Nr 17: Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om offentliga utfrågningar i riksdagens utskott; Nr 18: Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om det statliga utredningsväsendet
1971 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:KU17, Nr 17: Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om offentliga utfrågningar i riksdagens utskott; Nr 18: Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om det statliga utredningsväsendet
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets
betänkanden nr 1718 år 1971 KU
1971
1718
Nr 17
Konstitutionsutskottets
betänkande i anledning av motioner om offentliga utfrågningar i riksdagens
utskott.
Motionerna
I
detta betänkande behandlas motionerna
1971:
86 av herr Helén (fp) m. fl., dock endast i viss del (hemställan punkt 5);
1971:
114 av herr Bohman (m) m. fl., dock endast i viss del (hemställan punkt 4)
samt
1971: 288 av herrar
Ahlmark (fp) och Ullsten (fp).
Hemställan avser
i motionen 1971: 86 i nu
aktuell del: »att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställer,----------- 5.
att grundlagberedningen
får i uppdrag att under
1971 lägga fram ett förslag om offentliga ut-skottsutfrågnLngar i riksdagen i
enlighet med förslaget i motionen»;
i motionen 1971: 114 i nu
aktuell del: »att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte
hemställa att Kungl. Maj:t------- 4. ger
grundlagberedningen i
uppdrag att påskynda utredningen rörande möjlighet för utskotten att hålla
öppna sammanträden»;
i
motionen 1971: 288: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om
att gmndlagberedningen får i uppdrag att under 1971 lägga fram förslag om
offentliga utskottsutfrågningar i den svenska riksdagen».
Frågans
tidigare behandling
I motioner vid 1967 års riksdag begärdes »sådana
åtgärder att den nu arbetande grundlagberedningen kommer att utreda
fömtsättningarna för regler om rätt till offentliga utskottsförhör ('hearings')
i riksdagen».
Utskottet
redogjorde i sitt utlåtande (KU 1967: 17) för gällande rättsläge beträffande
offentlighet eller lyckta dörrar vid sammanträden med riksdagens kamrar och
utskott, tidigare överväganden i dessa ämnen, praxis beträffande utomståendes
deltagande vid utskottssammanträden samt utskottens möjligheter att inhämta
uppgifter utifrån. Här hänvisas till denna redogörelse. För egen del yttrade
utskottet:
»Att på sätt i förevarande motioner åsyftas ge
utskotten möjlighet att även hålla offentliga sammanträden, främst för
utfrågning av in-
1
Riksdagen 1971. 4 saml. Nr 1718
KU 1971:17 2
kallade
personer, skuUe enligt utskottets mening inte medföra några fördelar för
riksdagens arbete. Den nuvarande ordningen har visat sig fungera så väl, att
någon ändring ej är påkallad. Utskottet finner inte skäl för en utredning utan
hemställer» om avslag på motionerna.
Utlåtandet
var enhälligt och godkändes av kamrarna. Motioner med samma syfte väcktes även
vid 1968 års i-iksdag. Utskottet uttalade då (KU 1968: 24):
»I sitt utlåtande förra året över motioner med
samma syfte som de förevarande förklarade sig utskottet inte finna skäl för en
utredning i ämnet. Riksdagen godkände utlåtandet. Utskottet kan inte heller nu
tillstyrka, att något utredningsuppdrag lämnas på sätt motionärerna hemställer.
Hinder bör emellertid inte föreligga för grundlagberedningen att, om den
skulle finna det motiverat, uppta även denna fråga till övervägande vid den
översyn av riksdagens arbetsformer med sikte på en ny riksdagsordning som nu
pågår. Utskottet hemställer att riksdagen avslår motionerna.»
Blank reservation avgavs av en ledamot (s).
Motionerna avslogs av riksdagen.
I
samband med behandlingen av proposition med förslag till grundlagsändringar
avseende ny utskottsorganisation för riksdagen behandlade 1970 års riksdag
motioner om offentlighet i utskotten. Utskottet yttrade i denna del (KU 1970:
27):
»Motionerna 4) tar upp den av riksdagen 1967 och
1968 behandlade frågan om viss offentlighet i utskottsarbetet.
Gmndlagberedningen har uttalat, att denna fråga icke kunnat behandlas i detta
sammanhang men att den kommer att prövas under det fortsatta utredningsarbetet.
Med hänsyn till vad grundlagberedningen sålunda anfört avstyrker utskottet
motionerna 4).»
Fyra ledamöter (alla fp) avgav reservation på denna
punkt. Riksdagen avslog motionerna. Utskottet
Vid
behandlingen av motioner med samma syfte under 1970 års riksdag hänvisade
utskottet till grundlagberedningens uttalande att frågan om viss offentlighet i
utskottsarbetet skulle komma att prövas under det fortsatta utredningsarbetet.
Enligt vad utskottet erfarit avser grundlagberedningen att redovisa sitt
ställningstagande med ett förslag under 1972. Utskottet finner därför inte skäl
att nu påskynda utredningen.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår
motionerna
1) 1971: 86 såvitt avser hemställan punkt 5.;
2) 1971: 114 såvitt avser hemställan punkt 4.; samt
3) 1971:288. Stockholm den 23 februari 1971 På
konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON
KU 1971:17 3
Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson
i Luttra (c), Nelander (fp). Henningsson (s)*, fru Thunvall (s)*, herrar
Johansson i Trollhättan (s), Ahlmark (fp), Werner i Malmö (m), Svensson i
Eskilstuna (s), Bergqvist (s)*. Fiskesjö (c), Schött (m), Gustavsson i
Ängelholm (s)*, Olsson i Sundsvall (c) och Wiktorsson (s).
'
Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Nelander (fp), Ahlmark (fp), Werner i
Malmö (m). Fiskesjö (c) och Schött (m), vilka ansett att utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:
Man
bör på flera sätt söka stärka riksdagens stäUning. En väg är att ge utskotten
rätt att hålla offentliga utfrågningar av statsråd, experter, företrädare för
organisationer m. fl. Det skulle bidra till att driva fram fler informationer
och samtidigt stimulera den allmänna debatten. Det skulle öka intresset för
riksdagens arbete. Det skulle kunna ge utskotten ökade möjligheter att tränga
in i ärenden och effektivt utöva riksdagens kontrollfunktioner.
Det
vore rimligt om en tredjedel av utskottets ledamöter hade rätt att påfordra att
en utfrågning hålls, att en viss person inkallas och att utfrågningen skall
vara offentlig. De som inkallas bör ha rätt att vägra att infinna sig och rätt
att vägra svara på enskilda frågor. Utskottens förhandlingar i övrigt skall
liksom nu vara slutna.
Enligt
utskottets mening bör gmndlagberedningen så snabbt som möjligt lägga fram ett
förslag om offentliga utskottsutfrågningar. Det finns anledning för riksdagen
att genom en viljeyttring nu se till att ett sådant förslag läggs fram under
1971.
Utskottet hemställer
därför
att riksdagen med anledning av motionerna 1971: 86
och 1971: 114 i denna del samt 1971: 288 i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer
att gmndlagberedningen får i uppdrag att under 1971 lägga fram ett förslag om
offentliga utskottsutfrågningar på sätt som skisseras ovan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
KU
1971:18
Nr 18
Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner
om det statliga utredningsväsendet.
Motionerna
1 detta betänkande behandlas
motionerna 1971: 86 av herr Helén (fp) m. fl. och 1971: 114 av herr Bohman (m)
m. fl. dock endast i de delar motionerna avser utredningsväsendet (1971: 86
punkt 6 och 1971: 114 punkt 5).
Hemställan
avser i motionen 1971: 86: »att riksdagen i skrivelse till
Kungl.
Maj:t hemställer------------------ 6. att Kungl. Maj:t utfärdar
en
normalinstmktion för de statliga utredningarna och rekommenderar att
utredningarnas faktamaterial offentliggörs på ett tidigare stadium än hittills
och att offentliga utfrågningar bör utgöra en del av utredningarnas arbete»;
samt i motionen 1971: 114: »att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t
måtte hemställa att Kungl. Maj:t----------------- 5. ger grundlagbe
redningen till känna vad i motionen anförts om det statliga utrednings
väsendet».
Frågans tidigare behandling
Motioner med yrkanden beträffande
utredningsväsendet väcktes vid 1970 års riksdag och hänvisades till konstitutionsutskottet
samt till allmänna beredningsutskottet. Efter en utförlig recit till vilken
här hänvisas med redogörelse bl. a. för innehållet i kommittékungörelsen och
för tidigare reformförslag uttalade konstitutionsutskottet i sitt utlåtande
(KU 1970: 24):
»Det svenska utredningsväsendet är
att betrakta som ett led i beredningen av ärenden före regeringens avgörande.
Beredningsförfarandet lämnas till större delen oreglerat i gällande
regeringsform. Någon bestämmelse däri om utredningsväsendet finns inte.
Gmndlagberedningen har fått i uppdrag att framlägga
förslag till en ny författning. Det är ofrånkomligt att gmndlagberedningen som
ett led i detta arbete måste överväga beredningen av regeringsärendena. I detta
sammanhang aktualiseras givetvis även utredningsväsendet. Det kan sålunda
enligt utskottets mening förutsättas att gmndlagberedningen kommer att till
prövning uppta väsentliga med utredningsväsendet sammanhängande frågor utan
att något särskilt initiativ därtill behöver tas. Grundlagberedningens prövning
i dessa hänseenden bör inte föregripas genom några uttalanden från riksdagens
sida. Utskottet kan därför inte
opaginerad Kontrollera mot PDF
KU 1971:18 5
tillstyrka
bifall vare sig till motionerna I: 544 och II: 642, där det begärs att
utredningsväsendet skall regleras i gmndlag, eller till motionerna I: 445 och II; 492 i förevarande del, där det hemställs att riksdagen till Kungl.
Maj:t ger till känna vad som anförts i motionerna om reformer inom det
statliga utredningsväsendet.»
Mot utlåtandet reserverade sig tio ledamöter (m, fp
och c). Riksdagen följde utskottet.
Även
de till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna om offentliga
utfrågningar i statliga utredningar avstyrktes av utskottet (ABU 1970: 18) och
avslogs av riksdagen.
Utskottet
Såsom utskottet uttalade i sitt utlåtande över
motioner med samma syfte vid 1970 års riksdag kan det förutsättas att
grundlagberedningen kommer att pröva väsentliga med utredningsväsendet
sammanhängande frågor utan särskilt initiativ från riksdagen. Utskottet finner
ej heller nu att grundlagberedningens prövning bör föregripas genom några uttalanden
från riksdagens sida och kan därför inte tillstyrka bifall till motionerna.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår
motionerna
1) 1971: 86 såvitt avser hemställan punkt 6. samt
2) 1971: 114 såvitt avser hemställan punkt 5.
Stockholm
den 23 febmari 1971
På
konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON
Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson
i Luttra (c), Nelander (fp). Henningsson (s)*, fru ThunvaU (s)*, herrar
Johansson i Trollhättan (s), Ahlmark (fp), Werner i Malmö (m), Svensson i
Eskilstuna (s), Bergqvist (s)*. Fiskesjö (c), Schött (m), Gustavsson i
Ängelholm (s)*, Olsson i Sundsvall (c) och Wiktorsson (s).
Ej
närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Larsson i Luttra (c), Nelander (fp),
Ahlmark (fp), Werner i Malmö (m). Fiskesjö (c), Schött (m) och Olsson i
Sundsvall (c), vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha
följande lydelse:
Det
svenska utredningsväsendet har av gammalt en omfattning och betydelse som i få
andra länder. Det utgör ett viktigt element i vårt
opaginerad Kontrollera mot PDF
KU 1971:18 6
demokratiska
styrelseskick. Det kan inte undvaras. Därför är det viktigt att man inte
urholkar utredningsväsendets betydelse genom att ofta låta principiellt viktiga
frågor beredas endast internt inom departementet. Parlamentariskt sammansatta
utredningar bör vara det naturliga i sådana fall.
Lika
viktigt är att statliga utredningar inte i onödan hemlighåller material under
lång tid. Det bör därför i varje särskilt fall noga övervägas om inte
materialinsamlingsskedet i utredningen bör avslutas med en offentlig
redovisning. Det bör i vissa fall även vara möjligt att redan före utredningens
ställningstaganden på ett likvärdigt sätt redovisa tänkbara alternativ till
frågans lösning. Det kan stimulera den offentliga debatten, och därmed kan
utredningens fortsatta överväganden och ställningstaganden påverkas av den
diskussion som förts.
Man
kan också tänka sig att statliga utredningar ibland håller offentliga
utfrågningar med experter, företrädare för organisationer och andra. Det ökar
allmänhetens insyn redan under faktainsamlandet, och den senare debatten kan
vitalisera utredningens eget arbete.
Utredningarna
bör själva i stor utsträckning få bestämma sina arbetsformer. Men samtidigt är
det viktigt att statsmakterna stimulerar offentlighet och insyn. Det bör
därför övervägas om bl. a. rekommendationerna ovan kan införas i något slag av
normalinstruktion för statliga utredningar. Sådana rekommendationer skall
självfallet inte vara bindande, utan utredningar som har goda skäl att frångå
dem skall kunna göra det. Men principen bör mer än nu vara att det är
sekretessen och inte offentligheten som behöver en motivering.
Det
är inte troligt att en öppen redovisning av insamlat material får till följd
att utredningarnas arbete försenas. Tvärtom kan ett tidigare offentliggörande
av viktigt material skynda på beslut från utredningens sida. Det är viktigt att
statliga utredningar arbetar snabbare än vad de ofta gör i dag annars kan
under alltför lång tid reformer försenas och debatten dämpas i avvaktan på
utredningen.
Utskottet hemställer
därför
att riksdagen med anledning av motionerna 1971: 86
och 1971: 114, i den del som behandlats i detta betänkande, som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.