Nr 42: Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion angående budgetarbetet inom nybildad kyrklig samfällighet; Nr 43: Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om rätt för kyrkoförsamling att bevilja anslag till mission och u-landshjälp
1971 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:KU42, Nr 42: Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion angående budgetarbetet inom nybildad kyrklig samfällighet; Nr 43: Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om rätt för kyrkoförsamling att bevilja anslag till mission och u-landshjälp
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets
betänkanden nr 42-43 år 1971 KU 1971
42-43
Nr 42
Konstitutionsutskottets
betänkande i anledning av motion angående budgetarbetet inom nybildad kyrklig
samfällighet.
Motionen
I detta betänkande behandlas motiöneri 1971:'537 av
fru Jonähg m.fl. (c).
Hemställan
avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär utredning och ändring
av församlingsstyrelselagen» enligt vad som anges i motionen.
Motionen
överensstämmer i sak helt med en framställning 1970 till Kungl. Maj:t om
budgetarbetet i nybildad kyrklig samfällighet från styrelsen för Svenska
kyrkans församlings- och pastoratsförbund. För denna framställning redogörs
nedan i ett särskilt avsnitt. Motionärerna anser att frågan bör närmare utredas
av kommunalrättskommittén.
Gällande
ordning
Enligt 1 § lagen om församlingsstyrelse (LFS)
utgörs de kyrkokommunala enheterna i första hand av församlingarna. För
samverkan mellan församlingarna möjliggör lagen bildande av kyrkliga samfälligheter
(3 §).
En
kyrklig samfällighet är ett särskilt kommunalrättsligt subjekt med egen
beskattningsrätt. Samfälligheten kan vara legal eller särskilt bildad.
Pastorat, som består av två eller flera församlingar, utgör normalt legal
samfällighet för vården av pastoratets angelägenheter. En sådan samfällighet
kan få vidgade uppgifter genom Konungens förordnande därom. För förordnande
fordras församlingarnas samtycke eller att åtgärden finnes vara påkallad av
betydande allmänt behov. Förordnandet innebär att samfälligheten äger vårda
även annan församlingsangelägenhet av ekonomisk natur. Samfälligheten kan vara
total, dvs. omfatta samtliga ekonomiska förvaltningsangelägenheter, eller
partiell, så att den omfattar endast en eller flera särskilda ekonomiska
angelägenheter. För ordnande och bildande av kyrklig samfällighet kan under
nyss angivna förutsättningar meddelas med avseende även på församlingar, som
inte tillsammans utgör ett pastorat.
För
kyrkokommunerna har möjligheten att sammangå i kyrklig; samfällighet
utnyttjats i stor utsträckning. Det behov av samgående i större
1
Riksdagen 1971. 4 saml. Nr 4243
KU 1971:42 2
kommunala
enheter, som för de borgerUga kommunernas vidkommande lett till
kommunindelningsreformerna 1952 och 1962, har nämligen för kyrkokommunerna i
praktiken tillgodosetts genom bildande av kyrkliga samfälligheter. Den gamla
församlingsindelningen har därvid lämnats i huvudsak orubbad. I sammanhanget
kan erinras om att lagen (1957: 281) om kommunalförbund inte kan tillämpas med
avseende på kyrklig kommun. Det må vidare noteras, att sammanläggningsdelege-rade
inte kan utses i samband nied ändring i ecklesiastik indelning. Beslutanderätten
enligt ny indelning innan den trätt i kraft utövas av de äldre fullmäktige.
Bildas genom indelningsändring ny församling, finns inget organ som företräder
den nya församlingen innan nya fullmäktige valts. Förhållandet konstaterades i
prop. 1969: 129 (ändringar i kommunallagstiftningen), men något förslag till
ändrad ordning framlades inte.
Beslutanderätten
i kyrklig samfällighet utövas av kyrkofullmäktige (i s. k. total kyrklig
samfällighet) eller församlingsdelegerade (6 § LFS). Ledande förvaltningsorgan
i kyrklig samfällighet är samfällig-hetens kyrkoråd (63 § LFS). Innan
beslutande organ valts, saknar nybildad samfällighet företrädare.
Enligt
7 § LFS äger Konungen meddela särskilda föreskrifter om till-lämpningen av
lagen med avseeinde på kyrklig samfällighet. Med stöd av detta stadgande
meddelas ofta vissa föreskrifter i samband med beslut om bildande av kyrklig
samfällighet. Sådant beslut innehåller regelmässigt en bestämmelse om
ikraftträdande vid kalenderårsskiftet närmast efter beslutets meddelande.
Val av kyrkofullmäktige för nybildad kyrklig samfällighet sker under
år då allmänna kommunalval skall förrättas tredje söndagen i oktober månad (11
§ 1 mom. kommunala vallagen). Annat år sker valet på sön- eller helgdag som
bestäms av länsstyrelsen (2 mom.). Enligt praxis utsätts detta val regelmässigt
till dag under hösten.
Skyldighet
att årligen upprätta en utgifts- och inkomststat för det nästföljande
kalenderåret föreskrivs för församling i 68 § LFS. Jämlikt 69 § samma lag skall
förslag till utgifts- och inkomststat uppgöras av kyrkorådet före september
månads utgång och föregås av samråd med kommunens styrelse. Motsvarande gäller
enligt 81 § LFS beträffande kyrklig samfällighet.
Enligt LFS 16 § 2 mom. andra stycket fastställes
församlingens utgifts- och inkomststat vid sammanträde med kyrkofullmäktige i
oktober månad. Stadgandet äger motsvarande tillämpning beträffande fullmäktige
eller församlingsdelegerade i kyrklig samfällighet (33 § resp. 41 § LFS).
För debitering och uppbörd av beslutad
församlingsskatt skall församling Dch kyrklig samfällighet ofördröjligen delge
vederbörande kommun beslut om fastställande av utgifts- och inkomststat (83 §
LFS).
KU 1971: 42 3
Kommunens
styrelse skall därefter underrätta länsstyrelsen och vederbörande lokala
skattemyndighet.
Som
antytts i den föregående redogörelsen är den kyrkokommunala
samfällighetsbildningen ett institut som saknar direkt motsvarighet med
avseende på de borgerliga kommunerna. Behovet av större enheter tillgodoses
där i stället genom bildande av kommunalförbund eller genom ändring i
kommunindelningen. I samband med förordnande om ändring i kommunal indelning
äger Konungen föreskriva, att beslutanderätten i kommunen enligt den nya
indelningen skall utövas av sammanlägg-ningsdelegerade till dess
indelningsändringen träder i kraft (19 § kommunala indelningslagen). Närmare
bestämmelser härom finns i lagen (1965: 596) om kommunala
sammanläggningsdelegerade. Sammanlägg-ningsdelegerade kan som fömt nämnts
inte utses i samband med ändring i ecklesiastik indelning.
Pastoratsförbundets
framställning 1970
I en framställning till Kungl. Maj:t den 2 juli
1970 anhöll styrelsen för Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund
(pastoratsförbundet) om vissa ändringar i LFS. Framställningen tog bl. a.
sikte på frågan om budgetarbete i nybildad kyrklig samfällighet. I denna del anfördes
i framställningen följande:
Enligt 3 § förordnar Konungen om bildandet av
kyrkliga samfälligheter; totala eller partiella.
Under
senare år har antalet samfällighetsbildningar ökat kraftigt och denna ökning
kan väntas fortgå i hastigare takt under 1970-talet bl. a. som en konsekvens av
storkommunbildningarna.
Församlingsstyrelselagen
saknar bestämmelser om hur budgetarbetet skall bedrivas inför den första stat,
som skall fastställas för en nybildad samfällighet. Lagen om kommunala
sammanläggningsdelegerade är icke tillämplig vid kyrkliga
samfällighetsbildningar, vilka för övrigt icke är att hänföra till
indelningsändringar.
Enligt
7 § församlingsstyrelselagen äger visserligen Konungen meddela erforderliga
föreskrifter om tillämpningen av lagen med avseende å kyrkliga samfälligheter,
men detta torde icke kunna innebära att Konungen vid beslutet om
samfällighetsbildningen kan föreskriva kyrkokommunala
sammanläggningsdelegerade.
Kyrkofullmäktigevalen
för en nybildad total samfällighet skall äga rum tredje söndagen i oktober
månad dvs. innevarande år den 18 oktober. 'Vid sammanträde före utgången av
december månad skall sam-fällighetens kyrkoråd väljas.
Redan
vid sammanträde i oktober månad skall utgifts- och inkomststaten för
nästkommande år fastställas. Det är icke praktiskt genomförbart att efter ett
fullmäktigeval tredje söndagen i oktober ett kyrkoråd skall hinna väljas,
sammanträda, bereda och framlägga förslag till utgifts- och inkomststat för att
fastställas av de nyvalda fullmäktige före oktober månads utgång.
Då
det gäller partiella samfälligheter föreligger ytterligare ett led i
beslutsförfarandet enär församlingarnas nyvalda fullmäktige först skall
1*
Riksdagen 1971. 4 saml. Nr 4243
KU 1971: 42 4
välja
församlingsdelegerade innan dessa senare kän utse det samfällda kyrkoråd, som
skall bereda och framlägga förslag till den utgifts-och inkomststat som skall
fastställas av de nyvalda församlingsdelegerade.
På
grund av nu angivna omständigheter har de i samfällighetsbild-ningarna
engagerade församlingarna hittills måst överlåta budgetarbetet till en
samarbetskommitté utan legala befogenheter. Det förslag till den blivande
samfälligheteiis utgifts- och inkomststat, som denna samarbetskommitté
utarbetar måste sedan för att få någon slags formell sanktion gå tillbaka
till samtliga församlingars och eventuella flerförsamlingspastorats
beslutandeorgan för samstämmiga beslut.
Det nu angivna
beslutsförfaraiidet är uppenbart otillfredsställande.
Det
är önskvärt att antingen församlingsstyrelselagen tillföres bestämmelser som
möjliggör bildandet av en samfällighetens budgetberedning eller dylikt som har
till uppgift att utarbeta förslag till utgifts- och inkomststat att
fastställas av de nwalda fullmäktige eller församlingsdelegerade så snart
dessa kan sammanträda, eller också att lagen om kommunala
sammanläggningsdelegerade göres tillämplig jämväl på kyrkliga
samfällighetsbildningar.
Kammarkollegiet har den 2 juni 1971 till chefen för
utbildningsdepartementet avgett begärt remissyttrande över pastoratsförbundets
framställning. I yttrandet tillstyrker kammarkollegiet i princip bifall till
framställningen. Frågan bör enligt kammarkollegiets mening lösas genom
ändringar i LFS och kommunala indelningslagen samt genom utfärdande av en ny
lag om kyrkliga församlingsdelegerade. Härigenom skulle möjliggöras att
beslutanderätten i nybildad eller ändrad kyrklig samfällighet samt i församling
enligt ny indelning kan utövas av sammanläggningsdelegerade till dess den nya indelningen
träder i kraft. Kammarkollegiets yttrande innehåller förslag till ny
lagreglering, sorh ansluter sig till gällande lagstiftning om,kommunala
sammanläggningsdelegerade.
Kungl.
Maj:t har ännu inte fattat beslut med anledning av pastorats-förbundets
framställning.
Utskottet
I förevarande motion erinras om att den senaste
kommunindelnings-reformen fått som följd bl. a. bildandet av ett stort antal
nya kyrkliga samfälligheter. Motionärerna önskar få till stånd sådan
komplettering av gällande kyrkokommunal lagstiftning att det blir rriöjligt att
utse organ som kan företräda nybildad kyrklig samfällighet under tiden från det
beslut fattats om dess bildande till dess beslutet träder i kraft. De erinrar
därvid bl. a. om att lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade möjliggör en
sådan ordning med avseende på nybildad borgerlig kommun.
De
i motionen uttryckta önskemålen överensstämmer helt med vad som begärts av
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund i en
KU 1971: 42 5
framställning
till regeringen 1970. Denna har remissbehandlats och kammarkollegiet har
därvid tillstyrkt att lagstiftningsåtgärder vidtas i framställningens syfte.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer regeringen att snarast uppta frågan till
slutlig prövning. Avsikten är därvid att förslag till eventuellt erforderliga
lagändringar skall kunna föreläggas riksdagen i proposition under våren 1972, 1
detta läge torde det inte föreligga skäl till någon riksdagens åtgärd i anledning
av motionen. Utskottet hemställer därför
att riksdagen avslår
motionen 1971: 537.
Stockholm
den 2 november 1971
På
konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON
Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s).
Adamsson* (s), Nelander (fp). Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo
(c). Mossberg (s), Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist
(s). Fiskesjö (c). Norrby i Akersberga (fp), Schött (m), Olsson i Sundsvall (c)
och Wictorsson* (s).
*
Ej närvarande vid justeringen.
KU 1971: 43
Nr 43
Konstitutionsutskottets
betänkande i anledning av motion om rätt för kyrkoförsamling att bevilja anslag
till mission och u-landshjälp.
Motionen
I detta betänkande behandlas motionen 1971: 557 av
herr Werner i Malmö m. fl. (m).
Hemställan
avser: »att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa om förslag syftande till
att svensk kyrkoförsamling skall erhålla rätt att bevilja anslag till svenska
kyrkans mission och u-landshjälp».
I
fråga om motiveringen hänvisar utskottet till motionen.
Gällande
regler och deras bakgniind
Enligt 2 § lagen (1961: 436) om församlingsstyrelse
äger församling »att själv vårda sina angelägenheter, såvitt icke handhavandet
därav enligt denna lag eller särskild författning tillkommer annan». Med församlingens
angelägenheter avsts enligt samma paragraf frågor om »a) anskaffande av och
vård om kyrka, begravningsplats, församlingshus, tjänstebostäder och annan för
kyrkligt ändamål avsedd egendom; b) åtgärder till främjande av gudstjänstliv
och kyrklig förkunnelse i övrigt samt av kristen verksamhei: bland barn och
ungdom, ålderstigna, sjuka och andra, som äro i behov av omvårdnad; samt c)
avlöningsförmåner åt präst, kyrkomusiker och annan personal».
Av
förarbetena till församlingsstyrelselagen (SOU 1957: 15, prop. 1961: 70, KU
1961: 16) framgår att syftet med den i lag givna kompetensregleringen är att
ange ramen för den verksamhet, som församling äger driva eller stödja med
utdebiterade medel. Genom att anlita frivilliga bidrag har församling
möjlighet att verka utanför de gränser som dragés upp i
församlingsstyrelselagen. Verksamheten får dock inte till sin natur vara
främmande för församlingslivet.
I
förarbetena framhålles som en allmän grundsats att verksamheten måste vara
knuten till den egna församlingen och således vara av lokal natur.
Departementschefen uttalade i propositionen, att av denna regel följde att
anslagsgivning till rikskyrklig verksamhet eller till verksamhet inom stiftets
ram eller inom annan församling än den egna i princip ansågs otillåten. Regeln
var dock inte undantagslös. Om verksamheten bedrevs utom den egna församlingen
men fullföljde syften, som låg
KU 1971:43 7
inom
ramen för den allmänna kompetensregeln och direkt eller indirekt var till gagn
för församlingens arbete, förelåg i allmänhet inte något hinder att främja
verksamheten med utdebiterade medel.
Vad
gällde tillämpningen av regleringen på olika konkreta fall anförde
departementschefen bl. a. att han anslöt sig till uttalanden av
för-samlingsstyrelsekommittén att det internationella ekumeniska arbetet och
den yttre missionen inte hade sådant samband med församlingens egna
angelägenheter att församlingen kan stödja verksamheten med skattemedel. 1
sitt av riksdagen godkända utlåtande (KU 1961: 16) biträdde
konstitutionsutskottet departementschefens uttalanden om den lokala
begränsningen av församlings kompetens.
Frågans
behandling vid 1968 och 1970 års kyrkomöten
Både 1968 och 1970 års kyrkomöten behandlade
motioner vilkas syfte överensstämde med den nu förevarande.
Med
anledning av de vid 1968 års kyrkomöte väckta motionerna framhöll
kyrkolagsutskottet (betänkande nr 19) att behovet av ökad internationell
inriktning och förbättrad insikt om u-ländernas problem under de senaste åren
framstått allt klarare. Utskottet erinrade om att krav på konkreta åtgärder
kommit till uttryck vid världskyrkomötet i Uppsala. Inom utskottet hade ingen
meningsskiljaktighet rått om kyrkans ansvar för en utvidgad internationell
solidaritet och en energisk insats mot nödsituationen i u-länderna. Utskottet
ansåg emellertid allvarliga principiella hinder möta mot den föreslagna
utvägen att begära ändring av 2 § lagen om församlingsstyrelse och anförde i
denna del följande:
Reglerna om församlings kompetensområde i 2 § lagen
om församlingsstyrelse korresponderar med motsvarande bestämmelser i kommunallagen
och landstingslagen, som även för de borgerliga kommunernas del stadgar en
begränsning till kommunens angelägenheter. Upprätthållandet av denna
begränsning står i nära samband med 'den väsentliga principen om kommunal
självstyrelse inom de av lagen uppdragna gränserna.
Utskottet
biträder visserligen uppfattningen att den internationella hjälpverksamheten,
med hänsyn till de oerhört stora behov det här rör sig om, icke kan baseras
enbart på frivilliga bidrag utan att skattemedel erfordras. Sådana medel bör
emellertid uttagas vid den statliga beskattningen, som är mera utformad för
fördelning; efter bärkraft än den kommunala beskattningen och som möjliggör en
central och effektiv planering av de beviljade medlens användning. För den
dämtöver förekommande hjälpverksamheten synes de frivilliga insatserna vara
den rätta vägen.
I enlighet med utskottets hemställan avslog
kyrkomötet de ifrågavarande motionerna.
Vid
1970 års kyrkomöte hänvisade kyrkolagsutskottet (betänkande hr 17) till
frågornas behandling 1968. Enligt utskottets mening var de
KU 1971:
43 8
principiella skäl som föranledde utskottet att då avstyrka
åtgärder för ändring av lagen om församlingsstyrelse oförändrade. Utskottet avstyrkte
därför de i saken väckta motionerna (nr 40 och 73). Två ledamöter avgav blank
reservation. Efter voteringar hernställde emellertid kyrkomötet med anledning
av motionerna.hos Kungl. Maj:t (skr. nr 43) om sådan ändring i lagen, orn
församlingsstyrelse att församling erhöll kompetens att bevilja anslag till
internationellt bistånds- och utvecklingsarbete och i begränsad ornfattning
till svenska kyrkans mission. Kyrkomötets hemställan innehöll även en
anhållan om att Kungl. Maj:t måtte inrätta och fastställa stadgar för en
Svenska kyrkans fond för internationellt arbete.
Det genom kyrkomötets skrivelse väckta ärendet är
fortfarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning.
Svenska kyrkans missionsstyrelse m. m.
Med anledning av vad sorn anförs i
motionen må antecknas följande uppgifter.
Enligt sin av Kungl. Maj:t utfärdade stadga nu gällande
fastställd den 17 juni 1970 med gUtighet fr. o. m. den 1 oktober 1970, SFS
1970: 484 skall Svenska kyrkans missionsstyrelse bedriva den mission utomlands
som ankommer på svenska kyrkan (1 §). Enligt 2 § åligger det missionsstyrelsen
särskilt bl. a. att med medel och personal bistå kyrkorna på styrelsens
tidigare missionsfält i Asien och Afrika samt de andra kyrkor som anhåller om
sådant bistånd. Under rubriken »Ekonomi» stadgas i 8 § att varje år på
trettondagen och på tredje söndagen skall upptas rikskollekt till fi;ämjande av
missionsstyrelsens verksamhet. Utöver de båda sålunda påbjudna rikskollekterna
upptas årligen ytterligare en rikskollekt i detta syfte. Kollektinkomsterna
uppgick 1969 till sammanlagt 7 981450 kr. f övrigt utgjordes intäkterna 1969
främst av gåvomedel av skilda slag, tillsEimmans uppgående till över 8 milj.
kr.
1947 bildades Lutherska världsförbundets svenska sektion.
Sektionen är organ för svenska kyrkan i dess, samarbete med Lutherska världsförbundet.
En huvudsaklig uppgift är att insamla, förvalta och fördela medel till
mellankyrkligt stöd, katastrofhjälp och utvecklingsbistånd. Detta arbete
bedrivs under namnet Lutherhjälpen. Sektionen har ett represen-tantskap, som
utses av stiftsråden, biskopsmötet och vissa centrala kyrkoorgan. Styrelsen
utses av biskopsmötet och representantskapet. Sedan flera år är Lutherhjälpen i
fråga om de insarnlade medlens omfattning landets största frivilliga
hjälporganisation. Räkenskapsåret 19691970 uppgick de kontanta inkomsterna
till över 38 rnilj. kr. Därtill kom materiell hjälp till ett värde av ca 6
milj. kr.
I detta sammanhang må slutligen antecknas, att enskilda
organisationer kan få bidrag av styrelsen för internationell utveckling (SIDA)
för
KU 1971: 43 9
u-landsbistånd.
Sådant bidrag har de senaste åren utgått bl. a. till svenska kyrkans mission.
Utskottet
Gällande reglering av den kommunala kompetensen
förutsätter i princip att kommunal verksamhet skall vara knuten till kommunen
och sålunda av lokal natur. Detta gäller även med avseende på kyrklig kommun.
Med hänsyn härtill kan det inte anses falla inom kyrklig kommuns kompetens att
bevilja anslag av utdebiterade medel till mission eller u-landshjälp. I
förevarande motion hemställs nu att församling skall medges sådan rätt.
Motionen
överensstämmer till sitt syfte helt med en framställning till regeringen i
saken av 1970 års kyrkomöte. Enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen att
ta ställning tiU denna framställning i samband med prövningen av det betänkande
om den kommunala kompetensen, som kommunalrättskommittén väntas avlämna inom
kort. Enligt utskottets mening bör den också lämpligen prövas med beaktande av
kommunalrättskommitténs förslag till kommunal kompetensreglering i stort. Det
torde därför inte föreligga skäl till någon riksdagens åtgärd i anledning av
motionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår
motionen 1971: 557.
Stockholm
den 2 november 1971
På
konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON
Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson
i Luttra (c). Adamsson* (s), Nelander (fp). Henningsson (s), fru Thunvall (s),
herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan (s). Mossberg (s), Pettersson i Örebro
(c), Andersson i Stockholm* (s), Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s).
Norrby i Akersberga (fp) och Schött (m).
*
Ej närvarande vid justeringen.
Särskilt
yttrande
av
herr Werner i Malmö (m):
Kristen mission och diakoni har sin grund i
evangelierna och hör därför till en kyrkas äktkristna livsyttringar. Svenska
kyrkans uppgift att bedriva mission är fastslagen i Kungl. Maj:ts stadga för
Svenska kyrkans missionsstyrelse. Den diakonala verksamheten, som syftar till
omsorg om hela människan, är för kyrkan lika självklar som missionen. 1 kampen
mot nöd och underutveckling Ide fattiga länderna måste
KU
1971: 43 10
också
kyrkan aktivt delta. Varje församling har del i ansvaret för kyrkans
uppgifter, också vad gäller mission och diakonal verksamhet. Det framstår
därför som orimligt, att kyrklig församling enligt gällande kompetensreglering
saknar rätt att med skattemedel stödja kyrkans eget arbete i främmande land.
K L Beckmans Tryckerier AB. Stockholm 0106191
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.