Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner angående insyn i kommunala bolag och stiftelser

1971 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:KU41, Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner angående insyn i kommunala bolag och stiftelser

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets
betänkande nr 41 år 1971 KU 1971:41

Nr 41

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner
angående insyn i kommunala bolag och stiftelser.

1 detta betänkande behandlas motionerna

1971:103 av herr Helén m.fl. (fp) i den del hemställan
avser insyn i kommunala bolag och stiftelser;

1971:114 av herr Bohman m.fl. (m) såvitt avser hemställan
under punkt 7 i den del den omfattar insyn i kommunala bolag; samt

1971:540
av herr Molin m. fl. (fn).

Hemställan avser i motionen 1971
;103 i nu aktuell del: "att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhåller att förslag framläggs till former för

vidgad
insyn i de----- kommunala bolagen, liksom i de kommunala

stif
telsef öre tagen ";

i
rnotionen 1971:114 i nu aktuell del: "att riksdagen i skrivelse till

Kungl.
Maj:t måtte hemställa att Kungl. Maj;t 7. överlämnar

motionen
till utredningen om den kommunala demokratin för beaktande i syfte att fördjupa
den kommunala demokratin"; samt

i motionen 1971:540: "att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj;t hemställer om förslag till former för en förbättrad insyn i och
kontroll av de kommunala bolagen och stif telsef öretagen".

Motionen 1971:103 i här behandlad
del har övertagits från näringsutskottet.

Frågans tidigare behandling

Vid 1969 års riksdag väcktes en motion med hemställan om utredning av
frågan om tillämpning på kommunala bolag av interpellationsinstitutet och
reglerna om proportionella val. Motionen behandlades under höstsessionen. I
sitt utlåtande över motionen (KU 1969:40) lämnade utskottet en fyllig
redogörelse för gällande rätt och tidigare reformförslag till vilken här
hänvisas.

Svenska kommunförbundets styrelse avgav yttrande över
motionen och anförde med hänvisning till kommunalrättskommitténs betänkande
Kommunala bolag (SoU 1965:40) - bl. a. följande:

Den föreslagna ökade insynen i
bolagsverksamheten genom interpellationsinstitutet skulle enligt styrelsens
mening endast få ett mycket begränsat värde eftersom de kommunala organen
saknar direkt inflytande på sådana avgöranden som i bolagen ankommer på stämman
och styrelsen. Beträffande förslaget att införa bestämmelser om proportionellt
val vid val av styrelse till kommunalt bolag är att märka att bolagets styrelse
regelmässigt utses av stämman och att kommunen som aktieägare i bolaget inte
kan representeras vid stämman av mer än ett ombud.

Riksdagen 1971.4 saml. Nr 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

KU 1971:41 2

Visserligen medger aktiebolagslagen (77 § andra stycket)
att viss annan ordning tillämpas vid val av ledamöter i styrelsen men samtliga
ledamöter kan aldrig utses i sådan ordning. Det synes under angivna
förhållanden inte vara möjligt att på ett meningsfullt sätt genomföra förslaget
om införande av proportionella val vid val av bolagsstyrelse. Då vidare de av
motionären berörda frågorna torde böra lösas i ett större sammanhang, lämpligen
på grundval av de synpunkter och förslag som framlagts i
kommunalrättskommitténs ovannämnda betänkande, anser sig styrelsen böra
avstyrka motionen.

Utskottets yttrande, bakom vilket
stod tio ledamöter (4 fp, 3 c, 3 m), var av följande lydelse:

Kommunal verksamhet genom särskilda
juridiska personer aktiebolag, stiftelser m, m. - har fått ökad omfattning
och betydelse. Genom att verksamheten drivs i sådan form sker en
avkommunalisering av den. Kommunens inflytande över finansieringen minskas och
sambandet med den kommunala ekonomin i övrigt försvagas. De kommunala organen
får försämrade insyns- och kontrollmöjligheter. Detta gäller trots att bolagens
och stiftelsernas styrelser i de flesta fall uteslutande består av kommunala
förtroendemän. Dessa är funktionärer hos de särskilda rättssubjekten och i
denna egenskap inte kommunala förtroendemän.

Interpellationsinstitutet är ett viktigt medel för
fullmäktige i kommunerna att vid sidan av revisionen kontrollera nämndernas
förvaltning och få information om denna. Det tramstår som otillfredsställande
att de delar av kommunens verksamhet som drivs genom särskilda rättssubjekt och
som ofta är av stor ekonomisk betydelse nästan helt skall falla utanför
fullmäktiges kompetens och därigenom vara i motsvarande mån oåtkomliga för
interpellation och debatt i fullmäktige.

Ledamöter i styrelser för kommunala bolag och stiftelser
utses ofta på proportionella grunder. Undantag förekommer emellertid. 1 de
kommunala nämnderna representeras de pohtiska partierna i överensstämmelse med
styrkeförhållandena i fullmäktige. Detsamma bör vara regeln för de särskilda
juridiska personernas styrelser.

Med hänsyn till vad nu anförts anser utskottet att den
utredning varom hemställs i motionen bör komma till stånd. Utredningen bör även
avse kommunala stiftelser.

Utskottet hemställde att riksdagen
skulle anhålla hos Kungl. Maj;t om utredning av frågan om på vilket sätt
interpellationsinstitutet och reglerna om proportionellt val skulle kunna göras
fillämpliga på kommunala bolag och stiftelser.

Tio ledamöter (alla s) ansåg i en reservation att
utskottet bort avstyrka motionerna med följande yttrande:

Kommunal verksamhet genom bolag och
andra särskilda rättssubjekt är vanligt förekommande. Vid sådana
verksamhetsformer minskar kommunens formella insyns- och kontrollmöjligheter. 1
praktiken är dock kommunens inflytande i de särskilda rättssubjekten betydande.
Det görs blott gällande i andra former än vid nämndförvaltning. Genom
föreskrifter i bolagsordningen och stiftelseurkunden eller genom avtal med de
särskilda rättssubjekten kan kommunen dessutom öka sitt formella inflytande i
viss utsträckning.

Möjligheterna att använda det kommunala
interpellationsinstitutet är starkt begränsade, när det gäller verksamhet som
bedrivs genom särskilt rättssubjekt. En vidgning av institutets
tillämpningsområde skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

KU 1971:41 3

medföra omfattande förändringar i gällande lagstiftning,
som inte skulle stå i proportion till de fördelar som skulle utvinnas.

Ledamöter i styrelser för kommunala bolag och stiftelser
väljs ofta proportionellt. Som kommunalrättskommittén framhållit i ovannämnda
betänkande kan man knappast införa en direkt bestämmelse om alt sådana
funktionärer i olika hänseenden skall anses som förtroendemän. Den skulle
genombryta och splittra systemet med särskilda rättssubjekt.

Frågor, som anknyter till kommunernas formella inflytande
och möjligheter till insyn och kontroll vid kommunal verksamhet genom särskilda
rättssubjekt, förtjänar uppmärksamhet. Utskottet anser emellertid inte de i
motionen anvisade vägarna vara ägnade att i någon nämnvärd utsträckning öka
kommunens inflytande i de särskilda rättssubjekten. 1 likhet med Svenska
kommunförbundet anser utskottet, att det inte är lämpligt att, pä sätt föreslås
i motionen, utreda två delfrågor inom denna omfattande problematik särskilt.
Dessa måste ses i ett större sammanhang.

Efter voteringar i båda kamrarna
biföll riksdagen reservationens hemställan om avslag på motionen.

Även vid 1970 års riksdag väcktes
motioner med likartat syfte angående styrelseval till och insyn i kommunala
bolag och stiftelser. Innan motionerna behandlades av riksdagen tillkallades
enligt bemyndigande den 20 mars 1970 utredningen om den kommunala demokratin,
1 direktiven för utredningen tas särskilt upp bl. a. formerna för insyn och
inflytande i kommunala bolag och andra särskilda rättssubjekt. I denna del
anförs följande:

En kartläggning av hithörande
problem har gjorts av kommunalrättskommittén i betänkandet Kommunala bolag
(SOU 1965:40) och i remissyttrandena över detta. Denna kartläggning bör tjäna
som utgångspunkt för nya överväganden i belysning av erfarenheter som vunnits
sedan betänkandet avgavs. Åtgärder som nu har berörts torde i allmänhet kunna
vidtas utan lagändringar. De sakkunniga bör emellertid oavsett förslagens
karaktär göra en fullständig redovisning av åtgärder som enligt de sakkunnigas
uppfattning lämpligen bör komma i fråga. En sådan redovisning bör kunna bli
värdefull för den allmänna debatten och för överväganden i kommunerna i frågor
om stärkandet av den kommunala demokratin i den egna kommunen.

Konstitutionsutskottet anförde i
sitt utlåtande (KU 1970:28) över 1970 års motioner:

Sedan förevarande motioner väcktes
har regeringen meddelat direktiv för en beslutad utredning om översyn av den
kommunala demokratin. Utredningens huvuduppgift blir att undersöka
möjligheterna till ett vidgat och fördjupat medborgerligt engagemang i den
kommunala verksamheten. Direktiven tar särskilt upp bl. a. formerna för insyn
och inflytande i kommunala bolag och andra särskilda rättssubjekt. Det kan
förutsättas alt de frågor som aktualiserats i motionsyrkandena kommer att bli
föremål för utredningens överväganden utan att något särskilt initiativ från riksdagens
sida behöver tas. 1 detta läge finner utskottet ej skäl till någon riksdagens
åtgärd i anledning av förevarande motioner, såvitt nu är aktuellt.

Utskottet hernställde enhälligt att
riksdagen skulle anse motionerna besvarade med vad utskottet anfört. Riksdagen
följde utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

KU
1971:41 4

Motionerna

Motionen 1971:103 hänvisar
beträffande motiveringen till motionen 1971:86, vari anförs att själva valet av
juridisk form för verksamheten inte kan tillåtas fungera som en genväg förbi
den centrala frågan om medborgarnas effektiva inflytande. Motionärerna föreslår
några av följande lösningar:

En restriktivare praxis i fråga om
tillkomsten av kommunala bolag och stiftelser. Ett uttryckligt e;rkännande av
offentlighetsprincipens giltighet, preciserat i bolagsordningen för de
kommunala företag där vägande hinder inte kan resas, En tredje företagsform,
avsedd för kommunala företag, av ungefär den modell som kommunalrättskommittén
skisserade i sitt betänkande år 1965. - Tillträde till bolagsstämmorna för
kommunfullmäktiges ledamöter, Krav pä fylligare offenthg redovisning.

Även de stiftelseägda kommunala
företagen bör enligt motionärerna underkastas en prövning från samma
utgångspunkter.

I motionen I 97 1 ;114 anförs under rubriken Insyn i
kommunala bolag;

Ett annat allt vanligare sätt att
undandra viktig kommunal verksamhet offentlighetens ljus är att överföra
kommunal verksamhet i bolagsform. Det kan inte vara rimligt att göra aktiebolag
av kommunala elverk, vatten- och avloppsverk och andra verksamheter av allmän
servicekaraktär, 1 kommunallagen bör stadgas antingen att sådana inrättningar
inte får göras till aktiebolag eller också att kommunägda bolag med
monopolställning och allmän servicekaraktär skall vara underkastade samma
offenthg-hetsregler som statliga och kommunala myndigheter.

1 motionen 1971:540 belyses de
problem som tas upp i motionen 1971:86 ytterligare. För att öka
kommunfullmäktiges insyn i bolagens verksamhet föreslås alt kallelse till
bolagsstämma skall utgå till samtliga kommunfullmäktige och att bolagsstämmorna
ges ett rikare innehåll med möjlighet för de närvarande att slälla frågor.
Vidare föreslås att interpellationsinstitutet skulle kunna användas även för
kommunägda bolag på sådant sätt att ordförande i sådant bolags styrelse skulle
ha skyldighet att inför fullmäktige besvara interpellation om bolagets
verksamhet. Kontinuerlig information om bolagens verksamhet bör lämnas till kommunstyrelsens
ledamöter. Beträffande revisionen av de kommunala bolagen föreslås att
kommunens ordinarie revisorer får rätt att granska räkenskaperna eller alt
speciella revisorer utses att granska alla helt eller delvis kommunägda bolag.
Slutligen föreslås att val av styrelseledamöter i bolagen bör göras av
kommunfullmäktige och föreberedas av kommunens valberedning.

Inhämtat yttrande

Utskottet har berett
Svenska kommunförbundet tillfälle att avge yttrande över motionerna.
Förbundet anför;

s. 5 Kontrollera mot PDF

KU 1971:41 5

Såsom konstitutionsutskottet
framhöll i sitt utlåtande 1970:28 över de vid 1970 års riksdag väckta
motionerna om styrelseval till och insyn i kommunala bolag och stiftelser har
den tillsatta utredningen om översyn av den kommunala demokratin enligt sina
direktiv bl. a. fått i uppgift att behandla formerna för insyn och inflytande i
kommunala bolag och andra särskilda rättssubjekt varför något särskilt
initiativ från riksdagens sida därför icke behöver tas.

Såvitt styrelsen kunnat finna har sedan detta uttalande
gjordes några nya eller ändrade förhållanden icke inträffat som skulle motivera
en annan syn på de nu aktuella problemen. Med åberopande av vad
konstitutionsutskottet anförde i sitt utlåtande 1970:28 får därför styrelsen
hemställa, att motionerna icke måtte föranleda annan åtgärd än att de för
beaktande överlämnas till utredningen om den kommunala demokratin, något som ju
också yrkats i motionen 1971 ;114.

1 ett särskilt uttalande anförde
tre ledamöter att styrelsen enligt deras mening borde ha kraftigt understrukit
vikten av att de synnerligen väsentliga frågorna om ökad insyn och förbättrad
kontroll av de kommunala bolagens verksamhet snarast löstes. Riksdagen bör på
sätt motionärerna föreslagit uppdraga åt utredningen om den kommunala
demokratin att snarast framlägga förslag i dessa delar.

Utskottet

Frågor om insyn i kommunala bolag
har behandlats av riksdagen i anledning av motioner vid såväl 1969 som 1970 års
riksdag. Utredningen om den kommunala demokratin, som tillkallades år 1970, har
enligt sina direktiv bl. a. till uppgift att göra en fullständig redovisning av
åtgärder som lämpligen bör komma i fråga beträffande insyn och inflytande i
kommunala bolag och andra särskilda rättssubjekt. Såsom ulskottet uttalade i
sitt utlåtande över 1970 års motioner kan det förutsättas att de frågor som
aktualiserats i motionsyrkanden i ämnet kommer att bli föremål för utredningens
överväganden utan att någol särskilt initiativ från riksdagens sida behöver
tas. Då delfrågan om kommunala bolag nära sammanhänger med övriga frågor om
kommunal demokrati som utredningen överväger, bör den inte särbehandlas. På
anförda skäl hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionerna
1971:103 och 197 1 ;114, båda såvitt nu är i fråga, samt motionen 197 1 ;540.

Stockholm den 2 november 1971

På konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i
Luttra (c), Adamsson* (s), Nelander (fp). Henningsson (s), fru Thunvall (s),
herrar Johansson i Trollhättan (s). Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c),
Andersson i Stockholm* (s), Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s).
Fiskesjö (c), Schött (m) och Molin (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KU 1971:41

Reservation

av herrar Nelander (fp), Werner i
Malmö (m), Schött (m) och Molin (fp), vilka ansett att utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse;

"Den kommunala verksamheten bedrivs i stigande
omfattning i form av bolag eller stiftelser. Detta är en i vissa avseenden
nödvändig utveckling Den ökade bolagsbildningen medför emellertid samtidigt
vissa från demokratisk synpunkt mindre önskvärda konsekvenser. Fullmäktiges
möjligheter till insyn i och kontroll av bolagsverksamheten är mindre än i
fråga om verksamhet som bedrivs av kommunala nämnder och styrelser.

Ett flertal åtgärder kan vidtas för att öka den
demokratiska styrningen och kontrollen av de kommunala bolagen och
stiftelserna. Kommunfullmäktige kan ges rätt att delta i bolagsstämmorna
(motsvarande) och där ställa frågor om verksamheten. Möjlighet kan öppnas att i
fullmäktige rikta interpellation också till ordförande i kommunalt bolag eller
kommunal stiftelse. Kommunens ordinarie revisorer kan ges rätt att granska
även bolagens och stiftelsernas räkenskaper. Val av styrelseledamöter i dessa
organ kan göras av kommunfullmäktige och beredas av dess valberedning. Dessutom
kan bolagens och stiftelsernas information till kommunfullmäktige och till
allmänheten på'olika sätt förbättras.

Det är angeläget att dessa möjligheter till en förbättrad
insyn i de kommunala bolagens och stiftelsernas verksamhet snarast blir föremål
för övervägande och att resultaten av dessa överväganden delges riksdagen i
form av förslag till lagändringar.

Utskottet
hemställer

att riksdagen med anledning av
motionerna 1971:103 och 1971; ] 14, båda såvitt nu är i fråga, samt motionen
197 1:540 i skrivelse till Kungl. Maj;t hemställer om förslag lill riksdagen om
former för en förbättrad insyn i och kontroll av de kommunala bolagen och
stiftelserna."

Goteborgs Offseltryckeri AB, SthIm 71.503 S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.