Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner angående kommundelsråd

1971 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:KU20, Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner angående kommundelsråd

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets
betänkande nr 20 år 1971 KU 1971:20

Nr 20

Konstitutionsutskottets
betänkande i anledning av motioner angående kommundelsråd.

Motionerna

I detta betänkande behandlas följande motioner i
vad avser kommundelsråd:

1971: 86 av herr Helén
(fp) m. fl. såvitt avser hemställan punkt 9;

1971:
114 av herr Bohman (m) m. fl. såvitt avser hemställan punkt 7 i den del den
omfattar frågan om kommundelsråd; samt

1971: 228 av herr Hedlund
(c) m. fl. såvitt avser hemställan punkt 1.

Hemställan avser

i motion 1971: 86 punkt 9:
»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställer----- 9. att
Kungl. Maj:t uppdrar åt 1970 års kommunal-

demokratiutredning att
framlägga förslag till sådan ändring i kommunallagen att kommunerna ges
möjlighet att införa direktvalda kommundelsråd och att detta sker i så god tid
att beslut i riksdagen efter remissbehandling och sedvanlig beredning kan
fattas 1972»;

i motion 1971: 114 punkt
7: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte hemställa att Kungl.
Maj:t-- 7. överlämnar motionen till

utredningen om den
kommunala demokratin för beaktande i syfte att fördjupa den kommunala
demokratin»; samt

i
motion 1971: 228 punkt 1: »att riksdagen begär hos Kungl. Maj:t att den
pågående utredningen om den kommunala demokratin får i uppdrag 1. att utarbeta
ett förslag till lagstiftning om kommundelsråd en-1ig vad som anförts i
motionen, i sådan tid att val till sådana råd enligt den nya lagstiftningen kan
äga rum på hösten 1972».

Under
rubriken »Nya kommunala arbetsformer» anförs i motionen 1971: 114 bl. a.
följande:

För att motverka det växande avståndet mellan
väljare och valda krävs nya, mindre, kommunala enheter. Kommundelsråd, eller
vad man önskar kalla dem, kan aktivt bidraga till att ge medborgarna bättre
möjligheter till ett reellt inflytande. Människornas åsikter, exempelvis
boendemiljöns utformning som riskerar att fastna i kommunernas stela byråkrati,
kan inom kommundelsrådens ram få ett naturligt utlopp. Vi tror att sådana råd
skulle bli ett verksamt instrument för en fördjupad demokrati.

1
Riksdagen 1971. 4 saml. Nr 20

s. 2 Kontrollera mot PDF

KU 1971: 20 2

Frågans
tidigare behandling

Under 1960-talet behandlades i olika sammanhang och
vid flera tillfällen frågan om formerna för att stärka den kommunala
demokratin genom att bereda ett ökat antal kommunmedlemmar möjlighet att aktivt
delta i kommunala beslut. Problemet hade aktualiserats i samband med debatten
om förslaget till kommunblocksreformen (Principer för en ny kommunindelning,
SOU 1961:9).

År
1962 tillsattes en arbetsgrupp inom inrikesdepartementet för att bl. a. behandla
detta spörsmål, och året därpå fick kommunalrättskom-mittén i uppdrag att
utreda delegationsmöjligheterna i samband med kommunala beslut. Denna kommitté
avlämnade sitt betänkande 1965 (SOU 1965: 6) med förslag till utvidgade
delegationsmöjligheter av begränsad omfattning. Förslag därom i proposition
tillstyrktes av utskottet (KU 1967: 32) och godkändes av riksdagen 1967.

Vid
1966 och 1967 års riksdagar framfördes i motioner önskemål om utredning av
åtgärder för att stärka den kommunala demokratin. Utskottet hänvisade i sina
utlåtanden (KU 1966: 18, 1967: 57) över dessa motioner främst till pågående
utredningar av kommunalrättskommittén och ansåg inte, att det fanns anledning
till initiativ av riksdagen i frågan. Riksdagen avslog motionerna.

Motioner
med krav om utredning av den kommunala demokratin förelåg även vid 1968 års
riksdag och behandlades av utskottet samtidigt som propositionen med förslag
tUl partiell författningsreform. Utskottet uttalade (KU 1968: 20 s. 14) att
det var ett starkt önskemål att man fick till stånd en samordning av
utredningsarbetet på ifrågavarande område och föreslog, att en arbetsgrupp
skulle tillsättas med företrädare för de stora politiska partierna och
kommunförbunden för att förbereda en kommande utrednings arbete. Utskottet
hemställde att riksdagen meddelade Kungl. Maj:t vad utskottet anfört om en
arbetsgrupp för frågor rörande den kommunala demokratin. Riksdagen följde utskottet.

Följande
år, 1969, behandlade utskottet (KU 1969: 16) en motion med önskemål om skyndsam
utredning av den regionala och lokala förvaltningens organisation och
uppgifter samt fem motioner (KU 1969: 38) med direkt hemställan om utredning av
kommundelsfrågan. Utskottet behandlade frågan utförligt i sina utlåtanden och
ansåg inte, att något riksdagens initiativ var påkallat bl. a. med tanke på de
överläggningar om den kommunala demokratin som inletts mellan representanter
för de stora politiska partierna, kommunförbunden och den statsvetenskapliga
forskningen. Riksdagen avslog motionerna.

Den
20 mars 1970 fick chefen för civildepartementet bemyndigande att tillkalla
sakkunniga med uppdrag att göra en översyn av den kommunala demokratin.
Motioner hade emellertid redan väckts angående tillsättande av en utredning,
vari begärdes en allmän översyn av den kommunala demokratin och därvid bl. a.
frågan om kommundelsråd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

KU 1971:20 3

En
direkt hemställan om utredning och förslag angående kommundelsråd framfördes
också motionsvis. Enligt utskottet (KU 1970: 29) föll samtliga motionsyrkanden
inom den strax tidigare tillsatta utredningens uppdrag. Utskottet hemställde
att motionerna skulle anses besvarade med vad utskottet anfört. Riksdagen
följde utskottet.

Utskottet

Såsom utskottet uttalade i sitt utlåtande över
motioner med samma syfte vid 1969 års riksdag, har kommunerna redan nu
möjlighet att inom den kommunallagsreglerade förvaltningen inrätta lokala
opinionsorgan anknutna till det kommunala beredningsförfarandet.

Frågan
om inrättande av direktvalda kommundelsråd med fakultativ karaktär övervägs
inom den år 1970 tillsatta utredningen om den kommunala demokratin. Då denna
fråga är betydelsefull och därför bör göras till föremål för noggranna
överväganden på grundval av erforderligt faktamaterial finns det enligt
utskottets mening inte tillräckliga skäl att påskynda utredningens
ställningstaganden.

Utskottet hemställer
därför

att riksdagen avslår
motionerna

1) 1971: 86 såvitt avser hemställan punkt 9,

2) 1971: 114 såvitt avser hemställan punkt 7 i den del
den omfattar frågan om kommundelsråd samt

3) 1971: 228 såvitt avser hemställan punkt 1.

Stockholm
den 9 mars 1971

På
konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON

Närvarande:
herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c). Adamsson (s). Henningsson
(s), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Ahlmark (fp), Werner i Malmö (m),
Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Karlsson i Malung (s), Schött (m),
Molin (fp), Olsson i Sundsvall (c) och Wictorsson (s).

Reservationer

1) av herrar Ahlmark (fp), Werner i Malmö (m),
Schött (m) och Molin (fp), vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:

Alla
möjligheter att stärka den kommunala självstyrelsen måste tillvaratas. Ett sätt
att fastare förankra den kommunala självstyrelsen är att införa kommundelsråd.
Därigenom skulle ytterligare en kanal från de

s. 4 Kontrollera mot PDF

KU
1971:20 4

styrda
till de styrande åstadkommas och människornas reella medbestämmanderätt skulle
öka.

Frågan om införande av
kommundelsråd har länge diskuterats och olika alternativ har förts fram i
debatten. Enligt utskottets mening är det nu dags att gå från ord tUl handling.
Kommunaldemokratiutredning-en bör prioritera behandlingen av frågan om
kommundelsråd. Utredningen synes emellertid inte nu ha några konkreta planer,
som kan leda till att ett förslag i frågan kan behandlas före 1973 års val. Om
man stannar för att valen av kommundelsråden skall ske direkt och i samband
med valen av kommunfullmäktige, så kommer dessa råd under förutsättning att
principen om gemensam valdag bibehålies i ytterligare några val följaktligen
inte att kunna träda i funktion förrän tidigast 1977. Det är därför enligt
utskottets mening angeläget att en framställning nu görs för att påskynda
kommunaldemokratiutredningens arbete av denna fråga i syfte att ge riksdagen
möjlighet att behandla frågan i god tid före 1973 års val. Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av motionerna 1971: 86
punkt 9, 1971: 114 punkt 7 i den del den avser kommundelsråd samt 1971: 228
punkt 1 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag til! lagstiftning
rörande kommundelsråd till 1972 års riksdag.

2) av herrar Larsson i Luttra (c), Boo (c) och
Olsson i Sundsvall (c), vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:

De
frågor som sammanhänger med den kommunala självstyrelsens lokala förankring
utgör otvivelaktigt själva kärnpunkten i den problematik som aktualiserats av
kommunindelningsreformen. För att öka kontakten och inflytandet från den
enskilde kan många vägar prövas. En av dem är införandet av kommundelsråd.
Dessa bör självfallet vara fakultativa men genom lagstiftning ges en
betydelsefull status. Dess uppgifter som opinionsorgan med yttrande och
förslagsrätt borde ge ökat intresse och inflytande från enskilda
kommuninnevånare. Väsentligt är dock att dessa råd väljs direkt av folket inom
berört område och att också vissa mindre förvaltningsuppgifter övervägs ingå i
deras uppgifter.

Frågan
om kommundelsråd skall enligt direktiven prövas av 1970 års utredning om den
kommunala demokratin. Då det är av största vikt att kommuner får möjlighet att
införa kommundelsråd med angivna uppgifter så snart som möjligt i anslutning
till kommunsammanläggningar förutsätter utskottet att utredningen med viss
förtur behandlar frågan om kommundelsråd.

Med hänvisning till det
anförda hemställer utskottet

att riksdagen anser motionerna 1971: 86 punkt 9,
1971: 114 punkt 7 i den del den avser kommundelsråd samt 1971: 228 punkt 1
besvarade med vad utskottet anfört.

TRYCKERIBOLAGET IVAR HMGGSTR Ö U AB, STOCKHOLM 1971

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.