Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om förbättrad information om riksdagens arbete och massmedias bevakning av riksdagsarbetet

1971 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:KU67, Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om förbättrad information om riksdagens arbete och massmedias bevakning av riksdagsarbetet

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets
betänkande nr 67 år 1971 KU 1971:67

Nr 67

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner
om förbättrad information om riksdagens arbete och massmedias bevakning av
riksdagsarbetet.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1971:8 av
herr Wiklund i Stockholm (fp) samt

1971:47 av
herr Björk i Göteborg (s).

Hemställan
avser

i motionen 1971:8: "att riksdagen snarast låter
utreda frågan om i olika avseenden förbättrad information om riksdagens arbete
och att riksdagen därefter tar ställning till de förslag, som den begärda utredningen
bör framlägga";

i motionen 1971:47: "att riksdagen måtte utreda
möjligheterna att genom praktiska stimulansåtgärder förbättra massmedias
bevakning av riksdagsarbetet".

I motionen 1971:8 hänvisas till en
år 1965 väckt motion om utgivning av en informationstidskrift rörande
riksdagens verksamhet. Motionären anför vidare att en utredning om hur
informationsbehovet skall kunna tillgodoses även bör innefatta andra former av
information än utgivning av en periodisk tidskrift med översiktsmaterial.

I motionen 1971:47 exemplifieras bl. a. tänkta stimulansåtgärder.
Där föreslås regelbundna och systematiska överläggningar mellan riksdagen och
representanter för massmedia, en utbyggnad av möjligheterna till kontakt och
vägledning t. ex. genom en riksdagens pressombudsman, inrättande av några
hederspris till journalister i radio, TV och press, som visat skicklighet i
bevakning av riksdagsarbetet eller av några långtidsstipendier för
landsortstidningar för att knyta medarbetare till riksdagen under en session,
en översyn av samarbetet med Tidningarnas Telegrambyrå för att förbättra
servicen samt slutligen ett närmare studium av journalistinstitutens utbildning
i fråga om riksdagens arbetsformer.

Tidigare behandUng av informationsfrågor

Bankoutskottet behandlade motioner
med yrkanden om utgivning av en informationstidskrift rörande riksdagens
verksamhet i sitt utlåtande 1965:16. Riksgäldsfullmäktige och styrelsen för
riksdagsbibUoteket yttrade sig i frågan. Utskottet fann att tids- och
utrymmesbrist begränsade massmedias roll som organ för information om riksdagens
verksamhet men ansåg att de framlagda förslagen vara föga realistiska. Däremot
borde, enligt utskottet, frågan om information rörande riksdagens verk-

Riksdagen 1971. 4 saml. Nr 67

s. 2 Kontrollera mot PDF

KU 1971:67 2

samhet ägnas fortsatt uppmärksamhet, varvid särskilt borde
beaktas önskvärdheten av att skapa förbättrade arbetsförhållanden för dem som
för massmedias räkning följer riksdagsarbetet. Utskottet avstyrkte motionerna,
vilka avslogs av riksdagen.

Vid 1967 och 1968 års riksdagar behandlade bankoutskottet
i sina utlåtanden 1967:22 och 1968:13 motioner med önskemål om inrättande av en
riksdagens pressombudsman med uppgift att bidra till en utvidgad och förbättrad
information om riksdagsarbetet. Utskottet redogjorde båda åren för massmedias
bevakning och remissvar från 1967 av Publicistklubben och Tidningarnas
Telegrambyrå samt redovisade 1967 vissa av riksdagen vidtagna åtgärder för
information om riksdagsarbetet. I sitt utlåtande 1967:22 anförde utskottet bl.
a.:

Samtidigt finner utskottet det dock
uppenbart att missnöjet med omfattningen och inriktningen av den nuvarande
informationen om riksdagsarbetet icke saknar grund. Utskottet finner emellertid
också, att beaktansvärda initiativ på sistone tagits för att förbättra informationsverksamheten.
Under talmanskonferensens överinseende har en särskild arbetsgrupp för
uppgifter på informationsområdet tillsatts, på vars program står såväl en aktiv
bevakning av press, radio och TV som fullgörandet av pressombudsmannasysslor.
För ändamålet anlitas bl. a. två yrkesjournalister som ingår i riksdagens
personalstab i egenskap av stenografer med skyldighet att fullgöra viss
fyllnadstjänstgöring.

Utskottet betraktar den sålunda inledda
försöksverksamheten som en lovande ansats till en aktivare information om
riksdagsarbetet. Utskottet räknar också med att den kommer att bli föremål för
fortlöpande uppmärksamhet från talmanskonferensens sida och att därvid bl. a.
frågan om ledning och samordning av informationsverksamheten bhr beaktad. Med hänsyn
härtill och till de betänkligheter som ovan redovisats finner sig utskottet
inte böra tillstyrka att det, såsom motionärerna föreslagit, uppdrages åt
styrelsen för riksdagens förvaltningskontor att nu utreda frågan om en särskild
befattning som riksdagens pressombudsman.

Utskottet avstyrkte motionerna. I
en reservation hemställde tre ledamöter om utredning och förslag om hur en
ökad information om riksdagens verksamhet borde organiseras. Riksdagen avslog
motionerna.

Även 1968 års motioner avslogs av riksdagen efter
hemställan därom av bankoutskottet. Utskottet (BaU 1968:13) framförde härvid i
stort sett samma synpunkter som föregående år. Fem ledamöter (3 m, 2 c) avgav
reservation med hemställan, att riksdagen måtte uppdra åt talmanskonferensen
att föranstalta om en utredning rörande riksdagens utåtriktade
informationsverksamhet.

Vid 1969 års riksdag behandlades motioner angående
information om riksdagen i allmänna beredningsutskottet (1969:5),
konstitutionsutskottet (1969:22) och bankoutskottet (1969:7). Allmänna
beredningsutskottet avstyrkte motionen 1969:11:994 av herr Fridolfsson i
Rödeby m. fl. (s), som önskade ökad information angående regeringens och
riksdagens arbete i form av informationsskrifter, som t. ex. skulle redogöra
för regeringens budgetförslag. Utskottet (ABU 1969:5) hänvisade till att 1967
års informationsutredning med direktiv att pröva behovet av vidgad information
om samhällets verksamhet skulle avge sitt huvudbetänkande

s. 3 Kontrollera mot PDF

KU 1971:67 3

under 1969. Riksdagen avslog motionen.

De likalydande motionerna 1969:1:251 av herr Arne
Pettersson m. fl. och 1969:11:287 av herr Adamsson m. fl. (s) innehöll i
anslutning till det slutliga beslutet om den partiella författningsreformen
önskemål om en bred informationsverksamhet i syfte att fördjupa författningens
medborgerliga förankring. Konstitutionsutskottet redogjorde i sitt utlåtande
(KU 1969:22) för informationsutredningens direktiv och anslöt sig till
huvudtanken i motionerna om behovet av en god information inför 1970 års val
men ingick inte närmare på informationsverksamhetens utformning och
genomförande. Utskottet föreslog att riksdagen för Kungl. Maj:t skulle
tillkännage som sin mening vad utskottet anfört. Riksdagen följde utskottet.

I de likalydande motionerna 1969:1:278 av herr Brundin och
1969: 11:379 av herr Clarkson (m) begärdes inrättande av en riksdagens
informationstjänst. Bankoutskottet redovisade i sitt utlåtande (BaU 1969:7)
tidigare behandling av frågan om en riksdagens pressombudsman och erinrade om
att riksdagen på konstitutionsutskottets förslag (KU 1968:20) beslutat, att en
utredning om riksdagens personal- och förvaltningsorganisation skulle
tillsättas under vårsessionen 1969 samt att denna utredning torde få anledning
att också ägna uppmärksamhet åt riksdagens informationsverksamhet.
Bankoutskottet hemställde om avslag på motionerna. Reservation avgavs av två
ledamöter (m). Riksdagen avslog motionerna.

Såväl allmänna beredningsutskottet som
konstitutionsutskottet hänvisade i sina utlåtanden i frågan 1969 till
informationsutredningen, som 1969 avlämnade sitt betänkande "Vidgad
samhällsinformation" (SOU 1969:48). Utredningen behandlade inte
informationsbehovet i vad gäller riksdagen och dess verksamhetsformer. Utredningen
förordade en utvidgning av förekomsten av särskilda pressombudsmän och
informationstjänstemän inom offentlig förvaltning men var mindre positiv till
vad den kallade myndighetstidningar såsom "Arbetsmarknaden".
Utrednhigen yttrade härvidlag (s. 41):

Dessa pubUkationer fyller en
uppgift bl. a. genom att ge information om och skapa förståelse för utgivande
myndigheters verksamhet.

Som medel för att vidga allmänhetens insyn i
myndigheternas verksamhet lider emellertid dessa publikationer nästan genomgående
av svagheten att tämligen ensidigt vara språkrör för de utgivande
myndigheterna. Därigenom ges ringa eller inget utrymme för en kritisk
nyhetsbehandling och debatt kring myndigheternas tjänster gentemot allmänheten.
Myndigheternas uppfattning om sina tjänster torde ofta vara överdrivet
positiva på samma sätt som enskilda företag ofta är okritiska med avseende på
sina varor och tjänster åtminstone de uppfattningar som man delger
allmänheten.

Värdet av dessa tidningar som instrument för allmänhetens
insyn i myndigheternas verksamhet skulle öka om de i mindre utsträckning
utnyttjades i utgivarnas intressen och i större utsträckning bedrev en
journahstik som förknippas med god konsumentupplysning.

1969 års organisationsutredning, som på riksdagens uppdrag
tillsatts av

s. 4 Kontrollera mot PDF

KU 1971:67 4

talmanskonferensen, redogjorde i betänkandet
Enkammarriksdagens förvaltnings- och personalorganisation för riksdagens
pressbevakning och granskningen av ljudradions och televisionens bevakning av
riksdagsarbetet samt uttalade beträffande då nyligen avslagna motioner om inrättande
av en särskild informationstjänst (s. 39):

Bankoutskottet yttrade i sin
motivering bl. a. att utskottet av vissa anförda skäl kände sig tveksamt till
effekten av en sådan åtgärd. Utredningen har i detta läge inte någon anledning
att ta upp frågan om en särskUd informationstjänst till mera ingående
övervägande. En sådan begränsad pressbevakning som utredningen nyss har
förordat bör emellertid vid behov kunna följas av åtgärder från riksdagens
sida. Detsamma gäller granskningen av ljudradions och televisionens bevakning
av riksdagsarbetet. Utredningen vill erinra om att BaU pekade på möjligheten
att talmanskonferensen övervägde åtgärder vid fall av uppenbart missvisande
och för riksdagens ledamöter kränkande publicitet. Det bör bli en uppgift för
kammarsekreteraren att hålla sig underrättad om pressbevakningens och
radiogranskningens resultat och rapportera för talmannen eller
talmanskonferensen fall som han anser förtjäna uppmärksamhet. Det bör också
ankomma på kammarsekreteraren eller annan tjänsteman vid kansliet att på
riksdagens vägnar hålla kontakt med nyhetsmedierna och underlätta dessas arbete
i riksdagshuset. Det anförda syftar på utåtriktad information.

Betänkandet behandlades av
sammansatt konstitutions- och bankoutskott (1970:1) som inte närmare berörde
informationsfrågan med hänsyn till organisationsutredningens nytillkomna
uppdrag.

Vid 1970 års riksdag framfördes ånyo önskemål om en
riksdagens informationstjänst (motionen 1970:1:810 av herr Brundin, m).
Motionen behandlades av bankoutskottet (BaU 1970:8) som yttrade:

När utskottet i detta läge och mot
bakgrund av ännu ett års erfarenhet av hithörande problem ånyo övervägt de
motionsledes framförda synpunkterna har utskottet kommit till resultatet att
det skulle vara av värde om frågan om riksdagens utåtriktade information bleve
föremål för ytterligare utredning. Härvid har utskottet inte minst tagit fasta
på vad motionären anför rörande de behov av och möjligheter till information
som enkammarriksdagens införande skapar. Utskottet föreslår att riksdagen ger
talmanskonferensen i uppdrag att föranstalta om en utredning av riksdagens
informationsproblem.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Talmanskonferensen uppdrog den 24 februari 1970 åt 1969
års organisationsutredning att behandla frågan om behovet av och förutsättningarna
för ökad information om riksdagen och dess verksamhet.

Organisationsutredningen avslutade sitt uppdrag angående
informationen med ett yttrande till talmanskonferensen den 21 oktober 1970.
Därvid anfördes följande:

Utredningen har låtit samla in
visst material angående andra parlaments informationsverksamhet. Emellertid
har utredningen funnit att förslag i ämnet inte lämpligen bör utarbetas för
närvarande. Framför allt har utredningen menat att det vore fördelaktigt om ett
sådant förslag kunde utarbetas på grundval av någon tids erfarenhet av
enkammarsyste-met. Enligt utredningens mening bör riksdagen om något eller ett
par år

s. 5 Kontrollera mot PDF

KU 1971:67 5

föranstalta om en större undersökning av
informationsfrågorna och då lämpligast genom ett utredningsorgan med
företrädare även för (eller expertis från) skolor, massmedier och eventuellt
reklambranschen m. fl.

Talmanskonferensen beslöt den 27
oktober 1970 att lämna utan erinran vad organisationsutredningen anfört
angående behovet av och förutsättningarna för ökad information om riksdagen och
dess verksamhet.

I samband med genomgången av riksdagens arbetsformer
behandlar grundlagberedningen även informationsfrågor och frågor om pressens
bevakning av riksdagsarbetet. Bl. a. för att klarlägga om pressen på senare år
ägnat riksdagsarbetet mindre uppmärksamhet än tidigare har grundlagberedningen
initierat en undersökning av riksdagsmaterialets omfattning i dagspressen.
Undersökningen beräknas bh klar under 1971. Grundlagberedningen avser att
redovisa sina överväganden under första halvåret 1972.

Utskottet

I motionerna hemställs om utredning
av möjligheterna att förbättra informationen om riksdagens arbete samt
massmedias bevakning av riksdagsarbetet.

På talmanskonferensens uppdrag håller kammarsekreteraren
kontinuer-Ug kontakt med de representanter för nyhetsmedia som är verksamma
inom riksdagshuset. De tillställes fortlöpande olika förteckningar, föredragningslistor,
kopior av anföranden och annat material, vilket även distribueras till ett
hundratal tidningar. I enlighet med detta uppdrag har överläggningar hållits
mellan företrädare för riksdagsjournalisterna och utskottssekreterarna angående
informationen till massmedia. Åtgärder har också vidtagits för att förbättra
informationen till allmänheten. Gruppvisningarna av riksdagshuset torde därvid
särskilt bidra till att öka kännedomen om riksdagens arbete hos allmänheten.

Grundlagberedningen behandlar i samband med sin översyn av
riksdagens arbetsformer även frågor om riksdagens utåtriktade information.
Beredningen har därvid bl. a. initierat en undersökning om riksdagsmaterialets
omfattning i dagspressen. Undersökningen och resultatet av grundlagberedningens
överväganden kommer enligt vad utskottet inhämtat att redovisas under första
halvåret 1972.

Utskottet anser det vara väsentligt att det sprids
information om riksdagens arbete och att alla möjligheter till förbättrad
information tillvaratas. I avvaktan på resultatet av grundlagberedningens
överväganden finner utskottet emellertid inte erforderligt att riksdagen nu
beslutar om ytterligare utredningsåtgärder på sätt yrkats i förevarande motioner.

Utskottet hemställer att riksdagen
avslår

1. motionen
1971:8 samt

2. motionen
1971:47.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KU
1971:67

Stockholm den 16 november 1971

På konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Henningsson*
(s), fru Thunvall* (s), herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan (s),
Pettersson i Örebro (c), Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s),
Bergqvist (s), Karlsson i Malung* (s), Norrby i Äkersberga (fp), Schött (m),
Molin (fp), Olsson i Sundsvall (c) och Wictorsson (s),

* Ej närvarande vid justeringen.

Goteborgs Offsettrycken AB, Sthim 71.554 S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.