Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets betänkande dels med uppgift på ett vilande förslag till grundlagsändring, avseende regeringsformens bestämmelser om yttrande från lagrådet, dels i anledning av i motion i detta ämne vid årets riksdag

1971 · 7 sidor


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:KU6, Konstitutionsutskottets betänkande dels med uppgift på ett vilande förslag till grundlagsändring, avseende regeringsformens bestämmelser om yttrande från lagrådet, dels i anledning av i motion i detta ämne vid årets riksdag

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets
betänkande nr 6 år 1971 KU 1971: 6

Nr 6

Konstitutionsutskottets
betänkande dels med uppgift på ett vilande förslag till grundlagsändring,
avseende regeringsformens bestämmelser om yttrande från lagrådet, dels i
anledning av motion i detta ämne vid årets riksdag.

Ärendet

Vid 1970 års riksdag antogs som vilande ett förslag
till ändrad lydelse av 87 § regeringsformen, enligt vilket bestämmelserna om
skyldighet i vissa fall för Kungl. Maj:t att inhämta lagrådets yttrande skulle
upphävas. Detta förslag, som framgår av bilaga, anmäls härmed för riksdagen.

Under
den allmänna motionstiden vid årets riksdag väcktes av herr Hernelius (m)
motionen nr 534 med hemställan »att riksdagen förkastar det förra året som
vilande antagna förslaget till ändring i regeringsformen angående lagrådet».
Motionens främsta syfte uppges vara att påminna om att votering kan förväntas i
kammaren. Motionen har av kammaren hänvisats till konstitutionsutskottet.

Utskottet

Utskottet hänvisar beträffande det vilande
grundlagsändringsförslaget till propositionen 1970: 24 och sitt eget betänkande
1970: 20, i vilket utskottet efter lottning tillstyrkte förslaget. Mot
utskottets yttrande anfördes reservation, men riksdagen antog förslaget som
vilande. Den motion i frågan, som väckts vid årets riksdag, avser att
förslaget skall förkastas. Den slutliga behandlingen av vilande förslag till
grundlagsändring innebär enligt riksdagsordningen, att riksdagen efter en anmälan
av konstitutionsutskottet, vilken innebär en expeditionsåtgärd som företas
enligt praxis, utan föreskrift i grundlag eller annan författning på
framställda propositioner beslutar om antagande eller förkastande. Det av
motionären framställda yrkandet kommer under riksdagens prövning redan på
grund av riksdagsordningens föreskrifter och behöver därför inte föranleda
någon särskild åtgärd. Utskottet gör nu ej heller något eget uttalande i fråga
om det vilande förslagets antagande eller förkastande.

Utskottet får

1. anmäla det vilande förslag till ändring av 87
§ jegeringsfor-men som framgår av bilaga till detta betänkande;

Riksdagen
1971. 4 saml. Nr 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

KU 1971: 6 2

2. hemställa att motionen nr 534 under
hänvisning till vad ovan anförts inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm
den 3 februari 1971

På
konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON

Närvarande:
herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c). Henningsson (s),
Hernelius (m), Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Ahlmark (fp). Mossberg
(s), Pettersson i Örebro (c), Andersson i Stockholm (s), Svensson i Eskilstuna
(s), Bergqvist (s), Schött (m), Gustavsson i Ängelholm (s) och Molin (fp).

Särskilt
yttrande

av
herrar Ahlmark (fp) och Molin (fp):

Riksdagens behandling av de vilande
grundlagsförslagen inskränker sig till antagande eller förkastande därav.
Ändringar och kompletteringar är nu inte möjliga att göra.

Däremot
säger grundlagarna ingenting om det sätt på vilket konstitutionsutskottet
skall behandla motioner med anledning av vilande grundlagsförslag. 64 §
riksdagsordningen ger utrymme för olika praxis. 1969 behandlades två likalydande
motioner av konstitutionsutskottet med anledning av då vilande
grundlagsförslag (KU nr 2 1969). Också i år har, som framgår av betänkandena nr
6 och 7, två motioner (nr 534 och 535) väckts med anledning av vilande
ändringar av vår författning.

Sedan
en motion remitterats till utskott föreligger endast en möjlighet för utskottet
att avstå från en sakbehandling. Det är att med stöd av 30 § riksdagsstadgan
återsända motionen för att påkalla prövning i kammaren, huruvida utskottet har
att behandla motionen eller ej. Konstitutionsutskottet kan således nu inte
utan vidare avstå från en sakbehandling av motionerna.

Enligt
vår mening borde konstitutionsutskottet ha fullföljt och utvecklat den
förskjutning av praxis, som inleddes 1969, genom att nu sak-behandla motionerna
och därmed de vilande grundlagsförslagen med utgångspunkt från att valet måste
stå mellan antagande och förkastande av dessa. I en ny riksdag (och därmed ett
nytt utskott) kan majoritetsläget ha förändrats i någon eller flera av dessa frågor,
och en motivering till en sådan förändrad uppfattning borde kunna komma till
uttryck i utskottets utlåtande.

Beslutssituationen
är i dag en annan än 1970. Förra året kunde man ändra och formulera om i
grundlagsförslagen. Nu måste man välja mellan de vilande förslagen och de ännu
gällande grundlagarna, vilket är något annat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KU 1971: 6 3

Utskottens betänkanden avser bl. a. att ge
vägledning åt riksdagsledamöterna och allmänheten inför debatter i kammaren.
Av dem kan man avläsa partiemas ställningstaganden och argument i sakfrågorna.
Vi kan inte förstå varför riksdagsledamöterna och massmedia just i grundlagsfrågor
inför den andra behandlingen skall stå utan sådan information genom att
konstitutionsutskottet inte vill sakbehandla motioner om vilande
författningsändringar.

Vi
anser alltså att utskottet borde ha genomfört en sakgranskning av motionerna nr
534 och nr 535 och därmed av de vilande förslagen. En sådan granskning strider
på intet sätt mot författningen. Eftersom majoriteten i utskottet har avvisat
ett sådant förfarande utgår vi från att grundlagberedningen tar upp denna
principfråga till granskning och senare lägger fram förslag.

I
de sakfrågor, som motionerna tar upp, har vi här inte möjlighet att uttrycka
åsikter, eftersom utskottet inte genomfört någon sakgranskning av dem.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag
tiU

ändring i regeringformeh'

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

l:o.
Riksdagen äge gemensamt med Konungen makt att stifta allmän civil- och
kriminallag ävensom kriminallag för krigsmakten och att sådan förut stiftad
lag förändra och upphäva. Ej må Konungen utan riksdagens samtycke, och icke
riksdagen utan Konungens, någon ny lag göra eller gammal avskaffa. Frågor
härom må i riksdagen kunna väckas och skola, sedan vederbörande utskott däröver
blivit hört, av riksdagen avgöras. Beslutar riksdagen för sin del någon ny lag
eller gammal lags upphävande eller förändring, avlämnas förslag därom till
Konungen, som inhämte statsrådets och lagrådets tankar däröver, och sedan Han
Sitt beslut fattat, meddele riksdagen antingen Sitt samtycke till dess åstundan
eller Sina skäl att det vägra. Kan Konungen icke förr, än riksdagen åtskiljes,
fatta och meddela Sitt beslut, vare Han oförhindrad att före nästföljande
riksdags öppnande eller, därest denna öppnas inom tio dagar från den föregående
riksdagens slut, senast tio dagar efter öppnandet förslaget ordagrant bifalla
och allmän kungörelse därom utfärda. Sker det ej, anses förslaget hava
förfallit, och Konungen underrätte då riksdagen vid dess nästa sammankomst om
de skäl, som hindrat förslagets antagande. Finner Konungen gott någon lagfråga
för riksdagen framställa, äskeHan statsrådets och lagrådets yttrande däröver,
samt meddele Sin propo-

1
Omtryckt 1969: 795.

l:o.
Riksdagen äge gemensamt med Konungen makt att stifta allmän civil- och
kriminallag ävensom kriminallag för krigsmakten och att sådan förut stiftad
lag förändra och upphäva. Ej må Konungen utan riksdagens samtycke, och icke
riksdagen utan Konungens, någon ny lag göra eller gammal avskaffa. Frågor
härom må i riksdagen kunna väckas och skola, sedan vederbörande utskott
däröver blivit hört, av riksdagen avgöras. Beslutar riksdagen för sin del någon
ny lag eller gammal lags upphävande eller förändring, avlämnas förslag därom
till Konungen, som inhämte statsrådets tankar däröver, och sedan Han Sitt
beslut fattat, meddele riksdagen antingen Sitt samtycke till dess åstundan
eller Sina skäl att det vägra. Kan Konungen icke förr, än riksdagen åtskiljes,
fatta och meddela Sitt beslut, vare Han oförhindrad att före nästföljande
riksdags öppnande eller, därest denna öppnas inom tio dagar från den föregående
riksdagens slut, senast tio dagar efter öppnandet förslaget ordagrant bifalla
och allmän kungörelse därom utfärda. Sker det ej, anses förslaget hava
förfallit, och Konungen underrätte då riksdagen vid dess nästa sammankomst om
de skäl, som hindrat förslagets antagande. Finner Konungen gott någon lagfråga
för riksdagen framställa, äske Han statsrådets yttrande däröver, samt
meddele Sin proposition tillika

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse) sition tillika med berörda yttranden åt riksdagen, som med frågan
vidare förfar, såsom i riksdagsordningen sägs.

2:o. Riksdagen äge ock gemensamt
med Konungen stifta, förändra eller upphäva kyrkolag; dock att därvid
erfordras samtycke jämväl av allmänt kyrkomöte. Över förslag angående dylik
lag skola, på sätt i mom. 1 sägs, statsrådets och lagrådets tankar inhämtas och
jämte Konungens proposition, då sådan göres, riksdagen meddelas. Har ej
förslag, varom nu fråga är, före öppnandet av riksdagen näst efter den, som
framställt eller antagit förslaget eller, därest nästföljande riksdag öppnas
inom tio dagar från den föregående riksdagens slut. senast tio dagar efter
öppnandet blivit såsom lag genom allmän kungörelse utfärdat, vare det
förfallet, och Konungen underrätte då riksdagen om de skäl, som hindrat
förslagets antagande.

(Föreslagen
lydelse) med berörda yttrande åt riksdagen, som med frågan vidare förfar, såsom
i riksdagsordningen sägs. Har Konungen inhämtat yttrande från lagrådet, fogas
jämväl detta vid propositionen.

2:o. Riksdagen äge ock gemensamt med Konungen stifta, förändra
eller upphäva kyrkolag; dock att därvid erfordras samtycke jämväl av allmänt
kyrkomöte. Över förslag angående dylik lag skola, på sätt i mom. 1 sägs,
statsrådets tankar inhämtas och jämte Konungens proposition, då sådan göres,
riksdagen meddelas. Har Konungen inhämtat yttrande från lagrådet, överlämnas
jämväl detta till riksdagen. Har ej förslag, varom nu fråga är, före öppnandet
av riksdagen näst efter den, som framställt eller antagit förslaget eller,
därest nästföljande riksdag öppnas inom tio dagar från den föregående
riksdagens slut, senast tio dagar efter öppnandet blivit såsom lag genom allmän
kungörelse utfärdat, vare det förfallet, och Konungen underrätte då riksdagen
om de skäl, som hindrat förslagets antagande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.