Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motioner om kartläggning av mångsyssleriet i politiken
1971 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:KU63, Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motioner om kartläggning av mångsyssleriet i politiken
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets
betänkande nr 63 år 1971 KU 1971: 63
Nr 63
Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av
motioner om kartläggning av mångsyssleriet i politiken.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1971:86 av herr Helén m. fl. (fp) såvitt avser hemställan
punkt 3 samt
1971: 287
av herr Ahlmark (fp).
Hemställan
avser
i motionen 1971: 86 punkt 3: "att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att en kartläggning görs av
'mångsyssleriets' omfattning och verkningar i svensk politik"; samt
i motionen 1971: 287: "att riksdagen i en skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställer om en kartläggning av omfattning och verkningar av
mångsyssleriet i svensk politik".
Frågans behandling vid 1970 års riksdag
Allmänna beredningsutskottet
behandlade i utlåtande ABU 1970: 11 motionen 1970: II: 1107 av herr Ahlmark (fp) med i stort sett samma innehåll
som årets motioner.
Utskottet
anförde därvid följande:
Som motionären framhållit har
frågan om riksdagsledamöternas innehav av uppdrag behandlats i olika
sammanhang, och vissa undersökningar i ämnet pågår. I motionen namnes i detta
hänsende länsdemo-kratiutredningen, den s. k. representationsundersökningen
samt den allmänna debatten om kommunindelningsreformen. Utskottet vill till
dessa uppgifter foga, att statsvetenskapliga institutionen i Uppsala år 1963
genomförde en enkät bland riksdagens ledamöter avseende deras engagemang i
organisationer samt deras kommunala och andra uppdrag. Enkätmaterialet förvaras
hos riksdagens upplysningstjänst men har endast till en mindre del bearbetats.
Vidare kan erinras om att en vetenskaplig undersökning med stöd av medel från
riksbankens jubileumsfond bedrives av den s. k. kommunalforskningsgruppen och
att i denna undersökning sådana frågor som exempelvis förtroendemännens
deltagande i förvaltningen, nämndernas sammansättning, förhållandet mellan
partier, fullmäktige och kommunstyrelse samt mellan organisationerna och kommunerna
m. m. behandlas. Frågan om riksdagsledamöters och andra politikers oHka
engagemang lär bli uppmärksammad i denna utredning. Det kan också nämnas att
partigrupperna i riksdagen i sina kanslier följer spörsmålet om
gruppmedlemmarnas uppdrag. Slutligen må framhållas att riksdagsbiblioteket
sedan år 1961 i anledning av ett riksdags-
1 Riksdagen 1971. 4 saml. Nr 63
KU 1971:63 2
beslut insamlar biografiska uppgifter om nyblivna
riksdagsledamöter, innefattande upplysningar bl. a. om kommunala och offentliga
uppdrag. Det är enligt utskottets mening önskvärt att detta arbete skall kunna
uppläggas så, att uppgifter blir tillgängliga även beträffande uppdrag som
ledamot erhållit efter sitt inträde i riksdagen.
Delar av det material som ovan berörts har förutom i det
ovannämnda betänkandet publicerats i olika sammanhang, exempelvis i verket
Samhälle och riksdag och i Nils Elvanders arbete Intresseorganisationerna i
dagens Sverige. Vidare har vissa på materialet grundade sammanställningar
gjorts av riksdagens upplysningstjänst. Representationsundersökningen har
uppgivits kunna redovisas i år, och kommunalforskningsgruppens uppdrag har
likaså beräknats kunna slutföras år 1970.
Såvitt utskottet kunnat bedöma bör det rikhaltiga material
som således föreligger eller inom en nära framtid är att förvänta kunna ge en
god belysning åt frågan i vilken omfattning uppdrag innehas av riksdagsledamöter
och andra politiker. Utan att för egen del ta ställning till de värderingar
beträffande "mångsyssleriet" som uttalats eller framskymtar i
motionen finner utskottet inte skäl att hänrtöver förorda en undersökning av
den art som skisserats av motionären. Fördelningen av uppdrag bör enligt
utskottets mening ses som en praktisk avvägningsfråga, där värdet av
fackkunskaper och mångsidig erfarenhet m. m. får ställas mot risken av alltför
stor splittring av den enskilde politikerns arbetsuppgifter. Det bör ankomma
på de politiska partierna att göra de härvid erforderliga bedömningarna. Frågan
om breddning och förstärkning av den kommunala demokratien äger stor
aktualitet i den allmänna debatten, och det kan förutsättas att partierna vid
fördelningen av uppdrag tar hänsyn bi. a. till de önskemål och behov som kan
utkristalliseras ur denna debatt.
Motionen avstyrktes av utskottet.
Fyra ledamöter (fp) reserverade sig och anförde att flera problem inte
tillräckligt belysts i gjorda undersökningar och troligen inte heller skulle
komma att behandlas särskilt ingående i pågående utredningar. De ansåg, att det
för fördelningen av ansvar på många människor var av stor betydelse att
mångsyssleriet motverkades, att det härför krävdes mer kunskaper om
mångsyssleriets omfattningar och verkningar, samt att skäl fanns att ta
initiativ i frågan.
Reservanterna hemställde att riksdagen skulle som sin
mening ge Kungl. Maj:t till känna vad de anfört. Riksdagen följde utskottet.
Vissa undersökningar
Omfattande undersökningar av den
kommunala självstyrelsen har sedan 1965 med anslag från riksbankens
jubileumsfond bedrivits inom de statsvetenskapliga institutionerna vid
universiteten och samordnats av ett gemensamt organ, kommunalforskningsgruppen.
I gruppens skriftserie har under 1971 publicerats boken "Partierna
nominerar" som utgör del 3 i serien "Den kommunala
självstyrelsen". Den redovisar resultat från det delprojekt som behandlar
partiernas kandidatnomine-
KU 1971:63 3
ring vid 1966 års kommunalval. I olika kapitel behandlas
kandidaternas sociala bakgrund, deras partimeritering, attraktivitet i fråga om
yrke och representativitet. I ett särskilt kapitel kallat "Kandidaternas
duglighet" redovisas särskilt undersökningar beträffande deras aktivitet
i organisationer, i partiet och i kommunala nämnder.
Inom ramen för kommunala forskningsgruppens arbete har i
dess avhandlingsserie som nummer 18 publicerats undersökningen "Landstingsledamöterna.
Resultat från en enkätundersökning 1968" (stencil). Ledamöternas parti-
och organisationsengagemang, deras kommunala och rikspolitiska erfarenhet samt
deras landstingserfarenhet, ställning och arbetsinsats i landstingen redovisas
i olika kapitel.
För en undersökning beträffande uppdragskoncentrationen i
kommunerna har samlats material genom enkät till samtliga forskningsgruppens
kommuner. Materialet har bearbetats och resultatet avses att publiceras
troligen i bokform under hösten 1971.
Med stöd av medel från riksbankens jubileumsfond arbetar
representationsundersökningens forskargrupp vid statsvetenskapliga
institutionen i Göteborg. Denna innefattar som forskningsprojekt en med
beteendevetenskapliga metoder genomförd empirisk undersökning av relationerna
mellan väljare och valda på rikspolitisk nivå. Enligt dess forskningsprogram
kommer bl. a. "riksdagsledamöternas roll som företrädare för lokala
intressen och väljarorganisationer att behandlas som en del av det större
sammanhang, som utgöres av relationerna mellan riks-politik och organiserade
åsiktsgrupper och intressegrupper i allmänhet. Rikspolitikernas
kommunalpolitiska anknytning kommer då att ses som en av de vägar genom vilka
politikens innehåll påverkas av olika gruppintressen. Intervjufrågor om olika
typer av kontakter med organisationslivet har givits stort utrymme både i
riksdagsundersökningen och i väljarundersökningen." En större
intervjuundersökning av ledamöter av riksdagens andra kammare genomfördes under
1969. Vidare fullföljdes i samband med 1970 års val en riksomfattande
panelundersökning genom en tredje undersökning utöver två tidigare
undersökningar 1964 och 1968. Projektets databas för studiet av
åsiktsbildningen bland väljarna innefattar närmare 5 000 personer. Ett flertal
forskare arbetar nu med datamaterialet som bas med olika problemställningar, t.
ex. riksdagsmännens roll som förmedlare av lokala och kommunala opinioner.
Utskottet
Ett motionsyrkande om en
kartläggning av det s. k. mångsyssleriet i politiken framställdes även vid 1970
års riksdag. Det behandlades av allmänna beredningsutskottet, som i sitt av
riksdagen godkända utlåtande avstyrkte motionen. Därvid åberopade utskottet
främst att det rik-
KU 1971: 63 4
haltiga
material, som redan förelåg eller förväntades inom en nära framtid, kunde ge
god belysning av frågan.
Utskottet finner ej skäl
till annan bedömning, eftersom fortlöpande undersökningar äger rum om politiker
av intresse för den i motionerna aktualiserade frågan. Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1971: 86, såvitt
avser hemställan punkt 3, samt motionen 1971: 287.
Stockholm
den 9 november 1971
På
konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON
Närvarande:
herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c). Henningsson (s),
Hernelius (m), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan (s),
Ahlmark (fp). Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), Werner i Malmö (m),
Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Norrby i Äkersberga (fp) och
Gustavsson i Ängelholm* (s).
*
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av
herrar Ahlmark (fp) och Norrby i Äkersberga (fp), vilka anfört:
"Vi anser att det är viktigt att uppdragen i
rikspolitik, landsting och kommuner sprids på många människor. Det breddar
ansvar och inflytande, ger politikerna ökad möjlighet att 'läsa på' och följa
debatten, underlättar kontakten med väljarna.
Mångsyssleriet bland
politiker är därför ett problem som bör kartläggas bättre än hittills. De
undersökningar som utskottet nämner är långtifrån tillräckliga. Flera av de
frågeställningar som tas upp i motionerna 1971: 86 och 1971: 287 blir inte
belysta av dem. Vi vill därför ytterligare belysa omfattning och konsekvenser
av uppdragskoncentration i riks- och kommunalpolitik inte för att driva fram
lagstiftning utan för att stimulera den allmänna debatten inom och utom
partierna på ett område som ofta försummats men blir allt viktigare. Vi anser
därför att utskottet bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1971: 86,
såvitt avser hemställan punkt 3, samt motionen 1971: 287 i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställer att en kompletterande kartläggning, sammanställning
och analys görs av 'mångsyssleriets' omfattning och verkningar i svensk
politik."
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710024
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.