Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om lagstiftning på dataområdet m. m.
1971 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:KU64, Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om lagstiftning på dataområdet m. m.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets
betänkande nr 64 år 1971 KU 1971:64
Nr 64
Konstitutionsutskottets
betänkande i anledning av motioner om lagstiftning på dataområdet m. m.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna 1971: 456
av herr Hedlund m. fl. (c) och 1971: 525 av fru Anér m. fl. (fp).
Hemställan
avser
i motionen 1971: 456:
»att
riksdagen måtte i skrivelse tUl Kungl. Maj:t anhålla om tilläggsdirektiv till
offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén med uppdrag att utarbeta
förslag tUl datalag med bestämmelser och ramar för datasystemens fortsatta
utveckling i enlighet med vad som anförts i motionen, samt
att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t och i avvaktan på en särskild
datalag begära snabb utredning och förslag till instruktioner för en
parlamentarisk nämnd med uppgift att kontrollera och övervaka utvecklingen på
dataområdet främst med hänsyn tiU det personliga integritetsskyddet»; samt
i motionen 1971: 525
»att riksdagen i skrivelse
till KungJ. Maj:t hemställer
1. att för riksdagen framlägges en lägesrapport från
de utredningar som arbetar med frågor om dataregister och integritetsskydd i
samband med dessa, samt i övrigt beträffande uppbyggnaden av offentliga och
enskilda dataregister;
2. att lagförslag framlägges som ger den enskilde rätt
att ta del av uppgifter om honom i myndigheters och enskildas dataregister och
att få eventuella felaktigheter korrigerade;
3. att lagförslag framlägges med regler beträffande
utlämnandet av uppgifter om enskilda ur offentliga och enskUda dataregister,
samt om rätt till skadestånd för den händelse dessa regler överträds;
4. att förslag framlägges om inrättande av en
dataombudsman med uppgift att följa utvecklingen på dataområdet och framlägga
förslag till förbättring av den enskildes integritetsskydd, samt att övervaka
efterlevnaden av den kommande datalagstiftningen och därvid tillvarataga den
enskildes intressen».
1
Riksdagen 1971. 4 saml. Nr 64
KU 1971: 64 2
I motionen 1971: 456 uttalas farhågor för att de
avancerade datasystemen kommer att medföra en centralisering av beslutsfattandet.
Enligt motionärerna måste systemet organiseras så, att deras enorma faktakapacitet
blir ett medel och ett stöd i arbetet för att skapa ett decentraliserat
samhälle. De största riskerna med datorernas expansion ligger enligt
motionärerna på de områden som berör den personliga integriteten. Dessa
svårigheter bör emellertid kunna bemästras genom en datalagstiftning, som
avgränsar användningsområdet och föreskriver demokratisk insyn och kontroll.
Motionärerna anser att i avvaktan på en särskild lagstiftning på hela
dataområdet bör den demokratiska kontrollen över utvecklingen förstärkas. Det
är därför angeläget att en parlamentarisk nämnd snarast får ansvaret för att
kartlägga nuläget och omfattningen av olika databanker och register genom införande
av anmälningsskyldighet och obligatorisk motivering av datainsamling som berör
personer. Den parlamentariska nämnden bör ges befogenheter att med stöd av
särskild lagstiftning och instruktion kontrollera insamling av material och
integrering av befintliga data, avgöra förfogandeförändringar över data,
fastlägga ansvarsförhållanden, föreskriva en viss organisatorisk struktur,
informera allmänheten om fattade beslut och vara klagoinstans för allmänheten i
datafrågor osv., främst i syfte att skydda den personliga integriteten inom
ramen för gällande lagstiftning.
I
motionen 1971: 525 framhålls, att ADB-teknikens allvarligaste faror ligger i
det faktum att den lätt kan överflytta ett avgörande inflytande till nya centra
i samhällslivet utan att någon politisk instans velat eller ens vetat om detta
och i varje fall utan att väljarna och allmänna opinionen varit upplysta. Ett
viktigt problem i sammanhanget är privatlivets och integritetens skydd. Det är
därför av största betydelse att de utredningar som arbetar med sekretess i
databehandling slutförs snabbt. Riksdagen och allmänheten bör enligt
motionärerna snarast möjligt få en lägesrapport från samtliga utredningar på
området för samordning och debatt om hela frågans läge.
Beträffande
de båda motionernas innehåll i övrigt hänvisas till de tryckta texterna.
I
sammanhanget kan nämnas att vid årets riksdag väckts och till höstsessionen
uppskjutits motionen 1971: 1090 av herr Pettersson i Lund m. fl. (s) angående
ett elektroniskt betalningssystem. Denna motion, som också har samband med
utvecklingen på dataområdet, behandlas av näringsutskottet (NU 1971: 39).
Utveckling
på dataområdet
I motionerna tas upp flera centrala
frågeställningar i anledning av den snabba utvecklingen på dataområdet. Det
torde vara på sin plats att här redovisa vissa drag i denna utveckling.
KU 1971: 64 3
Automatisk databehandling (ADB) för administrativa
uppgifter introducerades i Sverige under senare hälften av 1950-talet.
Utvecklingen inom ADB-området har därefter gått snabbt. Redan i början av
1960-talet var sålunda över hundratalet datamaskinanläggningar i bruk i vårt
land. Härav svarade staten för en betydande andel eller omkring en fjärdedel. I
dag har enbart inom den statliga sektorn anskaffats närmare 100 datamasikner
och det totala antalet anläggningar i vårt land uppskattas till omkring 600
stycken.
Ett
viktigt motiv för övergång tiU ADB på den statliga sektorn har varit de stora
möjligheterna till rationalisering av administrativt arbete. Datamaskinerna har
i växande utsträckning övertagit rutinmässiga delar av sådant arbete och
därigenom frigjort personal för mera kvalificerade uppgifter. Utvecklingen
under de senaste åren av datamaskiner och datakommunikationsutrustning
möjliggör en ökad användning av terminalutrustning av olika slag och har
därmed skapat förutsättningar för en vidgning av datamaskinemas
användningsområden. Framväxten av de s. k. databankerna torde tiU stor del vara
ett resultat av denna nya teknik. På detta område pågår inom olika sektorer av
samhällslivet ett omfattande planerings- och förberedelsearbete.
Inom
den statliga sektorn föreligger principbeslut av riksdagen om uppbyggnad av
flera databankssystem. Sålunda tog riksdagen år 1968 ställning till en reform
av fastighetsregistreringen (prop. 1968: 1 bil. 4, 3LU 1968: 5, rskr 1968: 80),
som bl. a. innebär att ett centralt fastighetsregister skall upprättas med
hjälp av ADB. Arbetet härmed har lagts på ett för ändamålet särskilt bildat
organ, centralnämnden för fastighetsdata (CFD). Vidare har 1970 års riksdag
tagit ställning till ett förslag om en reformering av inskrivningsväsendet
(prop. 1970: 1, bil. 4, 3LU 1970: 8, rskr 1970: 96). Principbeslut fattades härvid
om att ADB skall införas inom inskrivningsväsendets område. Även detta register
skaU förläggas till en central dataanläggning. Sedan flera år fortgår arbetet
på att skapa ett rättsväsendets informationssystem (RI). Detta projekt har
redovisats för riksdagen vid ett flertal tiUfällen (se bl. a. prop. 1969: 26,
1970: 54, 1970: 140, 1971: 89 och bil. 4 till statsverkspropositionerna de
senaste åren). Genom kungörelsen (1970: 517) har Kungl. Maj:t reglerat
uppbyggnaden av RI. Avsikten är att systemet skall användas för att insamla,
lagra, bearbeta och lämna uppgifter som har samband med verksamheten inom
polis-, åklagar- och domstolsväsendet samt kriminalvården. Projektet leds av
samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet, som består av representanter för
justitie- och finansdepartementen, myndigheterna inom rättsväsendet och andra
myndigheter som berörs av projektet.
I
samband med godkännande av riktlinjer för den fortsatta utformningen av
fordonsregistreringen har riksdagen fattat beslut om inrättandet av en
databank på fordonsområdet (prop. 1969: 30, SU 1969: 42,
1»
KU 1971: 64 4
3LU
1969: 30, BeU 1969: 32, rskr 1969: 132, 133, 136) som bl. a. skall tjäna som
underlag för fordonsstatistik, debitering och uppbörd av fordonsskatt samt för
kontroll av att trafikförsäkringsskyldigheten fullgörs. Inom
arbetsmarknadsverket pågår sedan några år ett omfattande arbete med att på
grundval av förslag som väckts av statskontoret utveckla ett ADB-system.
Principerna för detta arbete har godkänts av riksdagen (prop. 1970: 1 bil. 13,
SU 1970: 54, rskr 1970: 157). Arbetet syftar bl. a. till att utnyttja ADB i
arbetsförmedlingen, t. ex. registrering av information om lediga platser och
arbetssökande. Ett annat databanksprojekt, som underställts riksdagens
prövning, avser utnyttjande av ADB i riksdagsarbetet (BaU 1970: 49, rskr 1970:
336). Enligt riksdagens beslut skall en försöksverksamhet komma tiU stånd
rörande riksdagens användande av ADB vid lagring och återvinning av
information.
På
basis av ett av exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON) avgivet
principförslag rörande ADB inom exekutionsväsendet har riksdagen godtagit
(prop. 1971: 1 bil. 14 s. 113, CU 1971: 10, rskr 1971: 71) att ett
utvecklingsarbete skall drivas med utgångspunkten att ADB skall utnyttjas inom
detta område så snart praktiska förutsättningar finns. Enligt EON:s förslag
skall ADB-systemet byggas upp som ett hjälpmedel i indrivningsverksamheten.
Vid
årets riksdag (prop. 1971: 65, TU 1971: 12, rskr 1971: 209) har vidare behandlats
frågan om upprättande av ett centralt körkortsregis ter. I registret skall
lagras olika uppgifter om alla körkortsinnehavare i riket. Uppgifterna avser i
första hand körkortsdata (körkortsklass, körkortets giltighet m. m.).
Belastningsdata (brott och förseelse i körkortshänseende) avses bli
registrerade inom ramen för rättsväsendets informationssystem.
Körkortsregistret skall integreras med bilregistret. Trafiksäkerhetsverket
skall vara huvudman för båda dessa register.
På
grundval av beslut av Kungl. Maj:t pågår f. n. arbete med att utveckla vissa
andra databanksprojekt. Genom beslut den 29 juni 1970 tog Kungl. Maj:t
ställning till en rapport från den av riksförsäkringsverket och statskontoret
bedrivna s. k. RAFA-utredningen (rationalisering av den allmänna försäkringens
administration). Enligt beslutet skall försöksverksamhet bedrivas rörande
ADB-system för den allmänna försäkringen. RAFA-projektet omfattar dels
sjukförsäkringen, dels den allmänna pensioneringen. En databank skall byggas upp
och bestå av register över inskrivna försäkrade, register över pågående
sjukfall, register över pensionstagare m. m. Enligt RAF A-utredningens
tidsplan skall omläggningen till ADB vara genomförd år 1973 för pensionssystemet.
Samma år förutsätts att slutligt beslut fattas om genomförande av ADB-systemet
för sjukförsäkringen.
Genom
beslut den 11 september 1970 har Kungl. Maj:t uppdragit åt centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden att bedriva fortsatt utvecklingsarbete
rörande ett centralt personregister (CPR), med sikte på
KU 1971: 64 5
att
ett sådant register skall inrättas fr. o. m. början av år 1972. Riksdagen
beslöt redan år 1963 att ett ADB-system skulle införas inom folkbokförings-
och uppbördsväsendet. Övergången skedde under åren 19661967, och systemet är
nu i full drift. Det nu pågående utvecklingsarbetet siktar till ett
riksomfattande register över befolkningen. I registret skall redovisas allmänna
data rörande fysiska personer. Till grund för förslaget om upprättande av ett
CPR ligger bl. a. det förhållandet att persondata f. n. lagras i ett flertal
register inom såväl den offentliga som privata sektorn av samhället. Tanken är
nu att åstadkomma en samordning mellan alla dessa register.
Kungl.
Maj:t har uppdragit åt statskontoret att bedriva försöksverksamhet med ett s.
k. personaladministrativt informationssystem. I detta arbete deltar ett antal
myndigheter, huvudsakligen inom rättsväsendet. En databank har upprättats,
vilken innehåller olika uppgifter om de anställda vid dessa myndigheter.
Databanken är organiserad i tre huvudregister personalregister,
befattningsregister och löneregister. Syftet med försöksverksamheten är att
pröva om en för hela statsförvaltningen gemensam databank är ändamålsenlig.
Statskontoret
har vidare i uppdrag att biträda miljökontrollutredningen med att genomföra en
förstudie till ett miljövårdens informationssystem. Systemet skall om möjligt
tillgodose såväl de administrativa myndigheternas som forskningens behov av
samlad information om miljö och om de förändringar som sker i miljön.
Även
inom andra sektorer av samhället än det statliga pågår som tidigare nämnts
planering för införande av avancerade ADB-system, som i vissa fall också syftar
till upprättandet av skilda slag av databanker. Inom sjukvårdens område läggs
växande resurser ned på medicinsk datateknik. SPRI (sjukvårdens och
socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut) utreder frågan om
medicinska databanker. Även flera landsting är direkt engagerade inom likartad
verksamhet. Stockholms läns landsting har sålunda redan tagit i bruk en
databank vid Danderyds sjukhus, i vilken lagras uppgifter över regionens ca 1,5
miljoner invånare.
På
den privata sektorn har bankerna hunnit långt när det gäller planeringen av
stora databanks- och informationssystem. Flera av de större affärsbankerna
utvecklar sålunda avancerade ADB-system. Även på sparbanksområdet pågår
konstruktion av ett gemensamt datasystem.
Inom
bankväsendet i stort har påbörjats ett förberedelsearbete rörande ett av de
mest omfattande ADB-systemen som hittills presenterats i vårt land, nämligen
SIBOL-projektet (samarbete för integrerat betalningssystem on-line). Kärnan i
detta system är ett antal register, i princip ett för varje i projektet
deltagande bankinstitut, i vilka redovisas uppgifter om kundernas bankkonton.
Kunderna utrustas med ett bankkort, vilket skall kunna användas för att beordra
överföring av medel från
KU 1971: 64 6
resp.
konto inte bara vid besök vid vilket bankkontor som helst i landet utan vid
alla tiU systemet anslutna butiker m. m. Användningen av detta system innebär
att betalning kan ske utan användande av kontanter, checkar e. d. genom en
automatisk överföring mellan olika bankkonton. Ett mycket stort antal organ
tankes bli anslutna till systemet. Bankerna förutsätts sålunda genom
terminalförbindelser bl. a. kunna få tillgång till informationer lagrade i de
samhälleliga databankerna.
Offentliga
utredningar
Den år 1969 tillkallade offentlighets- och
sekretesslagstiftningskommittén (Ju 1970: 49) har enligt sina direktiv i
uppdrag att inom ramen för en allmän översyn av lagstiftningen om offentlighet
och sekretess behandla frågan om offentlighetsprincipens tillämpning på
ADB-lagrat informationsmaterial. I direktiven för den samtidigt tillkallade
kreditupplysningsutredningen (Ju 1970:50) berördes också åtskilliga problem
med anknytning tiU ADB. Bl. a. framhölls, att det inte bara inom den offentliga
förvaltningen utan också på den enskilda sektorn fanns möjligheter att med
ADB-teknikens hjälp skaffa sig kännedom om andra människors förhållanden. En
central roll spelade härvid den kommersiella kreditupplysningsverksamheten. I
direktiven för båda dessa utredningar angavs från början, att enskildas rätt
att göra sammanställningar och analyser med hjälp av ADB-teknik borde prövas
inom ramen för kreditupplysningsutredningens arbete. Enligt utdrag ur
statsrådsprotokollet den 27 maj 1971 har nämnda utredningsdirektiv ändrats
såtillvida, att offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén fått i uppdrag
att utreda hela frågan rörande personorienterad ADB-information. Detta arbete
skall bedrivas i nära kontakt med kreditupplysningsutredningen. Enligt uppgift
arbetar kommittén med förtur på ADB-frågorna. Ett delbetänkande i ADB-frågan
anses kunna föreligga under första halvåret 1972.
Sedan
de förevarande motionerna väcktes har Kungl. Maj:t vidare enligt utdrag ur
statsrådsprotokollet den 18 juni 1971 bemyndigat chefen för
finansdepartementet att tillkalla ett antal sakkunniga med uppdrag att svara
för utredning av frågor rörande samordning och kontroll av databanker, m. m. I
direktiven till denna nya utredning belyses åtskilligt av den problematik som
återfinns i motionerna. Föredragande departementschefen framhåller sålunda att
samtidigt som den tekniska utvecklingen på ADB-området öppnat möjligheter för
helt nya, ofta fantasieggande uppgifter, ställer den också samhället inför nya
krav och problem. En mycket viktig sak i sammanhanget är frågan om samordning
och kontroll av databanker. Departementschefen erinrar om att den tekniska
utvecklingen och det pågående arbetet med uppbyggnaden av databanker har väckt
farhågor och oro i olika hänseenden.
KU 1971: 64 7
I
den allmänna debatten har det främst gällt förmodade risker för den personliga
integriteten. Farhågor har också ofta uttalats beträffande den centralisering
av information som ADB-utvecklingen skulle föra med sig. Dessa farhågor har
framför allt gällt maktförskjutningar inom organisationerna, inbegripet stat,
kommuner och företag, där ADB-tekni-ken skulle medföra ett mera centraliserat
beslutsfattande. Det är enligt departementschefen riktigt att ADB-utvecklingen
hittills gått mot en centralisering av informationsbearbetningen. Men den nya
tekniken med ter-minalbaserade informationssystem ger möjlighet till den
decentralisering som från skilda utgångspunkter kan framstå som önskvärd.
Eftersom tid och rum inte på samma sätt är begränsade faktorer, blir med den
moderna datatekniken friheten att utforma arbetsorganisation, former för
beslutsfattande och att välja lokalisering väsentligt större än tidigare.
Enligt
departementschefen medför den antydda utvecklingen självfallet problem i olika
avseenden och det är nödvändigt att statsmakterna får ett avgörande inflytande
på utvecklingen. Departementschefen uppehåller sig i det sammanhanget vid
vissa tekniska och organisatoriska problem rörande integrering och samordning
av informationssystem av databanker för att sedan något beröra de
säkerhetsfrågor som föreligger vid en avancerad datateknik. Departementschefen
uttalar, att det för närvarande inte finns några generella regler för hur
säkerhets- och sekretesskraven skall tillgodoses. Dessa frågor löses separat
för varje system och med skiftande ambitionsnivå, som inte endast är betingad
av de sakliga behoven inom resp. område.
Departementschefen
erinrar om att det på flera håll pågår utredningar och arbete med olika delar
av det problemkomplex, som bl. a. hör samman med säkerhetsfrågorna. Inom den
statliga sektorn gäller det myndigheter som statskontoret, försvarets
rationaliseringsinstitut, statistiska centralbyrån och televerket samt statliga
datamaskincentraler och universitetsinstitutioner. Inte minst gäller det
myndigheter och utredningar som arbetar med utveckling och uppbyggnad av de
databanker som beskrivits i det föregående. Därutöver hänvisar
departementschefen till offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén.
Departementschefen
konstaterar, att utredningsverksamheten nu har fått en sådan omfattning, att
det framstår som angeläget att få till stånd en samordning av det utredningsarbete
som pågår, i första hand inom den statliga sektorn men även i viss utsträckning
mellan den statUga sektorn, å ena sidan, och den kommunala och enskilda sektorn
å den andra. Detta är enligt departementschefen motiverat redan av det skälet att
tillgänglig expertis inom här avsedda områden är knapp. Men framför allt är
det nödvändigt för att kunna fånga upp utredningsresultat, initiera
kompletterande utredningar och få ett samlat underlag för den politiska
styrningen av utvecklingen inom ADB-området.
KU 1971: 64 8
Det behövs enligt departementschefens mening ett
särskilt organ för att följa pågående utrednings- och utvecklingsarbete, att
initiera kompletterande utredningar särskilt rörande grundläggande eller
eljest övergripande frågeställningar samt att tillhandahålla statsmakterna
ett relevant beslutsunderlag.
Den
grundläggande uppgiften för organet, som bör konstitueras i kommittéform, bör
vara att mot bakgrund av dagens situation i fråga om etablerade eller planerade
databanker och med hänsyn till den överblickbara tekniska utvecklingen belysa
vilken samordning främst inom den offentliga sektorn men även i övrigt som
är möjlig och önskvärd inom olika tidsperspektiv.
Till
sist behandlar departementschefen mera i detalj vilka uppgifter som bör ankomma
på kommittén, i vilken bör ingå företrädare för statsdepartementen och vissa
centrala statliga myndigheter men också för andra samhällsområden. Vidare bör
kommittén ha ett parlamentariskt inslag samt förses med högt kvalificerade
experter. Kommittén har tillkallats i oktober 1971.
Av
utredningsverksamhet i övrigt på dataområdet kan slutligen nämnas att Kungl.
Maj:t enligt utdrag ur statsrådsprotokollet den 18 juni 1971 bemyndigat chefen
för industridepartementet att tillkalla en utredning rörande näringspolitiska
åtgärder på det datatekniska området. Även denna utredning har nyligen
tillkallats.
Utskottet
Att den snabba utvecklingen på dataområdet i vårt
land redan inneburit betydande fördelar från bl. a. rationaliseringssynpunkt
inom både den offentliga och enskilda sektorn torde vara obestridligt. Det kan
på goda grunder antas att den framtida utvecklingen kommer att befästa detta
intryck. Emellertid har de tekniska framstegen inoni datatekniken samtidigt på
många håll väckt oro och farhågor i olika hänseenden. Inte minst gäller det
risken för kränkning av den enskildes personliga integritet, om uppgifter om
människors personliga förhållanden som lagrats och sammanförts med
datateknikens hjälp utlämnas utan urskillning. En annan risk som påtalats är
att de avancerade datasystemen skulle kunna befaras medföra en centralisering
av beslutsfattandet på olika områden vilket i sin tur kunde få till följd icke
önskvärda maktförskjutningar i samhället.
En
omfattande utredningsverksamhet pågår sedan lång tid med olika problem som hör
samman med datautvecklingen. Av särskilt intresse i sammanhanget är den år 1969
tillkallade offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén som har i
uppdrag att inom ramen för en allmän översyn av lagstiftningen om offentlighet
och sekretess behandla frågan om offentlighetsprincipens tillämpning på
ADB-lagrat infor-
KU 1971:
64 9
mationsmaterial. Denna kommitté, som är parlamentariskt
sammansatt, arbetar för närvarande med dessa frågor och räknar med att
framlägga betänkande i ämnet under första halvåret 1972.
I oktober 1971 har tillsatts en särskild kommitté, som
skall arbeta med frågor rörande samordning och kontroll av databanker. Även
denna kommitté i vilken ingår experter från skilda områden har ett
parlamentariskt inslag. Den grundläggande uppgiften för kommittén skall enligt
utredningsdirektiven vara att mot bakgrund av dagens situation i fråga om
etablerade eller planerade databanker och med hänsyn till den överblickbara
tekniska utvecklingen belysa vilken samordning främst inom den offentliga
sektorn som är möjlig och önskvärd såväl i dagsläget som på sikt. Härvid bör
ekonomiska lönsamhetsbedömningar spela en viktig roll. Med hänsyn till
nödvändigheten att få ett samlat underlag för den politiska styrningen av
utvecklingen inom ADB-området skall kommittén följa pågående utrednings-och
utvecklingsarbete, initiera kompletterande utredningar samt tillhandahålla
statsmakterna ett relevant beslutsunderlag.
Det torde kunna förutsättas att de i motionerna
diskuterade spörsmålen kommer att bli föremål för övervägande under det
utredningsarbete som angetts i det föregående. Av särskild vikt är enligt
utskottet att uppmärksamhet ägnas frågan om i vilka former kontrollen och
övervakningen av utvecklingen på dataområdet skall ske. I motionerna har i det
sammanhanget föreslagits att uppgiften skulle anförtros en särskild
parlamentarisk nämnd eller att en dataombudsman tillsätts. Dessa uppslag torde
komma att prövas av offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén.
Med hänvisning till det pågående utredningsarbetet finner
utskottet ej anledning att nu föreslå riksdagen att ta initiativ till
ytterligare utredning på dataområdet.
Utskottet
hemställer
att riksdagen förklarar motionerna
1971:456 och 1971: 525 besvarade med vad utskottet anfört.
Stockholm den 10 november 1971
På konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON
Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Adamsson (s),
Nelander (fp), Henningsson (s), Hernelius* (m), fru Thunvall (s), herrar Boo
(c), Johansson i Trollhättan (s). Mossberg (s), Pettersson i Örebro* (c),
Svensson i Eskilstuna (s), Karlsson i Malung (s). Fiskesjö (c), Schött (m) och
Molin (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.