Konstitutionsutskottets memorial med framläggande av förslag till ny riksdagsstadga
1971 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:KU2, Konstitutionsutskottets memorial med framläggande av förslag till ny riksdagsstadga
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets
memorial nr 2 år 1971 KU 1971: 2
Nr 2
Konstitutionsutskottets
memorial med framläggande av förslag till ny riksdagsstadga.
Ärendet
I bilaga till detta memorial framlägger utskottet
med begagnande av sin initiativrätt förslag till ny riksdagsstadga. Detta sker
under förutsättning att det i utskottets samtidigt härmed avgivna memorial nr
1 under 1) intagna vilande grundlagsförslaget slutligt antas och träder i
kraft.
Frågans
behandling under 1970 års riksdag
Med skrivelse till talmanskonferensen den 21
oktober 1970 överlämnade utskottet kansliutkast till riksdagsstadga för
enkammarriksdagen och anhöU att skrivelsen och utkastet skulle behandlas på
samma sätt som betänkanden av interna riksdagsutredningar. Detta bifölls och åtskilliga
följdmotioner väcktes i ärendet. I sitt utlåtande 1970: 48 behandlade
utskottet skrivelsen till talmanskonferensen, kansliutkastet till
riksdagsstadga och följdmotionerna. Som bilaga 2 till utlåtandet intog
utskottet ett av utskottet utarbetat förslag till riksdagsstadga för enkammarriksdagen,
till vilket utskottets skrivning anknöt. Tre reservationer avgavs. Dessa avsåg
respektive utskottsorganisationen på utbildningsområdet (4 fp + 3 m),
jordbruksutskottets benämning (4 fp + 2 cp) och antalet inlägg i frågedebatter
(4 fp).
Beträffande
den nya riksdagsstadgans ikraftträdande anförde utskottet i utlåtandet följande:
I samband med att riksdagen under vårsessionen
behandlade frågan om övergång till ny utskottsorganisation (KU nr 27) beslöt
riksdagen, att enkammarriksdagen skall själv anta en ny stadga. Det
konstitutionsutskott med 27 ledamöter som skall tillsättas i januari 1971
enligt de grundlagsregler, vilka antogs vid den partiella författningsreformen
19681969, skall framlägga först de vilande grundlagsändringsförslagen och
därefter förslag till riksdagsstadga. Det har förutsatts att det förslag som nu
utarbetats skall ligga till grund för det initiativ som tas i januari 1971. Vad
riksdagen skall ta ställning till nu, under tvåkammarriksdagens sista session,
är alltså formellt inte utskottets förslag till riksdagsstadga utan endast de
i ärendet väckta motionerna och vad utskottet anfört för egen del. Själva
författningen skall bli föremål för beslut först nästa år.
I fråga om iimehållet i utlåtandet i övrigt och i
reservationerna hänvisar tskottet till utlåtandet 1970: 48.
Riksdagen 1971. 4 saml. Nr 2
KU 1971:2
Efter voteringar i de med reservationerna avsedda
frågorna och med bifall till utskottets hemställan i alla delar godkände 1970
års riksdag vad utskottet anfört om innehållet i en riksdagsstadga för enkammarriksdagen
och förklarade följdmotionerna besvarade därmed.
Utskottet
Utskottet har vid sin prövning av ärendet funnit
att anledning nu inte finns till ändring av de av utskottet i utlåtandet 1970:
48 intagna och av 1970 års riksdag godkända ståndpunkterna. Det förslag till
riksdagsstadga för enkammarriksdagen som utskottet framlägger genom detta
memorial är sålunda - bortsett från en redaktionell ändring i 12 § och
införande av föreskrift i 53 § om fem i stället för fyra rösträknare vid sluten
omröstning i kammaren - identiskt med det i 1970 års utlåtande framlagda
utskottsförslaget. Utskottet vill emellertid understryka att det nu framlagda
förslaget givetvis inte kan betraktas som en definitiv lösning av i stadgan
reglerade frågor. Utvecklingen får i stället visa i vad mån ändringar är
påkallade och initiativrätten kan då begagnas i erforderlig utsträckning.
Under åberopande av vad
sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen med anledning av utskottets
initiativ antar det i bilaga intagna förslaget till riksdagsstadga.
Stockholm
den 12 januari 1971
På
konstitutionsutskottets vägnar:
GEORG
PETTERSSON
Närvarande:
herrar Georg Pettersson (s). Adamsson (s), Larsson i Luttra (c), Dahlén (fp),
Nilsson i Östersund (s), Hernelius (m). Henningsson (s), Fälldin (c), fru
Thunvall (s), herrar Gustafson i Göteborg (fp). Palm (s), Boo (c), Johansson i
Trollhättan (s), Nelander (fp), Dahlberg (s), Hermansson i Stockholm (vpk),
Henrikson (s), Mossberg (s), Richardson (fp), Pettersson i Örebro (c), Schött
(m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Fiskesjö (c), Ahlmark (fp),
Gustafsson i Byske (c) och Lothigius (m).
KU 1971:2 3
Bilaga
Förslag
till
Riksdagsstadga
Riksdagens
sammanträden
1 §.
Riksdagen
sammanträder varje sessions första dag klockan 11.
Talmannen
utfärdar kallelse till höstsession och till extra session enligt 2 § femte
stycket riksdagsordningen. Sådan kallelse skall kungöras i allmänna
tidningarna senast sju dagar före höstsessions början och senast dagen före
extra sessions början.
Sammanträde
med riksdagen kallas i denna stadga plenum. Riksdagen i plenum betecknas
kammaren.
2 § .
Plena är offentliga, om inte kammaren för särskilt
fall besluter annat eller Konungen enligt 56 § riksdagsordningen bestämmer att
plenum skall hällas inom stängda dörrar.
Utsändning
i radio och television av kammarens förhandlingar får ske efter medgivande av
talmanskonferensen.
3 § .
Vid första plenum under riksdag föredras protokoll
om fullmaktsgranskning och anställs upprop.
4 § .
Kallelse till plenum anslås i riksdagens lokaler
senast klockan 18 dagen före och införs, om så kan ske, i minst en daglig
tidning. Skall plenum fortsätta efter klockan 19, underrättar talmannen
kammaren muntligen och genom anslag före klockan 16 sammanträdesdagen.
När
yrkande om misstroendeförklaring skall behandlas eller val förrättas, anges
detta särskilt i kallelsen.
Kallelse
till plenum inom stängda dörrar kungörs på sätt talmannen bestämmer.
Plenisalen
5 §.
Ledamöterna tar plats i plenisalen i följande ordning:
1. Ledamöterna från
Stockholm
2. » » Stockholms län utom Stockholms kommun
1*~ Riksdagen 1971. i saml. Nr 2
KU 1971:2 4
3. Ledamöterna
från Uppsala län
4.
* » Södermanlands län
5.
» » Östergötlands län
6.
» » Jönköpings län
7.
» » Kronobergs län
8.
» » Kalmar län
9.
3> » Gotlands
län
10.
» » Blekinge län
11.
» » Kristianstads län
12.
» » Malmö, Hälsingborg, Landskrona och Lund
13.
» » Malmöhus län i övrigt
14.
» » Hallands län
15.
» » Göteborg
16.
» » Göteborgs och Bohus läns landstingskommun
17.
» » Älvsborgs län (norra valkretsen)
18.
s> » Älvsborgs
län (södra valkretsen)
19.
» » Skaraborgs län
20.
» » Värmlands län
21.
> » Örebro
län
22.
» » VäsLmanlands län
23.
» » Kopparbergs län
24.
» s> Gävleborgs län
25.
» » Västernorrlands län
26.
» » Jämtlands län
27.
» » Västerbottens län
28.
» » Norrbottens län
För
talmannen och vice talmännen samt statsråden finns särskilda platser.
6 § .
I plenisalen finns särskilda platser för åhörare.
Den som uppträder störande kan genast utvisas. Om oordning uppstår bland
åhörarna, äger talmannen utvisa samtliga åhörare.
Riksdagens
utskott
7 § .
Vid
varje riksdag skall kammaren tillsätta följande sexton utskott:
1) ett konstitutionsutskott (KU),
2) ett finansutskott (FiU),
3) ett skatteutskott (SkU),
4) ett justitieutskott (JuU),
5) ett lagutskott (LU),
KU 1971:2 5
6) ett utrikesutskott (UU),
7) ett försvarsutskott (FöU),
8) ett socialförsäkringsutskott (SfU),
9) ett socialutskott (SoU),
10) ett kulturutskott (KrU),
11) ett utbildningsutskott (UbU),
12) ett trafikutskott (TU),
13) ett jordbruksutskott (JoU),
14) ett näringsutskott (NU),
15) ett inrikesutskott (InU) och
16) ett civilutskott (GU).
Dessa utskott skall
tillsättas inom en vecka från riksdagens öppnande.
8 § .
Kammaren äger tillsätta ytterligare utskott under
riksdagen. Då beslut fattas därom skall kammaren fastställa en benämning för
utskottet och ange dess huvudsakliga arbetsuppgifter.
9 §.
Varje utskott, som tillsätts enligt 7 § eller 8 §,
skall bestå av femton ledamöter. Lika många suppleanter skall utses, om inte
kammaren besluter annat.
10 §.
Konstitutionsutskottet skall, utöver sin uppgift
enligt 105 § regeringsformen, bereda frågor om grundlag och annan lagstiftning
i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen, frågor om press-
eller partistöd, lagstiftning om radio, television och film liksom andra frågor
som angår yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet, övriga frågor
om riksdagen, dess ombudsmän och verk utom riksbanken och riksgäldskontoret
samt frågor om kommunallag eller eljest av allmän betydelse för den kommunala
självstyrelsen.
11 §.
Finansutskottet skall bereda frågor om allmänna
riktlinjer för den eko nomiska politiken och för statens budget, beräkning av
statens inkomster och andra frågor om budgeten som inte tillhör annat utskotts
beredning, allmänt budgettekniska frågor, ärenden om penning-, kredit- och
valutapolitiken, om riksbanken och riksgäldskontoret, om förvaltningsrevision,
statlig redovisning och rationalisering, om upphandling i allmänhet inom
statsförvaltningen, om statens egendom i allmänhet samt förvaltningsekonomiska
frågor i övrigt som inte rör enbart visst ämnesområde. Det skall även
sammanställa riksstaten.
KU 1971:2 6
12 §.
Skatteutskottet skall bereda frågor om statliga och
kommunala skatter och därmed jämförliga avgifter, tullar, taxering, uppbörd,
folkbokföring samt frågor om alkoholhaltiga varor.
13 §.
Justitieutskottet skall bereda frågor som rör
domstolarna och hyresnämnderna, åklagarväsendet, polisväsendet och
kriminalvården samt frågor rörande brottsbalken, rättegångsbalken och lagar
som ersätter eller har nära samband med stadganden i dessa balkar.
14 §.
Lagutskottet skall bereda frågor rörande
giftermåls-, föräldra-, äi-\'da-, handels- och jordabalken och lagar som
ersätter eller anknyter till stadganden i dessa balkar, i den mån frågorna
inte tillhör annat utskotts beredning. Det skall även bereda frågor som gäller
lagstiftning om försäkringsavtalsrätt, bolags- och föreningsrätt, växel- och
checkrätt, skadeståndsrätt, immaterialrätt, utsökning, konkurs, internationell
privaträtt samt lagstiftning i andra frågor av allmänt privaträttslig
beskaffenhet.
15 §.
Utrikesutskottet skall bereda frågor om rikets
förhållande till och överenskommelser med främmande stater och mellanfolkliga
organisationer, Sveriges representation i utlandet och bistånd till främmande
lands utveckling samt frågor i övrigt om utrikes handel och internationellt
ekonomiskt Samarbete, allt i den mån frågorna inte tillhör annat utskotts
beredning.
16 §.
Försvarsutskottet skall bereda frågor om militärt
försvar, civilförsvar, psykologiskt försvar, ekonomiskt försvar, vapenfri
tjänst och värnpliktigas ekonomiska förmåner.
. 17 §.
Socialförsäkringsutskottet skall bereda frågor om
allmän försäkring och yrkesskadeförsäkring samt studiesociala frågor.
18
§.
Socialutskottet skall bereda frågor om barna- och
ungdomsvård, åldringsvård, nykterhetsvård, socialhjälp, stöd åt barnfamiljer,
arbetarskydd, arbetstid, semester, hälso- och sjukvård, handikappvård och
rehabilitering samt sociala frågor i övrigt.
KU 1971: 2 7
19 §.
Kulturutskottet skall bereda frågor som ror
allmänna kultur- och bild ningsändamål, ungdomsverksamhet, internationellt
kulturellt samarbete samt idrotts- och friluftsverksamhet. Det skall även
bereda kyrkofrågor och frågor om radio och television i den mån de inte tillhör
konstitutionsutskottets beredning.
20 § .
Utbildningsutskottet skall bereda frågor om högre
utbildning och forskning, skolväsendet, lärarutbildning och vuxenutbildning.
21 §.
Trafikutskottet skall bereda frågor om järnvägar,
post, telegraf, telefon, vägar, vägtrafik, sjöfart, luftfart och
väderlekstjänst.
22 § .
Jordbruksutskottet skall bereda frågor om jordbruk,
skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt, fiske och vattenrätt. Det skall även bereda
frågor om naturvård samt frågor om miljövård i övrigt som inte tillhör annat
utskotts beredning.
23 § .
Näringsutskottet skall bereda frågor om allmänna
riktlinjer för näringspolitiken och därmed sammanhängande forskningsfrågor,
industri och hantverk, handel, statlig företagsamhet, konsumentfrågor, pris-
och konkurrensförhållanden i näringslivet, kredit- och fondväsendet och det
affärsmässiga försäkringsväsendet.
24 § .
Inrikesutskottet skall bereda frågor om
arbetsmarknaden, regional utveckling, lokaliseringsstöd, allmän tjänsteplikt,
arbetsavtalsrätt, arbetslöshetsförsäkring, arbets- och
anställningsförhållanden i allmän tjänst, svenskt medborgarskap och
utlänningars ställning.
25 §.
Civilutskottet skall bereda frågor om
bostadspolitiken, hyi-esreglering, bebyggelseplanläggning, byggnadsväsendet,
fysisk planering, expropriation, fastighetsbildning, lantmäteriväsendet,
länsförvaltningen med lokala skattemyndigheter och exekutionsväsendet,
statistik, brandväsendet och rikets administrativa indelning samt sådana
kommunfrågor som inte tillhör konstitutionsutskottets beredning.
KU 1971:2 8
26 § .
Utskott sammanträder första gängen på kallelse av
talmannen inom två dagar från det valet ägt rum. Därefter sammanträder
utskottet på kallelse av ordföranden.
Personlig
kallelse skall utgå till samtliga ledamöter och suppleanter. Om så kan ske
skall kallelse även anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före
sammanträdet och införas i minst en daglig tidning.
Utskott får ej sammanträda
samtidigt med kammaren.
27 § .
Intill dess val av ordförande förrättats leds
sammanträdet av den ledamot som bevistat de flesta riksdagarna. Om två eller
flera deltagit i lika många riksdagar äger den till levnadsåren äldste
företräde.
28 § .
Sammanträde
med utskott äger rum inom stängda dörrar. Om särskilda skäl föreligger, äger
utskottet medge att även annan än ledamot, suppleant och tjänsteman är närvarande.
29 §.
över
sammanträde med utskott förs protokoll.
30 § .
Anser utskott att det inte bör handlägga ärende som
hänvisats till utskottet och förfars inte enligt 42 § riksdagsordningen, skall
utskottet skyndsamt avge betänkande därom till riksdagen.
Anhängiggörande
av ärenden
31 §.
I frågor som rör riksdagen enskilt eller
riksdagsförvaltningen får förslag väckas hos riksdagen, utöver vad som följer
av 55 § 1 mom. riksdagsordningen, av följande myndigheter och organ, envar i
vad som direkt anknyter till den egna organisationen eller verksamheten:
1) talmanskonferensen;
2) riksdagens förvaltningsstyrelse;
3) fullmäktige i riksbanken;
4) fullmäktige i riksgäldskontoret;
5) styrelsen för riksdagsbiblioteket;
6) riksdagens ombudsmän;
7) riksdagens revisorer; och
8) Nordiska rådets svenska delegation.
Med
sådant förslag förfars, med iakttagande av 32 §, på samma sätt som med motion.
KU 1971: 2 9
32 § .
Riksdagsledamot äger väcka motion enligt samma
grunder som med anledning av proposition, då förslag väckts enligt 31 § eller
verksamhetsberättelse, annan redogörelse eller framställning avlämnats till
riksdagen av
1) fullmäktige i riksbanken;
2) fullmäktige i riksgäldskontoret;
3) styrelsen för riksdagsbiblioteket;
4) riksdagens ombudsmän;
5) riksdagens revisorer;
6) Nordiska rådets svenska delegation; eller
7) Europarådets svenska delegation.
Motionsrätten
är oberoende av om ärendet anhängiggjorts av vederbörande myndighet eller
organ eller genom skrivelse av Konungen.
33 § .
När plenum pågår lämnas motion till talmannen. Då
plenum inte pågår inges motion till kammarkansliet och överlämnas till
talmannen vid närmast följande plenum.
Motion anmäls av talmannen
för kammaren.
Motion
bör lämnas i fyra exemplar och innehålla uppgift om det parti motionären
tillhör och numret på motionärens plats i plenisalen.
34 § .
Förslag enligt 31 § väcks genom att skrivelse inges
till kammarkansliet och anmäls av talmannen för kammaren vid närmast följande
plenum. På samma sätt förfars med verksamhetsberättelser m. m. som avses i 32
§. Tid för väckande av motion i sådant ärende räknas från den dag då anmälan
gjorts av talmannen.
Interpellationer
och enkla frågor
35 §.
Interpellation skall lämnas i skriftlig form samt
ha bestämt innehåll och vara försedd med motivering. Ledamot som vill
framställa interpellation skall läsa upp den i kammaren men får utesluta
motiveringen.
Kammaren
besluter om interpellationen får framställas. Sådant beslut fattas utan
föregående överläggning senast vid första plenum efter det då interpellationen
lästs upp. Medger kammaren att interpellationen får framställas, låter
talmannen utan dröjsmål vederbörande statsråd få del av den.
Talmannen
överenskommer med statsrådet vid vilket plenum svaret skall lämnas. Meddelande
att interpellation kommer att besvaras tas upp på föredragningslistan och
anslås senast klockan 15 dagen före.
Svar på interpellation får
delas ut till ledamöterna innan det avges. Har
KU 1971:2 10
svaret
delats ut, äger statsrådet begränsa sitt anförande till en sammanfattning av
svaret.
36 § .
Enkel fråga skall vara skriftlig och ha bestämt
innehåll men inte vara försedd med motivering. Den skall vara egenhändigt
undertecknad av den ledamot som framställer frågan och inges till
kammarkansliet. Talmannen låter utan dröjsmål vederbörande statsråd få del av
frågan och anmäler den för riksdagen vid närmast följande plenum.
Bestämmelserna
i 35 § tredje stycket äger motsvarande tillämpning beträffande enkel fråga. Om
inte särskilda skäl föranleder annat skall frågor besvaras vid plena som
särskilt anordnats för detta ändamål.
Föredragningslista
och protokoll i kammaren
37 § .
Till varje plenum upprättas föredragningslista
upptagande alla ärenden som vilar på kammarens bord. Undantag får göras för
ärende som skall behandlas inom stängda dörrar.
Ärendena tas upp på listan
i följande ordning:
1) omröstning om misstroendeförklaring;
2) val;
3) Konungens propositioner och skrivelser;
4) verksamhetsberättelser m. m. som avses i 32 §;
5) skrivelser med förslag som avses i 31 §;
6) motioner;
7) utskottsbetänkanden; samt
8) anhållan att få framställa interpellation.
38 §.
I fråga om den inbördes ordningen på
föredragningslistan mellan ärenden som tillhör samma grupp enligt 37 §
iakttas, om inte talmannen bestämmer annat, att ärenden enligt 4) och 5)
uppförs i den ordning som följts i 32 § och 31 § och utskottsbetänkanden i den
ordning i vilken utskotten angetts i denna stadga.
39 §.
För varje ärende görs anteckning om bordläggning.
Har utskott hemställt att ärende skall avgöras efter endast en bordläggning,
anmärks det särskilt.
Före
varje plenum anslås föredragningslistan i plenisalen och på de platser i
övrigt som talmannen bestämmer. Den bör dessutom delas ut till ledamöterna och
till utskotten.
KU 1971:2 11
När föredragningslista uppgjorts skall den jämte
tillhörande handlingar finnas tillgänglig i kammarkansliet.
40 § .
Vid plenum för kammarsekreteraren protokoll. Detta
skall återge överläggningsämnen, namnen på dem som yttrar sig, framställda
yrkanden, talmannens yttranden och propositioner, utgången av omröstning och
val samt kammarens beslut.
41 §.
Yttrande vid plenum skall upptecknas och utan
dröjsmål lämnas i två exemplar till kammarkansliet. Uppteckningen skall finnas
tillgänglig för genomläsning till klockan 12 den femte vardagen efter det
uppteckningen gjordes. Talare som före utgången av denna tid justerar sitt
yttrande bör ange det på uppteckningen. Om yttrande ej justeras av talare inom
denna tid, anses det likväl vara justerat av honom.
42 § .
Protokoll från plenum justeras av kammaren sjunde
vardagen därefter, om plenum då äger rum, och i annat fall vid första plenum
efter nämnda dag. Protokoll som ej justerats vid sessionens slut justeras vid
den tidpunkt som talmannen bestämmer. Meddelande om tiden för sådan justering
införs i den eller de tidningar i vilka kammarens plena ges till känna.
Justeringen görs inför de ledamöter som är närvarande i riksdagshuset.
Vid
justeringssammanträde äger ledamot begära särskild justering av yttrande som
annan ledamot justerat enligt 41 §.
Debattregler
43 § .
Ledamot som önskar ordet vid ärendes behandling bör
såvitt möjligt göra anmälan därom till kammarkansliet senast dagen före det
plenum då ärendet skall behandlas.
44 § .
Oberoende av talarordningen mellan övriga ledamöter
kan talmannen lämna ordet till ledamot för genmäle som innehåller upplysning
eller rättelse med anledning av föregående talares anförande eller bemötande av
angrepp från dennes sida. Tiden för genmäle får ej överskrida tre minuter, om
talmannen inte av särskilda skäl medgett rätt till genmäle under sex minuter.
Varje talare får högst två genmälen på samma huvudanförande.
KU 1971:2 12
45 §.
Oberoende av talarordningen äger ledamot under
överläggningen i en fråga utan att ange skäl instämma med närmast föregående
talare.
46 § .
Om statsråd vill ta del i överläggningarna, skall
han anmäla det hos talmannen och får då ordet oberoende av talarordningen.
Ledamot som fått ordet för genmäle äger dock yttra sig före statsrådet.
47 § .
När enkel fråga besvaras, får endast den ledamot
som framställt frågan och det statsråd som lämnar svaret ta del i
överläggningen.
Anförande
i samband med att enkel fråga besvaras får inte överskrida tre minuter. Ledamot
som framställt fråga får ordet högst två gånger vid besvarandet.
48 § .
Den som yttrar sig skall tala från talarstolen
eller från sin plats i plenisalen.
Ärendenas
avgörande
49 §.
Utskottsbetänkande får inte bordläggas första
gången förrän tryckta eller på annat sätt mångfaldigade exemplar av betänkandet
finns tillgängliga i riksdagshuset.
50 §.
Vill ledamot när ärende skall avgöras framställa
yrkande som ej framgår av de tryckta handlingarna, skall han så snart det kan
ske underrätta talmannen om yrkandet. Detta bör, med utelämnande av motiveringen,
sättas upp skriftligt och delas ut till ledamöterna innan ärendet avgörs.
51 §.
Öppen omröstning förrättas med uppresning, med
omröstningsapparat eller, när sådan inte kan användas, med namnupprop.
Om
talmannen finner tvekan råda om omröstningens resultat eller ledamot begär
rösträkning, skall efter omröstning med uppresning ny omröstning verkställas
med omröstningsapparat eller, när sådan inte kan användas, med namnupprop.
Sedan
ledamöterna efter förvarning intagit sina platser i plenisalen, läses
voteringspropositionen upp och justeras.
Vid omröstning med
uppresning uppmanar talmannen först de ledamöter
KU 1971:2 13
som
vill rösta för ja-propositionen att resa sig och riktar därefter samma uppmaning
till de ledamöter som vill rösta för nej-propositionen.
Vid
omröstning med omröstningsapparat fotograferas den tablå som visar hur varje
ledamot röstat.
52 §.
Vid omröstning med namnupprop anmodar talmannen två
ledamöter att ta plats vid talmansbordet för atl föra anteckningar över
omröstningen. Talmannen och vice talmännen ropas upp först och därefter övriga
ledamöter efter platsnummer i plenisalen. Något av följande svar skall avges:
ja, nej, avstår.
53 §.
Vid sluten omröstning anmodar talmannen fem ledamöter
att ta plats vid talmansbordet. Av dessa skall tre biträda när röstsedlarna
öppnas och granskas och två föra anteckningar över omröstningen.
Upprop
verkställs i samma ordning som enligt 52 §. När ledamot ropas iipp, skall han
gå fram till talmansbordet och lämna sin röstsedel till talmannen. Sedan
samtliga godkända röstsedlar lästs upp av talmannen och antecknats av
kammarsekreteraren och de två ledamöterna, jämförs anteckningarna över
omröstningen.
54 §.
När omröstningens resultat fastställts, meddelas
detta omedelbart av talmannen.
55 §.
Reservation enligt 60 § riksdagsordningen mot
kammarens beslut skall anmälas omedelbart efter det beslutet fattats.
Val
inom riksdagen
56 §.
Utöver de val kammaren förrättar enligt
riksdagsordningen skall kammaren utse föreskrivet antal ledamöter och
suppleanter i
1) riksdagens förvaltningsstyrelse;
2) riksdagens besvärsnämnd;
3) styrelsen för riksdagsbiblioteket;
4) Nordiska rådets svenska delegation;
5) Europarådets svenska delegation; och
6) styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.
Kammaren
skall också varje år utse arton ledamöter av riksdagen vilka skall äga att
delta i bolagsstämmor med Statsföretag AB.
KU 1971:2 14
57
§.
Vid varje riksdag skall kammaren vid sitt första
plenum utse en valberedning. Denna skall bestå av femton ledamöter och lika
många suppleanter. Beredningen väljer inom sig ordförande och vice ordförande.
Valberedningen
håller på kallelse av talmannen sitt första sammanträde samma dag som den
utses. Därefter sammanträder beredningen på kallelse av ordföranden.
Bestämmelserna
i 26 § andra och tredje styckena samt 27 och 28 §§ äger motsvarande tillämpning
på valberedningen.
58 §. Valberedningen bereder alla val som förrättas
av riksdagen utom val av konung, tronföljare eller riksföreståndare, riksdagens
ombudsmän och deras ställföreträdare, talman, vice talmän och
kammarsekreterare. Om beredning av val av ombudsmän och ställföreträdare
föreskrivs i 66 §. övriga här nämnda val förrättas av kammaren utan beredning
genom särskilt organ.
59
§.
Vid proportionellt val med slutna sedlar används
valsedlar, på vilka före namnen satts ut partibeteckning (partinamn eller annan
beteckning i ord för viss grupp av riksdagsledamöter eller för viss
meningsriktning), men vilka i övrigt är omärkta. Namnen förs upp i en följd,
det ena under det andra. Vid val som avser både ledamot och personlig suppleant
för denne, skall valsedlarna vara spaltade med särskilda rum på sedlarnas vänstra
sida för ledamotsvalet och på sedlarnas högra sida för suppleantvalet. För
varje namn på sedlarnas vänstra sida förs i motsvarande rum på den högra uj)p
ett namn.
Valsedel
skall vara enkel, sluten och fri från överstrykningar. Den får inte uppta flera
men väl färre namn än det antal personer valet avser. Är något namn på valsedel
inte otvetydigt, gäller sedeln dock för övriga namn.
Mellan
partier fördelas platserna genom att de en efter annan tilldelas det parti som
för varje gång visar det största jämförelsetalet. Plats som tilldelats ett
parti besätts genom att partiets första plats tillerkänns den vars namn står
främst i ordningen inom partiet, partiets andra plats den som bär det andra
namnet i ordningen och så vidare enligt samma grund. Jämförelsetalet är lika
med partiets röstetal, så länge partiet inte tilldelats någon plats, och
erhålls därefter genom att partiets röstetal delas med det tal som motsvarar
antalet platser som redan tilldelats partiet, ökat med ett. Vid lika
jämförelsetal skiljs vid behov genom lottning.
När
ordningen mellan namn på ett partis valsedlar skall bestämmas, äger 81 § lagen
om val till riksdagen motsvarande tillämpning.
KU 1971:2 15
60 § .
Vid icke proportionellt val med slutna sedlar skall
valsedel vara enkel, sluten, omärkt samt fri från tvetydighet i fråga om
personernas namn och från oriktighet beträffande deras antal. Vid lika röstetal
skiljs vid behov genom lottning.
61 §.
Vid val med slutna sedlar äger bestämmelserna i 53
och 54 §§ motsvarande tillämpning.
62 § .
Den som utsetts till något uppdrag genom val av
riksdagen äger ej undandra sig uppdraget utan att riksdagen medger det.
63 § .
Hos Konungen skall skyndsamt anmälas utgången av
val av ombudsmän och ställföreträdare för dem, riksdagens revisorer och
suppleanter för dem samt ledamöter och suppleanter i utrikesnämnden,
krigsdelegationen, lönedelegationen samt Nordiska rådets och Europarådets
svenska delegationer.
64 § .
Om annat inte är föreskrivet, skall suppleanter
tjänstgöra i följande ordning.
Har
val av ledamöter och suppleanter förrättats med gemensam lista, äger suppleant
som tillhör samma grupp eller meningsriktning som ledamoten företräde framför
övriga suppleanter. Suppleanter från samma grupp eller meningsriktning
tjänstgör i den ordning i vilken de förts upp på listan.
Har
valet förrättats med slutna sedlar, äger suppleant som utsetts från samma
partigrupp som ledamoten företräde framför övriga suppleanter. Suppleanter från
samma grupp som ledamoten tjänstgör i den ordning i vilken de valts. Av övriga
suppleanter äger den företräde som utsetts från grupp med högre röstetal.
Ledamot
eller suppleant som fått plats från två eller flera grupper anses vald för den
grupp, från vilken plats först tilldelats honom.
65 §.
Blir plats som ledamot eller suppleant i utskott
ledig till följd av avgång ur riksdagen, skall kammaren välja ny ledamot eller
suppleant i den avgångnes ställe från samma partigrupp.
KU 1971:2 16
66 § .
Val av riksdagens ombudsmän och ställföreträdare
för dem bereds av den delegation som nämns i 71 §. Denna skall samråda med de
av kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Talmanskonferensen
67 § .
Kammaren utser enligt 50 § andra stycket
riksdagsordningen fem ledamöter i talmanskonferensen.
Konferensen sammanträder
på kallelse av talmannen.
Vid
förfall för ordföranden i utskott inträder vice ordföranden i hans ställe.
Vill
talmanskonferensen inhämta upplysningar av riksdagsledamot som inte ingår i
konferensen, skall ledamoten kallas till sammanträde.
Kammarsekreteraren
för protokoll vid konferensens sammanträden. Konferensens beslut delges dem
som besluten avser genom utdrag av protokollet.
Förvaltningsstyrelsen
68 § .
Riksdagens förvaltningsstyrelse är styrelse för
riksdagens förvaltningskontor. Närmare bestämmelser om detta meddelas i
instruktion som antas av kammaren.
Styrelsen
består av talmannen som ordförande samt åtta ledamöter vilka kammaren väljer
inom sig för en tid av tre år. För envar av de åtta ledamöterna utses en
suppleant. Om ledamot eller suppleant avgår ur riksdagen före valperiodens
slut, anställs nytt val för den tid som återstår av perioden. Styrelsen utser
inom sig en vice ordförande.
Lönedelegationen
69 §.
Lönedelegationen äger samma befogenheter som enligt
62 § regeringsformen i fråga om arbetstagare hos riksdagen och dess verk. I
stället för med statsråd skall delegationen i sådana ärenden samråda med
talmannen eller vid förfall för honom med annan ledamot av
förvaltningsstyrelsen som denna förordnar.
Kammaren
utser sjutton suppleanter i delegationen. Denna förordnar sekreterare åt sig.
Bestämmelserna
i 2629 §§ äger motsvarande tillämpning på delegationen.
Delegationen skall lämna
riksdagen årlig redogörelse för sin verksamhet.
KU 1971:2 17
Vid
redogörelsen skall fogas avtal och andra handlingar som underställts
delegationen för godkännande. Redogörelsen skall lämnas vid första plenum efter
riksdagens öppnande och av kammaren hänvisas till konstitutionsutskottet för
utlåtande.
Krigsdelegationen
70 § .
Vid första sammanträdet efter det krigsdelegationen
utsetts väljer delegationen ordförande och en eller flera vice ordförande. Det
åligger ordförande och vice ordförande att förbereda delegationens verksamhet
för den händelse delegationen skulle träda i riksdagens ställe.
Kammarsekreteraren är
sekreterare i delegationen.
Bestämmelserna
i 2629 §§ äger motsvarande tillämpning på delegationen under tid då denna
inte trätt i riksdagens ställe.
JO-delegationen
71 §.
Konstitutionsutskottet skall inom tjugo dagar från
riksdagens öppnande utse en delegation, bestående av sex ledamöter i utskottet,
för att, då någon riksdagens ombudsman påkallar det, samråda med ombudsmännen
om arbetsfördelningen eller arbetsordningen eller i andra frågor av organisatorisk
art.
Ledighet
från riksdagsarbetet
72 § .
Ledamot som av laga förfall är hindrad att ta del i
riksdagsarbetet skall anmäla det till kammaren.
Ledamot
kan på ansökan beviljas ledighet från riksdagsarbetet. Ledighet beviljas för
högst åtta dagar av talmannen och för längre tid av kammaren.
På
kammarkansliet skall finnas en förteckning över ledamöter som är frånvarande på
grund av laga förfall eller beviljad ledighet. I förteckningen anges tid för
bortovarons början och slut.
Resor
73 § .
Utskott får besluta, att företrädare för utskottet
skall företa studieresor för att inhämta upplysningar i ämne inom dess
beredningsområde.
Utskott
skall samråda med talmanskonferensen, innan det fattar beslut om utrikes
studieresa. Talmanskonferensen skall uttala sig om i vad mån
KU 1971:2 18
resan
lämpligen bör genomföras. Därvid skall hänsyn tas till riksdagens
internationella förbindelser, till kostnaderna och till omständigheterna i
övrigt.
Talmanskonferensen
äger meddela närmare bestämmelser om utskottens studieresor.
74 §. Ledamot av riksdagen kan beviljas stipendium
för enskild studieresa. Talmanskonferensen äger meddela närmare bestämmelser
om sådana resor.
Denna stadga träder genast i kraft.i Genom densamma
upphävs riksdagsstadgan den 23 mars 1949.
* Det har förutsatts att beslutet fattas först etter det
grundlagsändringarna om ny utskottsorganisation m. m. trätt i kraft.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.