Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motion om proportionella val inom kommunala organ
1971 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:KU44, Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motion om proportionella val inom kommunala organ
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets
betänkande nr 44 år 1971 KU 1971:44
Nr 44
Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motion
om proportionella val inom kommunala organ.
Motionen
1 detta betänkande behandlas
motionen 1971:545 av herrar Olsson i Sundsvall och Stridsman (båda c).
Hemställan avser att "riksdagen i skrivelse,till
Kungl. Maj;t anhåller alt utredningen om den kommunala demokratin får i uppdrag
att utreda frågan om utvidgning av rätten att begära proportionella val att
gälla samtliga val som företas av landsting och kommunfullmäktige samt val som
företas av styrelser och nämnder, utsedda av landsting och kommunfullmäktige".
Motionen behandlar frågan om
proportionell fördelning mellan partierna vid val till samtliga organ som
utses av kommuner och landsting. Särskilt namnes val av heltidsengagerade
förtroendemän, av ordförande och vice ordförande i nämnder och styrelser samt
av arbetsutskott inom dessa. Vidare namnes val av valnämnd och valdeputerade,
av nämndemän vid domstolar samt slutligen val av ledamöter i lokal
taxeringsnämnd.
Gällande bestämmelser
För flertalet av de val, som
förrättas av de kommunala församlingarna, gäller enligt bestämmelser i de ohka
kommunallagarna - vilka på denna punkt är likalydande att de skall vara
proportionella, om det begäres av minst sä många väljande, som motsvarar det
tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer
valet avser, ökat med 1. Om det förfarande som i sådant fall skall iakttas
stadgas i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting,
kommunfullmäktige m. m.
Bestämmelser i ämnet återfinns i 22 § kommunallagen
(1953:753), 32 § landstingslagen (1954:319) och 25 § lagen om
församlingsstyrelse (1961:436). De är tillämpliga på val av kommunstyrelse,
förvaltningsutskott och kyrkoråd samt av nämnder för handhavande av särskilda
förvaltnings- och verkställighetsbestyr (s. k. fakultativa nämnder). Vidare
gäller de i fråga om val av revisorer och revisorssuppleanter, av särskilda
beredande organ med minst två ledamöter, av församlingsdelegerade och, i
Stockholm, suppleanter för dessa. Motsvarande föreskrifter finns också för val
av åtskilliga nämnder för specialreglerad förvaltning, t. ex. byggnadsnämnd,
socialnämnd och barnavårdsnämnd.
Den särskilda kommunallagen (1957:50) för Stockholm
innehåller i 23 § en bestämmelse, som något avviker från de övriga
kommunallagar-
Riksdagen 1971.4 saml. Nr 44
KU 1971:44 2
nas vad gäller det proportionella valsättets närmare
tillämplighet. Sålunda omfattas varken borgarrådsberedningen eller de
fakultativa nämnderna av stadgandet.
Ordförande och vice ordförande i kommunstyrelse utses
enligt 34 § kommunallagen av kommunfullmäktige bland ledamöterna i kommunstyrelsen.
Bestämmelsen gäller enligt föreskrifter i respektive lagar för val av
ordförande och vice ordförande i bl. a. skolstyrelse, socialnämnd,
barnavårdsnämnd, nykterhetsnämnd, hälsovårdsnämnd, byggnadsnämnd och
brandstyrelse. Däremot bestämmer kommunen själv hur ordförande och vice
ordförande i s. k. fakultativa nämnder skall utses. Vanligen sker val av
samtUga ordförande och vice ordförande vid ett sammanträde med
kommunfullmäktige under hösten före en ny mandatperiods början.
Med stöd av 43 § kommunallagen kan kommunfullmäktige
antaga reglemente för kommunstyrelsen. 1 sådant reglemente må bestämmas att
styrelsen äger delegera beslutanderätt i vissa närmare angivna ärenden till bl.
a. särskild avdelning. Om kommunfullmäktige så beslutar, må även de fakultativa
nämnderna på motsvarande sätt delegera beslutanderätt (45 § andra stycket
kommunallagen). Dessa bestämmelser utgör den formella grunden för arbetsutskott
inom styrelser och nämnder.
Enligt 33 § lagen om val till
riksdagen skall för varje kommun finnas en valnämnd av fem inom kommunen boende
personer. Ordförande och suppleant för honom förordnas av länsstyrelsen medan
de fyra ledamöterna jämte lika antal suppleanter väljes av kommunfullmäktige.
Om kommunen är indelad i valdistrikt, utser valnämnden för vaije valdistrikt
minst fyra personer att som nämndens deputerade vara valförrättare i
distriktet. Valnämnden förordnar en av de deputerade att vara ordförande och
en att vara ersättare för ordföranden.
Beträffande nämndemän vid domstolar
gäller att de enligt föreskrift i 4 kap. 5 § rättegångsbalken utses genom val,
som förrättas av kommunens fullmäktige. Hör till domsaga mer än en kommun,
fördelar rätten antalet nämndemän mellan kommunerna i förhållande till deras
folkmängd. Varje kommun skall dock utse minst en nämndeman. Valen sker i
avsaknad av föreskrift om annat - med enkel röstövervikt, dvs. enligt
majoritetsvalmetod. Då nämndemän skall väljas, skaU rätten göra anmälan därom
till den som har att föranstalta om valet. Nämndeman väljes ' för sex år men
äger avgå efter två år. Valperioderna för nämndemän är inte enhetliga inom en
valkrets.
1 lokal taxeringsnämnd förordnas
enligt föreskrift i 6 § taxeringsförordningen ordförande av länsstyrelsen
medan val av ledamöter verk-stäUes av fullmäktige i vederbörande kommun.
Antalet valda ledamöter i taxeringsnämnd skall utgöra minst tre och högst åtta.
För envar av de valda ledamöterna skall utses en suppleant. Enligt bestämmelser
i 13 § taxeringsförordningen kan till ledamot och suppleant endast utses svensk
medborgare. Vidare stadgas att till ledamöter och suppleanter bör utses redliga
och allmänt aktade personer, som kan antagas besitta nödig insikt
KU 1971:44 3
och erfarenhet. Vid valet skall tillses att om möjligt
personer tillhörande olika inom nämndens verksamhetsområde förekommande
skattskyldiga kommer att tillhöra nämnden samt att såvitt möjligt kännedom om
distriktets olika delar kommer att finnas inom nämnden.
Tidigare behandling
Av de i motionen särskilt nämnda
exemplen på val som för närvarande ej sker proportionellt har riksdagen under
senare år med anledning av motionsyrkanden behandlat val av kommunala
förtroendemän samt nämndemän i domstolar.
Frågan om kommunal- och
landstingsrådens kommunalrättsliga ställning över huvud samt om tillsättande
av dem behandlades av utskottet i utlåtandena 1968:30 och 1969:35.
1 sitt utlåtande 1968:30 redogjorde utskottet för gällande
ordning, pågående utredningsarbete och frågans tidigare behandling. Därefter
anförde utskottet;
Av den föregående redogörelsen har
framgått, att riksdagen under senare tid i skilda sammanhang tagit ställning
till frågor rörande heltids-engagerade kommunala förtroendemän. Det har vidare
nämnts att läns-demokratiutredningen skall verkställa en förutsättningslös
utredning av frågan om minoritetsrepresentation i kommunernas styrelser med
särskilt beaktande av de heltidsengagerade förtroendemännens ställning i kommuner
där mer än en sådan utses. Utskottet vill även erinra om att riksdagen i
samband med årets beslut om partiell författningsreform föreslagit, att
regeringen skall tillsätta en arbetsgrupp med företrädare för de stora
politiska partierna och de kommunala förbunden för att kartlägga
arbetsuppgifterna och dra upp rikthnjerna för en samlad översyn av den
kommunala demokratin. De frågor som sammanhänger med det ökande
heltidsengagemanget av förtroendemän kan inte förbigås i detta sammanhang.
På grund av nämnda förhållanden kan utskottet inte
tillstyrka någon riksdagens åtgärd i anledning av förevarande motioner.
Utskottet hemställde att riksdagen
måtte avslå motionerna. Tre ledamöter (m) reserverade sig. Riksdagen avslog
motionerna.
1 sitt utlåtande 1969:35 hänvisade utskottet till
föregående års utlåtande och hemställde om avslag på motionerna. Tre ledamöter
(m) reserverade sig. Riksdagen följde utskottet.
Frågan om proportionella val av
nämndemän i domstolar har behandlats av utskottet i utiåtandena 1969:34 och
1970:16. Utskottet anförde i sitt utiåtande 1969:34 följande;
Syftet med förevarande motioner är
att proportionell valmetod skall tillämpas vid de kommunala församlingarnas val
av nämndemän till domstolarna. Frågan om lämplig valmetod 'vid nämndemansval
prövades i samband med rättegångsbalkens tillkomst. Tanken på införande av
proportionellt val avvisades dä. Orsaken härtill synes främst ha varit att
denna metod förhindrar en successiv förnyelse av nämnderna, eftersom den
förutsätter att samtliga nämndemän väljs samtidigt genom en valförrättning. Den
successiva förnyelsen ansågs värdefull, eftersom den
KU 1971:44 4
förhindrar täta växlingar i nämndens sammansättning och
medför större kontinuitet i dess arbete.
Den valmetod som nu tillämpas har enligt utskottets mening
inte vållat väsentliga olägenheter. Som framhålles i ett par av motionerna
fördelas nämndemannaplatserna, oaktat regler därom saknas, i allmänhet med
ledning av partiernas styrkeförhållanden. Man bör också som kommunförbundet
anfört i ett yttrande över motionerna - beakta att en nämndemans politiska
åsikt inte har så stor betydelse, eftersom det inte ingår i uppgiften att göra
politiska bedömningar. Det synes viktigare att personer, som har de
erforderliga kvalifikationerna för uppdraget, utses till nämndemän än att
platserna fördelas rättvist mellan partierna. Möjligheterna att rekrytera
lämpliga nämndemän torde vara större vid en successiv förnyelse än om alla
nämndemän skall utses på en gång. Utskottet kan sålunda inte finna bärande skäl
för en övergång till proportionella val av nämndemän och hemställer därför, att
riksdagen avslår motionerna.
1 enlighet med utskottets hemställan avslog riksdagen
motionerna.
1 sitt utlåtande 1970:16 hänvisade utskottet till
föregående års utlåtande och hemställde om avslag på motionerna. Riksdagen
biföll utskottets hemställan.
Riksdagen har även behandlat frågan
om tillämpning av reglerna om proportionellt val på kommunala bolag med
anledning av motioner 1969 . och 1970 (KU 1969:40 och 1970:28). Riksdagen
avslog motionerna båda åren, 1970 med motiveringen att frågan skulle bU föremål
för behandling av den då nyligen tillsatta utredningen om den kommunala
demokratin.
Pågående utredning
Utredningen om den kommunala
demokratin fick 1970 i uppdrag att frän länsdemokratiutredningen överta frågan
om minoritetsrepresentation i kommunernas styrelser och därmed sammanhängande
frågor samt att överväga de heltidsengagerade förtroendemännens ställning i
kommuner där mer än en sådan utses. Länsdemokratiutredningen hade erhållit
dessa uppdrag genom tilläggsdirektiv den 27 maj 1966. Bakgrunden härtill var
att riksdagen begärt detta i enlighet med en hemställan därom av
konstitutionsutskottet (KU 1966:20) med anledning av ett motionspar. 1
direktiven för utredningen (Riksdagsberättelsen år 1971 s. 415) uttalas i denna
del, att spörsmålet om minoritetsrepresentation i kommunernas styrelse och
därmed sammanhängande frågor är av sådan betydelse för utformningen av andra
åtgärder för stärkande av den kommunala demokratin att den bör behandlas med
förtur eller i vart fall parallellt med övriga frågor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
KU
1971:44
Utskottet
Frågan i vilken utsträckning
valsystemet skall vara proportionellt vid val som förrättas av landsting och
kommunfullmäktige är närmast en fråga om rätt till minoritetsrepresentation.
Detta spörsmål har vid tillkallandet av utredningen om den kommunala demokratin
bedömts som sä betydelsefullt att det enligt utredningsdirektiven bör behandlas
med förtur eller i vart fall parallellt med övriga frågor.
Enhgt vad utskottet erfarit kommer utredningen om den
kommunala demokratin att redovisa ett omfattande sakmaterial om kommunal
parlamentarism innan utredningen tar ställning i frågan. Detta material kan
tjäna som underlag för vidare diskussion om olika kommunala styrelseformer.
Motionärernas önskemål bör i väsentliga delar anses vara tillgodosedda härmed.
1 detta läge anser utskottet det inte vara påkallat med något initiativ från
riksdagens sida i anledning av förevarande motion.
Utskottet
hemställer,
att
riksdagen avslår motionen 1971:545.
Stockholm den 2 november 1971
På konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON
Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i
Luttra (c), Adamsson* (s), Nelander (fp), Henningsson (s), fru Thunvall (s),
herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan (s). Mossberg (s), Andersson i
Stockholm* (s), Wemer i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s). Norrby i
Akersberga (fp), Schött (m) och Olsson i Sundsvall (c).
* Ej närvarande vid justeringen.
Särskilt yttrande
av herr Olsson i Sundsvall (c);
Principen för den kommunala självstyrelsen
i vårt land är en form av samregerande mellan de olika i kommimfullmäktige och
landsting representerade partierna. Så länge denna grundprincip gäller är det
väsentligt med garantier för minoritetsrepresentation i samtliga av
kommunfullmäktige och landsting utsedda nämnder och styrelser, liksom bland
ombud m. fl. som utses kommunalt.
1 åtskilliga kommuner träffas överenskommelser mellan
partierna om proportionell fördelning även av poster för vilka proportionellt
val ej kan begäras enligt gällande förordningar. 1 vissa kommuner utnyttjar
däremot majoritetsgruppen möjligheten att utestänga minoritetsgrupperna från
poster, där proportionellt val ej kan begäras. Enligt min uppfattning vore
opaginerad Kontrollera mot PDF
KU 1971:44
det värdefullt att få frågan om utvidgning av rätten att
begära proportionellt val att gälla samtliga val inom kommuner och landsting
allsidigt utredd. Jag förutsätter efter de upplysningar som lämnats att
utredningen om den kommunala demokratin skall behandla dessa spörsmål på ett
tillfredsställande sätt.
G ö teborgs
Offsettryckeri AB, SthIm 71.504 S
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.