Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner angående den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och organisation m. m.

1971 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:KU26, Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner angående den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och organisation m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets
betänkande nr 26 år 1971 KU 1971:26

Nr 26

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner
angående den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och organisation m. m.

Ärendet

1 detta
betänkande behandlas

motionen 1971:86av herr Helén (fp) m. fl. i viss del
(hemställan under B första att-satsen);

motionen
1971:115 av herr Hedlund (c) m. fl.;

motionen 1971:228 av herr Hedlund (c) m. fl. i viss del
(hemställan punkten 2);

motionen
1971:291 av herr Helén (fp) m. fl.; samt

motionen
1971:539 av herr Magnusson i Nennesholm (c) m. fl.

Hemställan
avser

i motionen 1971:86 i här aktuell del; "att riksdagen
uttalar att vid det kommande reformarbetet om den regionala förvaltningen
alternativa förslag framläggs om överförandet av den regionala
samhällsplaneringen från länsstyrelserna till de folkvalda landstingen och att
därvid bl. a. synpunkterna i den här motionen beaktas;";

i motionen 1971:115; "att riksdagen måtte 1) i
skrivelse till Kungl. Maj;t anhålla att den parlamentariska beredningen av
länsförvaltningens uppgifter och organisation skall inriktas på vidgad och fördjupad
länsdemokrati i enlighet med motionens syfte; 2) uttala att den regionala
samhällsplaneringen i huvudsak bör formas till en kommunal
självstyrelseuppgift.";

i motionen 1971:228 i här aktuell del; "att riksdagen
begär hos Kungl. Maj;t att den pågående utredningen om den kommunala demokratin
får i

uppdrag------ 2.
att verkställa en allmän översyn av statsuppsikten

över
kommunerna och framlägga förslag som medför en minskning av den statliga
styrningen av kommunerna.";

i motionen 1971 ;291; "att riksdagen måtte uttala att
väsentliga statliga förvaltningsuppgifter bör decentraliseras till regional och
lokal nivå."; samt

i motionen 1971:539; "att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj.t måtte anhålla att vid den fortsatta beredningen av den regionala
samhällsförvaltningens uppgifter och organisation särskilt må övervägas
möjligheterna till samarbete och samverkan mellan landsting och primärkommuner
i enlighet med motionens syfte."

Riksdagen 1971. 4 saml. Nr 26

s. 2 Kontrollera mot PDF

KU
1971:26 2

Pågående och avslutat utredningsarbete m. m.

Länen är verksamhetsområden för en
betydande del av den statliga förvalning som decentraliserats till regional
nivå. Den statliga länsförvaltningen omfattar närmare tjugotalet olika
myndigheter och organ av vilka dock några är gemensamma för två eller flera
län.

Länen är vidare i princip områden för den
landstingskommunala verksamheten. Från denna princip finns fr. o. m. i år
endast tre undantag, bestående i att någon landstingskommun inte finns i
Gotlands län och i att Göteborg och Malmö inte tillhör landstingskommunen i
resp. län.

Från slutet av 1950-talet och oavbrutet under praktiskt
taget hela 1960-talet har ett omfattande utredningsarbete om länsorganisationen
pågått. Olika utredningar har delvis från skilda utgångspunkter ~ behandlat
frågor, som tillsammantagna ställt hela den regionala samhällsförvaltningens
nuvarande uppbyggnad .under diskussion.

Det utredningsarbete som här åsyftas började med
länsindelningsfrågan. På begäran av 1957 års riksdag tillkallades 1959 års
länsindelningsutredning, som utförde vissa förberedande undersökningar.
Därefter fortsattes arbetet av den år 1963 tillkallade
länsindelningsutredningeru som hade att göra en allsidig och förutsättningslös
bedömning av frågan. Parallellt med sistnämnda utredning övervägdes också den
statliga länsförvaltningens organisation. Länsförvaltningsutredningen som tillsattes
år 1961 skulle göra sina överväganden för den statliga länsförvaltningen som
helhet och särskilt beakta frågan om samordning både inom olika
verksamhetsområden i länsförvaltningen och mellan dessa verksamhetsområden. På
förslag av denna utredning överlämnades sedermera frågan om skatteförvalningen
till en särskild utredning, landskontorsutredningen, som började sitt arbete
är 1964. Frågan om landstingskommunernas organisation och verksamhetsformer
utreddes av landstingsutredningen, som tillkallades år 1962. Förslag om
utredningen låg till grund för beslut vid 1965 års riksdag om vissa ändringar i
landstingslagen.

1 motioner till 1964 års riksdag hemställdes att riksdagen
skulle hos Kungl. Maj;t anhålla om en utredning av frågan om ersättande av
gällande landstingslag med en lag om länsparlament och
självstyrelseorganisation på länsplanet. 1 sitt yttrande över motionerna (KU
1964:39) anförde utskottet att författningsdebatten dittills mest gällt de
centrala statsorganen riksdag och regering. Utskottet delade motionärernas
uppfattning att även de regionala och lokala organens ställning inom
folkstyrelsen borde prövas. Medan den primärkommunala självstyrelsens
organisation under senare år blivit föremål för statsmakternas beslut genom
kommunindelningsreformerna hade den regionala förvaltningens organisation
avseende såväl länsstyrelser som landsting ännu inte prövats.

1 anslutning till utskottets uttalande, som biträddes av
riksdagen, tillsattes i december 1964 den s. k. länsdemokratiutredningen. Dess
uppgift var bl. a, att utreda hur den regionala och lokala självstyrelsen och
demokratin skulle på bästa sätt utformas. Genom denna utredning kom
övervägandena om länsorganisationen att utvidga.? till att omfatta

s. 3 Kontrollera mot PDF

KU 1971:26 3

även frågan om uppgiftsfördelningen mellan statliga och
kommunala organ i länen.

Länsförvaltningsutredningen och landskontorsutredningen
redovisade sina uppdrag 1967 med sina respektive betänkanden "Den statliga
länsförvaltningen" (SOU 1967:20-21) och "Skatteförvaltningen"
(SOU 1967:22). 1 betänkandena föreslog utredningarna bl. a. att den översiktliga
samhällsplanering som ankommer på olika statliga länsorgan skall ledas och
samordnas av länsstyrelsen och att länsstyrelsen skall få en sammansättning och
organisation som i väsentliga avseenden skiljer sig från den nuvarande. 1 den
nya länsstyrelsen skall besluten i bl. a. viktigare samhällsplaneringsfrågor
fattas av landshövdingen och tio lekmän. Länsstyrelsen skall även i övrigt
utrustas för att vara ett aktivt, initiativtagande och samordnande organ.
Samhällsplaneringen blir enligt förslaget, jämte förvaltningsrättskipning samt
allmän ordning och säkerhet, den dominerande uppgiften för den nya
länsstyrelsen. Skatteförvaltningen däremot föreslås övergå till andra organ. De
fiskala uppgifterna inom denna verksamhet skall i varje län handhas av ett
skatteverk, lydande under en föreslagen riksskattestyrelse, medan särskilda
länsskatterätter inrättas för de dömande funktionerna.

Länsindelningsutredningen avgav sitt betänkande (SOU
1967:23) samtidigt med utredningarna om den statliga förvaltningsorganisationen.
I betänkandet anlades principiella synpunkter på länsindelningsfrågan och
framlades ett konkret förslag till ny länsindelning.

Länsdemokratiutredningen, som till skillnad från
länsförvaltningsutredningen och landskontorsutredningen inte haft att utgå
från oförändrad kompetensfördelning mellan statliga och kommunala organ,
framlade 1968 betänkandet "Förvaltning och folkstyre" (SOU 1968:47).
Utredningen framhåller i detsamma att många drag i samhällsutvecklingen
tenderar att minska det medborgerliga deltagandet i behandlingen av
samhällsfrågorna. Utredningens förslag syftar till att vidga folkstyrelsen och
att öka den regionala förvaltningens effektivitet. Detta bör ske genom ett
överförande av regionala föivaltningsuppgifter till landstingen, vilkas
arbetsuppgifter för närvarande huvudsakligen faller inom sjukvärds-området.
Behovet av regional översiktlig planering och samordning har ökat starkt under
senare är, och den nuvarande regionala förvaltningens organisation är med
hänsyn härtill mindre tillfredsställande. Det är enligt utredningens mening
nödvändigt att ge det demokratiska inflytandet en stark ställning i den
regionala planeringen. 1 fråga om kompetensfördelningen mellan primärkommuner
och landsting hävdar utredningen, att landstingen bör åläggas de regionalt
planerande och samordnande funktionerna. De bör i vidgad utsträckning ges
möjlighet att komplettera primärkommunala åtgärder på olika områden. Förslaget
innebär, att åtskilliga av länsstyrelsernas uppgifter överföres till landstingen
och deras förvaltning. Länsstyrelsen skall kvarstå som ett organ med
huvudsaklig uppgift att svara för administrativ rättsprövning medan landstingen
skall bli beslutsmyndighet bl. a. i ärenden rörande tillämpning av
byggnads-lagen och naturvärdslagen. De skall också tilldelas
uppgifter på

s. 4 Kontrollera mot PDF

KU 1971:26 4

socialvårdens område i samarbete med primärkommunerna.
Utredningen föreslår fortsatta utredningar för att närmare överväga
principprogrammets tillämpning.

De olika utredningsförslag som sålunda föreligger har ett
klart inbördes samband. Länsförvaltnings-, landskontors- och
länsindelningsutredningarna arbetade parallellt. Deras förslag är anpassade
till varandra och i viss mån beroende av varandras genomförande.
Länsdemokratiutred-ningens förslag bör däremot väsentligen ses som ett
alternativ till länsförvaltningsutredningens förslag.

Remissbehandling av förslagen har ägt rum. Den tillgick pä
så sätt att länsförvaltningsutredningens, landskontorsutredningens och
länsindelningsutredningens betänkanden remissbehandlades med en gemensam
remisstid. När därefter länsdemokratiutredningens betänkande förelåg blev
remissinstanserna i syfte att nå en samordnad bedömning uppmanade att i
sina yttranden över detta betänkande ange de synpunkter på de övriga
utredningsförslagen som då kunde vara att tillägga.

Remissinstanserna kan efter sina ställningstaganden i
stort sett delas upp i följande/yra huvudgrupper.

Den första gruppen utgörs av instanser som anser att de
statliga länsorganens uppgifter alltjämt bör vara statliga och som tillstyrker
en omorganisation av den statliga länsförvaltningen som helt eller till
väsentliga delar överensstämmer med länsförvaltningsutredningens förslag.
Denna grupp utgörs av statskontoret, riksrevisionsverket, statens vägverk,
bostadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen, skogsstyrelsen,
socialstyrelsen, kammarkollegiet, kommerskollegium, kontrollstyrelsen,
centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU), överstyrelsen för
ekonomiskt försvar, statens brandinspektion, samtliga länsstyrelser,
departementsutredningen, skogsbruksutredningen, 1964 års rennäringssakkunniga,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska
vägföreningen, Motororganisationernas samarbetsdelegation,
Skogsvärdsstyrelsernas förbund, Svenska försäkringsbolags riksförbund,
Sveriges advokatsamfund, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund,
Sveriges köpmannaförbund, Vattenvärnet, Riksförbundet för allmän hälsovård.
Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Länsplanerarnas förening.
Svenska teknologföreningen samt 74 kommuner av de sammanlagt 263 kommuner som
yttrat sig.

Till en andra grupp kan föras några instanser som inte
heller de ifrågasätter ändring i huvudmannaskapet men som av andra skäl
exempelvis tveksamhet om uppgiftsfördelningen mellan centrala och regionala
statliga organ eller länsindelningen anför starka betänkligheter mot
länsförvaltningsutredningens förslag. Denna grupp utgörs av statens planverk,
arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen. Länsarkitekternas förening och
Länsingenjörers förening.

Den tredje
gruppen innefattar de instanser som i princip förordar ett

s. 5 Kontrollera mot PDF

KU 1971:26 5

ändrat huvudmannaskap för de statliga
planeringsuppgifterna i länen och som av den anledningen avstyrkt eller avstått
från att yttra sig över länsförvaltningsutredningens förslag. Denna grupp
består av Svenska landstingsförbundet, landstingskommunerna med undantag av
Kalmar läns södra landstingskommun och landstingskommunerna i Malmöhus och
Västernorrlands län - Sveriges lantbruksförbund, Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund och RLF samt av 140 kommuner. Några

instanser i denna grupp har dock inte haft något att
erinra mot vissa provisoriska åtgärder.

Till den fjärde gruppen kan räknas de remissinstanser som.
inte har ansett sig kunna ta någon ställning till vare sig huvudmannaskap eller
organisation, förrän dessa frågor blivit ytterligare utredda, nämligen statens
naturvårdsverk, kommunalrättskommittén, Svenska kommunförbundet, Kalmar läns
södra landstingskommun och landstingskommunerna i Malmöhus och Västernorrlands
län. Kooperativa förbundet, Sveriges hantverks- och industriorganisation.
Föreningen för samhällsplanering. Svenska arkitekters riksförbund och 49
kommuner. Även vissa instanser inom denna grupp tillstyrker dock partiella
ändringar.

Det kan tilläggas att reservationer fogats till flertalet
kommunala remissinstansers (landstings och primärkommuners) yttranden med
annat ställningstagande än majoritetens.

Under remissbehandlingen underströks starkt det
föreliggande sambandet mellan utredningsförslagen. Praktiskt taget alla
remissinstanser delade den uppfattning som även länsförvaltningsutredningen och
länsdemokratiutredningen varit eniga om, nämligen att den befintliga
förvaltningsorganisationen behövde reformeras. Den övervägande delen av remissinstanserna
fann vidare behov föreligga av en samlad bedömning av de olika förslagen i form
av fortsatt utredningsarbete.

Efter regeringens bemyndigande den 20 mars 1970
tillkallade chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, den 29 april
1970 sakkunniga med uppgift att bereda frågor om den regionala samhällsförvaltningens
uppgifter och organisation. De sakkunniga antog namnet länsberedningen.

I direktiven erinrar departementschefen inledningsvis om
det ovan redovisade utredningsarbetet om länsorganisationen och remissyttrandena
däröver. Departementschefen anser i likhet med flertalet remissinstanser att
de utredningar om länsproblematiken som frän skilda utgångspunkter verkställts
bör sammanfattas och kompletteras innan de slutligen prövas av statsmakterna.
Departementschefen uttalar att förutsättningarna för att genomföra de olika
utredningsförslagen i flera avseenden ändrats sedan förslagen lades fram. Han
anser även att samordning bör ske med annat utredningsarbete, som ännu inte är
avslutat, bl. a. socialutredningen och bygglagutredningen. Den sammanfattande
bedömningen bör enligt departementschefen göras av en enda beredning med
parlamentarisk sammansättning. Beredningen bör arbeta från två utgångspunkter;
För det första bör primärkommunerna även framdeles svara för betydelsefulla
samhällsuppgifter och i ökad utsträck-

s. 6 Kontrollera mot PDF

KU 1971:26 6

ning kunna aktivt medverka i samhällsbyggandet. Den andra
utgångspunkten är att statsmakterna har ett självklart ansvar för den
regionala utvecklingen. Mellan statsmakternas åtgärder och intentioner
därvidlag och den kommunala verksamheten måste förutsättas ett fortlöpande
samspel.

Med dessa utgångspunkter bör beredningen överväga
fördelningen i stort av samhällsuppgifter mellan stat och kommun. Från de
kostnads-mässiga konsekvenserna skall bortses. 1 beredningens överväganden bör
även ingå frågan om samverkan mellan staten och kommunerna. Staten bör därvid
kunna påverka inriktningen i stort av den kommunala verksamheten medan kommunerna
bör ha en betydande frihet vid den närmare utformningen av olika åtgärder.

Därefter
bör beredningen ta upp tvä huvudfrågor;

Den första huvudfrågan gäller uppgiftsfördelningen inom
den kommunala sektorn mellan primär- och sekundärkommuner. Därvid kan
förutsättas att det alltjämt kommer att finnas uppgifter som inte heller de nya
kommunerna var för sig kan bemästra. Ändamålsenliga former för interkommunal
samverkan bör övervägas och också om uppgifter bör kunna överlåtas på
landstingskommunerna. Det bör undersökas om organisatoriska förändringar bör
genomföras för att nå bästa möjliga samordning av primär- och sekundärkommunal
verksamhet och verksamhetens finansiering.

Den andra huvudfrågan avser uppgiftsfördelningen inom den
statliga sektorn mellan centrala och regionala organ. Därvid bör övervägas
lämplig decentralisering inom den statliga förvaltningen och de regionala
organens ställning i förhållande till regeringen och centrala förvaltningsmyndigheter.
Samordningsbehovet såväl inom varje verksamhetsgren som mellan olika
verksamhetsgrenar bör särskilt beaktas.

Som resultat av övervägandena bör beredningen lägga fram
förslag till organisation av samhällsverksamheten pä regional nivå. 1
anslutning till detta bör beredningen ta upp frågan om lämpliga geografiska
arbetsområden för såväl den sekundärkommunala verksamheten som den
decentraliserade statliga förvaltningen.

Beredningens arbete bör inte hindra att partiella reformer
under tiden genomförs på områden där sådana framstår som särskilt angelägna.
Förutsättning härför är att statsmakternas framtida ställningstaganden inte
föregrips eller avsevärt försvåras.

I detta sammanhang bör också
erinras om den samtidigt tillkallade utredningen om den kommunala demokratin.
Kommitténs huvuduppgift är att undersöka möjligheterna till ett vidgat och
fördjupat medborgerligt engagemang i den kommunala verksamheten. Därvid skall
bl. a. frågor om den kommunala självstyrelsens lokala förankring studeras.

s. 7 Kontrollera mot PDF

KU
1971:26 7

Frågans behandling vid 1970 års riksdag

Genom beslut av 1970 års riksdag
(prop. 1970:103, KU 34, rskr 248, SU 132, rskr 308) antogs riktlinjer för en
partiell omorganisation av den statliga länsförvaltningen. Med hänvisning till
bl. a. den regionalpolitiska verksamheten skall åtgärder vidtas i syfte att fä
till stånd en förbättrad samordning av de statliga länsorganens
planeringsarbete. Länsstyrelsen får en lekmannastyrelse med landshövdingen som
ordförande samt tio andra ledamöter, varav fem utses av landstinget och fem av
Kungl. Maj;t. Den nya länsstyrelsen får som huvuduppgift att leda och samordna
den samhällsplanering som bedrivs inom den statliga länsförvaltningen. I
planeringsfrågor av regionalpolitisk betydelse som handläggs av vissa andra
länsorgan övertar länsstyrelsen beslutanderätten. Dessa organ skall delta i
frågornas beredning. Länsarkitektkontoret inordnas i länsstyrelsen.

Skatteförvaltningen i länsstyrelsen blir organiserad med
klarare åtskillnad mellan den fiskala och den dömande verksamheten. Vidare
skall åtgärder vidtas för att förbättra förvaltningsrättskipningen. En
länsskatterätt, i huvudsak motsvarande nuvarande prövningsnämnd, och en
länsrätt för annan förvaltningsrättskipning knyts till länsstyrelsen. Dessa
domstolar skall bestå av en jurist som ordförande samt lekmän.

Länsstyrelsen avses bli organiserad med tre huvudenheter,
nämligen en för samhällsplanering i vilken också ingår en organisation för
beredskapsplanläggning, en för skatteförvaltning och en för allmän förvaltning
och förvaltningsrättskipning, till vilken länsrätten och länsskatterätten
knyts. Vidare skall finnas en enhet för administrativ service samt länspolischefens
expedition.

Frågan bereddes av konstitutionsutskottet, såvitt den
avsåg ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. 1 sitt utlåtande (KU
1970:34) behandlade utskottet även ett antal motioner (cp-motionerna 1:645 och
n:764 samt 1:1194 och 11:1402. fp-motionerna 1:1195 och 11:1401, motionerna 1;1
197 och 11:1404 av tillhopa fyra cp-ledamöter samt vpk-motionerna 1:1200 och
11:1403), vari begärdes riksdagens ställningstagande till det fortsatta
beredningsarbetet rörande den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och
organisation. I sitt utlåtande anförde utskottet följande;

1 propositionen föreslås att
riksdagen godkänner vissa riktlinjer för en partiell reform av den statliga
länsförvaltningen. En utgångspunkt för förslaget är att ett definitivt
ställningstagande till frågan om den regionala samhällsförvaltningens uppgifter
och organisation en fråga som också berör uppgiftsfördelningen mellan stat
och kommun - först skall ske efter sammanfattning och komplettering genom en
parlamentarisk beredning av det föreliggande omfattande utredningsmaterialet i
dessa frågor. Med hänsyn härtill anges som en viktig förutsättning för
organisationsändringar i detta läge att statsmakternas framtida ställningstaganden
inte därigenom föregrips eller avsevärt försvåras. Detta innebär enligt
departementschefen bl. a. att principerna för uppgiftsfördelningen mellan
statliga länsorgan och landstingskommunerna inte bör rubbas i detta sammanhang.

Utskottet
kan helt ansluta sig till departementschefens bedömning att

s. 8 Kontrollera mot PDF

KU 1971:26 »

definitivt ställningstagande till frågan om den regionala
samhällsförvalt

ningens uppgifter och organisation inte bör ske nu utan först efter

ytterligare utredningsarbete. Utskottet noterar också med tillfredsstäl

lelse att den i propositionen omnämnda beredningen med parlamentarisk

sammansättning numera tillkallats för att göra en sammanfattande

bedömning av dessa frågor. Sä länge beredningen av frågan pågår bör

som departementschfen framhållit statsmakternas framtida ställnings

taganden inte föregripas eller avsevärt försvåras. En konsekvens härav är

att principerna för ansvarsfördelningen mellan den statliga länsförvalt

ningen, å ena sidan, samt kommunerna och landstingskommunerna, å den

andra sidan, nu inte bör rubbas. Utskottet konstaterar att propositionens

förslag om en partiell omorganisation av den statliga länsförvaltningen

inte innebär någon ändring härvidlag. Såvitt gäller den till utskottet

hänvisade frågan om ansvarsfördelning mellan stat och kommun har

utskottet därför ingen erinran mot propositionens förslag och avstyrker

sålunda det i motionerna 1:1200 och 11:1403 framställda avslagsyr

kandet. ----

I förevarande sammanhang har utskottet också att behandla
yrkanden i motionerna 1:645 och 11:764, 1:1194 och 11:1402 samt 1:1200 och
11:1403, vari med olika formuleringar begärs riksdagens ställningstagande för
länsdemokratiutredningens förslag. Utskottet erinrar om att en av den
parlamentariska beredningens huvuduppgifter är att bedöma detta
utredningsförslag i samband med förslag av annan principiell innebörd. Ett
ställningstagande nu från riksdagens sida i fråga om länsdemokratiutredningens
förslag skulle sålunda innebära ett väsentligt föregripande av den
parlamentariska beredningens arbete. Utskottet avstyrker därför ifrågavarande
motionsyrkanden.

Jämväl det i motionerna 1:1197 och 11:1404 framställda
yrkandet att den parlamentariska beredningen särskilt må överväga möjligheterna
till samarbete och samverkan mellan landsting och primärkommuner är uppbyggt på
ställningstagande för länsdemokratiutredningens förslag. Som utskottet nyss
anfört bör ett ställningstagande i denna del från riksdagens sida nu inte komma
i fråga. Därtill kommer att direktiven för den parlamentariska beredningen
särskilt aktualiserar frågan om organisatoriska förändringar i syfte att nå
bästa möjliga samordning av primär-och sekundärkommunal verksamhet. Bl. a. i
detta sammanhang torde beredningen utan ytterligare direktiv få anledning att
uppta frågan om samarbete och samverkan mellan kommuner och landstingskommuner.
Utskottet avstyrker på anförda skäl förevarande motioner.

I motionerna 1:1195 och 11:1401 begärs att till grund för
den parlamentariska beredningens arbete skall lieea strävan till vidgat och
fördjupat inflytande över samhällsplaneringen för primär- och landstingskommuner.
De frågor som i detta sammanhang aktualiseras i motionerna faller helt inom den
parlamentariska beredningens uppdrag och kommer sålunda att övervägas av denna
utan att något särskilt initiativ behöver tas. Även i detta fall skulle ett
bifall till motionsyrkandet innebära ett föregripande av den parlamentariska
beredningens arbete, som utskottet inte kan tillstyrka. Utskottet avstyrker
motionerna, såvitt nu är i fråga.

Sju ledamöter (4 fp + 3 c) ansåg i
en reservation att riksdagen i anledning av motionerna 1:645 och 11:764, 1:1194
och 11:1402, 1:1195 och 11:1401 samt 1:1197 och 11:1404 skulle anhålla hos
Kungl. Maj;t att länsberedningens arbete skulle inriktas på vidgat och
fördjupat inflytande över samhällsplaneringen för primär- och
landstingskommuner, vidgad och fördjupad länsdemokrati samt förbättrade
möjligheter att utveckla samarbete mellan landsting och primärkommuner. I
motiveringen ansåg

s. 9 Kontrollera mot PDF

KU 1971:26 9

de att utskottet borde ha uttalat bl. a. följande;

De utredningar, som under
1960-talet utförts rörande den regionala samhällsförvaltningen, har klargjort,
att den nuvarande ordningen är otillfredsställande. Huvuddelen av
samhällsuppgifterna på länsplanet handhas av den statliga länsförvaltningen och
ställs därmed i stort sett utanför väljarnas politiska kontroll.

Från demokratins synpunkt är det angeläget, att
medborgarnas valda representanter får ökat inflytande över den regionala
samhällsplaneringen och samhällsförvaltningen, i former som gör det möjligt för
väljarna att av dessa representanter utkräva ett direkt politiskt ansvar. Det
praktiska förverkligandet av denna målsättning sker enligt utskottets mening
lämpligast genom att landstinget i omfattande utsträckning får överta uppgifter,
som nu handhas av statliga länsorgan, och i viss mån även uppgifter från
centrala ämbetsverk. Landstinget bör sålunda utvecklas till en verklig
länskommun med uppgifter över ett brett fält, på samma sätt som primärkommunen.
Den reform av länsförvaltningen, som framstår som allt nödvändigare, måste
sålunda inriktas pä att överföra ansvaret för den regionala samhällsplaneringen
i huvudsak på landstinget samt även i övrigt innebära en omfattande
överflyttning av uppgifter från statliga organ till landstingskommunen.

En vidgad och fördjupad
länsdemokrati bör öppna nya möjligheter för samverkan och samarbete mellan
landsting och primärkommuner, varigenom den kommunala demokratin kan stärkas
även på det primärkommunala planet. Såsom framhåUits i motionerna kan man räkna
med att primärkommunerna får ökade uppgifter, bl. a. genom överföring från
statliga länsorgan. Primärkommunernas inflytande bör också stärkas genom en
väsentlig minskning av den statliga detaljkontrollen.

Ett definitivt ställningstagande till frågan om den
regionala samhällsförvaltningen kan ske först sedan den nya beredningen
fullgjort sitt arbete. Av det anförda framgår emellertid, att utskottet delar
motionärernas uppfattning, att beredningsarbetet måste syfta till vidgat och
fördjupat inflytande över samhällsplaneringen för primär- och landstingskommuner,
vidgad och fördjupad länsdemokrati samt förbättrade möjligheter att utveckla
samarbete mellan landsting och primärkommuner.

Tre ledamöter (m) avgav blank reservation. Riksdagen
följde utskottet.

Motionernas huvudsakliga innehåll

1971:86 (fp): Motionärerna uttalar
sig till förmän för länsdemokratiutredningens grundtanke. De anser att som
allmän regel bör gälla att frågor som för sin lösning kräver ett större
befolkningsunderlag än vad som finns i en primärkommun eller i ett kommunblock
skall handläggas av ett förstärkt landsting inom näringsgeografiskt väl avvägda
länsgränser. Landstinget bör omorganiseras och ges en ny form av styrelse samt
ett vidgat utskottsväsende. Målet bör vara att ge väljarna ökade möjligheter
till att följa, påverka och kontrollera den regionala beslutsprocessen.

1971:115 (c): Tyngdpunkten i den översiktliga
samhällsplaneringen bör ligga på länsplanet. Länsförvaltningen bör vara
förankrad i en kommunal självstyrelse. Den nuvarande länsförvaltningen
omhänderhas emellertid i huvudsak av statliga organ utanför medborgarnas
kontroll. 1970 års principbeslut om en länsstyrelsereform med förstärkt
lekmanna-

s. 10 Kontrollera mot PDF

KU 1971:26 10

medverkan i länsstyrelsen ger visserligen ett visst
medborgerligt inflytande. Från demokratiska synpunkter är detta dock inte
tillfredsställande. Lekmannaledamöterna är sålunda inte ansvariga inför något
parlamentariskt organ. För att uppnå ett verkligt medborgarinflytande måste
eftersträvas en länsdemokrati med innebörden att landstingen utvecklas till en
verkhg länskommun med uppgifter över hela det politiska fältet, särskilt den
alltmer betydande länsplaneringen. Principförslag härom har också framlagts av
länsdemokratiutredningen. Länsdemokratiutredningens förslag har mottagits
övervägande positivt av de kommunala remissinstanserna. Motionärerna anser att
länsberedningens arbete bör inriktas på en vidgad och fördjupad länsdemokrati
och att tilläggsdirektiv därom bör tillställas länsberedningen. Riksdagen bör
enligt motionärerna också uttala, att den regionala samhällsplaneringen i
huvudsak bör formas till en kommunal självstyrelseuppgift.

1971:228 (c): Kommunernas handlingsfrihet är av stor vikt
för en levande kommunal demokrati. Denna bör ökas genom att den statliga
regleringen lättas. Detta är av särskild vikt i dagens läge, där kommunerna
arbetar med allt knappare ekonomiska ramar. Statlig styrning av kommunernas
verksamhet sker i många ohka former, t. ex. genom speciaUagstiftning,
statsbidragsbestämmelser och underställningskrav. Vissa reformer har genomförts
eller förutskickats under senare år för att minska statskontrollen. Något
försök att ta ett samlande grepp på problematiken har dock inte gjorts. Detta
bör ske i samband med översynen av den kommunala demokratin. Direktiven för
kommunal-demokratiutredningen förbigår emellertid frågorna om den statliga
kontrollen över kommunerna. Denna brist bör rättas till.

1971:291 (fp): Motionärerna hänvisar i fråga om
motiveringen till vad som anförts i motionen 1971:446 av samma, motionärer
angående regionalpolitiken.

1971:539 (c): En vidgad och fördjupad länsdemokrati,
innebärande att landstinget ombildas till en verklig länskommun med uppgifter
över hela det politiska fältet, bör öppna nya möjligheter för samverkan och
samarbete mellan landsting och primärkommuner. Man bör dä skapa bästa möjliga
instrument härför. Detta är viktigt även med hänsyn till att också
primärkommunerna kan antas få ökade uppgifter. Landstingsförbundet har också
nyligen gett uttryck ät sin önskan att utbygga och stärka samarbetet mellan
landstingen och primärkommunerna. Frågan om samarbetet mellan landsting och
primärkommuner har inte ägnats tillräcklig uppmärksamhet i länsberedningens
direktiv. Utredningsarbetet bör emellertid inriktas på att i så stor
utsträckning som möjligt främja samarbetet mellan landsting och primärkommuner
i flexibla former.

I övrigt hänvisas till motionerna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

KU 1971:26 H

Utskottet

Som
framgått av den föregående redogörelsen har frågor om den regionala
samhällsförvaltningens organisation och uppgifter under 1960-talet gjorts till
föremål för ett omfattande utredningsarbete. Därvid har framkommit två skilda
huvudlinjer. Gemensamt för båda är att de syftar till ökad samordning i
samhällsarbetet pä den regionala nivån. Enligt den ena huvudlinjen skall detta
ske med bibehållande i huvudsak av den nuvarande ansvarsfördelningen mellan
stat och kommun. Denna hnje representeras av de tOl varandra anpassade förslag
som framlagts av länsförvaltnings-, landskontors- och
länsindelningsutredningarna. Enligt den andra huvudlinjen, som ligger till
grund för länsdemokratiutredningens förslag, skall regionala
förvaltningsuppgifter i stor utsträckning bl. a. såvitt gäller den regionala
samhällsplaneringen överföras från statliga organ till landstingen.

Vid
remissbehandlingen av de olika förslagen framkom att uppfattningen om vilken
huvudlinje som borde följas var i hög grad spUttrad. Flertalet remissinstanser
var emellertid ense om att behov förelåg av en samlad bedömning av de olika
förslagen i form av fortsatt utredningsarbete. För detta tillkallades förra
året en särskild parlamentariskt sammansatt utredning, den s. k. länsberedningen,
vars arbete nu pågår.

Vid
1970 års riksdag avslogs på utskottets hemställan motioner, vari begärdes att
riksdagen skulle ta ställning till förmån för länsdemokratiutredningens
förslag. Detta skedde med den motiveringen att länsberedningens arbete inte
borde föregripas. Samtidigt uttalade riksdagen sin tillfredsställelse med
beredningens tOlkallande och inriktningen av dess arbete.

I
motionerna 1971:86 och 1971:115 begärs nu ånyo att riksdagen skall ta ställning
till vilkendera av de berörda huvudlinjerna, som skall liggga till grund för
det fortsatta reformarbetet, och därvid uttala sig för
länsdemokratiutredningens förslag. Att ta ställning i denna fråga nu innebär
emellertid att föregripa länsberedningens arbete på en av dess huvuduppgifter.
Detta kan utskottet inte heller i år tillstyrka. Frågan är av sådan vikt och
svårighetsgrad att den bör noggrant övervägas innan beslut fattas.
Länsberedningens utredning och bedömning utgör ett väsentligt led häri.
Utskottet avstyrker därför förevarande motionsyrkanden.

1
motionen 1971:228 begärs att frågan om statsuppsikten över kommunerna skall
utredas av utredningen om den kommunala demokratin i syfte att minska den
statliga styrningen av kommunerna. Även denna fråga ingår i länsberedningens
uppdrag som ett led i dess övervägande av fördelningen i stort av
samhällsuppgifterna mellan stat och kommun. Med hänsyn härtill och då
beredningens arbete inte heUer i denna del bör föregripas, avstyrker utskottet
motionsyrkandet.

Ett
uttalande av riksdagen om att väsentliga statliga förvaltningsuppgifter skall
decentraliseras till regional och lokal nivå begärs i motionen 1971:291. Som
framgått av den föregående redogörelsen för länsberedningens direktiv faller
den i motionen aktualiserade frågan, vare sig man

s. 12 Kontrollera mot PDF

KU 1971.26 12

tänker
på decentralisering inom den statliga sektorn eller på överföring av uppgifter
från stat till landsting och primärkommuner, helt inom ramen för
länsberedningens uppdrag. Ett ställningstagande nu från riksdagens sida bör
därför inte komma i fråga. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen
1971:291.

Motionen
1971:539 tar upp frågan om samarbete mellan landsting och primärkommuner.
Utskottet kan instämma i motionärernas uppfattning att ett samarbete mellan
landstinget och primärkommunerna många gånger kan vara lämpligt. Ett frivilligt
samarbete mellan landsting och primärkommuner förekommer redan i viss
utsträckning. Landstings- och kommunförbunden har utfärdat gemensamma rekommendationer
med riktlinjer för ett organiserat samarbete på regional- och lokalplanen
mellan landsting och primärkommuner i sociala frågor. Därjämte har
förbundsstyrelserna nyligen tillsatt en gemensam utredning med uppgift att
framlägga förslag i fråga om vidgat och fördjupat samarbete mellan landsting
och primärkommuner. Samarbetsfrågan faller även inom ramen för länsberedningens
uppdrag. Utskottet anser sig kunna förutsätta att beredningen som ett led i
sitt arbete kommer att ägna frågan erforderlig uppmärksamhet utan att något
särskilt initiativ från riksdagens sida behöver tas.

På grund av det anförda hemställer utskottet att
riksdagen avslår motionerna

1)
1971:86, såvitt här är i fråga,

2)
1971:115,

3)
1971:228, såvitt här är i
fråga,

4)
1971:291 och

5)
1971:539.

Stockholm
den 16 mars 1971

På
konstitutionsutskottets vägnar GUNNAR LARSSON

Närvarande:
herrar Pettersson i Visby* (s), Larsson i Luttra (c). Adamsson (s), Nelander
(fp). Henningsson (s), Boo (c), Johansson i Trollhättan (s). Mossberg (s), Pettersson
i Örebro (c), Andersson i Stockholm (s), Werner i Malmö (m), Svensson i
Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Schött* (m) och Mohn (fp).

*
Ej närvarande vid justeringen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

KU 197126 13

Reservation

av herrar Larsson i Luttra (c), Nelander (fp), Boo (c),
Pettersson i Örebro (c) och Molin (fp), vilka ansett att utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse;

Som framgått av--------- (= utskottet)------ organ till
landstingen.

Enligt
utskottets mening bör utredningsarbetet följa den andra huvudlinjen.

Människorna bör direkt kunna påverka planeringen av sin
region. Beslutanderätten i frågor som måste lösas pä regional nivå bör därför
ligga på folkvalda lekmän, utsedda genom en så direkt valmetod som möjligt. De
nuvarande landstingen bör följakthgen utvecklas till regionala
självstyrelseorgan med ansvar för bl. a, den översiktliga regionala samhällsplaneringen
genom överförande och decentralisering till den av statliga
förvaltningsuppgifter. Detta skulle t. ex. kunna ske enligt den modell som
presenterats av länsdemokratiutredningen. Det väsentliga är att
utredningsarbetet nu inriktas på en vidgad och fördjupad länsdemokrati.

Utskottet vill i övrigt hänvisa till den reservation som
avgavs till utskottets utlåtande 1970:34, där det bl. a. framhölls följande;
"Från demokratins synpunkt är det angeläget, att medborgarnas valda representanter
får ökat inflytande över den regionala samhällsplaneringen och
samhällsförvaltningen, i former som gör det möjligt för väljarna att av dessa
representanter utkräva ett direkt politiskt ansvar. Det praktiska
förverkligandet av denna målsättning sker enligt utskottets mening lämpligast
genom att landstinget i omfattande utsträckning får överta uppgifter, som nu
handhas av statliga länsorgan, och i viss mån även uppgifter från centrala
ämbetsverk. Landstinget bör sålunda utvecklas till en verklig länskommun med
uppgifter över ett brett fält, på samma sätt som primärkommunen. Den reform av
länsförvaltningen, som framstår som allt nödvändigare, måste sålunda inriktas
på att överföra ansvaret för den regionala samhällsplaneringen i huvudsak på
landstinget samt även i övrigt innebära en omfattande överflyttning av
uppgifter frän statliga organ till landstingskommunen."

För den kommunala självstyrelsen är det av stor betydelse
att kommunernas handlingsfrihet inte inskränks alltför mycket. Möjligheterna
att

öka handlingsfriheten genom att lätta den statliga
regleringen av den kommunala verksamheten bör därför prövas i samband med undersökningen
av överförande och decentralisering av statliga förvaltningsuppgifter.

Motionen
1971 ;539 tar------ (= utskottet)------ sida behöver tas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

KU 1971:26 14

På gmnd av det anförda hemställer utskottet

l.att
riksdagen i anledning av motionen 1971:86, såvitt här är i fråga, och motionen
1971:115 i skrivelse till Kungl. Maj;t begär att utredningsarbetet inom
länsberedningen inriktas på en utbyggnad av landstingen till regionala
självstyrelseorgan med ansvar för bl. a. den regionala samhällsplaneringen; 2.
att riksdagen i anledning av motionen 1971:228 i skrivelse riil

Kungl. Maj;t begär att en allsidig översyn av
statsuppsikten över kommunerna verkställs i syfte att framlägga förslag som
medför en minskning av den statliga styrningen av kommunerna;

3.
att riksdagen
med bifall till motionen 1971:291 måtte uttala att väsentliga statliga
förvaltningsuppgifter bör decentraliseras till regional och lokal nivå; samt

4.
att riksdagen
avslår motionen 1971 ;539.

G ö teborgs
Offsettryckeri AB, SthIm 71.130 S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.