Nr 45: Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion angående den kommunala revisionen; Nr 46: Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion angående den kommunala plansekretessen
1971 · 10 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:KU45, Nr 45: Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion angående den kommunala revisionen; Nr 46: Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion angående den kommunala plansekretessen
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets
betänkanden nr 4546 år 1971 KU
1971
4546
Nr 45
Konstitutionsutskottets
betänkande i anledning av motion angående den kommunala revisionen.
I detta betänkande behandlas motionen 1971: 556 av
herr Wennerfors m. fl. (m).
Hemställan
avser: "att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om
utredning av frågor sammanhängande med den kommunala revisionen i syfte att få
till stånd ett effektivare revisionsinstitut".
Gällande
ordning m. m.
Kommunallagarna innehåller vissa allmänna
bestämmelser om den kommunala revisionen. I primärkommun och landstingskommun
skall årligen utses tre eller flera revisorer jämte lika många suppleanter för
granskning av det nästföljande årets förvaltning. Det föreligger inte hinder
mot att utse revisorer för ett eller flera kommunala organ särskilt. Antalet
revisorer måste dock alltid vara minst tre. Åtskilliga kommuner har indelat
förvaltningen i revisionsområden med särskilda grupper av revisorer som
ansvariga för revisionen inom var och en sitt område. För att biträda de
förtroendevalda revisorerna i deras arbete anlitas i stor utsträckning utomstående
expertis. Sådan finns att tillgå bl. a. inom Svenska kommunförbundet och
Sveriges kommunalekonomiska förening.
Revisorerna
har rätt att när som helst inventera de penningmedel och värdehandlingar, som
kommunstyrelsen eller annan kommunal nämnd omhänderhar samt ta del av
räkenskaper och andra handlingar som berör förvaltningen. Revisionen omfattar
de administrativa organens förvaltning i sin helhet, således även den
verksamhet som kommunerna utövar som organ för statiig lokalförvaltning, dvs.
den specialreglerade kommunala verksamheten. I revisorernas befogenhet ingår
emellertid inte att granska fullmäktiges åtgärder.
Revisionsgranskningen
är inte begränsad till en kameral kontroll av att räkenskaperna
redovisningstekniskt sett "är riktigt förda och att utgifter och
inkomster stämmer överens med fattade beslut, ingångna kontrakt osv.
Revisionen skall även avse förvaltningsåtgärdernas lämplighet i allmänhet dvs.
den s. k. sakrevisionen, vari inbegrips åtgärdernas riktighet från kommunal-
och privaträttslig synpunkt. Från sakrevision,
!
P.iksäagen 1971. 4 saml. Nr 4546
KU 1971:45 2
men
inte från redovisningsteknisk granskning, är dock i princip den
specialreglerade kommunala verksamheten undantagen.
Resultatet
av revisorernas granskning skall redovisas i en revisionsberättelse som skall
innehålla uttalande huruvida anmärkning beträffande räkenskapernas förande
eller förvaltningen i övrigt föreligger eller inte. Framställes anmärkning
skall anledningen till denna anges i berättelsen. Revisionsberättelsen skall
också innehålla uttalande av revisorema om ansvarsfrihet för förvaltningen
tillstyrks eller inte.
Motionen
1 motionen framhålls, att den kommunala
verksamheten under de senaste åren förändrats till inriktning och omfattning.
Kommunsammanläggningarna har ändrat själva förutsättningen för den kommunala
verksamheten, vilket bl. a. tar sig uttryck i en successiv förskjutning av
besluts- och verkställighetsansvaret från kommunens styrelse/fullmäktige till
kommunstyrelsens arbetsutskott och till beredningar och tjänstemän.
Förskjutningen är enligt motionärerna ofta välmotiverad men sätter också
revisionsinstitutet i fråga. Det alltmer omfattande arbetet i de kommunala
nämnderna och den interkommunala decentraliseringen försvårar enligt vad som
uttalas i motionen traditionellt revisionsarbete, och i alltför få kommuner kan
revisorerna genomföra en meningsfull sakrevision. Motionärerna understryker att
en utbyggnad och anpassning av revisionsinstitutet till nya förhållanden kan
medverka till att bevara kommuninnevånarnas och fullmäktiges insyn i den
kommunala förvaltningen och därmed väsentligen bli både rättsinstrument och
den kontrollfunktion som ursprungligen avsågs.
Remissyttranden
Utskottet har berett Svenska kommunförbundet och
Svenska landstingsförbundet tillfälle att avge yttranden över motionen.
Från
kommunförbundets och landstingsförbundets styrelser har inkommit yttranden,
dagtecknade den 23 april 1971 resp. den 15 april 1971. Bifall till motionen
avstyrks i båda yttrandena, vilka fogas som bil. 1 och 2 till detta betänkande.
Utskottet
Som uttalas i de båda remissyttrandena över
motionen måste den kommunala revisionsverksamheten fortlöpande anpassas till
ändrade förutsättningar och krav med hänsyn till utvecklingen på det kommunala
området.
Av kommunförbundets
yttrande framgår, att revisionens anpassning
KU 1971:45 3
till den kommunala verksamhetens utveckling
organisatoriskt underlättas genom ändrade reglementen för revisorema. Många
kommuner har indelat förvaltningen i revisionsområden med revisorsgrupper som
ansvariga för revisionen inom var och en sitt område. Härigenom nås en
begränsning av varje revisors uppgift och större möjligheter för revisorerna
till specialisering. För att göra den kommunala revisionen så effektiv som
möjligt anlitar kominunerna i stor utsträckning särskild expertis som biträder
de förtroendevalda revisorerna i det praktiska revisionsarbetet. Kommunförbundet
har i sitt yttrande erinrat om den pågående lagtekniska översynen av
kommunallagarna, vilken syftar till att göra lagstiftningen enklare och mera
enhetlig samt i förekommande fall anpassa bestämmelserna till utvecklingen av
kommunal praxis.
1 likhet med den uppfattning som kommunförbundens
styrelser gett uttryck för i sina yttranden anser utskottet att det f. n.
saknas anledning för riksdagen att ta initiativ till en särskild utredning
belräffande det kommunala revisionsinstitutet.
Utskottet
hemställer
att
riksdagen avslår molionen 1971: 556.
Stockholm den 2 november 1971
På konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON
Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i
Luttra (c), Adamsson'* (s), Nelander (fp), Henningsson (s), fru Thunvall (s),
herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan (s). Mossberg (s), Pettersson i Örebro
(c), Andersson i Stockholm* (s), Wemer i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s),
Schött (m) och Molin (fp).
Ej närvarande vid justeringen.
ti Riksdagen 1971.4 saml. Nr 4546
KU 1971: 45
Bilaga
1
Remissyttrande
av Svenska kommunförbundet
Den
kommunala revisionen
Sedan Svenska kommunförbundet beretts tillfälle att
avge yttrande över motion 556 vid årets riksdag angående den kommunala
revisionen får förbundets styrelse anföra följande.
Kommunallagens
bestämmelser om revision
Formerna för och handhavandet av den granskning,
som kommunala förvaltningar är underkastade, regleras i KL §§ 6366.
Bestämmelserna
i lagen är mycket knapphändiga och allmänt hållna, framförallt vad beträffar
förvaltningsåtgärdernas riktighet och lämplighet, den s. k. sakrevisionen.
Detaljerade metoder för revisionens bedrivande har däremot utvecklats i
praxis. I detta arbete med att ständigt förbättra effektiviteten i den
kommunala revisionen och ge denna en meningsfull inriktning har i synnerhet
kommunförbundet och den på initiativ av dåvarande Svenska stadsförbundet
bildade Sveriges kommunalekonomiska förening aktivt medverkat. Nämnda organisationer
biträder de förtroendevalda revisorerna i det praktiska revisionsarbetet i
kommunerna och bedriver med stöd av erfarenheterna därifrån ett fortlöpande
utvecklingsarbete, som kommer kommunerna till del i form av råd och
anvisningar.
Biträde
av utomstående revisionsinstitut
Av rikets nuvarande 464 kommuner biträds i
revisionsarbetet 347 av kommunförbundet, 81 av kommunalekonomiska föreningen,
medan 10 av de allra största kommunerna har egna revisionskontor och 26 kommuner
löst revisionsfrågan på annat sätt. Av den senare kategorin förbereds inom
några kommuner anslutning till kommunförbundets revisionsservice och några av
dem upphör som självständiga kommuner den 31.12.1973. Efter nämnda datum kommer
såvitt nu kan bedömas högst 15 att stå utanför kommunförbundets
revisionsservice frånsett de kommuner, som inrättat egna revisionskontor.
Kommunemas
behov av hjälp med såväl kvalificerad revision som mer siffergranskningsbetonad
sådan tillgodoses av konsulentsektionen på kommunförbundets kommunalekonomiska
avdelning med ett 50-tal regionalt placerade konsulenter och
revisionsassistenter. Kommunal-ekonomiska föreningens personalinsats för samma
ändamål uppgår till ca 100 fördelade på 10 distrikt. Tillhopa förfogar således
de båda organisationerna för närvarande över ca 150 anställda för
revisionsuppgifter, varav inemot hälften för kvaUficerad revision. De båda
organisationerna har den 17 juni 1970 träffat överenskommelse om att så snart
ske kan åstadkomma en total samordning av revisionsverksamheten. Med början
1971 skall personalresurserna successivt samordnas. Den sålunda efterhand
uppbyggda revisionsfunktionen skall organisatoriskt helt inordnas i
kommunförbundets verksamhet.
KU 1971:
45 5
Av ovanstående redogörelse framgår
att över 90*/o av rikets kommuner anlitar kommunförbundet och
kommunalekonomiska föreningen i revisionsarbetet. De båda organisationerna har
således -vunnit mångårig erfarenhet av hur revisionen i även stora kommuner
och förvaltningar skall tillgå. Denna erfarenhet är av synnerligen stort värde
för de nya större kommuner som bildas vid kommunindelningsreformens
genomförande.
Motionärernas farhågor för att den kommunala revisionen
inte är förberedd och mstad för att möta de ändrade förhållanden, som inträder
efter kommunsammanläggningarna är följaktligen omotiverade. Den delegation av
besluts- och verkställighetsförfarandet, som är nödvändig förutsättning för att
stora förvaltningar skall fungera smidigt, är ingen för revisionen ny företeelse.
Kommunernas anslutning till kommunförbundets och kommunalekonomiska
föreningens revisionsservice utgör en garanti för att de förtroendevalda
revisorerna har tillgång till sakkunnigt biträde med erfarenheter av stora
förvaltningar och deras arbetssätt. Den utbyggnad och anpassning av
revisionsinstitutet till nya förhållanden, som motionärerna efterlyser, pågår
ständigt i det praktiska arbetet.
Kommunsammanläggningarna innebär att förhållandevis fler
kommuner än hittills kommer att utnyttja sakkunnig revisionshjälp. Enligt
styrelsens uppfattning kommer sammanläggningarna av denna anledning att
medföra en effektivare revision än hittills.
Anpassning av revisionens innehåll till ändrade
förutsättningar för den kommunala verksamheten
Revisionsarbetets inriktning och
innehåll förändras successivt. Härtill bidrar inte enbart ändrade
organisations- och verksamhetsformer samt ändrade och vidgade uppgifter för
kommunerna. Uppfattningen om syftet med revisionen förändras också efterhand.
Utvecklingen har kraftigt gått i riktning mot en sak-
eller förvaltningsgranskning. Den inställningen har vidare gjort sig alltmer
gällande, att syftet med denna förvaltningsrevision är att främja
effektiviteten i förvaltningen. Skall detta syfte vinnas är det givet att
inslaget av rådgivande verksamhet i revisionsarbetet måste få en allt större
andel. Detta ställer större krav på revisionen än tidigare. För att kunna
positivt hjälpa förvaltningarna i deras arbete måste revisionen därför
innehålla sakkunniga, som äger stor förtrogenhet med kommunernas rättsliga och
ekonomiska förhållanden. Kommunförbundets revisionsverksamhet är speciellt
inriktad att tillgodose kommunerna med sådan sakkunskap. Förbundets
revisionspersonal får genom sin verksamhet i skilda kommuner och med tillgång
till sakkunnig hjälp från förbundskansliet en samlad överblick och erfarenhet
av hur skilda frågor lämpligen bör lösas. Styrelsen anser den pågående
utvecklingen av revisionen mot en mer meningsfylld och konstmktiv insats mycket
värdefull och helt i linje med den inriktning efter vilken förbundets
revisionsverksamhet bedrivs.
Utöver det direkta biträdet i revisionsarbetet lämnar
förbundet också kommunerna råd och anvisningar i frågor som sammanhänger med
revision samt bedriver utbildnings- och kursverksamhet för de förtroendevalda
revisorerna för att främja deras möjligheter till en aktiv insats.
Revisionsfrågorna sammanhänger dessutom intimt med tilläm-
KU 1971: 45 6
pade
bokförings- och redovisningsmetoder, inom vilket område förbundet bedriver ett
intensivt utvecklingsarbete.
Revisionens
anpassning till den kommunala verksamhetens utveckling underlättas
organisatoriskt genom ändrade reglementen för revisorerna. Många kommuner har
härvid på förslag av kommunförbundet indelat förvaltningen i revisionsområden
med revisorsgrupper som ansvariga för revisionen inom var och en sitt område.
Härigenom nås en begränsning av varje revisors uppgift och större möjligheter
för revisorerna till specialisering. Samordningen av revisorsgruppernas
verksamhet ombesörjs i regel av ett av grupperna bildat revisorskollegium:
Kommunallagens
anpassning till ändrade krav på revisionen
Chefen för civildepartementet erhöll den 20.3.1970
bemyndigande att tillkalla en sakkunnig för en lagteknisk översyn av
kommunallagarna. Enligt bemyndigandet skall översynen ske med syfte att göra
lagstiftningen enklare och mera enhetlig samt i förekommande fall anpassa
bestämmelserna till utvecklingen av kommunal praxis. Arbetet med översynen
pågår.
En
viss anpassning av kommunallagens bestämmelser om revision till den faktiska
utveckling som beskrivits i föregående avsnitt kan följaktligen komma att ske
i samband med den lagtekniska översynen.
Med
hänvisning till vad ovan anförts om den i praktiskt revisionsarbete ständigt
fortgående anpassningen till utvecklingen på det kommunala området och i
avvaktan på resultatet av den pågående lagtekniska översynen av
kommunallagarna anser styrelsen det inte motiverat med någon särskild utredning
i ärendet. Enligt styrelsens mening bör därför motionen inte föranleda någon
åtgärd av riksdagen.
SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Hj Mehr
Rune
Bergsten
opaginerad Kontrollera mot PDF
KU 1971:45
Bilaga
2
Remissyttrande
av Svenska landstingsförbundet
Motion
1971: 556 angående den kommunala revisionen
Med skrivelse den 9 mars 1971 har Svenska
landstingsförbundet beretts tillfälle att avge yttrande över motion 1971: 556
angående den kommunala revisionen. Med anledning härav får landstingsförbundets
styrelse anföra följande.
Bestämmelser
för den kommunala revisionen återfinns i kommunallagarna. Sedan dessa
bestämmelser utformades har, som motionärerna framhåller, en stark utveckling
skett av den kommunala verksamheten. För landstingens vidkommande har denna
utveckling inneburit att nya arbetsuppgifter tillkonunit, att
verksamhetsformerna ändrats och att delförvaltningarna vuxit i storlek och
antal. Detta har i sin tur medfört att revisionens arbetsområde blivit större
och mera komplicerat. Det är därför naturligt att revisionens syften, uppgifter
och inriktning varit och fortfarande är föremål för diskussion.
Styrelsen
vill ifrågasätta om dessa syften bäst främjas genom en mera ingående reglering
lagstiftningsvägen av revisionsarbetet. Landstingslagens bestämmelser om
revisionen har i stort sett inte lagt några hinder i vägen för det ovan
redo-visade utvecklingsarbetet. Detta torde sammanhänga med att lagstiftaren
velat undvika att i detalj binda revisionens organisation och arbetss"ätt.
En sådan handlingsfrihet kan g"ivetvis vara förenad med vissa nackdelar,
om inte landstingen själva förmår att anpassa revisionsverksamheten till
ändrade förutsättningar och krav. Vissa aktuella problem återstår också att
lösa, exempelvis beträffande revisionsområdets storlek, revisionsansvarets
omfattning i samband med den egentliga förvaltningsrevisionen (sakrevisionen)
samt revisionsberättelsens utformning. Vunna erfarenheter talar emellertid
enligt styrelsens mening för, att dessa problem bör angripas i samma ordning
som hittills skett.
Under
hänvisning till vad som ovan anförts får förbundsstyrelsen avstyrka, att en
stathg utredning av frågor rörande den kommunala revisionen nu kommer till
stånd.
Stockholm
den 15 april 1971
SVENSKA LANDSTINGSFÖRBUNDET Torsten Andrée
Bengt
Olsson
opaginerad Kontrollera mot PDF
KU 1971:46
Nr 46
Konstitutionsutskottets
betänkande i anledning av motion angående den kommunala plansekretessen.
1 detta betänkande behandlas motionen 1971: 114 av
herr Bohman m. fl. (m) såvitt avser hemställan punkt 7 i den del den angår den
kommunala plansekretessen.
Hemställan
avser i nu aktuell del: "att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte hemställa att Kungl. Maj:t-- 7. överlämnar motio
nen till utredningen om den kommunala demokratin för bearbetande i
syfte att fördjupa den kommunala demokratin".
Gällande
bestämmelser
Enligt 8 § lagen (1937: 249) om inskränkningar i
rätten att utbekomma allmänna handlingar får hos myndighet uppr"ättade
handlingar i ärende angående uppgörande av ny eller ändrad stadsplan ej ulan
tillstånd av myndighet som handlägger ärendet utiämnas, förrän förslag till
stadsplan blivit tillgängligt för granskning. Såvitt angår hos myndighet i
dylikt ärende upprättade handlingar med beräkningar av fastighetsvärden, äger
myndighet som handlägger ärendet besluta, att sådan handling ej heller efter
nämnda tidpunkt får utlämnas ulan myndighetens tillstånd. Sådan handling fär
dock inte hemlighållas längre än till dess stadsplanen blivit genomförd eller
20 år förflutit från handlingens datum. Motivet till de angivna
sekretessbestämmelserna, sorn är tillämpliga även beträffande bl. a.
generalplan, var risken för att ett för tidigt offentiiggörande av handlingarna
i ett planärende kunde uppmuntra till spekulationer på kommunens bekostnad och
omöjliggöra eller försvåra planens genomförande.
Motionen
I
molionen anförs följande:
Det finns många exempel på en alltför het önskan
att hemligstämpla stadsplanefrågor och därmed också förhindra den insyn och
information som skall lägga grunden för en levande kommunal debatt i planfrågor.
Möjligheten att på ett förberedande stadium hemligstämpla stadsplanefrågor bör
vara en möjlighet, inte en skyldighet. Skälet lill sekretess har varit att
minska riskema för markspekulation. Men i varje
opaginerad Kontrollera mot PDF
KU 1971: 46 9
fall
när det gäller att planera mark, som kommunen redan äger, bortfaller detta
motiv helt. På den punkten borde sekretessen hävas. Hemligstämpel bör
tillgripas endast när risk för markspekulation föreligger inte därför att
experter och förtroendemän finner det bekvämare att arbeta utan insyn.
Frågans
tidigare behandling
Vid 1969 års riksdag förekom ett motionspar
beträffande den kommunala plansekretessen med i princip samma syfte som den
vid årets riksdag. Motionerna behandlades av konstitutionsutskottet (KU 1969:
37), som i sitt utiåtande lämnade en redogörelse för riksdagsbehandlingen av
likartade motioner till 1961 och 1967 års riksdagar. Vidare redovisade
utskottet offentlighetskommitténs (SOU 1966: 60) syn på nämnda sekretessfråga
samt redogjorde för direktiven för den år 1969 tillkallade offentlighets- och
sekretesslagstiftningskommittén samt den året innan tillsatta bygglagutredningen,
vilka båda kommittéer kunde förutsättas komma att behandla frågan om sekretess
kring planärenden.
Utskottet
uttalade för egen del bl. a., att frågan om ökad offentiighet i planärenden
hade stor aktualitet och att berättigade krav hade rests på en ökad insyn i
sådana ärenden och på en vidgad allmän debatt under det kommunala
planläggningsarbetets olika stadier. Utskottet erinrade om att någon skyldighet
för myndigheterna att hemlighålla handlingar i planärenden inte förelåg. Det
fanns således möjlighet att vidga offentligheten i sådana ärenden, vilket
enligt utskottet borde kunna utnyttjas särskilt i de fall då planläggningen
avsåg kommunalägd mark. På grund härav och med hänsyn till det pågående
utredningsarbetet beträffande plansekretessen fann utskottet inte anledning
till något initiativ från riksdagens sida och avstyrkte motionerna. Riksdagen
följde utskottet.
Utskottet
Som utskottet uttalade vid behandlingen av två
motioner till 1969 års riksdag om ökad offentlighet i planärenden är det av stor
betydelse att allmänheten i största möjliga utsträckning får insyn i det
kommunala planläggningsarbetet. Härigenom främjas den allmänna debatten på
detta viktiga område av samhällslivet. Utskottet delar alltså i princip
motionärernas uppfattning i detta hänseende.
Gällande
bestämrnelser om sekretess i planärenden ger de kommunala planmyndigheterna
möjlighet att begränsa insynen i planarbetet. Någon skyldighet att hemlighålla
handlingar i planärenden föreligger emellertid inte. Utvecklingen de senaste
åren synes också ha gått mot en allt större öppenhet i dessa frågor.
Frågan om sekretess i
planärenden kommer att behandlas av såväl
opaginerad Kontrollera mot PDF
KU 1971: 46 10
offentlighets-
och sekretesslagstiftningskommittén som bygglagutredningen. Någon
anledning att i detta läge överlämna frågan även till utredningen om den
kommunala demokratin, som motionärerna föreslår, föreligger inte enligt
utskottets mening. Utskottet hemställer
att riksdagen avslår
motionen 1971: 114, såvitt nu är i fråga.
Stockholm
den 2 november 1971
På
konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON
Närvarande:
herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c), Adamsson* (s), Nelander
(fp). Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan
(s). Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), Andersson i Stockholm* (s), Wemer i
Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Norrby i Akersberga (fp) och Schött (m).
*
Ej närvarande vid justeringen.
MARCUS BOKTR, STHLM I??! 710024
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.