Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om kommunal folkomröstning

1971 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:KU21, Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om kommunal folkomröstning

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets
betänkande nr 21 år 1971 KU 1971:21

Nr 21

Konstitutionsutskottets
betänkande i anledning av motioner om kommunal folkomröstning.

Motionerna

I
detta betänkande behandlas motionerna

1971: 86 av herr Helén
(fp) m. fl. såvitt avser hemställan punkt 10;

1971: 114 av herr Bohman
(m) m. fl. såvitt avser hemställan punkt 3;

samt
1971: 548 av herrar Sterne (fp) och Richardson (fp).

Hemställan
avser

i
motion 1971: 86 punkt 10: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställer att Kungl. Maj:t utfärdar tilläggsdirektiv till 1970 års
kommunaldemokratiutredning om att framlägga förslag om nödvändiga lagändringar
för att ett kommunalt rådgivande folkomröstningsinstitut skall kunna skapas»;

i motion 1971: 114
punkt 3: »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte hemställa att
Kungl. Maj:t- 3., låter utreda frågan

om införande av ett
folkomröstningsinstitut på såväl riks- som kommu-nalplan»; samt

i
motion 1971: 548: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om
tilläggsdirektiv till utredningen om den kommunala demokratin och förslag
angående införande av rådgivande kommunal folkomröstning».

Frågans
tidigare behandling

Är 1952 framlade 1950 års folkomröstnings- och
valrättsutredning (SOU 1952: 47) ett lagförslag om kommunal folkomröstning.
Detta innebar att kommunens fullmäktige kunde med vanlig majoritet besluta om
rådgivande folkomröstning inom kommuner i ärende, som var föremål för
fullmäktiges handläggning. Vissa ärenden undantogs dock, bl. a. frågan om
grunden för utdebitering av allmänn kommunalskatt. Två reservanter inom
utredningen föreslog bl. a. att möjlighet skulle öppnas även för beslutande
kommunal folkomröstning och att folkomröstning skulle kunna påkallas av en
minoritet inom fullmäktige.

Det
framlagda förslaget föranledde inte någon lagstiftning. Kungl. Maj:t uppdrog år
1957 åt den tidigare tillsatta författningsutredningen att i samband med dess
uppdrag jämväl överväga frågan om använd-

Riksdagen
1971. 4 saml. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

KU
1971: 21 2

ningen
av folkomröstningsinstitutet. Härvid uttalade föredragande departementschefen
att det inte torde vara anledning att även upptaga frågan om kommunal
folkomröstning till ytterligare utredning; den borde vila i avvaktan på
utredning och slutligt ställningstagande till det allmänna
folkomröstningsinstitutet.

Utskottet
behandlade vid 1967 års riksdag en motion m.ed hemställan om utredning angående
förstärkande av den kommunala demokratin. I motionen föreslogs bl. a. införande
av ett kommunalt folkomröstningsinstitut. Utskottet uttalade i sitt utlåtande
(KU 1967: 40) på denna punkt:

Frågan om ett kommunalt folkomröstningsinstitut
blev under 1950-talet föremål för utredning. Det förslag som framlades
föranledde inte någon lagstiftning. Frågan har enligt utskottets mening inte
därefter kommit i ett sådant läge, att något nytt initiativ är påkallat.

Utskottet hemställde, att motionen icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd. Riksdagen avslog motionen.

Frågan
om kommunala folkomröstningar berördes i korthet i motioner väckta i
anslutning till propositionen 1969: 103 med förslag till lag med särskilda
bestämmelser om ändring i kommunindelningen.

Utskottet
hemställde i sitt utlåtande (1969: 24) över lagförslaget om avslag på
motionerna med hänvisning till departementschefens uttalande i propositionen,
där han meddelade sin avsikt att kalla företrädare för de stora politiska
partierna, kommunförbunden och den statsvetenskapliga forskningen till
överläggningar om vilka åtgärder som borde komma till stånd i syfte att stärka
den kommunala demokratin. Riksdagen avslog motionerna.

I
mars 1970 tillkallades sakkunniga med uppdrag att göra en översyn av den
kommunala demokratin. I direktiven (Riksdagsberättelsen år 1971 s. 414) anförs
följande i fråga om kommunala folkomröstningar:

En tanke som ibland förs fram i den allmänna
debatten är att man borde öppna möjlighet till kommunala folkomröstningar.
Tanken på folkomröstning i kommunala frågor kan emellertid vara svår att förena
med ståndpunkten att en levande kommunal demokrati bäst åstadkommes inom ramen
för ett system med en representativ demokrati, utövad genom politiska partier
som företräder en bred allmänpolitisk grundsyn. Härtill kommer att de frågor,
som kan tänkas bli föremål för folkomröstning, av flera skäl måste bli sådana
som är av förhållandevis liten betydelse för medborgarna. I betydelsefullare
angelägenheter måste nämligen svårigheterna bli avsevärda att t. ex. avgränsa
en fråga och entydigt ange denna för omröstning.. Särskilt påtaglig är
svårigheten att avgränsa betydelsefulla enskUda frågor, som nästan alltid har
ekonomisk betydelse från den samlade bedömningen av kommunens ekonomi. Oavsett
vilken inställning man har till kommunal folkomröstning i och för sig som medel
att fördjupa den kommunala demokratin, måste alltså konstateras att den
praktiska betydelsen av en sådan reform skulle bli starkt begränsad. De
sakkunniga bör därför i första hand överväga andra åtgärder som på ett
effektivare och med en representativ demokrati

s. 3 Kontrollera mot PDF

KU 1971: 21 3

bättre
förenligt sätt tillgodoser intresset av en ökad medborgerlig förankring av den
kommunala självstyrelsen.

Vid 1970 års riksdag väcktes motioner angående den
kommunala demokratin med yrkande bl. a. om utredning av frågan om kommunala
folkomröstningar. Utskottet refererade i sitt utlåtande direktiven för
utredningen om den kommunala demokratin och uttalade (KU 1970: 29) att de
kommunala frågor som aktualiserats genom motionsyrkandena föll inom
utredningens uppdrag. 1 det förändrade läge som uppstått genom utredningens tillkomst
ansåg utskottet det inte vara påkallat med något riksdagens initiativ med
anledning av motionsyrkandena och hemställde, att riksdagen skulle anse
motionerna besvarade med vad utskottet anförde. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet

Den år 1970 tillsatta parlamentariska utredningen
om den kommunala demokratin skall enligt sina direktiv i första hand överväga
andra åtgärder än införande av kommunala folkomröstningar för att tillgodose
intresset av en ökad medborgerlig förankring av den kommunala självstyrelsen.

1
sitt av 1970 års riksdag godkända utlåtande över motioner med samma yrkande som
förevarande ansåg utskottet efter en redogörelse för utredningsdirektiven på
denna punkt och med hänsyn till den av regeringen då nyligen tillsatta
utredningen det inte påkallat med något initiativ från riksdagens sida.

Då
frågan om kommunala folkomröstningar kommer att övervägas inom den pågående
utredningen, finner utskottet ej skäl att tillstyrka förevarande
motionsyrkanden.

Utskottet hemställer att
riksdagen avslår motionerna

1) 1971: 86 såvitt avser hemställan punkt 10,

2) 1971: 114 såvitt avser hemställan punkt 3 samt

3) 1971: 548.

Stockholm
den 9 mars 1971

På konstitutionsutskottets
vägnar

GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson
i Luttra (c), Adamsson (s), Nelander (fp), Henningsson (s), fm Thunvall (s),
herrar Boo (c), Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s),
Karlsson i Malung (s). Norrby i Äkersberga* (fp), Schött (m), Olsson i
Sundsvall (c), och Wictorsson (s).

Ej
närvarande vid justeringen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

KU 1971: 21 4

Reservation

av
hrr Nelander (fp), Werner i Malmö (m). Norrby i Äkersberga (fp) och Schött (m),
vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Den
kommunala självstyrelsen i vårt land baseras på den representativa demokratin.
Väljarna har möjlighet att öva direkt inflytande på denna framför allt vid
kommunfullmäktigevalen. Den gemensamma valdagen synes emellertid innebära att
de kommunala frågorna kommer i skymundan i valdebatterna. Nya vägar till en
aktivare kommunal debatt måste enligt utskottets mening sökas.

Ett
bra komplement till den representativa kommunala demokratin och samtidigt ett
verksamt medel att stimulera allmänhetens politiska intresse vore ett kommunalt
rådgivande folkomröstningsinstitut. I direktiven till utredningen om den
kommunala demokratin behandlas dock folkomröstningen mycket restriktivt.

Utskottet
finner det motiverat med en positiv attityd till folkomröstningsinstitut och
hemställer därför,

att riksdagen med bifall till motion 1971: 86,
såvitt avser hemställan punkt 10, och motionen 1971: 548 samt med anledning av
motion 1971: 114, såvitt avser hemställan punkt 3, i skrivelse till Kungl.
Maj;t hemställer om uppdrag åt utredningen om den kommunala demokratin att
framlägga förslag till de lagändringar som erfordras för införande av ett
rådgivande kommunalt folkomröstnings institut.

N. o. Mauritzons Boktryckeri AB, Stockholm 1971

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.