Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av proposition med förslag till lag om allmänna förvaltningsdomstolar, m. m., jämte följdmotioner

1971 · 23 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:KU36, Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av proposition med förslag till lag om allmänna förvaltningsdomstolar, m. m., jämte följdmotioner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets
betänkande nr 36 år 1971 KU
1971:36

Nr 36

Konstitutionsutskottets
betänkande i anledning av proposition med förslag till lag om allmäona
förvaltningsdomstolar, m.m., jämte följdmotioner.

I detta betänkande behandlas propositionen 1971: 30
med förslag till lag om allmänna förvaltningsdomstolar, m. m., jämte
följdmotionema 1971: 13891395.

Propositionens
hemställan

Sedan
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen (prop. 1971: 1 bil. 4 s. 41) föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på proposition om en omorganisation av
förvaltningsrättskipningen, för budgetåret 1971/72 beräkna till Regeringsrätten
ett förslagsanslag av 5 900 000 kr. och till Kammarrätterna ett förslagsanslag
av 13 200 000 kr., har dessa frågor upptagits i proposition 1971: 30 med
förslag till lag om allmärma förvaltningsdomstolar, m. m. I nämnda proposition
har Kungl. Maj:t under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över
justitieärenden för den 20 mars 1970, den 14 januari 1971 och den 12 mars 1971
samt av lagrådets protokoll den 27 februari 1971 och den 8 mars 1971 ävensom av
Kungl. Maj:ts skrivelse till kyrkomötet den 24 juli 1970 (nr 1) och kyrkomötets
skrivelse den 22 september 1970 (nr 1)

A.
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1)
lag om allm'änna
förvaltningsdomstolar,

2)
förvaltningslag,

3)
förvaltningsprocesslag,

4)
lag om behörighet för allmän
förvaltningsdomstol att pröva vissa mål,

5)
lag om ändring i lagen (1967:
64) om tillfällig ökning av regeringsrådens antal,

6)
lag om ändring i
giftermålsbalken,

7)
lag om ändring i lagen (1915:
434) om fullföljd av talan mot beslut i vissa ärenden rörande äktenskaps
ingående,

8)
lag om ändring i
föräldrabalken,

9)
lag om ändring i
jordförvärvslagen (1965: 290),

10)
lag om 'ändring i lagen (1916:
156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva
eller aktier i vissa bolag,

11)
lag om ändring i lagen (1970:
998) om arrendenämnder och hyresnämnder,

12)
lag om ändring i lagen (1933:
269) om ägofred,

1
Riksdagen 1971.4 saml. Nr 36

s. 2 Kontrollera mot PDF

KU 1971: 36 2

13)
lag om ändring i lagen (19.52:
166) om häradsallmänningar,

14)
lag om 'ändring i lagen (1952:
167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna,

15)
lag om ändring i lagen (1950:
596) om rätt till fiske,

16)
lag om ändring i lagen (1960:
130) om fiskevårdsområden,

17)
lag om ändring i lagen (1938:
274) om rätt till jakt,

18)
lag om 'ändring i vattenlagen
(1918: 523),

19)
lag om ändring i lagen (1919:
426) om flottning i allmän flottled,

20)
lag om ändring i lagen (1929:
405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av s'ensk-norska
vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929,

21)
lag om ändring i brottsbalken,

22)
lag om ändring i lagen (1940:
358) med vissa bestämmelser till skydd för försvaret m. m.,

23)
lag om 'ändring i lagen (1964:
541) om behandling i fångvårdsanstalt,

24)
lag om ändring i lagen (1963:
193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angåiende
verkställighet av straff m. m.,

25)
lag om ändring i lagen (1968:
555) om r'ätt för utlänning och ut-Tändskt företag att idka n'åring hår i
riket,

26)
lag om ändring i lagen (1837:
42 s. 1) angående handelsregister, firma och prokura,

27)
lag om ändring i lagen (1902:
71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningtir,

28)
lag om ändring i lagen (1942:
335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar,

29)
lag om ändring i lagen (1919:
240) om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet,

30)
lag om ändring i lagen (1929:
116) om tillsyn över stiftelser,

31)
lag om ändring i lagen (1936:
567) om domkapitel,

32)
lag om ändring i lagen (1938:
96) om understödsföreningar,

33)
lag om ändring i gruvlagen
(1938: 314),

34)
lag om ändring i lagen (1886:
46) angående stenkolsfyndigheter m. m.,

35)
lag om ändring i uranlagen
(1960: 679),

36)
lag om "ändring i lagen
(1966: 314) om kontinentalsockeln,

37)
lag om ändring i lagen (1939:
608) om enskilda vägar,

38)
lag om ändring i lagen (1941:
282) om sterilisering,

39)
lag om ändring i lagen (1944:
133) om kastrering,

40)
lag om ändring i lagen (1942:
350) om formniimen,

41)
lag om ändring i lagen (19()0:
690) om byggnadsminnen,

42)
lag om ändring i lagen (1944:
705) om aktiebolag,

43)
lag om ändring i byggnadslagen
(1947: 385),

44)
lag om 'ändring i lagen (1947:
529) om allmänna barnbidrag,

s. 3 Kontrollera mot PDF

KU 1971:36 3

45)
lag om ändring i lagen (1964:
143) om bidragsförskott,

46)
lag om ändring i lagen (1948:
433) om försäkringsrörelse,

47)
lag om ändring i lagen (1950:
272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här
i rtket,

48)
lag om ändring i lagen (1959:
73) med vissa bestämmelser om inländsk försäkringsrörelse vid krig m. m.,

49)
lag om ändring i lagen (1959:
118) om krigsansvarighet för liv- och och invaliditetsförsäkring,

50)
lag om ändring i
arbetarskyddslagen (1949: 1),

51)
lag om ändring i
skogsfiörläggningslagen (1963: 246),

52)
lag om ändring i
kyrkomötesförordningen (1949: 174),

53)
lag om ändring i lagen (1950:
382) om svenskt medborgarskap,

54)
lag om 'ändring i lagen (1951'.
308) om ekonomiska föreningar,

55)
lag om ändring i lagen (1948:
218) om sambruksföreningar,

56)
lag om ändring i
bostadsrättslagen (1971: 000),

57)
lag om ändring i religionsfrihetslagen
(1951: 680),

58)
lag om ändring i lagen (1954:
243) öm yrkesskadeförsäkring,

59)
lag om ändring i lagen (1961:
257) om besvär över förs'äkringsrå-dets beslut,

60)
lag om ändring i allmänna
förfogandelagen (1954: 279),

61)
lag om ändring i
rekvisitionslagen (1942: 583),

62)
lag om ändring i allmäima
ransoneringslagen (1954: 280),

63)
lag om ändring i lagen (1954:
579) om nykterhetsvård,

64)
lag om ändring i lagen (1955:
183) om bankrörelse,

65)
lag om ändring i lagen
(1955:416) om sparbanker,

66)
lag om ändring i lagen (1956:
216) om jordbrukskasserörelsen,

67)
lag om ändring i lagen (1956:
618) om allmänna sammankomster,

68)
lag om ändring i luftfartslagen
(1957: 297),

69)
lagom ändring i
strålskyddslagen (1958: 110),

70)
lag om ändring i lagen (1926:
1) innefattande bestämmelser i anledning av konventionen den 9 maj 1925 mellan
Sverige och Finland angående renar i gränsområdena,

71)
lag om 'ändring i
civilförsvarslagen (1960: 74),

72)
lag om ändring i lagen (1939:
254) om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda
arbetsuppgifter,

73)
lag om ändring i
barnavårdslagen (1960: 97),

74)
lag om ändring i lagen (1960:
408) om behörighet att utöva läkar-yrket,

75)
lag om ändring i lagen (1963:
251) om behörighet att utöva tandlä-karyrket,

76)
lag om ändring i lagen (1965:
61) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m.,

77)
lag om "ändring i lagen
(1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens
område,

s. 4 Kontrollera mot PDF

KU 1971:36 4

78)
lag om ändring i
varumärkeslagen (1960: 644),

79)
lag om ändring i patentlagen
(1967: 837),

80)
lag om ändring i
mönsterskyddslagen (1970: 485),

81)
lag om ändring i
växtförädlarrättslagen (1971: 000),

82)
lag om ändring i brandlagen
(1962: 90),

83)
lag om ändring i skollagen
(1962: 319),

84)
lag om ändring i lagen (1962:
381) om allmän försäkring,

85)
lag om ändring i namnlagen
(1963: 521),

86)
lag om ändring i lagen (1963:
537) om gravfätt m. m.,

87)
lag om ändring i lagen (1964:
322) med vissa bestämmelser i anledning av statens övertagande av
huvudmannaskapet för polisväsendet m. m.,

88)
lag om ändring i lagen (1964:
829) om skyldighet för vissa städer att bidraga till statsverkets kostnader för
domstolsväsendet,

89)
lag om ändring i
naturvårdslagen (1964: 822),

90)
lag om ändring i
statstjänstemannalagen (1965: 274),

91)
lag om "ändring i lagen
(1966: 293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall,

92)
lag om ändring i lagen (1967:
940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda,

93)
lag om ändring i lagen (1966:
301) om rättspsykiatrisk undersölming i brottmål,

94)
lag om ändring i lagen (1967:
531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.,

95)
lag om ändring i
smittskyddslagen (1968: 231),

96)
lag om "ändring i
miljöskyddslagen (1969: 387),

97)
lag om ändring i jordhävdslagen
(1969: 698),

98)
lag om ändring i lagen (1970:
244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar,

99)
lag om ändring i lagen
(1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för
verliställighet av beslut om vård eller behandling,

100)
lag om ändring i lagen (1970:
390) med vissa bestämmelser i anledning av statens övertagande av
lokalhållningen för de allmänna underrätterna,

101)
lag om ändring i lagen (1970:
596) om förenklad aktiehantering,

102)
lag om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970: 988),

103)
lag om "ändring i
förordningen (1961: 313) om förfarandet i anmärkningsmål,

104)
lag om ändring i
famUjebidragsförordningen (1946: 99),

105)
lag om ändring i förordningen
(1967: 882) om studiemedelsavgifter,

106)
lag om ändring i lagen (1964:
731) om trafjknämnder,

107)
lag om ändring i förordningen
(1965: 852) om ackord och avskrivning rörande vissa skatter,

s. 5 Kontrollera mot PDF

KU 1971:36 5

108)
lag om ändring i lagen (1920:
796) om val till riksdagen,

109)
lag om ändring i kommunala
vallagen (1930: 253),

110)
lag om ändring i kommunallagen
(1953: 753),

111)
lag om ändring i kommunallagen
(1957: 50) för Stockholm,

112)
lag om ändring i lagen (1961:
436) om församlingsstyrelse,

113)
lag om ändring i
landstingslagen (1954: 319),

114)
lag om ändring i
militärersättnmgsförordningen (1950: 261),

115)
lag om ändring i lagen (1970:
65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar,

116)
lag om ändring i förordningen
(1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoteksföreningar,

117)
lag om ändring i lagen (1956:
2) om socialhjälp,

118)
lag orn ändring i förordningen
(1951: 442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor,

119)
lag om ändring i förordningen
(1957: 343) om oljelagring m. m.,

120)
lag om ändring i förordningen
(1957: 344) om oljeavgift m. m.,

121)
lag om ändring i sjukvårdslagen
(1962: 242),

122)
lag om ändring i
folkbokföringsförordningen (1967: 198),

123)
förordning om "ändring i
förordningen (1970:99) om investerings-avgift för vissa byggnadsarbeten,

124)
lag om ändring i lagen (1970:
296) om social centralnämnd m. m.;

B. begärt riksdagens yttrande över följande vid
propositionen fogade

författningsförslag, nämligen förslag till

125)
kungörelse om ändring i
förordningen (1968: 564) om tillfällig handel,

126)
kungörelse om ändring i
vapenförordningen (1949: 340),

127)
kungörelse om ändring i
vägtrafikförordningen (1951: 648),

128)
kungörelse om ändring i
förordningen (1940: 910) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m.,

129)
kungörelse om ändring i
allmänna ordningsstadgan (1956: 617),

130)
kungörelse om ändring i hälsovårdsstadgan
(1958: 663),

131)
kungörelse om ändring i
byggnadsstadgan (1959: 612),

132)
kungörelse om ändring i
förordningen (1961: 568) om brandfarliga varor,

133)
kungörelse om ändring i
brandstadgan (1962: 91),

134)
kungörelse om ändring i
mönstringsförordningen (1961: 87),

135)
kungörelse om ändring i
förordningen (1968: 70) med vissa bestämmelser om injektionssprutor och
kanyler,

136)
kungörelse om ändring i
hotellförordningen (1966: 742),

137)
kungörelse om ändring i
kungörelsen (1970: 113) om förevisning av brandfarlig biograffilm;

C. föreslagit
riksdagen att

a)
godkänna de i statsrådsprotokollet den 12 mars 1971 förordade rikt-

s. 6 Kontrollera mot PDF

KU 1971:36 6

linjerna för organisationen av regeringsrättens kansli-
och föredragande-organisation,

b)
bemyndiga
Kungl. Maj:t att inrätta en ordinarie tjänst för chef för regeringsrättens
kansli med beteckningen r,

c)
besluta att en
kammarrätt i Göteborg inrättas den 1 januari 1972,

d) godkänna de i statsrådsprotokollet den 12 mars 1971
förordade

riktlinjerna för kammarrättsorganisationen i övrigt,

e) bemyndiga Kungl. Maj:t art inrätta en ordinarie tjänst
för president

i kammarrätten i Göteborg med beteckningen o,

f) bemyndiga Kungl. Maj:t art den 1 januari 1972 inrätta
dels nio or

dinarie tjänster för karrunarrättslagman med beteckningen o i utbyte mot

nio sådana tjänster för kammarrättsråd och divisionsordförande i kam

marrätten i Stockholm, dels se;c ordinarie tjänster för kammarr"ättslag-

man med beteckningen o i kammarrätten i Göteborg,

g) bemyndiga Kungl. Maj:t alt den 1 januari 1972 inrätta
tjänster för

kammarrättsråd i Co 1 i kammarrätterna tUl det antal som förordats i

statsrådsprotokollet den 12 mars 1971,

h) till Regeringsrätten för budgetåret 1971/72 under andra
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 5 900 000 kr.,

i) till Kammarrätterna för budgetåret 1971/72 under andra
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 13 200 000 kr.

Propositionens huvudsakliga iimehåll

I propositionen föreslås tre nya lagar av central
betydelse på den offentliga förvaltningens område: lag om allmänna
förvaltningsdomstolar, förvaltningsprocesslag och för\ altningslag. Förslagen
innebär dels att rättskipningen i regeringsrätten och kammarrätt omorganiseras,
dels att allmänna förfaranderegler för förvaltningsdomstolar och förvaltningsmyndigheter
införs.

Genom förslagen flyttas tyngdpunkten i den
domstolsm"ässiga besvärsprövningen i förvaltnings'ärenden från
regeringsrätten till kammarrätt. Kammarrätt får ställning av al(m"än
förvaltningsdomstol närmast under regeringsrätten med i stort seu samma
målområde som denna. I samband därmed byggs kammarrättsorganisationen ut
kraftigt. Sålunda skall det i fortsättningen finnas två kammarrätter, den ena i
Stockholm med Svealand utom Värmland samt Norrland, Östergötland och Gotland
som domkrets och den andra i Göteborg med återstoden av landet som domkrets.
Två av Slockholmskammarrättens avdelningar föreslås förlagda tiU Sundsvall.
Antalet avdelningar i kammarrätt ökas från f. n. 9 till 15.
Kammarrättsavdelningarna för(;slås organiserade efter hovrättsmönster med en
kammarrättslagman som ordförande och i princip ordinarie kammarr"ättsråd
som övriga ledamöter.

För regeringsrättens del innebär förslagen att domstolen
huvudsakligen får ställning av prejudikatinstans. Mål, som fullföljs från
kammarrätt tUl

s. 7 Kontrollera mot PDF

KU 1971:36 7

regeringsrätten,
skall prövas av regeringsr"ätten bara om denna meddelar prövningstillstånd.

Tillstånd
skall meddelas, om det "är av vikt för ledning av rättstillämpningen att
frågan prövas av regeringsrätten eller om det föreligger synnerliga sk"äl
till sådan prövning, såsom att resning annars skulle kunna ha beviljats. Som en
konsekvens av regeringsrättens ändrade uppgifter föreslås att antalet
regeringsråd minskas från f. n. 22 till högst 18. Vidare föreslås att den
nuvarande ordningen, att regeringsrättens mål bereds i statsdepartementen och
föredras inför domstolen av tjänstemän i departementen, skall upphöra. I
stället inrättas ett eget kansli för regeringsrätten i vilket s"ärskilda
föredragande för domstolen ingår.

Grundläggande
regler om förfarandet i mål hos regeringsrätten och kammarrätt föreslås
meddelade i förvaltningsprocesslagen. Denna föreslås bli tillämplig även hos
länsrätt, länsskatterätt och mellankommunala skatterätten. Syftet med lagen är
bl. a. att underlätta för den enskilde att själv föra sin talan vid
förvaltningsdomstol.

Förfarandet
i förvaltningsdomstol föreslås i princip vara skriftligt. Muntlig förhandling
skall kunna ingå i handVäggningen, när det kan antas vara till fördel för
utredningen. Part föreslås få viss möjlighet att påverka frågan huruvida
muntlig förhandling skall komma till stånd. Enskild part, som inställer sig
vid muntlig förhandling, skall enligt förslaget kunna få ersättning av allmänna
medel för sin inställelse, om rätten filmer att han skäligen bör ersättas för
inställelsen.

För
förvaltningsdomstol föreslås gälla uttryckligt förbud att gå utöver vad som har
yrkats i målet. Möjlighet skall dock finnas för domstol att utan yrkande
besluta till det b'ättre för enskild, när det föreligger särskilda skäl och
det kan ske utan men för motstående enskilt intresse.

Förslaget
till förvaltningslag är avsett att bilda grundvalen för förvaltningsmyndighetemas
handläggning av sina ärenden. Lagen syftar främst till att st"ärka den
enskildes rättssäkerhet i hans mellanhavanden med myndigheterna. Vid
utformningen av lagen har lagts särskild vikt vid att den skall tillgodose
behovet av förfaranderegler i första instans, att reglerna skall vara så enkla
och lättillg"ängliga som möjligt samt att lagen inte får äventyra kravet
på snabbhet och effektivitet i förvaltningen.

Förfarandereglema
i förvaltningslagen föreslås uppdelade i två huvudavsnitt. I det första ingår
sådana regler som kan tillämpas i stort sett i alla slag av
förvaltnings"ärenden. Hit hör bl. a. regler om j"äv, enskilds fått
att anlita ombud eller biträde, myndighets skyldighet att vägleda den som har
gjort en ofullständig ansökan e. d., myndighets befogenhet att anlita tolk och
ordningen för anförande av besvär över myndighets beslut. De flesta av reglerna
är nya som allmänna föreskrifter betraktade. Några av reglerna, t. ex. reglerna
om besvärstid, ers"ätter däremot nuvarande lagstiftning i ämnet.

Det andra huvudavsnittet i
förvaltningslagen föreslås innehålla sådana

s. 8 Kontrollera mot PDF

KU 1971:36 8

bestämmelser
som "är av s"ärskild betydelse i ärenden där det är fråga om
myndighetsutövning mot enskild, dvs. n"är myndighet utövar befogenhet att
för enskild bestänama om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär
bestraffning eller annat jämförbart förhållande. Sålunda föreslås bl. a.
bestämmelser om rätt för sökande, klagande eller aiman part i ett ärende att ta
del av utredningsmaterialet i ärendet, myndighets skyldighet att underrätta
part om detta material, parts rätt att muntligen lämna uppgift i ärende,
myndighets skyldighet att ange skälen för beslut, varigenom den avgör
"ärende, och att underrätta part om innehållet i sådant beslut och om vad
han skall iaktta vid klagan över beslutet. Samtliga bestämmelser är nya som
allmiinna regler betraktade.

Propositionen
innehåller dessutom förslag till konsekvensändringar till lagen om allmäima
förvaltningsdomstolar, förvaltnmgslagen och förvaltningsprocesslagen.
Ändringarna, går bl. a. ut på att i olika specialförfattningar föra in
uttryckliga bestämmelser om huruvida besvär skall anföras hos Kungl. Maj:t
eller hos för'altningsdomstol. Härvid överges den nuvarande tekniken att
beteckna även besvär, som skall prövas av regeringsrätten, såsom besvär hos
Kungl. Maj:t. I stället anges i sådant fall att besvär skall anföras hos
regeringsrätten. I konsekvens härmed kommer i fortsättningen uttrycket att
talan fullföljs hos Kungl. Maj:t i princip att inneb"ära att talan skall
prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet. Som en konsekvens av ett av syftena med
förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen att åstadkomma enhetliga och
generellt tillämpliga regler för förfarandet hos förvaltningsmyndigheter resp.
hos förvaltningsdomstolar har vidare de förfaranderegler som nu finns i olika
specialförfattningar i stor utsträckning utmönstrats. Denna anpassning av
specialförfattningar till förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen har
hittills slutförts beträffande ett 50-tal författningar. Avsikten är att
arbetet därmed skall fortsätta.

Lagstiftningen
föreslås träda i kraft den 1 juli 1971, såvitt angår förfaranderegler för länsr"ätt,
länsskatterält och mellankommunala skatterätten, samt i övrigt den 1 januari
1972.

Propositionen består av tre delar. Del 1 innehåller
de för riksdagen framlagda författningsförslagen. Del 2 innehåller motiven och
del 3 författningsförslagen i de i det följande berörda lagrådsremisserna.
Motiven i del 2 utgörs främst av dels lagrådsremiss den 20 mars 1970 (s. 1232)
som huvudsakligen behandlar förvaltningsdomstolsreformen och
kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj:t och förvaltningsdom-stolarna (författningsförslagen
återfinos i del 3 s. 1109), dels lagrådsremiss den 14 januari 1971 (s.
238666) som huvudsakligen avser förslagen till lagreglering av förfarandet hos
förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar (författningsförslagen
återfinns i del 3 s. 110 206), dels lagrådets yttranden den 27 februari 1971
(s. 667680) över

s. 9 Kontrollera mot PDF

KU
1971:36 9

remissen
den 20 mars 1970 och den 8 mars 1971 (s. 681697) över remissen den 14 januari
1971, dels den egentliga propositionen den 12 mars 1971 (s. 698733) med
slutliga ställningstaganden i samtliga frågor. Del 2 itmehåller också (s.
734737) en tabellarisk översikt över de olika författningsförslagen med
angivande av författningens nummer i propositionen och i lagrådsremissema.
Såvitt gäller lag om allmänna förvaltningsdomstolar och förvaltnLngsprocesslag
redovisas därjämte (s. 738) i särskilda tabeller paragraf vis
propositionsförslagets motsvarigheter i det till lagrådet remitterade
förslaget.

Författningsförslagen
och deras motiv återges inte i detta betänkande. I stället h"änvisas till
propositionen.

Motionerna

I ärendet har väckts sju
följdmotioner, nämligen motionerna 1971: 1389 av herrar Boo och Svanström (båda
c), 1971: 1390 av herrar Börjesson i Falköping och Norrby i Gunnarskog (båda
c),

1971: 1391 av herr Eskel
m. fl. (alla s),

1971: 1392 av fru Jonäng
(c),

1971: 1393 av fru
Kristensson (m),

1971: 1394 av herr
Oskarson m. fl. (alla m) och

1971: 1395 av herrar
Winberg (m) och Olsson i Sundsvall (c).

Hemställan
avser

i motionen 1971: 1389: »att vid utskottets
behandling av Kungl. Maj:ts proposition mr 30 beaktas vad i motionen anföris»,

i motionen 1971: 1390: »att riksdagen vid sin
behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 30 beslutar att lagstiftningen skall
träda i kraft den 1 januari 1973, dock att den. såvitt angår förfaranderegler
för länsrätt, länsskatterätt och mellankommunala skatterätten skall träda i
kraft den 1 juli 1971»,

i motionen 1971: 1391: »att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna vad i motionen anförts
beträffande lek-mannarepresentation i kammarrättsorganisationen»,

i motionen 1971: 1392: »att riksdagen vid sin
behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 30 beslutar inrätta en kaiimiarrätt
i Göteborg och en i Sundsvall, samt

att riksdagen bemyndigar
Kungl. Maj:t att inrätta erforderliga tjänster för den nya
kammarrättsorganisationen»,

i motionen 1971: 1393: »att riksdagen hos Kungl.
Maj:t begär sådan utredning rörande lokaliseringen av den nya kammarrätten som
ovan föreslagits»,

i motionen 1971: 1394:
»att riksdagen måtte

1. med bifall till
propositionens förslag om ikraftträdandet såvitt angår förfaranderegler för
länsrätt, länsskatterätt och mellankom-

s. 10 Kontrollera mot PDF

KU 1971:36 10

munala
skatter"ätter besluta att lagstiftningen i övrigt skall träda i kraft den
1 januari 1973;

2.
avslå förslaget om att två av
Stockholmskammarrättens avdelningar skall förläggas till Sundsvall;

3.
i skrivelse till Kungl. Maj:t
uttala att kammarrättsorganisationskommittén får i uppdrag att närmare utröna
förutsättningarna för sammanträden med kammarrätten på skilda orter i Norrland
i enlighet med vad i motionen anförts»,

i motionen 1971: 1395: »att riksdagen vid
behandlingen av Kimgl. Maj:ts proposition 1971: 30

1.
beslutar att en kammarrätt
i Sundsvall inrättas 1.1.1972,

2.
bemyndigar Kungl. Maj:t att
inrätta en ordinarie tjänst för president i kammarrätten i Sundsvall med
beteckningen o, i utbyte mot en sådan tjänst för kammarrättsråd och
divisionsordförande i kammarrätten i Stockholm,

3.
(i anslutning till C. f) i
hemställan) bemyndigar Kungl. Maj:t att 1.1.1972 inrätta sju ordinarie tjänster
för kammarr"ättslagman med beteckningen o i kammarriitten i Stockholm och
en sådan tjänst för kammarrättslagman med beteckningen o i kammarrätten i Sundsvall,
allt i utbyte mot åtta sådana tjänster för kammarrättsråd och
divisionsordförande i kammarrätten i Stockholm,

att vederbörande utskott
utarbetar erforderliga ändringar av författningstexter. »

Följdmotionema avser alla den del av reformen som
gäller omdaningen av den domstolsmässiga besvärsprövningen. Motionerna tar upp
följande frågor:

1.
Reglerna om prövningstillstånd
för fullföljd till regeringsrätten (1971: 1389);

2.
Frågan om lekmannamedverkan i
kammarrätt (1971: 1391);

3.
Lokaliseringen av den
föreslagna kammarrätten för södra och västra Sverige (1971: 1393);

4.
Frågan om kammarrättsverksamhet
i Sundsvall (1971: 1392, 1971: 1394 och 1971: 1395);

5.
Frågan om tidpunkten för de
föreslagna reformernas ikraftträdande (1971: 1390 och 1971: 1394).

I
det följande lämnas beträffande envar av de nämnda frågorna vissa uppgifter,
bl. a. hänvisningar till propositionen beträffande de i sammanhanget aktuella
lagförslagen och deras motiv m. m. Motionernas huvudsakliga innehåll anges
ä\'en. Därutöver hänvisar utskottet till de tryckta motionerna.

1.
Reglerna om prövningstillstånil för fullföljd till regeringsrätten

Lagförslag: 35 och 36 §§
förvalijiingsprocesslagen (del 1 s. 19).

Bestämmelserna innebär att
prövningstillstånd fordras för att få mål

s. 11 Kontrollera mot PDF

KU 1971:36 11

som avgjorts av kammarrätten som överinstans prövade av
regeringsrätten. Prövningstillstånd meddelas av regeringsrätten om det är av
vikt för ledning av rättstillämpningen att frågan prövas av regeringsrätten
(prejudikatdispens) eller om det föreligger synnerliga skäl tiU sådan prövning,
såsom att grand för resning föreligger eller att målets utgång i kammarrätten
uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Motivering: Del 2
s. 7280 (dep.chefen)

» 2 »
593 »

» 2 »
692694 (lagrådet)

» 2 » 705 och 706 (dep.chefen) (Nu gällande ordning:
del 2 s. 78 Förvaltningsdomstolskommittén: del 2s. 1924 Remissyttrandena: del
2 s. 4651)

Motionen
1971:1389: Någon form av ändringsdispens borde vara möjlig att öppna.
Utformningen bör prövas av utskottet. Anm.: Motsvarande ändring av gällande
bestämmelser om prövningstillstånd för högsta domstolens vidkommande (se del 2
s. 1112) har föreslagits i prop. 1971: 45 med förslag till lag om ändring i
rättegångsbalken m. m. Förslaget har tillstyrkts av justitieutskottet (JuU
1971: 7).

2. Fråga om lekmannamedverkan i kammarrätt

Lagförslag: 11 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar
(se även 10 ochl2§§delis. 6).

Förslaget iimebär att kammarrätten består av endast
juristdomare (tre eller fyra). Enda undantaget avser mål om fastighetstaxering.
Motivering: Del 2 s. 85 (dep.chefen) (Kammarrättens nuvarande organisation: del
2 s. 10 Förvaltningsdomstolskommittén: del 2 s. 3536 Remissyttrandena: del 2
s. 6264)

Motionen
1971:1391: Det är betydelsefullt att i vart fall beträffande vissa målgrupper
lekmän bereds möjlighet att medverka i rättskipningen i den föreslagna
kammarrättsorganisationen. I första hand bör detta gälla beträffande
barnavårds- och nykterhetsvårdsmål. Domstolen bör då vara sammansatt av tre
juristledamöter och två personer med erfarenhet av sociala frågor. Det sagda
bör ges Kungl. Maj:t till känna. Anm.: Enligt den av riksdagen tidigare i år
antagna lagen om skatterätt och länsrätt (prop. 1971: 14 och CU 1971:9)
handläggs de med motionen avsedda barnavårds- och nykterhetsvårdsmålen av
länsrätt som underinstans. I länsrätt dömer lagfaren ordförande och tre eller
fyra nämndemän.

3. Lokaliseringen av den föreslagna kammarrätten för södra
och västra

Sverige

Lagförslag:
1 § tredje stycket lagen om allmänna förvaltningsdomstolar (del 1 s. 4).

s. 12 Kontrollera mot PDF

KU 1971:36 12

Enligt propositionens förslag skall det finnas två
kammarrätter, därav en för södra och västra Sverige med säte i Göteborg.
Motivering: Del 2 s. 85 nederst87 (dep.chefen)

» 2 » 723724
(kammarrättsorganisationskommittén

m.
m.) » 2 » 727728 (dep.chefen) (Förvaltningsdomstolskommittén: del 2 s.
3233 Remissyttrandena: del 2 s. 6162)

Motionen 1971:1393:
Motionären ifrågasätter om den nya kammarrätten för södra och västra Sverige
bö; få sitt s"äte i Göteborg. Tillväxten av en storstadsregion som
Göteboi-g måste enligt motionären begränsas. Detta bör i första hand ske genom
att nyetablering undviks. Ur deima och övriga lokaliseringspolitiska synpunkter
bör aiman förläggning övervägas. En utredning därom bör komma till stånd. Det
får förutsättas att förslag till erforderlig ändring i föreliggande lagförslag
kan föreläggas årets höstriksdag.

4.
Frågan om kammarrättsverksauihet i Sundsvall

Lagförslag: 11 § första
stycket andra punkten lagen om allm"än förvaltningsdomstol (del 1 s. 6).

Enligt
propositionens förslag skall två avdelningar tillhörande Stockholmskammarrätten
förläggas till Sundsvall (som en Norrlandsfilial). Verksamheten där bör enligt
förslaget börja samtidigt som förvaltnings-domstolsreformen i övrigt träder i
kraft, dvs. enligt förslaget den 1 januari 1972. Motivering: Del 2 s. 87
(dep.chefen)

» 2 » 724
(kammarrättsorganisationskommittén m. m.) » 2 » 727 (dep.chefen i samråd
med chefen för fi-nansdep.) (Förvaltningsdomstolskommittén; del 2 s. 33
Remissjtrandena: del 2 s. 6162)

Motionerna: I motionerna
1971:1392 och 1395 begärs att den nya kammarräittsorganisationen skaU i
stället för den föreslagna filialeni i Sundsvall tillföras en tredje
självständig kammarrätt, främst för Norrland, med säte i Sundsvall. I motionen
1971:1394 yrkas avslag på förslaget att förlägga en kammarrättsfilial till
Sundsvall. I stället bör enligt motionärerna utredas möjligheterna att hålla
kammarrättsting i Norrland.

Anm.: Styrelsen för
lokalavdelningen vid kammarrätten av Jurist- och samhällsvetareförbundet har
vid utskottets sammanträde den 27 aprU 1971 framfört synpunkter på vissa frågor
om den; nya kammarrättsorganisationen, främst tidpunkten för föreslagen
filialbildning. Enligt styrelsens uppfattning bör denna anstå till dess
erfarenheter vunnits av förvaltningsrättsreformens verkningar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

KU 1971:36 13

5.
Frågan om tidpunkten för de föreslagna reformernas ikraftträdande

Enligt propositionen skall den föreslagna reformen
i sin helhet träda i kraft den 7 januari 1972. I vissa delar föreslås den dock
träda i kraft redan dessförinnan, nämligen i de delar den avser eller berör de
nya länsrätterna och skatterätterna (länsskatterätterna och den mellankommunala
skatterätten). Enligt propositionen föreslås d'ärvidlag (lagförslagen 3, 8,
63, 73, 118, 122, 127 och 128 i del 1) ikraftträdande den 1 juli 1971, dvs.
samma dag som lagen om skatterätt och länsrätt enligt förslag i prop. 1971: 14
avsågs träda i kraft. Motivering: Del 2 s. 9192 (dep.chefen)

» 2 » 605 »

Motionerna: I motionerna
1971:1390 och 1394 uttrycks farhågor för att den nya kammarrättsorganisationen
inte skall kunna byggas upp och få erforderlig slagkraft vmder den tid som
återstår till årsskiftet. I båda motionerna yrkas därför att riksdagen nu
fattar beslut om den nya organisationen men skjuter på ikraftträdandet ett år,
dvs. till den 1 januari 1973. Enligt båda motionernas hemställan bör riksdagens
beslut innebära bifall till propositionens förslag om ikraftträdandet såvitt
angår förfaranderegler för länsrätt, läns skatterätt och mellankommunal skatterätt
medan lagstiftningen i övrigt träder i kraft 1.1.1973. Anm.: Vid behandlingen
av prop. 1971: 14 beslöt riksdagen (CU 1971: 9) att Kungl. Maj:t skulle
bestämma om ikraftträdandet av lagen om skatterätt och länsrätt. Beslut har
därefter fattats att lagen skall träda i kraft den 1 juli 1971.

Utskottet

Genom
propositionen framläggs förslag till en genomgripande för-valtningsrättsreform.
Hu-vudförslagen avser dels en omorganisation av förvaltningsrättskipningen,
dels en lagreglering av förfarandet hos förvaltningsmyndigheter och
förvaltningsdomstolar samt dels översedda och delvis nya regler för
kompetensfördelningen mellan regeringen och förvaltningsdomstolarna i fråga om
administrativ besvärsprövning. Förslagens bakgrund "är det v"äxande
antalet förvaltningsavgöranden och deras allt större betydelse för den
enskilde. Syftet är främst att öka den enskildes rättssäkerhet.

Den
föreslagna förvaltningsdomstolsreformen innebär att kammarrätten byggs ut från
en specialdomstol för huvudsakligen skattemål till en allmän
förvaltningsdomstol närmast under regeringsrätten och att regeringsrätten görs
till en renodlad prejudikatinstans. Förslagen får ses mot följande bakgrund.

Förvaltningsverksamhetens
expansion har medfört en kraftigt ökad arbetsbelastning hos bl. a.
regeringsrätten. Trots att antalet regeringsråd mer än tredubblats sedan 1945
och begränsningar införts i rätten att få skattemål sakprövade har det inte
lyckats att nedbringa den besvärande

s. 14 Kontrollera mot PDF

KU
1971:36 14

målbalansen
hos regeringsrätten. Detta har lett till allvarliga olägenheter för
förvaltningsrättskipningen, bl. a. långa väntetider för flera målgrupper, i
första hand skattemålen. De långa väntetiderna har medfört betydande
svårigheter för regeringsrätten att genom prejudicerande avgöranden vägleda
rättstillämpningen på lägre nivåer. Även i övrigt har den stora
arbetsbelastningen i regeringsrätten försvårat för domstolen att fullgöra denna
funktion. De prejudicerande beslutens värde minskar sålunda om tiden inte
medger utarbetande av fylliga och klargörande motiveringar. Den nu gällande
uppdelningen av regeringsrätten på inte mindre än fyra avdelningar har också
gjort det svårt för domstolen att upprätthålla enhetlighet och konsekvens i
rättskipningen.

Utskottet
ansluter sig till den i ärendet allmänt omfattade meningen att det är uppenbart
att det behövs en genomgripande reform på regeringsrättens område. I likhet
med departementschefen och på de sk"äl denne utvecklat finner utskottet
att den bästa lösningen består i en uppdelning av förvaltningsrättskipningens
båda huvudfunktioner att åstadkomma materiellt riktiga avgöranden och att
svara för prejudikatbildningen på två instanser. Detta bör som föreslås i
propositionen ske genom att en allmän mellaninstans närmast under
regeringsrätten får till uppgift att bära huvudansvaret för att materiell
rättvisa skipas i de enskilda fallen medan regeringsrätten i stället svarar för
vägledande avgöranden i rättsfrågor. Med en sådan uppdelning mellan
förvaltningsdomstolarna bör regeringsrätten få förutsättningar att snabbt
pröva de mål som fullföljs dit.

Även
vad gäller den huvudp:rincip för reformen som innebär att man anknyter till den
nuvarande kammarrättsorganisationen vid uppbyggandet av den nya allmänna
mellaninstansen biträder utskottet propositionens förslag.

Följdmotionema
i ärendet ifrågasätter inte reformens huvudprinciper. De tar i stället upp den
föreslagna förvaltningsdomstolsreformens detaljutformning på vissa punkter.
Utskottet kommer i det följande att s"ärskilt behandla de delar av
förslagen som berörs av yrkanden eller synpunkter i motionerna.

Ett
väsentligt led i den förcÄlagna reformen avser införande av bestämmelser,
enligt vilka mål som fullföljs från kammarrätt till regeringsrätten skall
prövas av regeringsrätten bara om denna meddelar prövningstillstånd.
Bestämmelserna;; utformning i förslaget har främst betingats av önskemålet att
regeringsrätten i första hand skall arbeta med den prejudikatbildande
verksamheten. Propositionens förslag innebär att tillstånd skall meddelas om
det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att frågan prövas av
regeringsrätten (prejudikatdispens). Vid sidan av prejudikatfallen skall talan
endast få fullföljas i undantagsfall. Förutsättningen härför är att det finns
synnerliga skäl att talan prövas av regeringsrätten, såsom att resningsskäl
föreligger eller att utgången i

s. 15 Kontrollera mot PDF

KU
1971:36 15

kammarrätten
uppenbart beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.

I
motionen 1971: 1389 sägs att de föreslagna reglerna om prövningstillstånd är
för snäva. Motionärerna anser att det bör vara möjligt att öppna någon form av
ändringsdispens, dvs. en r"ätt till överprövning om det vid en
förhandsbedömning befiimes att det förekommer anledning till ändring av
kammarrättens domslut.

I
likhet med departementschefen anser utskottet det vara en nödvändig
föratsättning för reformen att dispensreglema utformas så att den åsyftade
funktionsfördelningen mellan den högsta instansen och mellaninstansen
förverkligas. Att prövningstillstånd skall kunna meddelas av prejudikatskäl
utan alltför snäv begränsning är då självklart. Skall syftet med reformen kunna
uppnås måste utrymmet för prövningstillstånd vid sidan av prejudikatdispensen
göras mycket begränsat. Utskottet anser därför i likhet med departementschefen
det uteslutet att öppna möjlighet till någon form av ändringsdispens. En sådan
ordning skulle nämligen, som departementschefen uttalat, leda till en måltillströmning
till regeringsrätten av helt annan omfattning än den man behöver räkna med om
möjligheterna till prövningstillstånd är praktiskt taget begränsade till
prejudikatfallen. Därmed skulle de slutgiltiga avgörandena i målen fördröjas
samtidigt som svårigheterna skulle öka för regeringsrätten att fullgöra sin
prejudikatbildande uppgift. I ett system med ändringsdispens skulle vidare
regeringsr"åttens arbetsbörda ökas genom att dispensprövningen måste bli
betydligt mer omfattande jämfört med en ordning där prövningen i huvudsak
gäller endast förekomsten av prejudikatfrågor.

Med
hänsyn till det anförda och vad departementschefen i övrigt andragit i deima
del anser utskottet det inte vara med reformens huvudsyfte förenligt att medge
prövningstillstånd i vidare mån "än som följer av propositionens förslag.
Enligt utskottets mening ger de föreslagna bestämmelserna regeringsrätten
möjlighet att bevilja prövningstillstånd fömtom i prejudikatfallen i alla
sådana undantagssituationer, där det skulle framstå som stötande för den
allmänna rättskänslan om överprövning inte kunde ske. Utskottet biträder
därför med avstyrkande av motionen 1971: 1389 propositionens förslag till
utformning av regler om prövningstillstånd vid fullföljd av talan från
kammarrätt till regeringsrätten.

Som
departementschefen uttalat är det en ovillkorlig föratsättning för
förvaltningsdomstolsreformen att mellaninstansen får tillräcklig slagkraft för
att tillfredsställande svara för den slutiiga rättskipningen i det övervägande
antalet mål. Utskottet ansluter sig d"ärför till departementschefens
uppfattning att det är nödvändigt att bygga ut och förbättra den nuvarande
kammarrättsorganisationen i såväl kvantitativt som kvalitativt hänseende.

Enligt propositionens
förslag skall det i fortsättningen firmas två

s. 16 Kontrollera mot PDF

KU 1971:36 16

kammarrätter,
den ena i Stockholm med Svealand utom Värmland samt Norrland, Östergötland och
Gotland som domkrets och den andra i Göteborg med återstoden av landet som
domkrets. Stockholmskammarrätten föreslås omfatta nio avdelningar, varav två
föreslås förlagda till Sundsvall. Göteborgskammarrätten föreslås omfatta sex
avdelningar. Avdelningarna föreslås organiserade efter hovrättsmönster med en
kammarrättslagman som ordförande och i princip ordinarie kammarrättsråd som
övriga ledamöter.

I
dessa delar har åtskilliga motionsyrkanden framställts. Lokaliseringen till
Göteborg av en ny kammarrätt för södra och västra Sverige kritiseras i motionen
1971: 1393 ur lokaliseringspolitiska synpunkter. Enligt motionären bör aiman
förläggning av den nya kammarrätten övervägas. Frågan om kammarrättsverksamhet
i Sundsvall tas upp i motionerna 1971: 1392, 1394 och 1395. I två av motionerna
(1392 och 1395) begärs att den nya kammarrättsorganisationen skall tillföras
en tredje, självständig kammarrätt främst för Norrland med säte i Sundsvall.
I motionen 1971: 1394 yrkas avslag på förslaget att förlägga en
kammarrättsfilial till Sundsvall. I stället bör enligt motionärerna utredas
möjligheterna att hälla kammarrättsting i Norrland. Slutligen uttrycks i
motionerna 1971: 1390 och 1394 farhågor för att den nya kammarrättsorganisationen
inte skall kunna byggas upp och få erforderlig slagkraft under den tid som
återstår till årsskiftet. I båda motionerna yrkas därför att riksdagen nu
fattar beslut om den nya organisationen men skjuter på ikraftträdandet ett år,
dvs. till den 1 januari 1973.

Utskottet
delar departementschefens uppfattning att den nya kammarrättsorganisationen
inte bör koncentreras till en enda plats. En uppdelning på två enheter, därav
en i Stockholm, som departementschefen föreslår framstår därvid enligt
utskottets mening som en lämplig lösning i nuläget. Det fiims visserligen
åtskilliga skäl som talar för att inrätta också en tredje kammarrätt, för
Norrland. Denna skulle emellertid åtminstone till en början knappast kunna
omfatta mer än två avdelningar. Att bilda en administrativt självständig
kammarrätt av så begränsad storlek torde särskilt innan tillräcklig erfarenhet vurmits av reformens allmäima
verkningar inte kunna tillstyrkas. Utskottet kan därför inte ansluta sig till
motionsyrkandena om inrättande redan nu av en särskild fristående
Norrlandskammarrätt. I stället bör propositionens förslag om förläggning till
Sundsvall av två avdelningar av kammarrätten i Stockholm godtas. Därigenom bör
enligt utskottets mening kunna uppnås åtskilliga av de fördelar som en egen
kammarrätt skulle innebära för Norrland. Genom anknytningen till den stora
Stockholmskammarrätten bör det också vara möjligt att på ett
tillfredsställande sätt bemästra de praktiska svårigheter i skilda hänseenden
som kan uppkomma under de första åren efter reformens ikraftträdande. Så snart
erfarenheter av den nya kammarrättsorganisationen vunnits, bör enligt

s. 17 Kontrollera mot PDF

KU
1971:36 17

utskottet
förutsättningarna att omvandla filialen till en självständig kammarrätt för
norra Sverige prövas.

Av
det sagda framgår att utskottet avstyrker yrkandet i motionen 1971: 1394 om
avslag på propositionens förslag i fråga om filialbildning i Sundsvall.

Att
den kammarrätt som skall ha södra och västra Sverige till domkrets förläggs
till Göteborg är enligt utskottets mening riktigt. Härigenom får den nya
karmnarrätten en ur såväl rent geografisk som befolk-ningsmässig synpunkt
central förläggning i domkretsen. En förläggning till Göteborg bör även vara
ägnad att underlätta en tillfredsställande rekr}ering till den nya
kammarrätten. Utskottet kan därför inte tillstyrka förslaget i motionen 1971:
1393 om utredning rörande lokaliseringen av den nya kammarrätten.

De
olägenheter som är förenade med nuvarande balansläge och väntetider i
regeringsrätten är så framträdande att reformen av
för-valtningsdomstolsorganisationen enligt utskottets mening bör komma till
stånd så snart som möjligt. Det är givet att en så genomgripande reform
fordrar ett noggrant förberedelsearbete. Utskottet är också medvetet om att
ett ikraftträdande redan vid årsskiftet 19711972, som föreslås i
propositionen, kan komma att medföra svårigheter i skilda hänseenden. Med
hänsyn till det förberedelsearbete som redan utförts och under förutsättning
att hithörande frågor prioriteras i erforderlig utsträckning bör det likväl
enligt utskottets mening vara möjligt att klara en tillfredsställande
uppbyggnad av den nya kammarrättsorganisationen i Stockholm och Göteborg under
tiden fram till årsskiftet. Utskottet konstaterar att propositionens förslag
vad gäller Sundsvall endast innehåller en målsättning att
kammarrättsverksamhet skall börja där den 1 januari 1972. Utskottet föratsätter
att så sker endast om de särskilda problem som kan vara förenade med
filialbildningen då vunnit en tillfredsställande lösning. Är så inte fallet
bör förläggningen av filialverksamhet till Sundsvall ske vid en senare
tidpunkt.

Med
hänsyn till vad utskottet sålunda anfört avstyrker utskottet yrkandet i
motionerna 1971: 1390 och 1394 om uppskov till den 1 januari 1973 med reformens
genomförande.

Enligt
propositionens förslag bör man vid utformningen av den nya organisationen i
huvudsak kunna bygga på nu gällande regler i fråga om bl. a. ledamotsantal per
avdelning och domförhet. Detta inneb"är bl. a. att kammarrätt även efter
reformens genomförande vid avgörande av mål normalt kommer att bestå av tre
yrkesdomare. I motionen 1971: 1391 sägs, att det är betydelsefullt att lekmän beredes
möjlighet att medverka i r"ättskipningen i den nya
kammarrättsorganisationen och att detta bör gälla i första hand barnavårds- och
nykterhetsvårdsmålen.

Frågan
om lekmannainflytandet i domstolarna har varit aktuell vid de senaste årens
riksdagar. 1969 beslöts sålunda en reform av de allmänna

s. 18 Kontrollera mot PDF

KU 1971:36 18

underrättemas
organisation som påtagligt förstärkte lekmannainfljtan-det i underrätt.
Principbeslutet vid 1970 års riksdag om inrättande av länsrätter för att på
länsplanet avdöma bl. a. administrativa barnavårds- och nykterhetsvårdsmål
innebär bl. a. att ett starkt lekmannainflytande införs på ett helt nytt
område. Länsr"åttsreformen avses tr'äda i kraft den 1 juli 1971. Härigenom
tillgodoses önskemålen om lekmannainflytande på den administrativa
rättskipningen i underinstansen. Ett lekmannainflytande i kammarrätt kan
visserligen inte anses ha samma betydelse som i imderinstansen. Skäl kan dock
anföras för införande av en lekmannarepresentation även i kammarrätt.
Åtskilliga praktiska svårigheter är emellertid förenade med införande av en
ordning med nämnd eller annat lekmannainflytande i kammarrätt. Ett slutiigt
sfåll-ningstagande till frågan kräver enligt utskottets mening ytterligare utredning
och bör ske först sedan erfarenheter vunnits av bl. a. länsrättsreformen.
Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till att departementschefen i
propositionen 1971:45 angående fullföljd av talan till högsta domstolen m. m.
inte anser sig kunna utan ytteriigare utredning ta ställning till frågan om
lekmannamedverkan vid rättskipningen i hovrätt. I propositionen förklarEir
departementschefen att han avser att vid senare tillfälle ta upp frågan om
formerna för ett utredningsarbete på bl. a. detta område.

Av
det sagda framgår att utskottet inte är berett att nu tillstyrka en ordning med
lekmannamedverkan i rättskipningen i kammarrätt. Utskottet förats"ätter
emellertid att frågan upptas till övervägande i samband med bedömningen av det
aviserade utredningsarbetet för hovrättemas vidkommande.

Utöver
det nu sagda har utskottet inte funnit anledning till erinran eller eljest till
något uttalande med anledning av propositionens förslag till
förvaltningsdomstolsreform. Inte heller vad gäller förslagen till ny
förfarandelagstiftning för förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar
och till nya regler för kompetensfördelningen mellan regeringen och
förvaltningsdomstolarna har utskottet funnit anledning till erinran eller
särskilt uttalande. Även i övrigt lämnar utskottet propositionens förslag utan
erinran.

Hemställan

Utskottet hemställer att riksdagen

1.
med avslag på motionerna 1971:
1390 och 1971:1394, båda såvitt nu är i fråga, antar det i propositionen 1971:
30 framlagda förslaget till lag om allmänna förvaltningsdomstolar (nr 1),

2.
avslår motionerna 1971: 1390
och 1971: 1394 såvitt de avser tidpunkten för de föreslagna reformemas
ikraftträdande och inte behandlats under 1,

s. 19 Kontrollera mot PDF

KU 1971:36 19

3.
förklarar motionerna 1971: 1392
och 1971: 1395, i vad de avser inrättande av en kammarrätt i Sundsvall,
besvarade med vad utskottet anfört,

4.
förklarar motionen 1971: 1391
besvarad med vad utskottet anfört,

5.
med avslag på motionen 1971:
1389 antar 36 § i det i propositionen 1971: 30 framlagda förslaget till
förvaltningsprocesslag (nr 3),

6.
antar förslaget till
förvaltningsprocesslag i vad det ej behandlats under 5,

7.
antar övriga i propositio.nen
1971:30 för riksdagens beslut framlagda författningsförslag (nr 2 och 4124),

8.
i skrivelse till Kungl. Maj:t
anmäler, att riksdagen inte funnit anledning lill erinran mot de för
riksdagens yttrande i propositionen 1971:30 framl.agda författningsförslagen
(nr 125137),

9.
godkänner de i
statsrådsprotokollet den 12 mars 1971 förordade rikilinjerna för
organisationen av regeringsrättens kansli-och föredragandeorganisation,

10.
bemyndigar Kungl. Maj:t att
inr"ätta en ordinarie tjänst för chef för regeringsrättens kansli med
beteckningen r,

11.
med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag och med avslag på motionen 1971: 1393 beslutar att en kammarrätt i
Göteborg inrättas den 1 januari 1972,

12.
med bifall till Kungl. Maj;ts
förslag och med avslag på motionen 1971: 1394 i vad den inte behandlats under
1 och 2 godkänner de i statsrådsprotokollet den 12 mars 1971 förordade
riktlinjerna för kammarrättsorganisationen i övrigt,

13.
bemyndigar Kungl. Maj:t att
inrätta en ordinarie tjänst för president i kammarrätten i Göteborg med
beteckningen o,

14.
med bifall till Kungl. Maj;ts
förslag och med avslag på motionerna 1971: 1392 och 1971: 1395, båda
motionerna i vad de inte behandlats under 3, bemyndigar Kungl. Maj:t att den 1
januari 1972 inrätta dels nio ordinarie tjänster för kammar-rätlslagman med
beteckningen o i utbyte mot nio sådana tjänster för kammarrättsråd och
divisionsordförande i kammarrätten i Stockholm, dels sex ordinarie tjänster
för kammarrättslagman med beteckningen o i kammarrätten i Göteborg,

15.
bemyndigar Kungl. Maj:t att den
1 januari 1972 inrätta tjänster för kammarrättsråd i Co 1 i kammarrätterna till
det antal som förordats i statsrådsprotokollet den 12 mars 1971,

s. 20 Kontrollera mot PDF

KU
1971:36 20

16. för budgetåret 1971/72 under andra huvudtiteln anvisar

a)
till
Regeringsrätten ett förslagsanslag av 5 900 000 kr.,

b)
till
Kammarrätterna ett förslagsanslag av 13 200 000 kr.

Stockholm den 13 maj 1971

På konstitutionsutskottets vägnar

GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i
Luttra (c). Adamsson* (s), Nelander (fp), Henningsson (s), Hernelius* (m),
Johansson i Trollhättan (s). Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), Werner i
Malmö (m), Bergqvist (s), Gustavsson i Ängelholm (s), Molin (fp), Olsson i
Sundsvall (c) och Wictorsson (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar
Larsson i Luttra (c), Nelander (fp), Hernelius (m), Pettersson i Örebro (c),
Werner i Malmö (m), Molin (fp) och Olsson i Sundsvall (c), vilka anfört:

Den i propositionen föreslagna
omorganisationen av förvaltningsrättskipningen innebär, att möjligheten till
prövning i regeringsrätten praktiskt taget inskränks till mål av
prejudikatbildande karaktär samt till mål där skäl för resning föreligger eller
där målets utgång i kammarrätten beror på grovt förbiseende eller grovt
misstag. Detta är enligt vår mening en alltför drastisk begränsning av
fullföljdsrätten till högsta instans. Ytterligare någon möjlighet till
ändringsdispens borde därför med hänsyn till den enskildes rättssäkerhet
öppnas. Detta kan ske i enlighet med det förslag som framförts i ett särskilt
yttrande av en ledamot av lagrådet och som innebär en smärre justering av 36 §
i förslaget till förvaltningsprocesslag. Ändringen innebär att det också i
andra fall än de ovan nänrnda skall vara möjligt att medge prövningstillstånd
om intresset av enhetlighet i rättstillämpningen och hänsynen till den
enskildes rättstrygghet med styrka talar för en sådan fullföljd.

Med anledning av vad vi här anfört anser vi att utskottet
under 5 bort hemställa

att riksdagen

5. med förklaring att riksdagen
inte kunnat i oförändrat skick anta 36 § i det i propositionen 1971: 30
framlagda förslaget till förvaltningsprocesslag (författningsförslag nr 3) för
sin del i anledning av moftionen 1971: 1389 antar 36 § i nämnda förslag
med den ändringen att paragrafen erhåller följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts förslag

Utskottets förslag

36 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prövningstillstånd
meddelas,

1.
om det är av vikt för ledning
av rättstillämpningen att frågan prövas av regeringsrätten eller

2.
om det föreligger
synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att grund för resning föreligger
eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende
eller grovt misstag.

Om prövningstillstånd meddelas i ett av två eller
flera likartade mål, som samtidigt föreligger till bedömande, får
prövningstillstånd meddelas även i övriga mål.

Meddelar
regeringsrätten prövningstillstånd för viss fråga, får domstolen pröva även
annan fråga som besvären avser.

Prövningstillstånd
meddelas,

1. om
det är av vikt för ledning

av rättstillämpningen att frågan

prövas av regeringsrätten eller

2. om
grund för resning före

ligger, om målets utgång i kam

marrätten uppenbarligen beror på

grovt förbiseende eller grovt miss

tag eller om eljest synnerliga skäl

föreligger att målet prövas av re

geringsrätten.

Om
prövningstillstånd meddelas i ett av två eller flera likartade mål, som
samtidigt föreligger till bedömande, får prövningstillstånd meddelas även i
övriga mål.

Meddelar
regeringsrätten prövningstillstånd för viss fråga, får domstolen pröva även
annan fråga som besvären avser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Svanski Reproduktiont AB, Sthim t971

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.