Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål, m. m. jämte motioner
1971 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:KU74, Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål, m. m. jämte motioner
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets
betänkande nr 74 år 1971 KU 1971: 74
Nr 74
Konstitutionsutskottets
betänkande i anledning av proposition med förslag till lag om ändring i lagen
(1971: 309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål,
m. m. jämte motioner.
I detta betänkande behandlas propositionen 1971:
176 med förslag tUl lag om ändring i lagen (1971: 309) om behörighet för aUmän
förvaltningsdomstol att pröva vissa mål, m. m. jämte följdmotionerna 1971:
1631 och 1971: 1632.
Propositionens
hemställan och huvudsakliga innehåll
I propositionen 1971: 176 har Kungl. Maj:t
(justitiedepartementet) under åberopande av statsrådsprotokollet över
justitieärenden för den 29 oktober 1971
dels
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade, inom
justitiedepartementet upprättade förslag till
1) lag om ändring i lagen (1971: 309) om behörighet
för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål,
2) lag om ändring i lagen (1970: 244) om allmänna
vatten- och avloppsanläggningar,
3) lag om ändring i lagen (1949: 722) om
pantlånerörelse,
4) lag om ändring i aUmänna prisregleringslagen (1956:
236),
5) lag om ändring i lagen (1887:42 s. 1) angående
handelsregister, firma och prokura,
6) lag om ändring i värnpliktslagen (1941: 967),
7) lag om ändring i lagen (1942: 350) om fornminnen,
8) lag om ändring i lagen (1960: 690) om
byggnadsminnen,
9) lag om ändring i lagen (1965: 596) om kommunala
sammanlägg-ningsdelegerade,
10) lag om ändring i lagen (1957: 281) om
kommunalförbund,
11) lag om ändring i lagen (1964: 47) om krigshjälp,
12) lag om ändring i lagen (1964: 63) om kommunal
beredskap,
13) lag om ändring i lagen (1960: 408) om behörighet
att utöva läkar-yrket,
14) lag om ändring i lagen (1963: 251) om behörighet
att utöva tand-läkaryrket,
15) lag om ändring i lagen (1961: 262) om
försäkringsdomstol,
16) lag om ändring i brandlagen (1962: 90),
Riksdagen 1971. 4 saml. Nr 74
KU 1971: 74 2
17) lag om ändring i förordningen (1959: 551) angående
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring,
18) lag om ändring i förordningen (1959: 552) angående
uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.,
dels
begärt riksdagens yttrande över följande vid propositionen fogade, inom
justitiedepartementet upprättade författningsförslag, nämligen förslag till
19) kungörelse om ändring i förordningen (1949: 723)
angående handel med skrot, lump och begagnat gods,
20) kungörelse om ändring i brandstadgan (1962: 91).
I propositionen läggs fram förslag tiU ändringar i
åtskilliga författningar med förvaltningsrättsligt innehåll. Förslagen innebär
att förfarandebestämmelser i författningarna samordnas med den nya förvaltningsrättsliga
lagstiftning som antogs av vårriksdagen (prop. 1971: 30, KU 1971: 36, rskr
1971: 222) och då i första hand med bestämmelserna i förvaltningslagen (1971:
290),
Därjämte
innehåller propositionen förslag till vissa ändringar i lagen (1971: 309) om
behörighet för aUmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål. Ändringarna rör
bl. a. besvärsordningen i vissa mål om avlöning m. m.
Författningsförslagen
och deras motiv återges inte i detta betänkande. I stället hänvisas till
propositionen.
Motionerna
m. m.
I
ärendet har väckts två följdmotioner, nämligen motionerna
1971: 1631 av fru
Kristensson m. fl. (m) och
1971: 1632 av herrar
Stridsman (c) och Mattsson i Skee (c).
Hemställan avser
i
motionen 1971: 1631: »att riksdagen i skrivelse tiU Kungl. Maj:t måtte uttala
att Kungl. Maj:t vidtager sådana ändringar i instruktionen för statens
avtalsverk att besvär kan anföras över beslut i skälighets-frågor som meddelats
av avtalsverket»,
i
motionen 1971: 1632: »att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 176
beslutar om viss ändring i fråga om besvärsordningen i vissa lönemål i enlighet
med vad som anförs i motionen».
Båda följdmotionerna avser frågor om besvärsrätt
vid s. k. skälighets-avgöranden. I denna del hänvisas till propositionen i de
avsnitt som framgår av nedanstående sammanställning:
Lagförslag: Lag om ändring i lagen (1971: 309) om
behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål, 1 § andra
punkten (prop. s. 2).
KU
1971: 74 3
Motivering
(prop. s. 41-50):
Lagändringens innebörd s.
41-42
GäUande fullföljdsordning
i vissa mål om avlöning m. m. s. 42-43
Lagen om behörighet för
allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa
mål
s. 43-44 Lönebesvärsutredningen s. 44-46 Remissyttrandena s. 46-48
Departementschefen s. 48-50
I motionen 1971: 1631 erinras om att SF, SR och
TCO-S i remissyttranden över lönebesvärsutredningens förslag anfört att besvär
bör kunna anföras hos Kungl. Maj:t även över beslut i skälighetsfrågor som
meddelats av statens avtalsverk. Motionärerna förklarar sig dela denna
uppfattning. Det är enligt motionärerna ur rättssäkerhetssynpunkt högst
otillfredsställande att avtalsverket genom sin delegationsrätt i realiteten
avgör om besvär skall kunna anföras över beslut i skälighetsfrågor.
Motionen
1971: 1632 erinrar om att det under en följd av år arbetats på att avlasta
Kungl. Maj:t i statsrådet förvaltningsärenden av skilda slag. Därvid nämns bl.
a. departementsutredningen. Enligt motionärerna utgör det aktuella förslaget
från denna synpunkt ett steg i fel riktning. Övertygande skäl har enligt
motionärerna inte anförts till stöd för att beslutanderätten i de berörda ärendena
inte skulle kunna ligga hos avtalsverket.
Utskottet
Förslagen i förevarande proposition avser
huvudsakligen följdändringar med anledning av den nya förvaltningsrättsliga
lagstiftning som antogs under vårriksdagen.
I
propositionen tas också upp en fråga av delvis annan karaktär. Den avser
besvärsprövning av vissa avgöranden av s. k. skälighetsfrågor enligt vissa
kollektivavtal rörande avlöningsförmåner och vissa andra anställnings- eller
arbetsvillkor för tjänstemännen inom den statliga förvaltningen och den del av
kommunalförvaltningen som är statligt reglerad. Bland de berörda
kollektivavtalen märks främst allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa
andra tjänstemän (AST), allmänt tjänsteför-teckningsavtal (ATF),
tjänsteförteckningsavtal för undervisningsområdet (TFU) och
tjänsteförteckningsavtal för kyrkliga tjänster (TFK). I dessa avtal överlämnas
en del frågor åt arbetsgivaren att av honom prövas efter skälighet. Det är
sådana frågor som betecknas som skälighetsfrågor. Dit hör t. ex. frågan om
löneavdrag under tjänstledighet för studier.
Arbetsgivare
är enligt avtalen statens avtalsverk eller myndighet som avtalsverket
bestämmer, om inte Kungl. Maj:t föreskriver annat. Be-
KU 1971: 74 4
slutanderätten
i skälighetsfrågorna kan sålunda av avtalsverket överlämnas till annan
myndighet, vanligen den myndighet där tjänstemannen är anstäUd. Så har också
skett beträffande åtskiUiga typer av skälighetsfrågor. Vidare har Kungl. Maj:t
förbehållit sig beslutanderätten i en del skälighetsfrågor,.
Enligt
25 § instruktionen (1965: 642) för avtalsverket får besvär inte anföras mot
beslut i skälighetsfråga. Mot annan myndighets beslut i skäUghetsfråga får
besvär föras i vanlig ordning, såvida besvärsrätten inte är avskuren genom
lagen (1965: 276) om inskränkning i rätten att föra talan mot offentlig
arbetsgivares beslut, den s. k. inskränkningslagen.
I
propositionen 1971: 30 med förslag tiU förvaltningsrättsreform intogs i
enlighet med vad förvaltningsdomstolskommittén i denna del föreslagit tiUs
vidare den ståndpunkten att tUlåtna besvär i fråga om avlöningsförmåner m. m. -
och således även i skälighetsfrågor - skulle prövas av kammarrätt. Därvid
underströks att det förelåg särskilda problem beträffande besvär över beslut i
skälighetsfrågor. Det hänvisades också till att fullföljdsordningen i
skälighetsfrågorna utreddes av utredningen rörande fuUföljdsordningen i vissa
mål om avlöning m. m., den s. k. lönebesvärsutredningen. Propositionens förslag
godtogs av riksdagen. Enligt 1971 års lag (1971: 309) om behörighet för allmän
förvaltningsdomstol att pröva vissa frågor skall därför fr. o. m, år 1972, i
den mån besvärsrätt föreligger, besvär i skälighetsfrågor anföras hos
kammarrätt. Besvär över kammarrätts beslut kan anföras hos regeringsrätten,
men skall prövas bara om regeringsrätten har meddelat prövnings-tUlstånd.
Sedan
lönebesvärsutredningen i sitt betänkande Besvär i skälighetsfrågor lämnat
förslag till ändrade regler i detta hänseende och remissyttranden inhämtats
över betänkandet, tar departementschefen i förevarande proposition upp frågan
om besvär över beslut i skälighetsfråga som meddelats av annan myndighet än
avtalsverket. Därvid understryks att frågan, om besvärsrätt bör föreligga över
beslut i skälighetsfråga som meddelats av avtalsverket, är föremål för
övervägande hos Kungl. Maj:t och att ställning till densamma inte tas genom
propositionens förslag.
Departementschefen
förklarar i propositionen att det enligt hans mening inte föreligger
tiUräckliga skäl att beträffande skälighetsfråga som avgörs av annan myndighet
än avtalsverket frångå principen att sökande i förvaltningsärende skall kunna
besvära sig över myndighets beslut. Vidare finner departementschefen att det
under alla förhållanden bör gälla att förvaltningsdomstol i fortsättningen
inte skall pröva de ifrågavarande målen, eftersom de till övervägande delen
innefattar lämplighetsavgöranden och inte avgöranden av rättsfrågor. Departementschefen
förordar i stället att prövningen av skälighetsfrågor som
KU 1971: 74 5
handlagts
av annan myndighet än avtalsverket skall i sista mstans ankomma på Kungl.
Maj;t i statsrådet. Därvid bör yttrande från avtalsverket inhämtas i alla frågor
av mera principiell innebörd.
De
båda i ärendet väckta följdmotionerna tar upp frågor i anslutning tUl
departementschefens uttalanden i denna del. I motionen 1971: 1631 begärs - i
anslutning till förslag från SF, SR och TCO-S i remissyttranden över lönebesvärsutredningens
betänkande - att riksdagen skall anhålla hos Kungl. Maj:t om sådana ändringar i
instruktionen förstatens avtalsverk att besvär kan anföras över beslut i
skälighetsfrågor som meddelats av avtalsverket. I motionen 1971: 1632 begärs under
hänvisning bl. a. tiU det sedan en följd av år pågående arbetet att avlasta
Kungl. Maj:t i statsrådet förvaltningsärenden av skilda slag att besvär över
beslut i skälighetsfrågor som meddelats av annan myndighet än avtalsverket
skall kunna anföras hos avtalsverket.
I
motionerna framstäOs ingen erinran mot den i propositionen intagna
ståndpunkten att besvärsprövning av avgöranden i skälighetsfrågor inte bör
åvila förvaltningsdomstol. Utskottet kan också för sin del helt ansluta sig
till departementschefens ställningstagande i denna del. För att undvika att
berörda mål fr. o. m. den 1 januari 1972 skaU hänföras till de allmänna
förvaltningsdomstolarnas kompetensområde, måste en lagändring nu ske.
Propositionen
tar som förut nämnts inte ställning i den hos Kungl. Maj:t aktualiserade frågan
om besvärsrätt bör föreligga mot avtalsverkets avgöranden i skälighetsfrågor.
I denna del pågår enligt vad utskottet inhämtat överväganden inom
finansdepartementet, som inte torde vara avslutade förrän tidigast under våren
1972. Utskottet anser att Kungl. Maj:ts prövning av frågan inte bör föregripas
genom att riksdagen nu gör något uttalande i saken. Med hänsyn härtill kan utskottet
inte tillstyrka motionen 1971: 1631.
De
skäl som i propositionen anförts för att prövningen i slutinstans av
skälighetsfrågor som handlagts av annan myndighet än avtalsverket skall ankomma
på Kungl. Maj:t i statsrådet är enligt utskottets mening bärande. Med anledning
av vad som anförts i motionen 1971: 1632 om angelägenheten av att Kungl. Maj:t
avlastas förvaltningsärenden av skilda slag, vill utskottet erinra om att det
av bl. a. departementsutredningen i denna del nedlagda arbetet haft till
väsentligt syfte att decentralisera beslutanderätten i första instans i olika
slags ärenden tiU lägre myndigheter. Avsikten har sålunda inte generellt varit
att betaga Kungl. Maj:t i statsrådet varje befattning med ifrågavarande
ärenden. Det har i stäUet ofta framstått som väsentligt att Kungl. Maj:t som
sista besvärsinstans kan styra praxis i berörda frågor. Med hänsyn härtill och
till vad utskottet i det föregående uttalat om att Kungl. Maj:ts prövning av
frågan om besvärsrätt mot avtalsverkets avgöranden i skälighetsfrågor inte bör
föregripas, anser sig utskottet inte kunna biträda motionen 1971: 1632.
KU 1971: 74 6
På anförda skäl kan utskottet tillstyrka
propositionens förslag till ändring i 1 § 2. lagen (1971: 309) om behörighet
för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål.
Mot
propositionens förslag i övrigt har utskottet inte funnit skäl till erinran.
Hemställan
Utskottet hemställer att riksdagen
1. avslår motionen 1971: 1631,
2. med avslag på motionen 1971: 1632 antar det i
propositionen 1971: 176 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1971:
309) om behörighet för aUmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål (nr 1),
3. antar övriga i propositionen 1971: 176 för
riksdagens beslut framlagda lagförslag (nr 2-18),
4. i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäler, att
riksdagen inte funnit anledning till erinran mot de för riksdagens yttrande i
propositionen 1971: 176 framlagda författningsförslagen (nr 19 och 20).
Stockholm
den 7 december 1971
På
konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON
Närvarande:
herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c), Adamsson (s), Nelander
(fp). Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Johansson i TroUhättan
(s). Mossberg (s), Werner i Malmö (m), Bergqvist (s). Fiskesjö (c), Molin
(fp), Lothigius* (m) och Wictorsson (s).
*
Ej närvarande vid justeringen.
ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971 712263
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.