Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om upplysningstjänst för kommunfullmäktige

1971 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:KU23, Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om upplysningstjänst för kommunfullmäktige

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets
betänkande nr 23 år 1971 KU 1971:23

Nr 23

Konstitutionsutskottets
betänkande i anledning av motion om upplysningstjänst för kommunfullmäktige.

Ärendet

I detta betänkande behandlas motionen 1971: 86
såvitt avser hemställan punkt 12 av herr Helén (fp) m. fl.

Hemställan
avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hem

ställer, ----- 12. att Kungl. Mai:t utfärdar tilläggsdirektiv till kom-

munaldemokratiutredningen
att utarbeta riktlinjer för frivilligt införande av en kommunfullmäktiges
upplysningstjänst».

Gällande
ordning m. m.

I fråga om primärkommuns kompetens föreskrivs i 3 §
kommunallagen att konmiun äger att själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes,
vårda sina angelägenheter, såvitt inte handhavandet därav enligt gällande
författningar tillkommer annan.

Bestämmelser
om riksdagens upplysningstjänst återfinns i instruktionen för riksdagens
förvaltningskontor enligt vilken förvaltningskontoret såsom riksdagens centrala
myndighet för handläggning av riksdagens förvaltningsärenden bland annat har
att handlägga frågor om riksdagens upplysningstjänst. Om denna stadgas i 7 § i
instruktionen: »Riksdagens upplysningstjänst skall tiUhandagå riksdagens
ledamöter, utskott och riksdagens övriga organ med sakuppgifter,
sammanställningar och, i den mån andra uppdrag icke eftersatts därigenom,
utredningar i ämnen som angår ledamöternas eller organens arbetsuppgifter.
Upplysningtjänsten skall vidare utarbeta registret till riksdagstrycket.»

Frågans
tidigare behandling m. m.

Inledningsvis kan omnämnas att frågor som
sammanhänger med kommunal information behandlades i ett betänkande som år 1947
avgavs av en kommitté för kommunal upplysningsverksamhet (SOU 1947: 76).
Kommitténs förslag tog sikte på att förbättra de kommunala förtroendemännens
och tjänstemännens kunskaper i frågor som sammanhängde med den kommunala
förvaltningen. I detta syfte skulle bland annat korrespondenskurser och annan
kursverksamhet anordnas med stöd av statsbidrag.

Vid 1965 års riksdag
hemställdes i motioner om uppdrag åt kom-

Riksdagen
1971. 4 saml. Nr 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

KU
1971: 23 2

munalrättskonmiittén
att utreda vilka åtgärder som borde vidtagas för att främja kommunala
fullmäktigeledamöters möjligheter att erhålla fortlöpande informationer om
arbetet inom kommunens styrelse.

Konstitutionsutskottet
(KU 1965: 23) avstyrkte enhälligt motionerna. I sitt utlåtande, som godkändes
av riksdagen, framhöll utskottet bland annat, att de i motionerna aktualiserade
frågorna var förtjänta av uppmärksamhet samt att deras betydelse ökade med den
fortgående vidgningen av de kommunala arbetsuppgifterna och utvecklingen mot
allt större kommuner. Frågorna kunde emellertid inte lösas genom lagstiftningsåtgärder,
och informationsverksamhetens bedrivande borde i första hand övervägas på det
lokala planet och inom de kommunala förbunden.

Frågan
om förbättrad information till allmänheten om de kommunala förhållandena
förekom även i andra sammanhang tiU behandling vid 1965 och 1966 års riksdagar.
Allmänna beredningsutskottet fram-höU i sitt utlåtande (ABU 1965: 28) vikten av
att effektiv information lämnas av kommunala myndigheter.
Konstitutionsutskottet berörde i sitt utlåtande (KU 1966: 26) frågor om
samhällsinformation i samband med frågor om möjligheten att förbättra
dagspressens ekonomiska villkor.

Vid
1968 års riksdag väcktes motioner om rätt för kommuner att bevilja anslag till
politiskt parti för viss informationsverksamhet. Utskottet (KU 1968: 33) ansåg
att en vidgning av kommunernas rätt att bevilja partierna anslag skulle ligga i
linje med den utveckling som redan inletts och att frågan om en vidgning av den
kommunala kompetensen i detta hänseende borde närmare utredas. Mot utlåtandet
reserverade sig tre ledamöter (alla h) som ansåg att motionerna borde avslås.
Riksdagen följde utskottet.

TiU
1969 års riksdag fi-amlädes proposition (prop. 1969: 126) med förslag tiU
särskild lag om kommunalt partistöd. I en reservation till utskottets
utlåtande (KU 1969: 36), vilken godkändes av riksdagen, framhölls att syftet
med förslaget var att öka medborgarnas möjligheter till information.

Enligt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1970 tillkallades utredningen om den
kommunala demokratin. Enligt direktiven (Riksdags-berättelsen 1971 s. 414)
skall även informationsfrågor övervägas av utredningen. I denna del innehåller
direktiven följande: »Bland åtgärder som de sakkunniga sålunda bör överväga är
sådana som syftar till att förbättra förutsättningarna för information, tilf
förtroendemännen' och medborgarna om den kommunala verksamheten under olika
skeden av beslutsprocessen.»

Motionen

I
motionen motiveras yrkandet enligt följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

KU
1971: 23 3

För de kommunala förtroendemännen
är det nödvändigt att ha rimliga arbetsmässiga förutsättningar att fullgöra det
uppdrag medborgarna i allmänna väl lagt på dem. I likhet med partierna i
riksdagen bör kommunalmännen få tillgång till ett slags »kommunfullmäktiges
upplysningstjänst». En parallell kan dras med den hjälp riksdagsmännen kan få
via riksdagens upplysningstjänst. Behovet av kommunala upplysningstjänster är
olika stört i olika kommuner. Redan av det skälet är det naturligt att tänka
sig ätt den organisatoriska lösningen aV denna upplysningstjänst kan variera,
från kommun till kommun. En läsning är att knyta upplysningstjänsten till
biblioteken. Ett gemensamt önskemål är dock att upplysningstjänsten får en
gentemot den reguljära kommunala förvaltningen fristående och oberoende
ställning.

Utskottet

I förevarande motion begärs
tilläggsdirektiv till utredningen om den konmiunala demokratin för frivilligt
inrättande av kommunfullitiäk-tiges upplysningstjänst.

Hinder möter inte för kommunerna att med riksdagens
upplysnings-tjänst som mönster eller på annat sätt organisatoriskt och
ekonomiskt sörja för att de kommunala förtroendemännen lättare får tillgång till
önskad information som underlag för sitt politiska handlande.

Den år 1969 antagna lagen om kommunalt partistöd gör det
även möjligt för kommunerna att genom anslag till de politiska partierna
förbättra deras informationsverksamhet.

Utskottet anser att det bör ankomma på kommunerna själva
att avgöra på vilket sätt informationen skall ordnas.

Utredningen om kommunal demokrati överväger i enlighet med
sina direktiv frågor om information såväl till förtroendemännen som tiU
medborgarna i allmänhet. Några ytterligare initiativ är inte påkallade från
riksdagens sida.

Utskottet
hemställer därför

att riksdagen avslår motionen
1971: 86 såvitt avser hemställan punkt 12.

Stockholm
den 9 mars 1971

På
konstitutionsutskottets vägnar

GEORG
PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i
Luttra (c), Adamsson (s), Nelander (fp). Henningsson (s), fm Thunvall (s),
herrar Boo (c), Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s),
Karlsson i Malung (s). Norrby i Äkersberga (fp)*, Schött (m), Olsson i Sundsvall
(c) och Wictorsson (s).

' Ej närvarande vid justeringen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

KU 1971: 23 4

Särskilt
yttrande

av
herrar Nelander (fp), Werner i Malmö (m), Norrby i Äkersberga (fp) och Schött
(m):

En
väl utbyggd information är av avgörande betydelse för den moderna demokratin.
Informationsmetoderna måste ständigt utvecklas och förnyas, så att en
fortlöpande anpassning erhålles, dels tiU den kommunala självstyrelsens
utveckling, dels tiU det konkurrerande allmänna informationsutbudet. Såväl den
interna som den externa informationen måste beaktas, inte bara i form av
distribuerad information utan också genom goda möjligheter för kommunala
förtroendemän och allmänheten att söka och erhålla önskad information.

För
förtroendemännen skulle härvid ett fristående utredningsorgan, ett slags
»kommunfullmäktiges upplysningstjänst» ha ett väsentligt värde. Även om en
sådan verksamhet beslutas och genomförs lokalt, bör den studeras av utredningen
om den kommunala demokratin, vilket utskottet inte utesluter.

K L BickmansTnrcktricrAB.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.