Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om skyldighet för kommunstyrelse att redovisa icke slutbehandlade motioner

1971 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:KU40, Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om skyldighet för kommunstyrelse att redovisa icke slutbehandlade motioner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets
betänkande nr 40 år 1971 KU 1971:40

Nr 40

Konstitutionsutskottets
betänkande i anledning av motion om skyldighet för kommunstyrelse att redovisa
icke slutbehandlade motioner.

Motionen

I detta betänkande behandlas motionen 1971: 5 av
herr Sjöholm (fp) om skyldighet för kommunstyrelse att redovisa icke
slutbehandlade motioner.

Hemställan
avser: »att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t begära förslag till
sådant tillägg i kommunallagen att kommunstyrelsen ålägges att vid ett
sammanträde varje år med kommunfullmäktige redovisa samtliga ännu icke
slutbehandlade motioner och det aktuella förhållandet beträffande dessa».

I motionen anförs att till skillnad mot ordningen
för motioners behandling i riksdag och landsting kan i kommunfullmäktige
motioner lämnas obesvarade under åtskilliga år och inte sällan bli helt
inaktuella. Principen bör enligt motionären vara att alla motionsyrkanden skall
prövas utan onödig tidsutdräkt. En viss garanti mot alltför kraftig för-halning
skulle, anser motionären, ligga i en bestämmelse som ålägger kommunstyrelsen
att vid visst sammanträde med fullmäktige lämpligen det sista under året
redovisa det aktuella läget beträffande samtliga ännu icke besvarade motioner.

Gällande
ordning m. m.

Såsom motionären framhåller fiims det f. n. inga
bestämmelser som tvingar kommunfullmäktige att inom viss tid behandla väckta
motioner. I 18 § kommunallagen (1953: 753) sägs endast att »kommunfullmäktige
skola meddela beslut i ärenden, som hänskjutits till dem av högre myndighet,
ävensom i fråga, som väckts genom framställning av kommunstyrelsen eUer annan
kommunal nämnd eUer genorh motion av fullmäktig». Vidare kan nämnas
bestämmelserna i 19 och 21 §§ om be-redningstvång för ärenden som skall avgöras
av fullmäktige. Några bestämmelser som föreskriver redovisning inför
kommunfullmäktige av de aktuella beredningsförhållandena för ej slutbehandlade
motioner finns ej heller. Däremot har i många kommuner utbildats en praxis att
i årliga s. k. balanslistor förteckna och inför fullmäktige redovisa samtilga
före en viss tidpunkt väckta och ännu ej slutbehandlade motioner. I detta sammanhang
brukar ofta förekomma beslut om avskrivning av motioner

1
Riksdagen 1971. 4 saml. Nr 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

KU 1971: 40 2

vars
syfte uppfyllts eller som i övrigt blivit inaktuella. Enligt vad utskottet
inhämtat överväger också kommunförbundet att vid utarbetandet av s. k.
normalarbetsordning för kommunfullmäktige rekommendera bestämmelser om årlig
redovisning inför fullmäktige av oavgjorda ärenden. Slutligen kan här erinras
om det pågående arbetet inom den 1970 tillkallade utredningen rörande
lagteknisk översyn av kommunallagarna m. m. Detta syftar till att göra denna
lagstiftning enklare och mera enhetlig. I detta sammanhang har därför inte
övervägts att föreslå införande i kommunallagarna av här ifrågasatta
bestämmelser.

För
riksdagens och landstingens vidkommande är ordningen för motioners behandling
lagreglerad. En redogörelse för vad som därvid gäller kan ha visst intresse
för den nu behandlade frågan.

Beträffande
riksdagen gällde intill år 1949 att varje ärende måste avgöras vid samma
riksdag varunder det väckts. Genom grundlagsändringar nämnda år infördes
emellertid bestämmelser i RO § 58 om bl. a. uppskov med ärendens behandling.
Dessa regler innebär att riksdagen kan till annan session eller till
nästföljande riksdag uppskjuta behandlingen av ärende, som ej berör riksstaten.
Vidare kan ytterligare uppskov beslutas, dock skall ärendet avgöras senast
under nästföljande riksdag. Uppskov till nästföljande riksdag må ej beslutas
under år då ordinarie val till riksdagen förrättas. Om det meddelas förordnande
om nyval enligt RF § 108 förfaller beslut om uppskov. Införandet av dessa
uppskovsregler åsyftade att ge riksdagen dels en möjlighet att rationellt
fördela arbetet mellan olika sessioner, dels ett maktmedel mot regeringen om denna
inte respekterar de stadgade propositionstiderna.

För
landstingens vidkommande gäller fortfarande att ärenden inte kan uppskjutas
från ett landstingsmöte till ett annat. I 21 § landstingslagen (1954: 319)
sägs bl. a. att »rätt att väcka förslag vid landstingsmöte tillkommer
landstingskommunens förvaltningsutskott och annan dess nämnd, ledamot av
landstinget samt länsstyrelsen». Huvudregeln är härvid att förslag skall ha
inlämnats tUl landstingets kansli senast två månader före mötets hörjan, men landstinget
kan, då synnerliga skäl därtill föranleder, till behandling även uppta förslag
som väckts senare, dock sist på mötets första dag. Bestämmelserna torde
innebära att landstinget skall behandla förslag som väckts i rätt tid. Om
anstånd med ärendes behandling stadgas i 31 §, där det sägs att om minst en
tiondel av de närvarande förenar sig därom, skall med ärendets vidare
behandling anstå, dock ej utan landstingets medgivande längre än till nästa dag
då sammanträde hålls. Bordläggning får endast med vanlig röstövervikt beslutas
mera än en gång i samma ärende.

Tidigare
riksdagsbehandling av niirliggande fråga

Vid 1966 års riksdag väcktes ett motionspar (I: 250
och II: 322) med hemställan om utredning av frågan om
skyldighet för kommunala full-

s. 3 Kontrollera mot PDF

KU 1971: 40 3

mäktigeförsamlingar
att bereda och avgöra hos dem väckta frågor inom viss föreskriven tid.
Utskottet (KU 1966: 23) fann att något riksdagens initiativ i den berörda
frågan inte erfordrades och avstyrkte därför motionerna. I sitt av riksdagen
godkända utlåtande anförde utskottet härvid bl. a. följande:

Det är enligt utskottets mening otvivelaktigt, att
vissa missförhållanden förekommer hos de kommunala fullmäktige i form av
alltför långa beredningstider. Att väckta ärenden slutbehandlas inom rimlig tid
är ett självfallet önskemål. Emellertid är det utskottets uppfattning, att en
tillfredsställande ordning i berörda hänseende bör kunna åstadkommas utan
lagstiftningsåtgärder. Tydliga strävanden har sålunda framkommit, bl. a. genom
de kommunala förbunden, för att komma till rätta med missförhållanden av
angiven art. På flera håll har sålunda berednings-tiderna begränsats genom
interna föreskrifter, balanslistor etc. Man bör enligt utskottets mening kunna
förvänta, att dessa strävanden kommer att fortsätta, så att en allmän kommunal
praxis utbildas. Utskottet vill också peka på den kommunala revisionens
betydelse i sammanhanget.

Ulskottet

Enligt vad utskottet inh"ämtat har i allt fler
kommuner utbildats en praxis att årligen inför fullmäktige redovisa alla ännu
icke slutbehandlade motioner och det aktuella beredningsförhållandet för
dessa. En ofta begagnad metod har härvid varit att i fullmäktiges arbetsordning
införa bestämmelser härom. Utskottet har vidare inhämtat att kommunförbundet
överväger att införa sådana bestämmelser i den s. k. normalarbetsordning för
kommunfullmäktige som är under utarbetande inom förbundet. En sådan
rekommendation från kommunförbundets sida kommer uppenbarligen att i hög grad
tillgodose det i förevarande motion uttalade önskemålet att begränsa
beredningstidema för motioner. Utskottet vill i detta sammanhang även peka på
den kommunala revisionens betydelse och erinra om möjligheterna att med
utnyttjande av interpellations- och frågeinstitutet påskynda visst ärendes
behandling. Med hänsyn tUl anförda förhållanden anser utskottet det inte vara
påkallat med ett initiativ från riksdagens sida i anledning av motionen.

Utskottet hemställer
därför

att riksdagen avslår
motionen 1971: 5.

Stockholm
den 2 november 1971 På konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON

Närvarande:
herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c). Adamsson* (s), Nelander
(fp). Henningsson (s), fra Thunvall (s), herrar Boo (c), Johansson i
Trollhättan (s). Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), Andersson i Stockholm*
(s), Wemer i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s). Norrby i Akersberga (fp) och
Schött (m).

*
Ej n"ärvarande vid justeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

TRYCKERIBOLAGET
IVAR HOGSTR Ö M AB. STOCKHOLM 1S71

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.