Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av skrivelse från talmanskonferensen med överlämnande av ett från kommittén för översyn av Nordiska rådets svenska delegations kansliorganisation inkommet betänkande
1971 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:KU72, Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av skrivelse från talmanskonferensen med överlämnande av ett från kommittén för översyn av Nordiska rådets svenska delegations kansliorganisation inkommet betänkande
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets
betänkande nr 72 år 1971 KU 1971:72
Nr 72
Konstitutionsutskottets
betänkande i anledning av skrivelse från talmanskonferensen med överlämnande
av ett från kommittén för översyn av Nordiska rådets svenska delegations
kansliorganisation inkommet betänkande.
Ärendet
I detta betänkande behandlas ett den 5 maj 1971
dagtecknat betänkande, som avgivits av den av talmanskonferensen den 20
januari 1971 tiUkallade kommittén för översyn av Nordiska rådets svenska delegations
kansUorganisation. Betänkandet har tryckts i 2 saml.
Betänkandet
och dess bakgrund
Under vårsessionen i år godkände riksdagen (prop.
1971: 53, UU 1971:9, rskr 154) en överenskommelse den 13 februari 1971 om ändring
i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 meUan Danmärk, Finland, Island,
Norge och Sverige. Överenskommelsen syftade till att bygga ut och förstärka organisationen
av det nordiska samarbetet inom Nordiska rådet. Rådets hittiUsvarande uppgifter
och sammansättning ändrades inte i någon väsentlig utsträckning. Den viktigaste
nyheten i överenskommelsen var upprättandet av ett nordiskt mmisterråd. Överenskommelsen
innebar vidare bl. a. en reform av sekretariatsorganisationen. Genom artikel
49 i överenskommelsen inrättades sålunda en ny befattning som
presidiesekreterare. Denne bildar tiUsammans med de fem nationella sekreterarna
ett sekreterarkollegium, som bistår rådet i dess verksamhet. Överenskommelsen
trädde i kraft den 1 juli 1971.
Mot
bakgrunden av de vid denna tidpunkt sedan länge aktualiserade organisatoriska
förändringarna för Nordiska rådets vidkommande beslöt riksdagen den 15
december 1970 (BaU 1970: 88) att föranstalta om en översyn av Nordiska rådets
svenska delegations kansliorganisation. Deima har utförts av en av
talmanskonferensen tiUsatt tremanna-kommitté, bestående av riksdagsmännen Sven
Mellqvist (medlem i Nordiska rådet) och Astrid Kristensson (suppleant i
Nordiska rådet) samt justitieombudsmännens ställföreträdare Bertil Wennergren.
Kommittén avgav den 5 maj 1971 ett betänkande i saken tiU talmanskonferensen.
Betänkandet
innehåller redogörelser för organisationen under budgetåret 1970/71 av svenska
delegationeris sekretariat, för presidiesekretariatet och för vissa
framställningar från svenska delegationen. I dessa
1
Riksdagen 1971. 4 saml. Nr 72
KU 1971: 72 2
delar
hänvisas helt till betänkandet. Kommitténs egen bedömning redovisas i ett
särskilt avsnitt, som refereras nedan. För närmare detaljer hänvisas tiU den
tryckta texten.
Kommittén
konstaterar i betänkandet att de nationella rådssekretariaten är sinsemellan
av mycket olika storleksordning. Det sägs att »med någon schematisering» det
svenska sekretariatet är lika stort som de övriga sekretariaten tiUhopa. Den
huvudsakliga förklaringen härtill är enligt kommittén att det svenska
sekretariatet påtagit sig huvudparten av de gemensamma sekretariatsuppgifterna.
Kommittén erinrar om att avsikten med tillskapandet av ett fristående gemensamt
sekretariat för Nordiska rådet under ledning av en presidiesekreterare varit
att de gemensamma sekretariatsfunktionerna skulle överföras från de nationella
sekretariaten till presidiesekretariatet. Om så sker bortfaller enUgt kommittén
det viktigaste skälet till att det svenska sekretariatet är väsentligt större
än de övriga nationella sekretariaten. EnUgt kommitténs mening finns dock
vissa omständigheter som gör det svårt att för närvarande genomföra några mera
omfattande förändringar av personalstaten i det svenska sekretariatet.
Kommittén
hänvisar 'därvid för det första till att det torde vara realistiskt att räkna
med en viss övergångstid innan det svenska sekretariatet kan befrias från sin
befattning med de uppgifter som skall gå över på presidiesekretariatet.
För
det andra bör enligt kommittén observeras att det inte alltid är fråga om att
lägga en arbetsuppgift på presidiesekretariatet och att samtidigt befria de
nationella sekretariaten från varje befattning med denna arbetsuppgift. Många
arbetsuppgifter kommer i stället att gemensamt handläggas av
presidiesekretariatet och de nationella sekretariaten, och i fråga om sådana
uppgifter medför inrättandet av presidiesekretariatet endast en begränsad
arbetslättnad eller ingen arbetslättnad alls för de nationella sekretariaten.
Viktigare gemensamma rådsangelägenheter kommer i fortsättningen att handläggas
av ett sekreterarkollegium bestående av presidiesekreteraren och de nationeUa
sekreterarna. De natio-neUa sekretariaten kommer således inte att befrias från
sin befattning med dessa angelägenheter.
För
det tredje är det enligt konmiittén så att en viss del av arbetsinsatsen vid
det svenska sekretariatet i verkligheten kommer utskotten till godo.
Som
fjärde omständighet av betydelse i detta hänseende erinrar kommittén om att
Nordiska organisationskommittén funnit det önskvärt att varje nationellt
sekretariat utom det isländska förses med åtminstone två kvalificerade
heltidsanställda befattningshavare. Detta innebär en förstärkning av de danska
och norska sekretariaten, vilken, om den genomfördes, skuUe minska skiUnaden i
omfång mellan dem och det svenska sekretariatet.
KU 1971: 72 3
Oaktat de berörda fyra omständigheterna talar för
att behov kvarstår av att tills vidare behålla en tämligen stor personalstyrka
vid det svenska sekretariatet, anser kommittén att en viss arbetsminskning för
det svenska sekretariatet kommer att bli följden av presidiesekretariatets
inrättande och att hänsyn härtill bör tas vid fastställandet av personalstaten
för det svenska sekretariatet.
Kommittén
anser att det även framgent bör vid sidan av kanslichefen finnas en
kvalificerad befattningshavare i det svenska sekretariatet vilken vid behov
skall kunna ersätta kanslichefen och övertaga dennes funktioner som chef för
kansliet. Kommittén finner sig inte ha anledning att uttala sig i den av
svenska delegationen aktualiserade frågan om lönesättningen för kanslichefen
och hans ställföreträdare.
En
viss nedskärning av personalen på byrådirektörsnivå är enligt kommitténs
uppfattning i och för sig motiverad med hänsyn till den arbetslättnad som kan
väntas följa på presidiesekretariatets inrättande. Kommittén finner sig dock
böra avstå från att framlägga förslag om en reducering av denna del av
personalen med hänsyn till att viss informationsverksamhet, som för närvarande
ligger på informationssekreteraren, enUgt kommitténs uppfattning i
fortsättningen bör åvila en av byrådirektörerna.
Kommittén
konstaterar i detta sarrmianhang att informationsverksamheten för närvarande
ombesörjs av en informationssekreterare, som arbetar på halvtid för presidiet
(den gemensamma informationsverksamheten) och på halvtid för den svenska
delegationen (den svenska informationsverksamheten). Enligt Nordiska rådets
beslut skall den gemensamma informationsverksamheten i fortsättningen förestås
av en heltidsanställd informationschef knuten till presidiesekretariatet.
I
detta läge uppkommer enligt kommittén frågan hur den svenska
informationsverksamheten skall organiseras i framtiden. Kommittén finner att
inrättandet av en befattning som informationschef vid presidiesekretariatet
innefattar en väsentlig förstärkning av de organisatoriska grundvalarna för
den gemensamma informationsverksamheten. Det är enligt kommittén uppenbart att
det härutöver finns behov av en viss nationell informationsverksamhet inom det
svenska sekretariatet. Den svenska informationsverksamheten är emellertid redan
i dag av mindre omfattning än den gemensamma informationsverksamheten.
Kommittén rekommenderar därför att den arbetskraft i det svenska sekretariatet
som frigörs som en följd av att vissa uppgifter övergår till presidiesekretariatet
disponeras så att en svensk informationsverksamhet i rimUg omfattning kan
upprätthållas. Detta innebär, som redan nämnts, att ifrågavarande uppgifter
enligt kommitténs mening i första hand bör ankomma på en av byrådirektörerna
vid sekretariatet.
Kommittén
tar också upp frågan om det arkiv som nu finns vid den svenska delegationens
kansli. Därvid framhåller kommittén att arkivet
KU 1971: 72 4
redan
nu är omfattande och av betydelse inte endast för svenska delegationen och för
Nordiska rådet utan också som upplysningskälla för personer utanför rådet:
Kommittén noterar att arkivet enligt uppgift är väl ägnat att vidareutvecklas
till en dokurhentationscentral för nordiska frågor. Det är enligt kommittén i
och för sig självklart att varje nationellt sekretariat bör ha ett visst
arkivmaterial till sitt förfogande för att på ett ändamålsenligt sätt kunna
utföra sina uppgifter. Det arkiv som byggts upp inom svenska sekretariatet synes
emellertid enligt kommitténs bedömning numera ha fått en sådan omfattning och
betydelse att det är mest följdriktigt att omforma det tiU ett gemensamt
nordiskt arkiv underställt presidiesekreteraren. Ett eventuellt beslut härom
bör, säger konamittén, fattas av presidiet, som därvid också bör överväga att
inrätta en tjänst som arkivarie och bestämma lönesättningen för denne
befattningshavare.
I
fråga om det kamerala arbetet i det svenska sekretariatet föreslår kommittén
ingen ändring.
Vad
angår personalen i övrigt ansluter sig kommittén till de förslag om
personalminskningar som framförts av svenska delegationen. Kommittén uttalar
att den inte funnit skäl att föreslå några ytterligare förändringar av den
nuvarande personalstaten.
Sammanfattningsvis
föreslår kommittén att det svenska sekretariatet från och med den 1 juli 1971
förses med följande personal: 1 kanslichef 1 avdelningsdirektör eller
biträdande kanslichef
1
byrådirektör (halvtid)
2
byrådirektörer 2 assistenter
1 bokhållare 1
övervaktmästare 1 kontorsskrivare 1 kansliskrivare 1 förste vaktmästare
Skulle
presidiet fatta beslut om övertagande av svenska delegationens arkiv, bör
detta enligt kommittén föranleda att den ena assistenttjänsten indras.
Yttrande
av Nordiska rådets svenska delegation
Sedan utskottet berett Nordiska rådets svenska
delegation tiUfälle att yttra sig över tremannakommitténs förslag, har
delegationen till utskottet inkommit med ett den 20 oktober 1971 dagtecknat
yttrande. Yttrandet intages som bilaga till detta betänkande.
KU 1971: 72 5
Anslagsbeslut
Riksdagen beslöt under vårsessionen att i enlighet
med utskottets förslag (KU 1971: 38) i avvaktan på behandling av förslag från
den av talmanskonferensen den 20 januari 1971 tillsatta kommittén för översyn
av Nordiska rådets svenska delegations kansliorganisation för budgetåret
1971/72 anvisa till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansU ett
förslagsanslag av 1 125 000 kr. avseende förvaltningskostnader. Ur detta
anslag, som inte närmare specificerats, täcks bl. a. lönekostnaderna för
delegationens kanslipersonal.
Utskottet
Frågan om omorganisation av Nordiska rådets svenska
delegations kansli aktualiserades i samband med att planerna på att inrätta ett
särskilt rådskansli under en presidiesekreterare växte fram. Man räknade
därvid med att inrättandet av ett gemensamt kansli skuUe kunna leda till
personalinskränkningar inom det svenska kansliet.
Förslag
till omorganisation har lämnats i ett betänkande från en av talmanskonferensen
tillsatt tremannakommitté, dagtecknat den 5 maj 1971. Nordiska rådets svenska
delegation har yttrat sig över förslaget den 20 oktober 1971.
Kommittén
och delegationen är i stort sett ense om personalbehovet efter
presidiesekreterarreformen. Enligt bådas mening bör sålunda inskränkning göras
i fråga om en tjänst som vaktmästare och en tjänst som kansliskrivare. Därjämte
anser kommittén att en halvtidstjänst som informationssekreterare kan dras in
och göromålen överföras till en av byrådirektörerna. Delegationen finner ett
sådant överförande vara mindre lämpligt och förklarar att behov föreUgger av
tjänstens bibehållande, åtminstone tiUs vidare.
Delegationen
framhåller i sitt yttrande bl. a. att det nordiska samarbetets organisation
utvecklats vidare även genom andra reformer än inrättandet av ett
presidiekansli. Man nämner därvid Nordiska ministerrådet med tillhörande
samarbetsorgan, ministerrådets ämbetsmanna-grupp, det nordiska kulturavtalets
organ och organ inom NORDTRANS. Vidare utvecklar man betydelsen av tillkomsten
av sekretariatet (sek-reterarkollegiet) som ett permanent beslutsorgan. Enligt
delegationen bUr det en av de viktigaste arbetsuppgifterna inom de nationeUa
rådssekretariaten att förbereda medverkan i det gemensamma rådssekretariatet.
Delegationen understryker att mera definitiva erfarenheter om hur den nya
organisationen påverkar den svenska kansliorganisationen ännu inte föreligger.
Delegationen finner därför att fortlöpande uppmärksamhet bör ägnas åt
utvecklingen av den nya organisationen och dess inverkan på arbetet inom
kansliet och på kansliets organisation.
Vad delegationen i dessa
delar uttalat är enligt utskottets mening vä-
KU 1971: 72 6
sentligt.
Därav följer också att det ställningstagande man nu kommer fram till
beträffande delegationens kansliorganisation inte bör betraktas som definitivt.
Hithörande frågor får sålunda fortlöpande beaktas, bl. a. vid den årUga
budgetbehandUngen.
Kommitténs
förslag rörande Nordiska rådets svenska delegations kansliorganisation utgör
enUgt utskottets mening en god grundval för beslut rörande
personalorganisationen. Med hänsyn till vad som framkommit i svenska
delegationens yttrande i ärendet bör emeUertid några jämkningar göras i detta
förslag. Utskottet kan godtaga vad delegationen anfört om kanslipersonalens
antal och uppgifter samt deras fördelning på enheter. Vidare finner utskottet
i likhet med delegationen att nuvarande ordning beträffande arkivet med bl. a.
en till detta knuten särskild tjänst bör bestå i avvaktan på en aviserad
utredning om formerna för en för delegationen och Nordiska rådets presidium gemensam
arkivtjänst. På de av delegationen anförda skälen bör också halvtidstjänsten
som informationsskreterare nu inte indras. Slutligen bör i enlighet med
delegationens därom uttryckta önskemål ställföre-trädarskapet för kanslichefen
inte bindas tUl viss tjänst. Det bör i stället ankomma på delegationen eller
efter delegationens bemyndigande dess arbetsutskott att meddela befattningshavare,
som är enhetschef, särskilt förordnande i detta hänseende.
På
grund av det anförda finner utskottet Nordiska rådets svenska delegations
kansli feöra ha den organisation som framgår av följande sammanställning:
1
kanslichef
1 informationssekreterare
(halvtid)
Handläggande
enhet
1 handläggare, tiUika chef
för enheten
1 handläggare (halvtid)
1 handläggare
Administrativ
enhet
1 handläggare, tillika
chef för enheten
1 tjänsteman för arkivet
1 handsekreterare hos
kanslichefen
1
bokhållare
2
tjänstemän för allmänna
expeditionsgöromål, varav en med vissa arbetsledande upgifter
2 tjänstemän för skrivgöromål m. m., varav en med
vissa arbetsledande uppgifter
Kommittén
har i sin rapport inte tagit ställning till lönegradsfrågor.
KU 1971: 72 7
Sådana
frågor skall i första hand lösas vid förhandlingar mellan förvaltningskontoret
och vederbörande personalorganisationer. Såvitt gäller tjänst inom s. k.
frikrets bör beslut föregås av överläggningar med berörda organisationer. Med
hänsyn till angivna förhållanden har utskottet inte ansett sig böra ta
ställning till de uttalanden om lönegrader eller särskild tjänsteställning i
övrigt som återfinns i delegationens till utskottet avgivna yttrande. Det får
förutsättas att förvaltningsstyrelsen, så snart riksdagen fattat beslut
beträffande grunder för svenska delegationens kansliorganisation, tar upp
förhandlingar i lönefrågorna och i övrigt fattar erforderliga beslut i dessa
delar. Utskottet hemställer
att riksdagen i anledning av talmanskonferensens
skrivelse med överlämnande av rapport från kommittén för översyn av Nordiska
rådets svenska delegations kansliorganisation godkänner vad utskottet anfört
rörande personalorganisationen vid Nordiska rådets svenska delegations kansli.
Stockholm
den 23 november 1971
På
konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON
Närvarande:
herrar Pettersson i Visby (s). Adamsson (s), Nelander (fp), HerneUus (m), Boo
(c), Johansson i Trollhättan (s). Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c),
Andersson i Stockholm (s), Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s),
Bergqvist (s), Fiskesjö (c). Norrby i Äkersberga (fp) och Gustavsson i
Ängelholm* (s).
*
Ej närvarande vid justeringen.
KU 1971: 72
Bilaga
NORDISKA RÅDET 540b/1971
Svenska delegationen
Till
riksdagens
konstitutionsutskott
Sedan riksdagen den 15 december 1970 beslutat att
föranstalta om en översyn av Nordiska rådets svenska delegations
kansliorganisation, tillsatte talmanskonferensen den 20 januari 1971 en
kommitté för att företaga denna översyn. Kommittén har nu överlämnat sin
rapport, dag-tecknad den 5 maj 1971. Med anledning av denna rapport, som delegationen
icke tidigare haft tiUfälle behandla, får Nordiska rådets svenska delegation
anföra följande.
Inledningsvis
viU delegationen allmänt framhåUa, att den funnit kommitténs förslag rörande
Nordiska rådets svenska delegations kansliorganisation utgöra en god grundval
för beslut rörande nämnda kanslis personalorganisation. Den bedömnmg av
personalbehovet vid kansliet, som ligger tiU grund för förslaget, finner
delegationen sålunda i stort sett reaUstisk. Sedermera efter kommittéförslagets
avgivande inträffade händelser torde dock göra vissa jämkningar i detta
erforderliga. Härtill får delegationen återkomma i det följande.
Sedan
kommittén i början av året uppgjorde sitt förslag, har det nordiska
samarbetets organisation utvecklats vidare på ett sätt som icke lämnar Nordiska
rådets svenska kansli oberört. De förslag, som delegationen ansett sig böra
här framföra, är att se som kompletteringar till vad som anförts av kommittén
och är främst motiverade av denna under året inträffade utveckUng. En bedömning
av aktuella organisatoriska frågor inom det svenska rådssekretariatet måste
enligt delegationens mening ha till utgångspunkt de förändringar i
organisationen som företagits inom andra sektorer av nordiskt samarbete.
Från
och med den 1 juli i år har de organisatoriska formerna för nordisk samverkan
väsentligen förstärkts, dels på regeringssidan genom inrättandet av Nordiska
ministerrådet det första fasta samarbetsorganet mellan de nordiska ländernas
regeringar och vad med detta råd sammanhänger, dels vad gäller Nordiska rådet
genom inrättandet av ett presidiekansli under ledning av presidiesekreteraren,
varigenom Nordiska rådet fått ett effektivt gemensamt organ. Dessa organisatoriska
förändringar är som bekant en följd av att Överenskommelsen om ändring i
samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 meUan Danmark, Finland, Island,
Norge och Sverige m. m. (Helsingforsavta-let) efter ratifikation av samtliga
nordiska länder (för Sveriges del genom riksdagens bifall till Kungl. Maj:ts
proposition 1971: 53) trätt i kraft den 1 juU 1971.
På
regeringsidan har vidare följande nya samarbetsorgan tiUkommit som sorterar
under ministerrådet:
a)
Ministerrådets ämbetsmannagrupp. Enligt art. 56 i den ändrade
Helsingforsöverenskommelsen biträdes varje nordisk samarbetsminister av en
särskilt utsedd ämbetsman. Dessa ämbetsmän bildar en grupp.
KU 1971: 72 9
som
utgör det naturliga beredningsorganet för ministerrådet, när detta är
sarrmiansatt av samarbetsministrarna. Denna ämbetsmannagrupp framstår i sin tur
som motpart tUl Nordiska rådets eget sekreterarkollegium, som närmare beskrivs
här nedan. Frågor, som gemensamt angår Nordiska rådet och ministerrådet,
respektive regeringarna, torde normalt komma att beredas vid möten mellan ämbetsmannagruppen
och sekreterarkollegiet, innan de tas upp till slutligt avgörande antingen vid
möte mellan presidiet och ministerrådet eUer av det senare ensamt.
Överläggningar mellan ämbetsmannagruppen och sekreterarkollegiet planeras
redan.
b)
Det nordiska kulturavtalets
organ. Utan att här ingå i detaljer kan på detta område konstateras att enUgt
detta avtal två nya organ inrätr tas, nämUgen en ämbetsmannakomniitté och ett
kultursekretariat, det senare förlagt till Köpenhamn. Genom tillkomsten av dessa
organ har kulturområdet fått en organisatorisk upprustning utan varje
rnotsvarig-het i det hittillsvarande nordiska samarbetet. Denna förstärkning av
det nordiska samarbetet måste noteras med tillfredsställelse. Den nödvändiggör
emeUertid förstärkta insatser från Nordiska rådets sida för att parlamentarisk
insyn och inflytande skaU kunna bevaras inom denna sektor. Kulturavtalet
väntas träda i kraft den 1 januari 1972.
c)
Organ inom NORDTRANS. En
ämbetsmannakommitté på statssekreterarnivå har konstituerats för att utarbeta
förslag till samarbetsavtal rörande transportfrågor i enlighet med Nordiska
rådets rekommendation nr 14/1971. När NORDTRANS-avtalet bUr verklighet kan man
förutse att ministerrådet även på detta område kommer att bistås av en ämbetsmannagrupp
och ev. även av andra organ.
För
Nordiska rådets del är främst att anteckna tillkomsten av sekretariatet
(sekreterarkoUegiet) som ett permanent beslutsorgan.
Enligt
art. 49 i den reviderade Helsingforsöverenskommelsen skall rådet i sin verksamhet
bistås av ett sekretariat bestående av en sekreterare utsedd av presidiet samt
av de fem nationeUa sekreterarna. I den arbetsordning för Nordiska rådet, som
antagits av rådet och som trätt i kraft den 1 juli 1971 samtidigt med
överenskommelsen om ändring av Helsingforsavtalet, har intagits en bestämmelse
om att rådets presidium i frågor av större räckvidd eller eljest av särskilt
intresse skall bistås av sekretariatet. Presidiet har givit sekretariatet
vittgående egna beslutsfunktioner. Rådets presidium delegerade redan genom
beslut i Arild den 7 september 1970 beslutanderätten i huvuddelen av alla
löpande ärenden tiU det dåvarande sekreterarkollegiet. Det nya sekretariatet bestående
av sex medlemmar har övertagit dessa uppgifter och vidare ålagts att förbereda
aUa de beslut som presidiet självt skall fatta. På presidiesekreteraren ensam
kommer att vila vissa uppgifter, det tekniska förberedelsearbetet för
presidiemöten och andra för rådet gemensamma möten. Vad gäller aUa övriga
löpande frågor, som formellt ankommer på presidiet, kommer förberedelsen av
alla sakligt betydelsefullare avgöranden att vila på sekreterarkoUegiet. Denna
verksamhet fordrar täta kontakter mellan presidiesekreteraren och de nationella
sekretariaten samt mellan dessa inbördes. För övrigt måste presidiesekreteraren
i sin verksamhet stå i ständig kontakt med de fem nationella sekretariaten.
Erfarenheterna
redan av några månaders verksamhet, då sekreterarkollegiet hållit två å tre
sammanträden i månaden, visar att arbetet i sekreterarkollegiet blir omfattande
och ur tidssynpunkt ganska betungande.
KU 1971: 72 10
Nordiska rådets utskottssekreterarorganisation,
beträffande vilken Nordiska organisationskommittén ej förordat någon definitiv
lösning, är också under omprövning i samband med att ett antal hittillsvarande
utskottssekreterare frånträder sina befattningar. En viss upprustning kan här
förutses.
Vidare
är att anteckna att såsom förordats av Nordiska organisationskommittén
(Fagerholm-konmaittén) nu också Nordiska rådets danska, finska och norska
sekretariat är på väg att förstärkas personellt. I Danmark kommer således
generalsekreteraren att till sitt biträde få en kontorschef (= byråchef). I
Norge skall en ny befattning som sekretariatschef på heltid tiUsättas under
hösten och sekretariatet därutöver få ytterhgare personal. I Finland har
rådskansliet där nyligen förstärkts med en tjänst som translator/biträdande
sekreterare. Beträffande det finska sekretariatet må för övrigt noteras att
uppgifterna om detta i kommitténs rapport (sid. 4) ej är helt aktueUa. Den
handläggande personalen där består nämUgen av en generalsekreterare, en
sekreterare, en translator/biträdande sekreterare och en
informationssekreterare. Härtill kommer det faktum att kulturutskottets
heltidsanställde sekreterare är placerad i det finska kansliet, vilket de
facto innebär att det finska kansliet avlastas en stor del av detta betydande
ämnesområde.
De
här beskrivna organisatoriska förstärkningarna av det nordiska samarbetets
organisation är självfallet inget självändamål. Kort sagt kan dessa
förändringar sägas vila på två förutsättningar, nämligen dels att
hittillsvarande erfarenheter bestyrkt deras nödvändighet, dels att de följder,
som den europeiska marknadsutvecklingen kan väntas medföra för nordiskt
samarbete, gör det ytterst angeläget att stärka de organisatoriska ramarna för
detta samarbete.
Med
den nya ordning för arbetet inom rådet, som här ovan skisserats, kommer en av
de väsentligaste arbetsuppgifterna inom de nationella rådssekretariaten att
bli att förbereda medverkan i det gemensamma rådssekretariatet i dess olika
funktioner, dels som internt organ för Nordiska rådet, dels som kontaktorgan
med nordiska regeringsorgan av olika slag. Avsevärda insatser från ettvart av
de nationella sekretariaten konmier att krävas för medverkan i
sekreterarkollegiet, om detta organ skall bli funktionsdugligt. Erfarenheterna
under den korta tid, som den nya organisationen varit i kraft, bestyrker att
mötesfrekvensen ökar. Det har blivit en avsevärd merbelastning i form av både
ökat resande och av förberedelser för mötena, något som i sin tur återverkar på
den övriga personalens göromål.
Mera
definitiva erfarenheter om hur den nya organisationen påverkar den svenska
kansliorganisationen föreligger dock ännu ej. Delegationen finner därför att
fortlöpande uppmärksamhet bör ägnas åt utvecklingen av den nya organisationen
och dess inverkan på arbetet inom kansliet och på kansliets organisation. Bland
annat kan det nya kulturavtalet väntas komma att medföra ökade insatser även
från rådets nationella sekretariat.
Presidiesekreteraren
skaU enligt arbetsordningen för Nordiska rådet vara jämställd med de fem
nationella sekreterarna. Enligt presidiets beslut den 30 april 1971 skall
presidiesekreteraren åtnjuta grundlön motsvarande svensk statssekreterares.
Vissa av rådets nationella sekreterare åtnjuter redan motsvarande stäUning i
sitt hemlands organisation. Som delegationen utvecklat i en skrivelse den 13
maj 1971 till riksdagens förvaltningskontor bör den svenske kanslichefen ges
enahanda StäUning. Nämnda skrivelse bifogas. (Bilaga 1).
KU 1971:
72 11
Beträffande kansMets organisation i
övrigt i dess huvuddrag är följande att anföra.
Kansliets personal är uppdelad på två enheter, en
handläggande och en administrativ. Den förra skall huvudsakligen befatta sig
med det sakliga område, som Nordiska rådet täcker, dvs. alla förekommande
samarbetsprojekt. Den skaU i främsta rummet förbereda frågornas behandling i
rådet till hjälp för rådets svenska medlemmar. Den administrativa enheten
skall ha hand om alla de förvaltningsmässiga och kamerala spörsmål, som
föreUgger såväl för delegationens egen del och för dess medlemmar som för
rådets del i rådets gemensamma organ. Denna enhet omfattar all servicepersonal.
Företrädaren för informationsfrågorna torde böra ställas direkt under
kanslichefen och vara självständig föredragande.
Vad gäUer den handläggande enheten bör målsättningen i
framtiden liksom hittills vara att ettvart av ämnesområdena för rådets fem
utskott skall kunna täckas av en halv handläggande tjänsteman. Denna målsättning
kan uppnås med den personaluppsättning, som kommittén förordar. Härför åtgår
2J kvalificerade tjänstemän. Den ena heltidstjänsten bör disponeras som chef
för nämnda enhet. Denne befattningshavare bör ha överblick över hela det i
Nordiska rådet anhängiga sakområdet och fördela arbetsuppgifterna mellan
befattningshavarna inom enheten. Chefen bör i konsekvens med vad som tiUämpas
inom presidiesekreterarens kansli (dennes närmaste tre underordnade är anställda
i svensk lönegrad C 1) ha ställning som byråchef. Av övriga två
handläggare-tjänster inom enheten innehas den ena på halvtid av tjänsteman
från UD. Denne, som numera har stäUning motsvarande avdelningsdirektör på UD,
bör ges samma ställning vid svenska kansliet. Den andre handläggaren bör som
för närvarande vara byrådirektör. Fördelningen av uppgifterna mellan
handläggarna bör vara flexibel och anpassas till de olika tjänstemännens
särskilda förutsättningar. Vid personalbehovets beräknande måste beaktas att
bl. a. på grund av den täta mötesfrekvensen och upplysningsarbetet utanför
kansliet nästan stadigvarande en av de tre tjänstemännen inom denna enhet är
upptagen på annat håU.
Delegationen vill i detta
sammanhang något kommentera vad kommittén anför (sid. 3) om den nuvarande
halvtidsanställde byrådirektörens arbetsuppgifter, vilket fått en något
tillspetsad formulering. Det är riktigt att vederbörande tjänsteman ägnar
huvudparten av sin tid åt ekonomiska och handelspolitiska frågor, dvs. ämnen
som faller inom ekonomiska utskottets ämnesområde. Så länge som någon fast
anstäUd heltidsarbetande sekreterare för detta viktiga utskott ej finnes, ter
det sig emellertid vanskligt att dra skarpa gränser mellan vad som är
ut-skottssekretariatsgöromål och göromål för svenska sekretariatet. Enahanda
synpunkter kan anföras beträffande den byrådirektör inom kan-sUet, vilken
tiUika är sekreterare för socialpolitiska utskottet. Man kan t. ex. fråga om
utarbetandet av ett medlemsförslag och uppföljning av detta på uppdrag av
svensk delegationsmedlem är att anse som göromål för en delegationens
tjänsteman eller för en presidieanställd utskottssekreterare.
Vad härefter gäller den administrativa enheten är att
anteckna att chefen för denna visat sig få aUt mer krävande uppgifter efterhand
som de gemensamma rådsorganen utvecklats. Det gäller sålunda icke endast att
handlägga de frågor som härrör ur delegationens ställning av ett riksdagsverk.
Icke minst i nuvarande skede då en gemensam nordisk
KU 1971: 72 12
administration
är under uppbyggnad ställs oavlåtligen krav på nya utredningar rörande skilda
administrativa spörsmål ofta av invecklad beskaffenhet. Det förhållandet att
presidiesekreterarens kansli ligger i Sverige gör att det svenska kansUet ofta
måste tillhandagå med utredningar av olika slag, vilka den svenske medlemmen
av sekreterarkollegiet måste kunna prestera i detta organ. Chefen för den
administrativa enheten bör under sådana förhållanden ges ställning som
avdelningsdirektör.
Beträffande
hithörande personal kan delegationen i huvudsak biträda kommitténs förslag. I
detta sammanhang vill delegationen särskilt understryka de kvaUficerade
uppgifter som vilar på föreståndaren för skriv-sektionen. Arbetet där måste
ofta utföras under pressande förhållanden. Denna tjänst bör innehas av en
förste kontorsskrivare.
Ett
tiUägg bör också göras såvitt gäller tjänsten som assistent för arkivet.
Konmiittén har menat att denna tjänst skaU indragas, om presidiet skulle
övertaga ansvaret för arkivet. Tjänsten, vilken sedan kommittén avlämnat sitt
betänkande omvandlats till en byråassistentbefatt-ning, har mot bakgrund av
ovissheten om det blivande huvudmannaskapet för dokumentationscentralen tiUs
vidare gjorts extra. Presidiet har uppdragit åt presidiesekreteraren och
svenska kanslichefen att finna former för en för delegationen och presidiet
gemensam arkivtjänst. I avvaktan på denna utredning torde nuvarande ordning få
bestå.
På
en punkt kan delegationen ej ansluta sig till vad kommittén anfört, vilket
till en del har sin grund i vad som inträffat efter betänkandets tillkomst.
Frågan gäller tjänsten som halvtidsanställd informationssekreterare, vilken
tjänst kommittén föreslagit skola indragas.
Vad
gäller denna tjänst må först beaktas, att rådets presidium den 30 april 1971
besllitat att oaktat en informationschefstjänst inrättats i presidiesekretariatet
och numera även tillsatts den hittillsvarande halvtidstjänsten därstädes som
informationssekreterare skall bestå. Den omständigheten att de båda
halvtidstjänsterna vid svenska delegationen och vid presidiet innehas av en
och samma person gör att tjänsterna måste behandlas gemensamt och få en
likartad utformning i båda kanslierna. Men även av andra skäl finner
delegationen det angeläget att den svenska halvtidstjänsten fortbestår, vartiU
delegationen strax återkommer. Skulle delegationens yrkande på denna punkt ej
bifallas, kvarstår dock riksdagens förpliktelser mot nuvarande tjänsteinnehavaren,
som har extra ordinarie anstäUning.
I
sak löser nuvarande arrangemang med samordning med presidiesekretariatets
informationstjänst på ett utmärkt sätt svenska delegationens behov av
informationstjänst. Kommittén redovisar att informationssekreteraren enligt
egen uppgift ägnar 3/4 av sin arbetstid åt den gemensamma verksamheten och
blott 1/4 åt den svenska. Uppgiften torde i och för sig vara riktig med
avseende på nuläget. Orsaken tiU denna fördelning är icke att söka däri att
behovet av upplysning om Nordiska rådet i Sverige varit mindre än det aUmänna
behovet av information i sådant avseende utan i det förhållandet att
informationssekreteraren vid tidsbrist måste prioritera den gemensamma
verksamheten och därför måste begränsa sina insatser för informationen i
Sverige. Enligt delegationens mening är en ändring härvidlag i hög grad påkallad
och en förstärkning av arbetet i Sverige synnerligen angelägen. Att i enlighet
med kommitténs förslag lägga informationsupgifter i Sverige på andra tjänstemän
vid det svenska sekretariatet, vilka rekryterats för helt andra arbetsuppgifter
och som saknar utbildning för informations-
KU
1971: 72 13
spridande,
skulle leda till att informationsuppgifterna bleve än mer ef-, tersatta.
Uppbyggnaden av en informationstjänst i presidiesekretariatets kansU bygger
vidare på att det skall finnas nationella informationstjänstemän, som envar i
sitt land utför den av den gemensamme chefen planerade
informationsverksamheten.
Ett
bibehållande av den nuvarande uppdelningen av informationssek-reterartjänsten i
två »halvor», av vilka den ena är underställd informationschefen i presidiesekretariatet
och den andra kanslichefen i delegationens kansli, får icke utgöra något
hinder för att den samlade informationstjänsten kan skötas som en enhet.
Nödiga detaljregler härom får införas i den arbetsordning som delegationen
upprättar för verksamheten i sitt kansli.
Delegationen
har icke i det föregående berört spörsmålet om kanslichefens stäUföreträdare.
Enligt delegationens mening finns icke anledning binda ställföreträdarskapet
till en viss tjänst. Delegationens arbetsutskott bör för ett år i sänder
förordna endera av cheferna för de båda enheterna i kansliet att vid förfall
för kansUchefen ersätta denne. Den fungerande kanslichefen ingår normalt i
rådets gemensamma sekreterarkollegium.
Avslutningsvis
må nämnas att kommittén inte funnit sig ha anledning att uttala sig om
lönegradsfrågorna. Delegationen har, som ovan nämnts, tidigare aktualiserat
frågan om lönesättningen för kanslichefen. Delegationen förutsätter att
lönegradsfrågorna tas upp på sätt som är brukligt i samband med omorganisation.
Vad som förekommit tidigare under årets allmänna förhandUngar kan givetvis
icke täcka det behov av förhandlingar, som föranledes av de organisatoriska
förändringar som är en följd av vad som inträffat efter den allmänna
förhandlingsomgångens avslutande under första halvdelen av 1971.
Delegationen
sammanfattar sitt yttrande sålunda att med utgångspunkt från kommitténs
förslag de tjänster bör finnas vid delegationens kansli fr. o. m. den 1
januari 1972 som framgår av Bilaga 2.
Enligt
kommitténs förslag skulle organisationen minskas med 2}/ tjänster V2
informationssekreterartjänst, 1 kansliskrivaretjänst och 1 vaktmästaretjänst.
Som framgår av delegationens yttranden, bör minskningen begränsas till två
tjänster. Denna minskning har redan genomförts genom naturUg avgång eUer
övergång tiU presidiesekretariatet. Viss till presidiesekretariatet övergången
personal har kvar tjänster i svenska sekretariatet, vilka i realiteten hålles
obesatta.
Under hänvisning till det
anförda får delegationen hemställa,
att
konstitutionsutskottet vid behandling av rapporten den 5 maj 1971 angående
översyn av Nordiska rådets svenska kansliorganisation ville föreslå riksdagen
att besluta om personalorganisation för Nordiska rådets svenska delegations
kansli i enlighet med vad som upptages i Bilaga 2 till denna skrivelse,
och
att konstitutionsutskottet ville föranstalta om att nödiga förhandlingar
upptages för lönegradsplacering av tjänsterna i den nya organisationen.
Stockholm
den 20 oktober 1971
För
nordiska rådets svenska delegation Johannes Antonsson
/Gustaf
Petrén 21.10.71/GA
KU 1971: 72 14
NORDISKA
RÅDETS Bilaga 1
SVENSKA DELEGATION Stockholm den 13 maj 1971
Till
Förvaltningskontoret
Då det kommit till Nordiska rådets svenska
delegations arbetsutskotts kännedom att förhandlingar upptagits jämväl rörande
lönesättningen för tjänsten som kanslichef vid delegationen får
arbetsutskottet, som icke tidigare yttrat sig i frågan, som arbetsgivare
framföra följande synpunkter.
Tjänsten
är för närvarande placerad i lönegrad högst Cr 3. I denna lönegrad är
inplacerade tjänsterna som expeditionschefer, rättschefer, budgetchefer m. fl.
Då kansUchefsposten med hänsyn till arbetsuppgifterna bör rekryteras ur detta
personalskikt eller motsvarande, bör kanslichefstjänsten vara en
befordringstjänst i förhållande till dessa tjänster och vara placerad i
lönegrad C 4. Då övriga två kanslichefstjänster i riksdagens verk (hos
riksdagens revisorer och hos riksdagens ombudsmän) båda för närvarande är
placerade i lönegrad C 4, och då det icke kan göras gällande att de
arbetsuppgifter som åvilar delegationens kanslichef är mindre ansvarsfulla än
dem som åvilar de båda andra kanslicheferna, synes det arbetsutskottet rimligt
även ur denna synpunkt att kanslichefstjänsten placeras i lönegrad Cr 4. Vidare
är att anteckna att medlemmarna av Nordiska rådets sekretariat enligt artikel
49 i nordiska samarbetsöverenskommelsen, som riksdagen i dagarna ratificerat,
förutsattes skola ha samma ställning. Presidiesekreteraren, som är en av de sex
medlemmarna i detta koUegium och som är den ende utom kanslichefen som är
lönegradsplacerad enligt svensk ordning, har av presidiet den 30 april 1971
tillerkänts löneförmåner motsvarande lönegrad C 4 jämte tiUägg.
Mot
bakgrund av det anförda vill arbetsutskottet sammanfattningsvis uttala att
tjänsten som kanslichef bör placeras i lönegrad Cr 4.
För Nordiska rådets svenska delegations
arbetsutskott Johannes Antonsson
KU 1971:
72 15
NORDISKA RÅDET Bilaga 2
Svenska
delegationen
Nordiska rådets svenska delegations
kansli fr. o. m. den 1 januari 1972
Tjänster: 1 kanslichef
Handläggande enhet:
1 byråchef
1
avdelningsdirektör (halvtid)
1
byrådirektör
Administrativ enhet:
1 avdelningsdirektör
1 byråassistent för arkivet
1 assistent (kanslichefens handsekreterare)
1 bokhållare
1 övervaktmästare
1 förste kontorsskrivare
1 kansUskrivare
1 vaktmästare
1 informationssekreterare (halvtid)
7.10.1971/GA
opaginerad Kontrollera mot PDF
TRYCKERIBOLAGET
IVAR H/EGGSTROM AB. STOCKHOLM 1971
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.