kontrollera mot PDF
TRYCKERIBOLAGET
IVAR H/EGGSTROM AB. STOCKHOLM 197 1
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.