Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion angående delegering av beslutanderätt till kommunal företagsnämnd

1971 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:KU31, Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion angående delegering av beslutanderätt till kommunal företagsnämnd

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets
betänkande nr 31 år 1971 KU 1971:31

Nr 31

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion
angående éöiegcring av beslutanderätt till komniunai företagsnämnd.

Ärendet

I detta betänkande behandlas
motionen 1971: 86 av herr Helén m.fl. (fp) såvitt avser hemställan punkt 13.

Heinställan avser »att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t hem

ställer -------- 13. att frågan om de legala förutsättningarna för dele-

gering av
viss beslutanderätt inom en given budgetram till företags-iiämjid inom den
kommunala sektorn bör utredas».

Frågans bcbandling vid 1970 års riksdag

Vid 1970 års riksdag väcktes tre
motioner, vars syfte i huvudsak överensstämde med förevarande motionsyrkande,
nämligen /. 21 av herr Helén m. fl. och II: 25
av herr Gustafson i Göteborg m. fl. (alla fp) samt II: 362 av herr Bengtsson i Landskrona fn. fl. (alla s).

1 motione.T II: 362 hemställdes, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Muj:t skulle begära förslag till sådana ändringar i
koinmunallagarna atl försöksverksamhet med företagsdemokrati kan genomföras
även itiom de kommunala sektorerna. Bakgrunden härtill var motionärernas
uppfattning, att den del inom den offentliga sektorn som omfattas av primär-
och landstingskommunal verksamhet av formella skäl inte medger »sådana
företagsdemokratiska försök som exempelvis att delegera beslutanderätt till
företagsnämnderna i ärenden av exempelvis pcrsonalvårdande karaktär eller då
det gäller atl besluta om belöningar för förbättringsförslag».

Motionen behandlades av konstitutionsutskottet (KU 1970:
35) tillsammans med motionen 11:75 av herr Hermansson m.fl. (alla vpk), som
avsåg förslag till lagändring »så att hinder icke föreligger för representation
från personalorganisationerna inom offentlig verksamhet i de nämnder och
styrelser som kan komma i fråga».

Utskottet lämnade i reciten en utförlig redogörelse för
gällande bestämmelser och ordning på området. Vidare redogjordes bl. a. för direktiven
för två pågående utrednjngar angående försöksverksamhet med företagsdemokrati
inom den statliga sektorn. I dessa delar hänvisas till 1970 års utlåtande.

Riksdagen 1971. 4 saml. Nr 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

KU
1971:31 2

För egen del anförde utskottet följande:

Som framgått av den föregående
redogörelsen har kommunförbunden och de kommunanstäUdas organisationer år 1968
träffat avtal om företagsnämnder och härefter inrättat två centrala råd för
samarbetsfrågor, ett för det primärkommunala och ett för det
landstingskommunala arbetsområdet. Av redogörelsen har även framgått att råden
uttalat ett positivt intresse för försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati.
Det kan antas att sådan försöksverksamhet snart kommer igång i kommunerna. Det
har vidare upplysts att inom råden pågår undersökningar rörande bl. a. frågan
om beslutanderätt för företagsnämnderna.

De spörsmål som tas upp i motionerna är sålunda föremål
för behandling av parterna på det kommunala arbetsområdet. Enligt utskottets
mening ligger det närmast till hands att avvakta resultaten av den väntade
försöksverksamheten med fördjupad företagsdemokrati inom den kommunala
förvaltningen. Även resultaten av försöksverksamhet med fördjupad
företagsdemokrati inom statsförvaltningen torde vara av intresse i
sammanhanget. Något initiativ från riksdagens sida synes därför inte erfordras
för närvarande.

På utskottets hemställan avslog riksdagen motionerna.

I motionerna /; 21 och II: 25 begärdes bl. a. en utredning av frågan om de
legala förutsättningarna för delegering av viss beslutanderätt inom en given
budgetram till företagsnämnd inom den kommunala sektorn. Bankoutskottet
behandlade yrkandet i ett utlåtande (BaU 1970: 70), som även tog upp åtskilliga
andra motionsyrkanden angående företagsdemokrati. I utlåtandet redovisade
bankoutskottet tidigare riksdagsbehandling av företagsdemokratiska frågor,
innehållet i inhämtade remissyttranden från LO, SAF, SALF och TCO samt vad
konstitutionsutskottet anfört i sitt ovan redovisade utlåtande (KU 1970: 35). I
remissyttrandena avvisades tanken att statsmakterna skulle gripa in på området
med en allmän utredningsverksamhet. LO upplyste i sitt yttrande bl. a. att de
kommunalrättsliga aspekterna på frågan om legala förutsättningar för delegering
av beslutanderätt till företagsnämnder utreddes av Svenska
kommunalarbetareförbundet. TCO uppgav bl. a. att en undersökning tillsatts
rörande frågan om ändringar i kommunallagarna för att möjliggöra delegering
till företagsnämnd av viss beslutanderätt inom en given kostnadsram. TCO ansåg
att det fanns anledning att avvakta denna undersökning innan ytterligare
åtgärder vidtogs.

För egen del uttalade bankoutskottet allmänt att utskottet
i dagens läge inte ville rekommendera åtgärder som bröt mot den av organisationerna
angivna principen att statsmakterna skall lämna åt arbetsmarknadsparterna att
ta det huvudsakliga ansvaret för fortsatt reformverksamhet på företagsdemokratins
område. Utskottet underströk att partema inom de olika
arbetsmarknadssektorerna ägnade stort intresse åt sådan reformverksamhet. Vad
gällde det aktuella motionsyrkandet anförde utskottet följande:

Ett ytterligare önskemål i samma motioner är att frågan om
de legala

s. 3 Kontrollera mot PDF

KU 1971: 31 3

förutsättningarna
för delegering av viss beslutanderätt inom en given budgetram tiU företagsnämnd
inom den kommunala sektorn skall utredas. Ett liknande motionsyrkande har, som
ovan redovisats, avslagits under vårsessionen på hemställan av
konstitutionsutskottet, av vars utlåtande framgick att frågan om
beslutanderätt för företagsnämnderna undersöktes inom de centrala råd för
samarbétsfrågor som inrättats för det primärkommunala och det sekundärkommunala
arbetsområdet. 1 LO:s och TCO:s remissyttranden lämnas upplysningar om pågående
utredningsarbete rörande de kommunalrättsliga aspekterna på den nämnda
frågan.

Under
hänvisning till vad nu sagts avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Två reservanter (fp) ansåg att utskottet borde ha
förordat en parlamentarisk utredning om beslutanderätt för företagsnämnd inom
den kommunala sektorn. Riksdagen följde emellertid utskottet.

I
detta sammanhang må slutligen nämnas, att det inhämtats ätt det
utredningsarbete angående de legala möjligheterna att delegera beslutanderätt
till företagsnämnd inom den kommunala sektorn som omnämnts i utlåtandena KU
1970: 35 och BaU 1970: 70 (utredningar inom de båda centrala råden för
samarbetsfrågor resp. TCO och Korrimunal-arbetareförbundet) fortfarande pågår.

Utskottet

Den fråga som aktualiseras i förevarande
motionsyrkande var föremål för riksdagens prövning under föregående år. Under
hänvisning till att spörsmålet behandlades av parterna på det kommunala arbetsområdet
avslog riksdagen de då väckta motionerna. Utredningsarbete i saken pågår för
närvarande inom de centrala råden för samarbetsfrågor inom det primärkommunala
respektive det sekundärkommunala arbetsområdet, Svenska
kommunalarbetareförbundet och TCO. I detta läge föreligger enligt utskottets
mening inte tillräckliga skäl för att nu inta en annan ståndpunkt än förra
året.

Utskottet hemställer att riksdagen avslår motionen
1971: 86 såvitt nu är i fråga.

Stockholm den 20 april
1971

På konstitutionsutskottets
vägnar

GEORG PETTERSSON

Närvarande:
herrar Larsson i Luttra* (c). Adamsson (s). Henningsson (s), Hernelius (m), fru
Thunvall (s), herrar Johansson i Trollhättan (s). Mossberg (s), Pettersson i
Örebro (c), Andersson i Stockholm* (s), Werner i Malmö (m), Svensson i
Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Fiskesjö* (c), Norrby i Äkersberga (fp) och
Molin (fp).

*
Ej närvarande vid justeringen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

KU
1971: 31 4

Reservation

av herrar Hernelius (m), Werner i Malmö (m). Norrby i
Äkersberga (fp) och Molin (fp), vilka ansett att utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:

Frågan om beslutanderätten i
kommunala företagsnämnder behandlas i de centrala samarbetsråden inom de
primär- och sekundärkommunala arbetsområdena inom ramen för en pågående
utrednings- och försöksverksamhet. Det är enligt utskottets mening angeläget
att statsmakterna skapar vidgade ramar för denna försöksverksamhet bl. a.
genom att klarlägga och öka förutsättningarna för delegering av beslutanderätt
till företagsnämnd inom den kommunala sektorn.

I motionen 1971: 86 hänvisar motionärerna till en
fylligare motivering i annan motion vid årets riksdag (1971: 108), i vilken
bl. a. anförs följande: »För vår del vill vi givetvis inte innan en grundlig
juridisk undersökning skett binda oss för vilken teknik som bör utnyttjas. Det
väsentliga är att finna en lämplig form som gör det möjligt för parterna på
den primär- och sekundärkommunala arbetsmarknaden alt komma överens om en rätt
till delegering av beslutanderätt till företagsnämnd likvärdig med den som
finns inom företagssektorn.»

Eftersom det nu behandlade yrkandet inte innebär ett
ingrepp i utan ett stöd för parternas strävanden bör den i motionen föreslagna
utredningen komma till stånd.

Utskottet hemställer att riksdagen
bifaller motionen 1971: 86 såvitt nu är i fråga.

K L BeckmansTryckerierAB. Stacichoim

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.