Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om förläggningen av kommunfullmäktiges mandatperiod

1971 · 6 sidor, varav 1 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 1 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:KU22, Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om förläggningen av kommunfullmäktiges mandatperiod

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets
betänkande nr 22 år 1971 KU
1971:22

Nr 22

Konstitutionsutskottets
betänkande i anledning av motion om förläggningen av kommunfullmäktiges
mandatperiod.

Motionen

I detta betänkande behandlas motionen 1971: 86 av
herr Helén (fp) m.fl. såvitt avser hemställan punkt 11.

Hemställan
avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hem

ställer ------ 11. att Kungl. Maj:t förelägger riksdagen förslag till

ändringar i kommunallagen
si att de nyvalda kommunfullmäktige fr.o.m. 1973 års val tillträder i nära
anslutning till valdagen»;

Gällande
bestämmelser

Mandattiden för kommunfullmäktige och landstingsmän
är för närvarande tre år, räknade fr.o.m. den 1 januari året näst efter det då
va-,let skett, enligt stadganden i 8 § kommunallagen (KL) och 9 § landstingslagen.
Enligt 8 § kommunallagen för Stockholm gäller för kommunfullmäktige i
Stockholm en mandattid på tre år med början den 15 oktober det år då valet
skett.

Frågans
tidigare behandling

En omläggning av mandattiderna för dåvarande
kommunal- och stadsfullmäktige, så att dessa började löpa tidigare än den 1
januari året efter valåret, övervägdes i propositionen (ru- 107) i samband med
ändringarna 1926 av bestämmelserna om kommunalval men ansågs då inte böra ske.

Frågan
aktualiserades även under förarbetena till 1936 års ändringar i
vallagstiftningen. I det första departementsutkastet till lagändringar föreslogs
att mandattiden för stadsfullmäktige i Stockholm skulle i likhet med övriga
stadsfullmäktige i riket börja den 1 januari året närmast efter valet. ÖÄ och
stadsfullmäktige i Stockholm framhöll i remissyttranden, att det med hänsyn
till den kommunala organisationen i Stockholm skulle medföra vissa olägenheter
att låta stadsfullmäktiges mandattid börja så sent. De förordade i stället att
den fick börja redan den I oktober. I propositionen (nr 12) fatm sig departementschefen
kunna tillgodose de särskilda stockholmsönskemålen. Av

Riksdagen
1971. 4 saml. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

KU 1971: 22 2

propositionen
framgår att departementschefen även övervägt att föreslå att mandattiden för
stadsfullmäktige i övriga städer skulle börja något tidigare än den 1 januari.
Han hade emellertid avstått därifrån, då önskemål i sådan riktning inte
framförts och då en ingående utredning av frågan borde föregå en dylik
omläggning.

I
förarbetena till nu gällande kommunallagar, dit tidigare bestämmelser om de
beslutande församlingarnas mandatperioder överfördes i sak oförändrade, upptogs
inte frågan om någon ändring därvidlag. Den särskilda ordningen för Stockholms
vidkommande ansågs böra bibehållas. I detta sammanhang bör emeUertid noteras,
att i förarbetena till KL utförligt behandlades frågan om förhållandet mellan,
fullmäktiges och den kommunala styrelsens mandatperioder. En redogörelse för
vad som förekom därvid, och för denna fråga över huvud finns i KU 1967: 11.

Det
kan också erinras om att författningsutredningen i sitt slutbetänkande
»Sveriges statsskick» (SOU 1963: 1619) för riksdagens vidkommande föreslog,
att valperioden efter lagtima val alltid skulle börja den 15 oktober valåret.
Förslaget byggde på oförändrad valdag.

Vid 1967 års riksdag väcktes motioner med
hemställan, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära, förslag till sådan
ändring i kommunallagen att mandatperioderna för stadsfullmäktige,
kommunalfullmäktige och landsting samt för nämnder, styrelser och utskott så
långt möjligt bringas att sammanfalla med den ordning som gällde för Stockholms
stad.

Dessa
motioner behandlades av utskottet (KU 1967: 11) tillsammans med ett flertal
andra motioner, vilka önskade få tiU stånd sådan ändring av kommunallagen att
mandatperioden för kommunens styrelse och för kommunala nämnder och styrelser
skulle bringas till tidsmässig överensstämmelse med mandatperioden för
fullmäktigeförsamlingen. Utskottet gick i sitt utlåtande inte närmare in på en
ändring av fullmäktiges mandatperiod utan koncentrerade sig på att behandla
mandattiden för kommunens styrelse. Utskottet hemställde efter redovisning av
gällande bestämmelser, förarbeten och vissa utredningar m. m. om utredning och
förslag rörande ändrade bestämmelser om mandattiden för kommunernas styrelser.
Riksdagen följde utskottet.

Motionskravet från 1967 om förslag till ändring av
fullmäktiges mandatperiod återkom 1968 med samma hemställan på denna punkt.
Efter en redogörelse för gällande bestämmelser och tidigare överväganden
anförde utskottet (KU 1968: 27):

Av den föregående redogörelsen har framgått, att en
reform beträffande mandattiderna för kommunernas styrelser, innebärande bl.
a., att de beslutande församlingarna skall välja styrelse redan samma år som de
valts, är aktuell i anledning av ett av kommunalrättskommittén i dagarna
justerat betänkande. Det här vidare upplysts att gmndlagbe-

opaginerad Kontrollera mot PDF

KU 1971: 22 J

redningen
för närvarande utreder frågorna om en omläggning av det statliga budgetåret och
av riksdagens mandattid och arbetsår. Som en konsekvens av införandet av
gemensam valdag för riksdagsval och, kommunalval måste även mandattiderna för
kommunernas beslutande församlingar upptas till övervägande i detta sammanhang.
I detta läge finner utskottet anledning saknas till någon riksdagens åtgärd i
anledning av förevarande motioner.

Utskottet hemställde om avslag på motionerna. En
ledamot (fp) avgav blank reservation. Riksdagen följde utskottet.

Kommunalrättskommitténs
betänkande XI »Mandattider och valperioder i
kommunallagstiftningen» (stencil K 1968:11) behandlade, ii enlighet med
direktiven endast kommunens styrelse.

I
propositionen 1969: 129 med förslag till ändring, i kommunallagen m. m. upptogs
frågan om fullmäktiges mandattid. Departementschefen uttalade härom följande
(prop. 1969: 129 s. 115 och 116).

Frågan om en tidigareläggning av mandattidens
början för de re

presentativa organen diskuterades vid tillkomsten , av den särlagstift-

ning för Stockholms läns landstingskommun som trätt i kraft tidigare

i år (prop. 1969; 112, KU 25, rskr. 275, SFS 1969:215, 216, 218 och

219). I detta lagstiftningsärende hade i det betänkande som låg till

grund för propositionen och i två motioner med anledning av propo

sitionen föreslagits att landstinget i Stockholms län skulle få befogen

het att redan samma år som det valts fastställa följande års stat och

förrätta val av styrelse och andra nämnder. KU anförde med anledning,

härav att utskottet helt anslöt sig till motionärernas grundsyn att det

är från principiella synpunkter önskvärt att ett nyval får politiskt ge

nomslag så snart som möjligt och att den nuvarande .ordningen, enligt;

vilken såväl riksdagen som landstingen och fullmäktige utom stads

fullmäktige i Stockholm sammanträder i sin gamla,sammansättning,

efter nyval till valårets utgång, inte är tiUfredsställande. KU pekade

på att en ändrad ordning övervägs av grundlagberedningen.

Enligt
min mening talar starka skäl för att fullmäktiges och landstings mandattid bör
börja tidigare i förhållande till valet än som är fallet för närvarande. Det
skulle främst vara av värde om staten för det första budgetåret efter valet
kunde fastställas av,,de nyvalda efter en beredning av organ tillsatta av
dessa. En sådan reform bör emellertid i första hand övervägas i samband med en
motsvarande reform för riksdagens del vilket för närvarande sker inom
gmndlagberedningen. 1 vart fall skulle det stöta på avsevärda svårigheter att
genornföra en sådan reform för kommunerna och landstingskommunerna redan till 1970
års val. En tidigareläggning av mandattidens början för fullmäktige och
landsting får nämligen konsekvenser för bland annat arbetet inom de kommunala
och landstingskommunala förvaltningarna och för regleringen av kommunala
indelningsändringar, konsekvenser som bör övervägas mer ingående än vad som kan
ske inför 1970 års val. Jag kommer emellertid att ägna frågan fortsatt
uppmärksamhet och ta de initiativ som behövs för att så snart det kan finnas
lämpligt få tUl stånd en tidigareläggning av mandattidens början.

I
motioner väckta i anslutning till propositionen hemställdes ätt

opaginerad Kontrollera mot PDF

KU 1971: 22 4

mandattiden
för kommunfullmäktige och suppleanter skulle räknas från den 15 oktober
det år då valet äger rum.

Utskottet
hänvisade i sitt utlåtande (KU 1969: 44) till departementschefens uttalande
samt anförde:

Med hänsyn tUl vad där sägs, bland annat om de
pågående övervägandena inom grundlagberedningen, finner utskottet inte skäl
att tillstyrka förevarande motionsyrkande.

Särskilt yttrande avgavs på denna punkt av fyra
ledamöter (alla fp). Riksdagen avslog motionerna.

Vid
1970 års riksdag behandlade utskottet motioner angående olika frågor om den
kommunala demokratin (KU 1970: 29) vari ingick önskemål om uttalande att
nyvalda kommunfiUlmäktige fr. o. m. 1973 års val borde tillträda i nära
anslutning tUl valdagen. Utskottet anförde följande:

Under de senaste åren har i skilda sammanhang
framförts krav på en samlad översyn av den kommunala självstyrelsens problematik
i syfte att stärka den kommunala demokratin. Riksdagen har också, bland annat i
samband med 1968 års beslut om en partiell författningsreform, uttalat sig för
att en sådan översyn skall komma till stånd. Som framgått av redogörelsen ovan
har regeringen sedan förevarande motioner väcktes beslutat att låta verkstäUa
en genomgripande översyn av den kommunala demokratin. Därvid skall bland annat
behandlas frågan om åtgärder för att förstärka den kommunala självstyrelsens
lokala och medborgerUga förankring. De kommunala frågor som aktualiserats genom
förevarande motionsyrkanden faller alla inom utredningens uppdrag. Frågan om
förhållandet mellan stat och komniun skall vidare enligt regeringens beslut
tas upp av en särskUd parlamentarisk beredning i samband med andra frågor
rörande den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och organisation. I det
förändrade läge som inträtt genom regeringens beslut om nu angivna utredningar
anser utskottet det inte vara påkallat med något initiativ från riksdagens sida
i anledning av motionsyrkandena.

Utskottet hemställde, att riksdagen skulle anse
motionerna besvarade med vad utskottet anförde. Riksdagen följde utskottet.

I
och med införandet av gemensam valdag för riksdagsval och kommunalval blir
frågan om fullmäktiges mandattid beroende av tidpunkten för riksdagsval.
Grundlagberedningen har år 1970 publicerat diskussionspromemorian »Allmänna
val på våren?» (SOU 1970: 27). Den är för närvarande föremål för
remissbehandling.

Utskottet

Såsom departementschefen uttalade i propositionen
1969: 129 om ändringar i kommunallagstiftningen talar starka skäl för att
kommunfullmäktiges mandatperiod bör börja tidigare i förhållande till valet än

opaginerad Kontrollera mot PDF

KU 1971: 22 5

vad
som nu sker. Han ansåg att en reform i första hand borde övervägas i samband
med motsvarande reform för riksdagens del.

Enligt
vad utskottet erfarit har grundlagberedningens arbete med en sådan reform nu
fortskridit så långt att beredningen under innevarande mandatperiod avser att
framlägga förslag.

Utskottet
förutsätter därför att förslag kommer att framläggas som möjliggör att de efter
1973 års val tillträdande kommunfullmäktige skall kunna börja sin mandattid i
nära anslutning till valet.

Utskottet
anser det inte erforderligt med något särskilt initiativ från riksdagens sida
utan hemställer

att riksdagen anser motionen 1971:86 såvitt
avser hemställan punkt 11 besvarad med vad utskottet anfört.

Stockholm
den 9 mars 1971

På konstitutionsutskottets
vägnar

GEORG PETTERSSON

Närvarande:
herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c). Adamsson (s), Nelander
(fp). Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Ahlmark (fp), Werner i
Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Karlsson i Malung (s),
Schött (m), Olsson i Sundsvall (c) och Wictorsson (s).

opaginerad Kontrollera mot PDF

K L
SnkminsTiYckiil» &B- StocVholm

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.