Sök i Ratio Lex

Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om exekutiv försäljning av fast egendom, m. m., jämte motioner

1971 · 238 sidor, varav 109 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 109 av 238 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:LU11, Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om exekutiv försäljning av fast egendom, m. m., jämte motioner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets
betänkande nr 11 år 1971 Lu 1971:11

Nr 11

Lagutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om
exekutiv försäljning av fast egendom, m. m., jämte motioner.

Genom en den 29 januari 1971 dagtecknad proposhion,
nr 20, har Kungl. Maj:t, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till

1)
lag om exekutiv försäljning av
fast egendom,

2)
lag om ändring i
utsökningslagen (1877: 31 s. 1),

3)
lag om ändring i
lagsökningslagen (1946: 808),

4)
lag om ändring i
rättegångsbalken,

5)
lag om ändring i konkurslagen
(1921: 225),

6)
lag om ändring i ackordslagen
(1970: 847),

7)
lag om exekutiv försäljning av
luftfartyg m. m.,

8)
lag om ändring i lagen (1955:
229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt
erkännande av rätt till luftfartyg,

9)
lag om ändring i förordningen
(1877: 31 s. 51) om nya utsöknings-lagens ikraftträdande och vad i avseende
därå iakttagas skall,

10)
lag om ändring i jordabalken,

11)
lag om ändring i uppbördsförordningen
(1953; 272).

De
motionsyrkanden som väckts i anledning av propositionen redovisas på s. 69.

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag tiU sådana
ändringar i den exekutionsrättsliga lagstiftningen som betingas av den nya
jordabalken (JB) och den under år 1970 antagna följdlagstiftningen till denna.
Sålimda föreslås ändringar i de regler om exekutiv försäljning av fast egendom
som nu finns upptagna i utsökningslagen (UL). Samtidigt som lagstiftningen om
fastighetsexekutionen anpassas till JB, särskilt till dess nya panträttssystem,
innefattar förslagen en reformering av bestämmelserna i syfte att skapa en
modern och effektiv lagstiftning på detta område.

I
redaktionellt avseende innebär förslagen att de regler om försäljning av utmätt
fast egendom som nu finns i UL bryts ut och får motsvarighe-

1
Riksdagen 1971. 8 saml. Nr 11

s. 2 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 2

ter
i en särskild lag om exekutiv försäljning av fast egendom. I UL kommer
därefter att, såvitt gäller fast egendom, stå kvar övriga regler om
exekutionen, såsom regler om utmätning, fördelning av under exekution
inflytande medel och fullfölj dsregler.

En
betydande nyhet som föreslås är att utmätt fastighet skall, när detta framstår
som ändamålsenligt, kunna säljas under hand. Avsikten är att man på det sättet
i mindre komplicerade fall skall kunna uppnå bättre försäljningsresultat och en
smidigare avveckling än vid försäljning på auktion. Beträffande försäljning på
auktion föreslås nya regler i syfte att bereda dem som har nyttjanderätt till
fastigheten ökat skydd. I förslaget ges också nya regler om försäljning av fast
egendom, till vilken gäldenären helt eller delvis bara har villkorlig
äganderätt. Också för det fallet att andel i fastighet har utmätts ger
förslaget nya regler. Mot bakgrunden av JB:s regler har de nuvarande reglerna
om försäljning av gemensamt intecknade fastigheter ändrats och systematiserats.

Förslaget
till lag om ändring i UL avser i första hand bestämmelserna om fast egendom men
berör också reglerna om lös egendom. Den nya panträttskonstruktionen i JB har
medfört förslag till ändrade regler om utmätning av ägarhypotek i fast egendom.
De regler om tvångsförvaltning av fast egendom som finns i UL föreslås bli
upphävda. De nya reglerna om
exekutionen har föranlett följdändringar i bl. a. konkurslagen. I detta
sammanhang föreslås också i konkurslagen följdändringar till
förmånsrättslagen. Vidare innefattar förslaget till lag om ändring i
konkurslagen bl. a. vissa nya regler om konkursförvaltares åligganden vid
exekutiv försäljning av fast egendom som hör till konkursbo.

Som
anmäldes i propositionen med förslag till JB (prop. 1970: 20 del A s. 393) och
i propositionen med förslag till lag om iniörande av nya jordabalken m. m.
(prop. 1970; 145 s. 448) har, i samband med att förslag till lagstiftning på
exekutionsrättens område nu utarbetats, ytterligare övervägts de bestämmelser
i JB som berörs därav, översynen har givit vid handen att de bestämmelser med
exekutionsrättslig anknytning som finns i JB i allt väsentligt passar väl ihop
med den lagstiftning om exekution i fast egendom som nu föreslås. Vissa
justeringar har emellertid tagits upp i förslag till lag om ändring i JB.
Ändringarna är delvis föranledda av förslaget att utmätt fast egendom skall
kunna säljas inte bara på auktion utan också under hand.

Den
föreslagna lagstiftningen är avsedd att i sin helhet träda i kraft den 1
januari 1972.

s. 3 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 3

Lagförslagen

De
vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

1)
Förslag

till

Lag

om exekutiv försäljning
av fast egendom

Härigenom
förordnas som följer.

Inledande
bestämmelser

1 §

Utmätt
fast egendom säljes av överexekutor. Försäljningen skall ske på offentlig
auktion, om ej annat följer av 15 eller 57 §.

2 §

Vad
i denna lag sägs om utmätt fast egendom gäller i tillämpliga delar även när
fast egendom skall säljas exekutivt under konkurs.

Vad
som sägs om fordran som är förenad med panträtt i fast egendom gäller även
rätt till betalning på grund av ägarhypotek, om ej annat följer av särskilda
bestämmelser i lagen.

De
bestämmelser som meddelas om pantbrev gäller i tillämpliga delar även
vilandebevis.

Förberedande
åtgärder inför exekutiv försäljning

3 §

överexekutor
skall låta beskriva och värdera utmätt fastighet så snart det är lämpligt med
hänsyn till det fortsatta förfarandet. Tillbehör skall anges i beskrivningen
och värderas för sig i den mån det är påkallat med hänsyn till tillbehörens
värde eller av annan orsak.

Om
fastighet, som är intecknad gemensamt med annan fastighet, skall säljas och
särskilt taxeringsvärde saknas för någon av fastigheterna, skall var och en av
dem värderas.

4 §

Fastighetens ägare skall på anmodan tillhandahålla
de handlingar som visar hans äganderätt eller tjänar till upplysning om
rättigheter som besvärar fastigheten eller om tillbehör till den och uppge
vilka som har fordran eller rättighet som bör iakttagas vid egendomens
försäljning, överexekutor skall även på annat sätt söka införskaffa utredning i
dessa hänseenden samt om den belastning som rättighet utgör och det vederlag
som utgår.

Fastighetens
ägare skall på anmodan överlämna pantbrev som han innehar. Därefter får
pantbrevet ej pantförskrivas utan överexekutors tillstånd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 4

5
§

Påstår
någon bättre rätt till utmätt fastighet, skall överexekutor, om skäl föreligger
därtill, förelägga honom att inom en månad efter det att föreläggandet
delgivits honom väcka talan mot utmätningssökanden och den som i ärendet
antagits vara ägare till fastigheten vid domstol som anges i 10 kap. 10 §
rättegångsbalken.

Första
stycket äger motsvarande tillämpning, om annan än fastighetens ägare påstår att
han äger byggnad eller annat som framstår som tillbehör till fastigheten.

Efterkommes
ej föreläggande enligt första eller andra stycket, är talan mot sökanden
förlorad, om ej sökanden inom tid som nyss nämnts själv väckt talan mot den
som påstått bättre rätt och den som i ärendet antagits vara ägare.

Är
tvisten av väsentlig betydelse, får fastigheten ej säljas förrän tvisten blivit
slutligt avgjord eller tiden för väckande av talan utgått.

Förvaltning
av utmätt fastighet

6 §

Ägare
till utmätt fastighet får ej minska dess värde genom att överlåta tillbehör
eller genom att annat än till husbehov avverka skog, bedriva grus- eller
stentäkt eller på annat sätt utnyttja naturtillgångarna eller förändra fastigheten.
I övrigt får han, i den mån ej annat följer av 8 eller 9 §, tillgodogöra sig
fastighetens vanliga avkastning till dess fastigheten sålts och skall tillträdas
av köparen. Sådan rätt föreligger dock ej i fråga om växande gröda eller annan
avkastning som förklarats ingå i försäljningen.

Ägaren
får ej i fastigheten upplåta rättighet som går utöver vad som är medgivet
enligt första stycket, överexekutor får förbjuda honom att upplåta rättighet
som kan försvåra fastighetens försäljning.

På
begäran av ägaren kan överexekutor medge undantag från första eller andra
stycket i den mån det kan ske utan intrång i utmätningssökandens rätt och i
övrigt är lämpligt.

7 §

På
begäran av borgenär kan överexekutor vid behov förordna, att kronofogdemyndigheten
skall taga vård om tillbehör till fastigheten. I brådskande fall kan
kronofogdemyndigheten på begäran omedelbart taga vård om sådant tillbehör.
Åtgärden skall genast anmälas hos överexekutor, som prövar om den skall bestå.

8 §

Arrendeavgift, hyra eller annan avkastning av
fastigheten som förfaller till betalning under förfarandets gång skall, om
borgenär begär det och skäl föreligger därtill, uppbäras av överexekutor eller
den han förordnar som syssloman. Överexekutor skall i sådant fall utan dröjsmål
meddela den betalningsskyldige förbud att betala till annan än överexekutor
eller sysslomannen.

9 §

Kan
det befaras att ägaren vanvårdar fastigheten eller förfogar över den i strid
med 6 § eller att egendomen på annat sätt försämras i större mån, kan

s. 5 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 5

överexekutor
på begäran av borgenär förordna syssloman att omhändertaga och förvalta
fastigheten.

10 § Arrendeavgift, hyra och annan avkastning av
fastigheten som syssloman uppbär skall redovisas till överexekutor vid tidpunkt
som denne bestämmer.

Tidsfrist
för försäljning

11 §

Utmätt
fastighet bör säljas inom fyra månader från utmätningen, om ej hinder möter
eller anstånd beviljas enligt andrafjärde styckena.

Anstånd
med försäljningen får beviljas på begäran av sökanden eller fastighetens
ägare. På begäran av fastighetens ägare får anstånd beviljas endast om sökanden
medger det eller särskilda skäl till anstånd föreligger.

Anstånd
får ej utan synnerliga skäl beviljas utöver ett år från utmätningen.

I
fall som avses i 77 a § utsökningslagen (1877: 31 s. 1) eller 70 § konkurslagen
(1921: 225) skall tid som avses i första och tredje styckena räknas från den
dag då försäljningen begärdes.

Utlösningsrätt
och anslutningsrätt

12 §

Borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av
den utmätta fastighetens försäljning får utlösa sökanden. Han träder därigenom
i sökandens ställe.

Den
som vill utlösa sökanden skall, innan fastigheten sålts, till överexekutor
betala sökandens fordran och kostnad för vilken denne svarar.

13 §

Hör fastigheten till konkursbo, kan borgenär som i
konkursen bevakat fordran med panträtt eller bättre förmånsrätt i fastigheten
begära att fastigheten säljes för hans fordran, om hans rätt till betalning ur
fastigheten är ostridig eller styrkes.

Borgenär
som vill ansluta sig enligt första stycket skall anmäla detta hos överexekutor
senast två veckor före bevakningssammanträdet.

Bestämmelserna
i 12 § äger motsvarande tillämpning i fråga om rätt att utlösa den som
anslutit sig enligt första stycket.

Försäljning
av fastighetstillbehör

14
§

Är det sannolikt alt tillbehör kan med fördel
säljas för sig utan samtidig försäljning av fastigheten i övrigt, skall
överexekutor utsätta sammanträde för prövning av frågan. Till sammanträdet
skall överexekutor kalla sökanden, fastighetens ägare och envar för
överexekutor känd innehavare av panträtt i fastigheten eller av annan rättighet
som kan påverkas av försäljningen.

Blir
vid sammanträdet närvarande sakägare ense om att tillbehör bör säljas för sig,
förordnar överexekutor i enlighet därmed, om ej särskilda skäl

s. 6 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 6

föranleder
annat. Uppnås ej enighet om särskild försäljning, får överexekutor förordna
därom endast om synnerliga skäl föreligger.

Råder
tvist om tillbehör som avses i 5 § andra stycket, får särskild försäljning av
tillbehöret ej ske förrän tvisten blivit slutligt avgjord eller tiden för
väckande av talan utgått.

15 §

Särskild försäljning av tillbehör sker enligt
bestämmelserna om försäljning av utmätt lösöre, överexekutor träder därvid i
kronofogdemyndighetens ställe.

Tillbehör
som säljes för sig upphör att höra till fastigheten, även om det ej skiljes
från denna.

16 §

Vad som influtit genom särskild försäljning av
tillbehör tillkommer dem som har fordringar med rätt i fastigheten med det
företräde mellan dem som gäller enligt lag. Den som har fordran med panträtt i
fastigheten kan avstå från betalning utan att det minskar hans rätt i
fastigheten i övrigt. Innehavare av fordran med panträtt på grund av gemensam
inteckning får dock icke avstå från betalning ur tillbehörsmedel under annan
förutsättning än att samtycke till avståendet lämnats av såväl ägare till
övriga av inteckningen besvärade fastigheter som innehavare av panträtt, vilken
gäller i en eller flera av fastigheterna med lika rätt som eller sämre rätt än
inteckningen.

Avstående
som inverkar på villkoren vid fastighetens försäljning på auktion skall ske
senast vid bevakningssammanträdet och kan därefter ej återkallas.

17 §

Förslår medel som influtit genom särskild
försäljning av tillbehör att förnöja sökanden samt dem som har bättre rätt och
ej avstått från betalning, skall förfarandet avbrytas, om ej egendomen är
avträdd till konkurs och förvaltaren begär att förfarandet skall fortgå.

Åtgärder
före försäljning på auktion

18 §

Tid
och plats för auktion på fastighet bestämmes av överexekutor. Fastighetens
ägare och innehavare av nyttjanderätt till fastigheten är skyldiga att låta
fastigheten visas på lämplig tid.

19 §

För förhandling om försäljningen skall
bevakningssammanlräde hållas antingen samma dag som auktionen eller lämplig dag
dessförinnan.

20 §

Auktionen skall kungöras i god tid och på lämpligt
sätt. Kungörelsen skall innehålla uppgift om bevakningssammanträde och
sammanträde för fördelning av köpeskillingen.

Har överexekutor förordnat
om särskild försäljning av tillbehör, får kun-

s. 7 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 7

görelsen
ej utfärdas förrän försäljningen vunnit laga kraft och köpeskillingen betalats
eller frågan om sådan försäljning förfallit.

21 §

Sökanden, ägaren samt kända innehavare av
fordringar och rättigheter som bör iakttagas vid auktionen skall i god tid
särskilt underrättas om denna. Innehavare av fordran med förmånsrätt enligt 10
eller 11 § förmåns-rattslagen (1970: 979) behöver dock ej underrättas särskilt.

Har
anslutning enligt 13 § ägt rum, skall underrättelse därom ske enligt första
stycket.

22 §

Har auktionen och sammanträdena ej blivit utlysta
så som angivits i 20 och 21 §§, skall de inställas och nya tider utsättas, om
bristen är väsentlig och icke kan avhjälpas på annat sätt.

Bevakningssammanträde

23
§

Vid bevakningssammanträdet skall lämnas en
kortfattad redogörelse för innehållet i handlingarna och för vidtagna åtgärder.
Innehavare av fordran eller rättighet som bör iakttagas vid auktionen skall
uppmanas att anmäla den. Har sådan fordran eller rättighet anmälts hos
överexekutor före sammanträdet, skall det meddelas.

Närvarande
sakägare skall beredas tillfälle att yttra sig om anmälda anspråk och de
villkor som skall gälla för försäljningen.

Om
tillbehör sålts för sig, behandlas särskilt hur den behållna köpeskillingen
för tillbehöret skall användas, i den mån det inverkar på villkoren för
fastighetens försäljning.

Sakägarförteckning

24 §

När förhandlingen vid bevakningssammanträdet
avslutats, upprättas sakägarförteckning.

25 §

I
sakägarförteckningen upptages, förutom exekutionsfordringen,

1.
fordran som skall utgå med
förmånsrätt enligt 6 § 1) eller 7 § 1) eller 2) förmånsrättslagen (1970: 979)
och som förfaller till betalning senast den tillträdesdag som anges i 36 §,

2.
fordran som är förenad med
panträtt i fastigheten,

3.
nyttjanderätt, servitut eller
rätt till elektrisk kraft som besvärar fastigheten, om rättigheten är
inskriven eller grundar sig på skriftlig handling som är tillgänglig, dock ej
rättighet av beskaffenhet att skola bestå oavsett fastighetens försäljning,

4.
kostnaden för förfarandet.

Om
fastigheten hör till konkursbo, upptages även arvode och annan kostnad för
fastighetens förvaltning under konkursen samt fordran som skall utgå ur
fastigheten med förmånsrätt enligt 10 eller 11 § förmånsrättslagen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 8

26 §

Fordringar och rättigheter upptages efter det
företräde som gäller enligt lag. Inskriven rättighet har företräde framför
fordran med förmånsrätt på grund av utmätning, om inskrivning sökts före dagen
för utmätningen. Kostnaden för förfarandet upptages närmast före exekutionsfordringen.

Tillägg
som avses i 6 kap. 3 § jordabalken upptages före pantbrevets belopp, om ej
borgenären yrkar annat.

Fordran
eller rättighet upptages i förteckningen även om den är beroende av villkor
eller tvistig. Är panträtt för fordran beroende av att sökt inteckning
beviljas eller är inskrivning av rättighet sökt men ännu ej beviljad, upptages
fordringen eller rättigheten med det företräde som tillkommer den, om
inteckningen eller inskrivningen beviljas.

När
försäljning begärts av förvaltaren i konkurs, anses konkursboet som sökande
ulan förmånsrätt, om ej anslutning enligt 13 § ägt rum.

27 §

Fordran upptages med det belopp till vilket den
beräknas uppgå på tillträdesdagen, dock med den begränsning som kan följa av
att panträtt ej får åtnjutas för mer än pantbrevets belopp jämte tillägg enligt
6 kap. 3 § jordabalken. Understiger fordringen pantbrevets belopp, upptages
återstoden som ägarhypotek.

Om
i fastigheten gäller pantbrev som ej innehaves av ägaren och någon fordran för
vilken pantbrevet utgör säkerhet ej blivit anmäld, upptages pantbrevets belopp
och det tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken som med hänsyn till ägarens
uppgifter och andra omständigheter kan antagas böra utgå.

Ägarhypotek upptages utan
tillägg, om det ej är utmätt.

Rättighet upptages utan
att något belopp anges.

28 §

Fordran, som ej är förfallen till betalning och
icke löper med ränta före förfallodagen, upptages med det belopp som efter fem
procents årlig ränta utgör fordringens värde på tillträdesdagen. Motsvarande
gäller, om utfäst ränta är lägre än fem procent.

29 §

I övrigt anges i sakägarförteckningen

1.
sammanlagda beloppet av
fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen och kostnaden för
förfarandet (skyddsbeloppet) samt vilka fordringar som är skyddade,

2.
i vad mån behållen köpeskilling
för tillbehör skall användas för betalning av fordringar som upptagits i
förteckningen,

3.
det lägsta bud som måste avges
för att fastigheten enligt 32 § skall få säljas,

4.
vilka rättigheter som enligt 33
§ första stycket är skyddade utan förbehåll eller enligt 33 § andra stycket
skall förbehållas vid försäljningen,

5.
betalningsvillkoren och
tillträdesdag.

Av
fordran som gäller endast i andel i fastigheten skall vid tillämpning av första
stycket 1 medräknas så mycket som med hänsyn till andelens storlek och
fordringens läge täckes, när övriga fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen
samt kostnaden för förfarandet är fullt täckta.

Köpeskilling
för tillbehör får ej tagas i anspråk för betalning av fordran inom
skyddsbeloppet i vidare mån än som angivits i sakägarförteckningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 9

30 §

I
sakägarförteckningen skall i förekommande fall erinras om

1.
verkan av underlåten uppsägning
av arrende- eller hyresavtal i fall som avses i 46 § andra stycket samt rätt
till förlängt avtal eller skadestånd som enligt lag tillkommer arrendator eller
hyresgäst, om han blir uppsagd med anledning av fastighetens försäljning,

2.
rätt att bo kvar som hyresgäst
som enligt lag tillkommer bostadsrätt-havare,

3.
rätt att bo kvar på fastigheten
som överexekutor enligt 36 § tredje stycket har medgivit ägaren.

31 § ,

Skall försäljningen ske på avvikande villkor enligt
37 §, upprättas sakägarförteckningen i enlighet därmed.

Villkor
för försäljning på auktion

32 §

Vid försäljningen skall skyddsbeloppet täckas av
köpeskillingen för fastigheten, behållen köpeskilling för tillbehör i den mån
den enligt sakägarförteckningen skall användas till betalning av fordringar
inom skyddsbeloppet, behållen avkastning och andra medel som finns att tillgå.

33 §

Tomträtt som inskrivits är vid försäljningen
skyddad utan särskilt förbehåll. Annan nyttjanderätt samt servitut och rätt
till elektrisk kraft är skyddade utan särskilt förbehåll, om rättigheten har
bättre rätt än exekutionsfordringen.

I
andra fall än som avses i första stycket skall nyttjanderätt, servitut och rätt
till elektrisk kraft särskilt förbehållas, om det saknas anledning antaga att
de belastar fastigheten till beaktansvärd skada för innehavare av fordran med
bättre rätt. Härvid skall rätt till betalning på grund av ägarhypotek icke
anses som fordran, i den mån ägarhypoteket ej är utmätt.

Talan
mot överexekutors beslut varigenom rättighet förbehållits enligt andra stycket
får föras endast av den som bestritt att förbehållet göres. Innehavare av
rättighet som ej sålunda förbehållits får ej föra talan mot överexekutors
beslut i denna fråga.

Rättighet
som ej enligt första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och icke heller
förbehållits enligt andra stycket kan skyddas genom förbehåll vid auktionen
enligt 39 §.

34 §

I avräkning på köpeskillingen för fastigheten skäll
innestå kapitalbeloppet av sådan fordran inom skyddsbeloppet som är förenad med
panträtt och icke enligt sakägarförteckningen skall betalas med köpeskilling
för tillbehör. Vad nu sagts gäller dock icke, om.

1.
fordringen är förfallen till
betalning senast på tillträdesdagen och borgenären yrkat kontant betalning,

2.
fordringen är sådan som avses i
26 § tredje stycket, eller

3.
fordringen är förenad med
panträtt endast i andel i fastigheten.

För
ägarhypotek skall, även om det faller inom skyddsbeloppet, kontant betalning
alltid erläggas.

It Riksdagen 1971. 8 saml. Nr 11

s. 10 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 10

I den mån icke avräkning skall ske enligt första
stycket skall köpeskillingen för fastigheten betalas kontant, om ej imroparen
visar att han avtalat annat med den som enligt sakägarförteckningen är
betalningsberättigad. Om det enligt förteckningen är ovisst vem ett belopp
tillkommer, får det ej avräknas.

35 §

Den som ropar in fastigheten är skyldig att efter
inropet lämna handpenning som motsvarar en tiondel av köpeskillingen, dock ej
mer än som enligt 34 § skall betalas kontant eller mindre än den kostnad för
förfarandet som skall utgå ur fastigheten.

Handpenningen
skall betalas kontant, om ej inroparen ställer säkerhet för beloppet. Som
säkerhet får godtagas även fordran som är förenad med panträtt i fastigheten,
om den täckes av köpeskillingen och kan anses betryggande.

Staten,
kommun, landstingskommun och kommunalförbund behöver ej lämna handpenning eller
ställa säkerhet men blir i fall som avses i 43 § ersättningsskyldiga intill
motsvarande belopp.

Ogulden
del av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast vid det sammanträde som
enligt 20 § kungjorts för köpeskillingens fördelning.

36 §

Som tillträdesdag räknas den dag då enligt
kungörelse fördelningssammanträdet skall äga rum. överexekutor kan dock medge
inroparen att redan före tillträdesdagen taga vård om fastigheten eller del
därav.

överexekutor
får förordna att ogulden avkastning av fastigheten, som enligt 8 eller 9 §
skolat betalas till överexekutor eller syssloman och som har förfallit under
tiden till och med den dag köparen tillträtt fastigheten, skall tillkomma
honom. Om sådan avkastning i annat fall betalas till köparen, skall denne
redovisa därför till överexekutor.

Har
förre ägaren ej annan bostad, kan överexekutor tillåta honom att bo kvar på
fastigheten högst tre månader efter tillträdesdagen.

37 §

På begäran av de sakägare vilkas rätt beror därav
kan försäljningen, såvitt avser annat än erläggande av handpenning och den
återstående kontanta köpeskillingen samt tiden för tillträde, ske på andra
villkor än som anges i denna lag. Skyddsbeloppet får höjas, även om borgenär
som ej själv begärt försäljning motsätter sig det.

Begäran
som avses i första stycket skall framställas senast vid bevakningssammanträdet.

Auktion
på fastighet

38
§

Vid auktionen skall, i den mån det är påkallat med
hänsyn till värdet av fastighetens tillbehör eller av annan orsak, anges vilken
egendom som skall följa fastigheten och i vad mån egendom som framstår som
tillbehör ej skall följa den. Vad sålunda angivits är avgörande för vad
försäljningen omfattar i den delen. I övrigt ingår i försäljningen vad som
enligt lag utgör tillbehör till fastigheten. Råder tvist om tillbehör, skall
det anmälas.

Redogörelse skall lämnas
för innehållet i sakägarförteckningen. Upplys-

s. 11 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 11

ning
skall lämnas, att fastigheten ropas ut under förbehåll att inrop skall prövas
enligt 40 §.

39 §

Om sakägarförteckningen upptager rättighet som ej
enligt 33 § första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och ej heller
förbehållits enligt 33 § andra stycket, skall fastigheten först utropas utan
förbehåll om rättighetens bestånd och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid
det senare utropet bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten
eller som, utan att täcka dessa, är lika högt som eller högre än budet vid det
föregående utropet, har budet vid det senare utropet företräde. Att ägarhypotek
i den mån det ej är utmätt icke täckes utgör ej hinder mot att bud med
förbehåll för rättigheten godtages.

Upptager
sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter som avses i första
stycket, skall fastigheten först utropas utan förbehåll för någon av
rättigheterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har
bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes
ordning. Bud som skyddar flera rättigheter än annat bud har företräde framför
detta, om det icke leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än
någon av rättigheterna.

När
bud med förbehåll för rättighet ej täcker fordringar med bättre rätt, kan
rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det
budet och bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden
som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

Om
rättighetshavare i fall som avses i andra stycket är villig alt betala enligt
vad nyss sagts men till följd av att flera tillskott erfordras det sålunda erbjudna
beloppet ej ensamt eller i förening med annat tillskott som bjudes är
tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas enligt tredje stycket, skall
fastigheten utropas med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter
som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som bjudes.

Om
borgenär, vars fordran ej blivit täckt genom visst bud, godtager budet, skall
fordringen vid tillämpning av förstafjärde styckena anses som täckt.

Om rättighetshavare i
stället för att betala ställer säkerhet, skall det gälla.

40 §

Innan inrop godtages, skall överexekutor pröva om
det i 32 § angivna villkoret för försäljning är uppfyllt. Även om detta är
förhållandet får inropet ej godtagas, om det är sannolikt att avsevärt högre
köpeskilhng kan uppnås.

Utan
hinder av första stycket skall inrop godtagas, om samtliga berörda sakägare
medger det. Sökanden kan medge, att inrop godtages fastän kostnaden för
förfarandet ej blivit täckt.

Inrop
får ej mot sökandens bestridande godtagas, om exekutionsfordringen ej täckes.

41 §

Sedan inrop godtagits, skall inroparen omedelbart
lämna föreskriven handpenning, överexekutor kan dock på begäran göra ett kort
uppehåll i handläggningen för att bereda inroparen tillfälle att anskaffa
handpenning, om uppehållet ej kan antagas medföra beaktansvärd olägenhet.
Lämnas ej handpenning, skall fastigheten ropas ut på nytt.

I fall som avses i 39 §
skall handpenning lämnas för varje inrop, även om

s. 12 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 12

fastigheten
skall ropas ut på nytt. Om inropet ej skall bestå, återlämnas handpenningen.

Fullgör
ej inroparen sin betalningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket, är Inropet
ogiltigt.

42 §

Sker ej inrop, som godtages och fullföljes genom
att handpenning lämnas, skall nytt försäljningsförsök göras, om sökanden begär
det inom en vecka från auktionen. Har inrop blivit ogiltigt enligt 41 § tredje
stycket, skall nytt försäljningsförsök göras, om ej sökanden avstår därifrån.

Har
två auktioner hållits utan att fastigheten blivit såld och saknas anledning
till antagande att fastigheten kan säljas inom rimlig tid, får överexekutor
avvisa begäran om nytt försäljningsförsök.

Om
ny auktion skall hållas, äger 1841 §§ motsvarande tillämpning. Anmälan av
fordran eller rättighet som skett för en auktion gäller även för senare
auktion.

Skall
nytt försäljningsförsök ej göras, går utmätningen åter. Detta gäller dock ej
medel som influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder.

43 §

När ny auktion hålles sedan inrop blivit ogiltigt
enligt 41 § tredje stycket, skall handpenningen tagas i anspråk i den mån det
behövs för att sammanlagt samma belopp skall uppnås som vid den förra
auktionen jämte sex procents årlig ränta därå från tillträdesdagen till och
med den nya tillträdesdagen och för att även kostnaden för den nya auktionen
skall täckas. Detta gäller även om fastigheten säljes med förbehåll för
rättighet som ej förbehållits vid den förra auktionen eller ändrade
förhållanden inträtt. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas, när
den nye inroparen fullgjort sin betalningsskyldighet. Blir fastigheten ej såld
vid den nya auktionen är hela handpenningen förverkad.

Hålles
ej ny auktion, skall handpenningen användas till betalning av kostnader för
förfarandet som blivit on3i;tiga. Vad som ej behöver tagas i anspråk
återlämnas.

44 §

Sedan auktion som lett till försäljning av
fastigheten vunnit laga kraft och köparen fullgjort sin betalningsskyldighet
enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar överexekutor köpebrev.

Visar
inroparen att han bjudit för annans räkning, skall köpebrev utfärdas till
denne.

Verkan
av auktion

45
§

Efter fastighetens försäljning svarar denna ej för
fordran som avses i 25 § första stycket 1.

Borgenär
som har pantbrev kan ej efter fastighetens försäljning mot köparen göra
gällande panträtt i fastigheten för större fordran än som avräknats på
köpeskillingen jämte utfäst ränta därå från tillträdesdagen samt framtida
skadestånd och ersättning som avses i 6 kap. 3 § jordabalken.

Köparen blir personligen
betalningsskyldig för vad som enligt överenskom-

s. 13 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 13

melse
har avräknats på den kontanta köpeskillingen och den förre ägaren blir fri från
ansvar härför. I fall som avses i 44 § andra stycket blir även den som gjort
inropet betalningsskyldig.

46 §

Köpare, som fullgjort sin betalningsskyldighet
enligt 35 § fjärde stycket, får tillträda fastigheten på den dag som bestämts
för köpeskillingens fördelning. Han svarar därefter för ägares skyldigheter i
den mån de skall fullgöras efter tillträdesdagen.

Vill
köparen att i sakägarförteckningen upptagen arrende- eller hyresrätt, som ej är
skyddad enligt 33 § första stycket eller förbehållits enligt 33 § andra
stycket eller vid auktionen, skall upphöra, åligger det honom att inom en månad
från tillträdesdagen säga upp avtalet. I annat fall gäller avtalet mot honom.
Beträffande den tidpunkt vid vilken arrende- eller hyresavtal skall upphöra med
anledning av uppsägning gäller vad som är föreskrivet i fråga om uppsägning
efter frivillig överlåtelse av fastighet.

Om
rätt i vissa fall för arrendator eller hyresgäst att begära förlängning av
avtalet eller att få ersättning vid uppsägning finns särskilda bestämmelser.

47 §

I fråga om rättighet som ej skall upphöra
omedelbart efter fastighetens försäljning gäller följande bestämmelser.

På
arrendeavgift, hyra eller annat vederlag för rättigheten som förfaller till
betalning mer än sex månader eller, i fråga om arrende, mer än ett år efter
tillträdesdagen får rättighetshavaren icke avräkna fordran hos den förre
ägaren. I fråga om sådant belopp gäller ej heller betalning som rättighetshavaren
erlagt till den förre ägaren eller annan uppgörelse med denne.

Fordran
som rättighetshavare förvärvat eller förskottsbetalning eller uppgörelse som
skett efter det att fastigheten utmätts får ej åberopas mot köparen, om
rättighetshavaren ägde eller bort äga kännedom om utmätningen.

Om
rättighetshavares rätt till ersättning av tidigare ägare, om rättigheten upphör
med anledning av fastighetens försäljning, finns bestämmelser i 7 kap. 19 och
20 §§ jordabalken.

Underlåter
köpare att fullgöra tidigare ägares skyldigheter mot rättighetshavare enligt
46 § första stycket, äger 7 kap. 20 § första och tredje styckena jordabalken
motsvarande tillämpning.

48 §

Köparen skall fullgöra sin betalningsskyldighet
enligt 35 § fjärde stycket, även om auktionen överklagas.

Utan
hinder av att auktionen överklagats får köparen tillträda fastigheten på den
bestämda dagen, om ej förordnande enligt 218 § 3 mom. utsökningslagen (1877:31
s. 1) meddelats dessförinnan. Får han på grund av sådant förordnande ej
tillträda fastigheten och är hindret ej hävt inom tre månader från den bestämda
tillträdesdagen, får han frånträda köpet och återfå vad han betalat jämte därå
upplupen ränta, om han gör anmälan därom hos överexekutor medan hindret
alltjämt består.

s. 14 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 14

Gemensamt
intecknade fastigheter

49 §

När någon av flera gemensamt intecknade fastigheter
skall säljas på auktion, har den som har fordran med panträtt på grund av den
gemensamma inteckningen rätt att indraga annan av de intecknade fastigheterna i
försäljningen, om den svarar för det intecknade beloppet eller del av detta
före den fastighet som skall säljas. Skall denna säljas för panträttshavarens
fordran eller för fordran som har lika eller bättre rätt, får han även indraga
fastighet som svarar för inteckningen först efter den fastighet som skall
säljas.

Yrkande
om indragning skall framställas hos överexekutor senast vid
be-vakningssanimanträdet. Det skall delges fastighetens ägare med föreläggande
för honom att inkomma med yttrande inom tid som överexekutor bestämmer.
Bevakningssammanträde och auktion skall inställas, när det behövs för att
yrkandet skall hinna prövas. Härvid äger 22 § motsvarande till-lämpning.

Bifalles
yrkandet, anses den indragna fastigheten utmätt när beslutet meddelas. Den får
ej säljas innan beslutet vunnit laga kraft.

50 §

Om en av flera gemensamt intecknade fastigheter
skall säljas på auktion, skall fordran med panträtt på grund av den gemensamma
inteckningen upptagas i sakägarförteckningen med det belopp för vilket
fastigheten svarar i förhållande till de andra fastigheterna. Beloppet skall
betalas kontant, om ej annat avtalas mellan köparen och den som enligt
sakägarförteckningen är betalningsberättigad.

51 §

Om samtliga fastigheter som besväras av gemensam
inteckning skall säljas på auktion och förhållande som anges i 52 § andra
stycket ej föreligger, upprättas gemensam sakägarförteckning för fastigheterna.
Rättighet i någon av fastigheterna skall härvid anses upplåten i dem alla. Vid
auktionen utropas fastigheterna gemensamt.

52 §

Skall flera av gemensamt intecknade fastigheter men
ej alla säljas på auk« tion, gäller 5355 §§.

Om
samtliga fastigheter som besväras av gemensam inteckning skall säljas, gäller
likaledes 5355 §§ om

1.
fastigheterna har olika ägare,

2.
någon av fastigheterna med stöd
av 49 § indragits i försäljningen,

3.
någon av fastigheterna endast i
andra hand svarar för gemensam inteckning,

4.
någon av fastigheterna besväras
av särskild inteckning,

5.
någon fastighets ansvar för
gemensam inteckning ej avser inteclcning-ens hela belopp,

6.
det yrkas av innehavare av
sådan rättighet i någon av fastigheterna som ej skall bestå oavsett om
fastigheten säljes, eller

7. det i annat fall
yrkas av ägare eller borgenär vars rätt kan bero därav.

Yrkande som avses i andra stycket 6 eller 7 skall framställas senast vid be

vakningssammanträdet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 15

53 §

Särskild sakägarförteckning skall upprättas för
varje fastighet som skall säljas. Förteckningen upprättas som om försäljningen
begärts på grund av den bästa gemensamma inteckningen, om ej
exekutionsfordringen har bättre rätt. Fordran med panträtt på grund av gemensam
inteckning upptages för varje fastighet med det belopp för vilket fastigheten
svarar i förhållande till de andra fastigheterna. Kan ansvaret komma att vid
försäljningen vidgas härutöver, skall det anmärkas. Beträffande fastighet som
svarar endast i andra hand anges om sådant ansvar kan ifrågakomma.

När
fastighet indragits i försäljningen enligt 49 §, skall vid beräkning av tillägg
enligt 6 kap. 3 § jordabalken anses som om fastigheten utmätts samtidigt med
den ursprungligen utmätta fastigheten.

54 §

Vid auktionen skall fastigheterna utropas var för
sig. Därefter skall de utropas gemensamt, om de har samme ägare. Efterföljande
gemensamt utrop skall även eljest äga rum, om full betalning ej uppnåtts för
fordran för vilken samtliga fastigheter svarar eller fastigheternas ägare är
ense om att de skall utropas gemensamt.

Uppnås
vid gemensamt utrop högre bud än summan av buden vid de särskilda utropen,
skall budet vid det gemensamma utropet ha företräde. Den köpeskilling som
bjudits vid det gemensamma utropet skall fördelas på fastigheterna efter de
värden som i ärendet åsatts dem. Fastighets andel i den gemensamma
köpeskillingen utgör dock minst vad som bjudits för den fastigheten vid
särskilt utrop. Har någon av fastigheterna utropats med tillbehör som ej
ingick i det värde efter vilket dess andel i köpeskillingen skall beräknas
eller utropats utan tillbehör som omfattades av nämnda värde, skall den
fastighetens värde vid tillämpningen av det sagda jämkas efter vad som finnes
påkallat av nämnda förhållande. Uppgår i fråga om någon av fastigheterna dess
andel i köpeskillingen och andra tillgängliga medel icke till skyddsbeloppet
och skall därför frågan om den fastighetens försäljning förfalla, skall de
övriga fastigheterna utropas gemensamt.

Uppnås
ej bud som förslår till betalning av någon del av exekutionsfordringen, får ej
någon av fastigheterna säljas.

Har
fastighet indragits i försäljningen med stöd av 49 §, skall den ursprungligen
utmätta fastigheten utropas först. Om därvid ej uppnås bud som förslår till
gäldande av någon del av exekutionsfordringen, får fastigheten ej säljas. Blir
den ej såld, skall ej heller den indragna fastigheten säljas.

Fastighet
som endast i andra hand svarar för fordran med panträtt på grund av gemensam
inteckning får ej säljas för den fordringen, innan det visat sig att betalning
ej kan utgå ur den fastighet som svarar i första hand. I andra hand ansvarig
fastighet får ej heller säljas, om dess ägare eller annan sakägare betalar den
brist för vilken fastigheten skall svara eller ställer säkerhet för beloppet.
Gemensamt utrop av fastigheterna behöver ej ske i annat fall än då särskilda
skäl föreligger.

55 §

Om rättighet har förbehållits vid särskilt utrop,
skall förbehållet gälla även vid efterföljande gemensamt utrop. Har rättigheten
ej förbehållits vid det särskilda utropet, tillämpas 39 § även vid det
gemensamma utropet.

Vid tillämpning av 40 §
skall prövningen, huruvida avsevärt högre köpe-

s. 16 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 16

skilling
kan uppnås, avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter som
inropats vid auktionen.

Handpenning
skall lämnas efter varje inrop, även om inropad fastighet skall utropas på
nytt. Om inropet ej skall bestå, återlämnas handpenningen.

Fordran
som på grund av gemensam inteckning är förenad med panträtt i såld fastighet
betalas kontant, om ej köparen och den som enligt sakägarförteckningen är
betalningsberättigad avtalar annat.

Fortsatt
inteckningsansvar

56 §

Sådant förordnande av överexekutor om fortsatt
inteckningsansvar som avses i 6 kap. 12 § jordabalken får meddelas på begäran
av köparen.

Har
fastighet sålts i fall som avses i 6 kap. 12 § andra stycket andra eller tredje
punkten jordabalken, får förordnande om fortsatt inteckningsansvar meddelas
beträffande gemensam inteckning som besvärar fastigheten endast om fastigheten
i förhållande till de andra gemensamt intecknade fastigheterna svarar för hela
inteckningen och den fordran för vilken panträtt på grund av inteckningen
åtnjutes blivit täckt. Om medel som influtit genom särskild försäljning av
tillbehör utfaller på pantbrevets belopp, får förordnande ej meddelas
beträffande motsvarande del av inteckningen.

Begäran
oni förordnande enligt denna paragraf skall framställas senast vid sammanträdet
för köpeskillingens fördelning. Därvid skall pantbrevet inges, om det ej förut
är tillgängligt för överexekutor.

Försäljning
under hand av fastighet

57 §

Utmätt fastighet får säljas under hand, om
försäljning i sådan ordning finnes mera ändamålsenlig än försäljning på
auktion och det är tillförlitligt utrett vilka fordringar och rättigheter som
belastar fastigheten.

Innan
fastigheten utbjudes till försäljning under hand, skall ägaren och sökanden få
tillfälle att yttra sig.

58 §

Vid försäljning under hand skall köparen åläggas
att svara för alla fordringar som på grund av panträtt, utmätning eller eljest
är förenade med förmånsrätt i fastigheten och kostnaden för förfarandet, i den
mån ej borgenär kan erhålla betalning ur andra tillgängliga medel eller avstår
från förmånsrätt i fastigheten eller sökanden medger att försäljning får ske
utan att kostnaden för förfarandet blir täckt. Rätt på grund av ägarhypotek
anses icke som fordran i den mån ej ägarhypoteket är utmätt.

Fordran
som är förfallen till betalning skall betalas kontant, om ej köparen visar att
han avtalat annat med borgenären eller betalning skall utgå ur särskilt
tillgängliga medel. Om ej sökanden avstått från täckning av kostnaden för
förfarandet, skall vad som behövs för sådan täckning betalas kontant.

Före
försäljningen upplåten rättighet som grundas på skriftlig handling skall förbehållas.
Härvid äger 47 § motsvarande tillämpning.

Köparen
skall lämna handpenning enligt vad som i 35 § föreskrives i fråga om inrop på
auktion. Återstoden av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast fyra
veckor efter det att köpehandling upprättats. Försummas det är köpet ogiltigt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 17

Blir köpet ogiltigt, äger bestämmelserna i 43 § om
handpenning motsvarande tillämpning. Vad i 43 § första stycket sägs om auktion
gäller även försäljning under hand.

I övrigt bestämmer
överexekutor köpevillkoren.

59 §

Försäljningen sker genom upprättande av
köpehandling, som underskrives av överexekutor och köparen.

Försäljningsvillkoren
skall godkännas av ägaren. Har försäljningen föregåtts av auktion utan att
därvid godtagbart inrop skett, behövs dock ej godkännande, om försäljningen
sker på gynnsammare villkor.

Om
ägaren ej godkänt försäljningsvillkoren, skall han genast underrättas om skedd
försäljning.

60 §

Har
köparen fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 58 § fjärde stycket och
försäljningen vunnit laga kraft, utfärdar överexekutor köpebrev. överklagas
försäljningen, äger 48 § motsvarande tillämpning.

61 §

Säljes ej egendomen under hand, skall den utbjudas
till försäljning på auktion, om ej sökanden avstår därifrån.

Försäljning
av villkorlig rätt till fastighet eller av andel i fastighet

62 §

Bestämmelserna i 361 §§ gäller i tillämpliga delar
fast egendom som utmätts medan gäldenärens rätt till egendomen är villkorlig
och andel i fastighet som blivit utmätt, om ej annat följer av 6369 §§.

63 §

Har i fall, då överlåtelse av fastighet är beroende
av villkor, fastigheten tagits i mät för fordran hos överlåtaren, får
försäljning icke ske förrän det visar sig om villkoret uppfylles.

Om
del av fastighet genom överlåtelse kommit i särskild ägares hand och
fastigheten tagits i mät för fordran hos överlåtaren innan fastighetsbildning
som enligt lag utgör villkor för överlåtelsens giltighet kommit till stånd,
äger första stycket motsvarande tillämpning. Skulle det medföra betydande tidsutdräkt
att avvakta huruvida fastighetsbildningen kommer till stånd, får dock
fastigheten säljas med förbehåll för den rätt som tillkommer förvärvaren.
Försäljningen omfattar då även gäldenärens rätt mot förvärvaren. Köparen
svarar för gäldenärens skyldigheter mot förvärvaren.

64 §

Har i fall, då förvärv av fastighet eller del av
fastighet är beroende av villkor, egendomen tagits i mät för fordran hos
förvärvaren, skall överexekutor utbjuda gäldenärens rätt till egendomen till
försäljning i den ordning som gäller för exekutiv försäljning av utmätt
rättighet. Kommer försäljning till stånd, svarar köparen för gäldenärens
skyldigheter mot sin fångesman. Ansökan om inteckning som gjorts samma dag som
utmätningen eller senare förfaller genom försäljningen, om ej överexekutor på
begäran av köparen förordnar annat.

s. 18 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 18

Kan det utan betydande tidsutdräkt avvaktas om det
för förvärvet gällande villkoret uppfylles, kan anstånd med försäljningen
medges tills det visar sig om så blir fallet. Om villkoret uppfylles, sker
försäljning i den ordning som i allmänhet gäller för exekutiv försäljning av
fast egendom.

När
försäljning som skett enligt första stycket vunnit laga kraft samt köparen
fullgjort sin betalningsskyldighet, utfärdar överexekutor köpehandling.

65 §

Bestämmelserna i 63 och 64 §§ gäller ej, om den
fordran för vilken utmätning skett var förenad med särskild förmånsrätt i
fastigheten.

66 §

Om villkoret uppfylles i fall som avses i 63 §
eller förvärvet går åter i fall som avses i 64 § andra stycket, skall
överexekutor driva in och bjuda ut till försäljning vad som därefter tillkommer
gäldenären och omfattas av utmätningen. Härvid tillämpas den ordning som
gäller i fråga om utmätt fordran eller rättighet.

67 §

Om andel i fastighet blivit utmätt, kan
överexekutor på yrkande av sökanden, andelens ägare eller annan delägare
förordna, att hela fastigheten skall säljas. Yrkande som framställes av någon
av de därtill berättigade skall delges de övriga med föreläggande att inkomma
med yttrana/, inom viss tid. I fråga om hinder mot den begärda försäljningen
äger

68 §

För ordnas enligt 67 § om fastighetens försäljning,
räknas hela fastigheten som utmätt när beslutet meddelas. Fastigheten får ej
säljas innan beslutet vunnit laga kraft.

Om
hela fastigheten skall säljas på auktion, skall av sakägarförteckningen framgå
vilka fordringar och rättigheter som belastar varje särskild andel.
Skyddsbeloppet skall bestämmas så att fordringar, som gäller i den först utmätta
andelen enbart eller i nämnda andel jämte annan andel och som har bättre rätt
än exekutionsfordringen, samt kostnaden för förfarandet blir fullt täckta.

Är
någon av delägarna i konkurs, får borgenär utöva anslutningsrätt enligt 13 §
även om han har förmånsrätt endast i andel av fastigheten.

69 §

Framställes ej yrkande enligt 67 § eller vinner
sådant yrkande ej bifall, skall överexekutor låta utbjuda den utmätta andelen
till försäljning i den ordning som gäller för exekutiv försäljning av utmätt
rättighet. Detsamma gäller, om yrkande enligt 67 § bifalles men försäljning av
fastigheten ej kommer till stånd.

När
försäljning som skett enligt första stycket vunnit laga kraft samt köparen
fullgjort sin betalningsskyldighet, utfärdar överexekutor köpebrev.

s. 19 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 19

Särskilda
bestämmelser

70 §

I fråga om överexekutors behörighet i ärende som
avses i denna lag äger 10 kap. 10 § rättegångsbalken motsvarande tillämpning.
Finner överexekutor att han ej får upptaga ärendet, skall det överlämnas till
behörig överexekutor.

71 §

Talan mot beslut i fråga som avses i 49 eller 67 §
föres särskilt, överexekutor skall delge tappande part beslutet, om beslutet
ej meddelats i hans närvaro.

Har
överexekutor upptagit ärende enligt denna lag, får talan om att överexekutor
ej var behörig enligt 70 § icke föras.

Beträffande
talan mot överexekutors beslut enligt denna lag gäller i övrigt utsökningslagen
(1877: 31 s. 1).

72 §

När fast egendom eller tillbehör sålts enligt denna
lag, har köparen rätt att få handräckning av kronofogdemyndigheten för att
komma i besittning av vad han förvärvat. Är fråga om skyldighet för förre
ägaren att avflytta, äger 193 § utsökningslagen (1877: 31 s. 1) motsvarande
tillämpning.

övergångsbestämmelser

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1972. Lagens bestämmelser om kungörande av och underrättelse om auktion
skall dock tillämpas redan dessförinnan, om auktionen skall äga rum efter
ikraftträdandet.

2.
Har yrkande, som avses i 35 §
eller 37 § 3 mom. andra stycket förordningen (1875:42 s. 12) angående
inteckning i fast egendom, före nya lagens ikraftträdande framställts hos
rätten, äger borgenären få det prövat av rätten. Hålles i sådant fall
bevakningssammanträde efter nya lagens ikraftträdande, skall borgenären göra
anmälan om yrkandet senast vid sammanträdet.

3.
Nya lagens bestämmelser om
tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken tillämpas beträffande ränta, som enligt
26 eller 27 § lagen (1970: 995) om införande av nya jordabalken i stället för
sådant tillägg skall beräknas på kapitalbeloppet av inteckning enligt äldre
lag.

4.
Vid tillämpning av nya lagens
bestämmelser anses fordran, för vilken fast egendom vid tiden för
bevakningssammanträdet utan inteckning häftar enligt 11 kap. 2 § äldre
jordabalken, såsom fordran som är förenad med panträtt. Därvid gäller att
fordringen skall betalas kontant. Punkt 3 äger motsvarande tillämpning
beträffande ränta på sådan fordran.

5.
Enligt äldre bestämmelser
intecknad ränta eller annan sådan fordran, som icke är bestämd till kapitalet,
upptages i sakägarförteckning enligt nya lagens regler om fordran med panträtt
och beräknas därvid till det belopp som efter en räntefot av fem procent om
året utgör fordringens värde på tillträdesdagen. Är fråga om livränta, skall
dock beräkningen ske med ledning av 3 § lagen (1967: 531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m.

6.
Nya lagens bestämmelser om
nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft gäller också annan sådan
särskild rättighet som på grund av upplåtelse enligt äldre bestämmelser
besvärar fast egendom.

s. 20 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 20

7.
Skall ersättning utgå till
innehavare av rätt till avkomst eller annan förmån som enligt äldre
bestämmelser besvärar fast egendom och icke bibehålies vid försäljning av
egendomen, beräknas utdelning för det kapitalvärde vartill förmånen i pengar
eller varor efter ortens pris beräknas uppgå på tillträdesdagen. I fråga om
kapitalvärdets beräkning äger därvid punkt 5 motsvarande tillämpning.

8.
Vad som i nya lagen föreskrives
om tomträtt gäller även vattenfallsrätt, som upplåtits enligt lagen (1907: 36
s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom.

9.
Bestämmelserna i 11 § nya lagen
äger icke tillämpning i fråga om uttagande av böter, viten eller annan med
brott förenad påföljd, som innefattar betalningsskyldighet, och icke heller vid
indrivning av vad som i mål eller ärende vid domstol eller eljest i samband med
rättegång utgått av allmänna medel och som enligt domstolens beslut skall
återgäldas.

10. Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift

som ersatts genom bestämmelse i nya lagen, tillämpas i stället den nya be

stämmelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2)
Förslag

till

Lag

om ändring i
utsökningslagen (1877: 31 s. 1)

Härigenom
förordnas i fråga om utsökningslagen (1877: 31 s. 1),

dels
att 57, 79, 80, 80 a, 81, 84, 85, 87, 88, 97135, 142, 148, 149, 167, 168 och
186 §§ samt 7 kap. skall upphöra att gälla,

dels
att 39, 40, 48, 49, 51, 52, 56 a, 60 a, 62, 71, 74, 75, 77, 77 a, 78, 82, 83,
86, 88 c, 89, 91, 95, 139, 143, 144, 150, 151, 154, 156, 158161, 166, 181,
184, 198, 199, 201, 209, 210, 211, 213 och 218 §§ skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att i lagen skall införas sex nya paragrafer,
82 a, 88 d, 91 a, 91 b, 140 a och 143 a §§, av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

57 § 1917; 307

100 b § 1967: 140

113 § 1967:140

126 § 1967:140

167 § 1912: 211

79 § 1968:693

100 c § 1967:140

114 § 1921:301

127 § 1964: 446

168 § 1968: 693

80 § 1921:301

101 § 1967:140

115 § 1912:211

128 § 1967:140

169 § 1964: 446

80 a § 1967:140

102 § 1912: 211

116 § 1912:211

129 § 1967:140

170 § 1921:301

81 § 1967:140

103 § 1939:127

117 § 1967:140

130 § 1912: 211

171 § 1921: 301

84 § 1963:255

104 § 1964:446

118 § 1912:211

131 § 1912:211

172 § 1912:211

85 § 1967: 843

105 § 1964:446

119 § 1967:140

132 § 1967: 140

173 § 1964:446

87 § 1968: 693

106 § 1967:140

120 § 1912: 211

133 § 1930:118

174 § 1921: 301

88 § 1955:234

107 § 1968: 693

121 § 1967:140

134 § 1912: 211

175 § 1912: 211

97 § 1964: 446

108 § 1912: 211

122 § 1912: 211

135 § 1912:211

176 § 1946: 814

98 § 1964:446

109 § 1912: 211

123 § 1912:211

142 § 1967: 140

177 § 1921: 301

99 § 1964:446

110 § 1967: 534

124 § 1967:140

148 § 1912:211

178 § 1921: 301

100 § 1967:140

111 § 1968:693

125
1967:140

149 § 1967:534

186 § 1924:131

100 a § 1967:140

112 § 1912: 211

"
Senaste lydel;

ie 1946:
814.

Är
betalningsskyldighet någon ålagd, äge utmätningsman, utan särskilt
bemyndigande, hos den tappande verkställa utmätning, ändå att ändring i domen
sökes. Ej må dock utmätning å underrätts dom ske förr än den vunnit laga kraft,
där den, som tappat, ställer pant eller borgen för vad honom ålagt är, så ock
för skada, som genom uppehållet vållas kan, eller ock styrker, att han, till
fullgörande av domen, hos Konungens befallningshavande nedsatt penningar,
svarande mot vad dömt bli-vit; ej heller å hovrätts dom, innan

' Senaste lydelse av

Är
betalningsskyldighet någon ålagd, äge utmätningsman, utan särskilt
bemyndigande, hos den tappande verkställa utmätning, ändå att ändring i domen
sökes. Ej må dock utmätning å underrätts dom ske förr än den vunnit laga kraft,
där den, som tappat, ställer pant eller borgen för vad honom ålagt är, så ock
för skada, som genom uppehållet vållas kan, eller ock styrker, att han, till
fullgörande av domen, hos Konungens befallningshavande nedsatt penningar,
svarande mot vad dömt blivit; ej heller å hovrätts dom, innan

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

den
vunnit laga kraft, där gäldenä- den vunnit laga kraft, där gäldenä

ren styrker att nedsättning skett, ef- ren styrker att nedsättning skett, ef

ter ty nu är sagt. Visar efter utmät- ter ty nu är sagt. Visar efter utmät

ning gäldenären, att nedsättning ning gäldenären, att nedsättning

skett, och gäldar han tillika kostna- skett, och gäldar han tillika kostna

den för utmätningen och godsets den för utmätningen och godsets

vård ävensom, där tvångsförvaltning vård, gånge utmätningen åter, där så

kommit till stånd, förvaltningskost- ske kan.

nåden i den mån densamma ej gul-

dits av fastighetens avkastning,

gånge utmätningen åter, där så ske

kan.

Vad nedsatt-------------------------- är
föreskrivet.

40
§.1

Vad
efter--------------------------- egendomens försäljning.

Utmätt lös-------------------------- 6
kap. stadgas.

Fast
egendom, som efter 39 § är utmätt, må sättas under tvångsförvaltning ändå att
domen ej vunnit laga kraft, där ej domstol, hos vilken talan mot domen är
anhängig, annorlunda förordnar; dock äge borgenär ej lyfta något av
behållningen annorledes än mot pant eller borgen.

48 § J

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skall
någon för verkställighet av dom eller eljest enligt denna lag ställa pant eller
borgen, och är ej säkerheten av vederparten godkänd, varde den prövad av
myndighet, hos vilken säkerheten ställes. Löftesmän skola borga en för alla och
alla för en; för menighet eller för utländsk man, så ock i fall, varom i 95 och
125 §§ sägs, skall borgas såsom för egen skuld. Den pant bjuder, vare, där
myndighet, som den pröva skall, det föreskriver, pliktig att sätta panten i
förvar hos vederhäftig man, som åtager sig att den vårda; löftesskrift må
omhändertagas av den, till vars säkerhet den gäller.

Den,
som Konungens och kronans talan förcr, vare från säkerhets ställande fri.

Skall
någon för verkställighet av dom eller av annan anledning i ut-sökningsmål
ställa pant eller borgen, och är ej säkerheten av vederparten godkänd, varde
den prövad av myndighet, hos vilken säkerheten ställes. Borgen får ej
godkännas av myndigheten, om ej borgensman svarar som för egen skuld och, om
två eller flera tecknat borgen, de tillika svara solidariskt.

Kronan, kommun, landstingskommun och
kommunalförbund behöva ej .ställa säkerhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Senaste lydelse 1921: 301. « Senaste lydelse 1912: 211.

opaginerad Kontrollera mot PDF

nit laga kraft.

Har talan------------------------ målets
återupptagande.

Ej må------------------------- annorledes
förordnas.

(Nuvarande lydelse)

49 Tredskodom, varigenom betalningsskyldighet
blivit den uteblivne parten ålagd, må, utan hinder av att återvinning sökts,
verkställas såsom lagakraftvunnen, så vitt ej rätten, där talan om återvinning
är anhängig, annorledes förordnar.

(Föreslagen lydelse)

Tredskodom, varigenom betalningsskyldighet blivit
den uteblivne parten ålagd, må, utan hinder av att återvinning sökts,
verkställas såsom lagakraftvunnen, så vitt ej rätten, där talan om återvinning
är anhängig, annorledes förordnar. Utmätt fast egendom får dock ej säljas utan
ägarens samtycke innan domen vun-

opaginerad Kontrollera mot PDF

51 §.1

I
fråga om verkställighet av utslag I fråga om verkställighet av utslag

i lagsökningsmål,
varigenom betal- i lagsökningsmål, varigenom betal

ningskyldighet, blivit någon ålagd, ningsskyldighet blivit någon ålagd,

gälle vad om tredskodom är i 49 § gälle vad om tredskodom är i 49 §

första stycket stadgat, 1 mom. stadgat.

Har intecknad fordran
fastställts Har rätten fastställt att fordran

till betalning ur fast
egendom, må skall utgå med särskild förmånsrätt i försäljning ej äga rum
förr än laga fast egendom, må försäljning ej utan kraft å utslaget kommit.
Har jämlikt ägarens samtycke äga rum förr än 169 § äskats, att egendomen
skall laga kraft å utslaget kommit. sättas under tvångsförvaltning, må
sådan verkställighet ske utan hinder av att ändring i utslaget sökes, så vitt
ej den domstol, där talan är anhängig, annorlunda förordnar; dock
gälle om borgenärs rätt att lyfta behållningen vad i M § tredje stycket för
där omförmält fall sägs.

Har i ------------------------- äga
rum.

Om verkställighet------------------------ ty
fall.

52 §.2

Har i ------------------------- eller vite.

Huru beslut angående
fördelning Huru beslut angående fördelning

av köpeskilling för utmätt
egendom av köpeskilling för utmätt egendom

och av medel, som
influtit under går i verkställighet, därom skils i 6

tvångsförvaltning, går i
verkställig- kap.

het, därom skils i 6 och 7 kap.

56
a §.3

Om utmätningsmannen i gäldenärens hemvist tager
fast egendom på

' Senaste lydelse 1946: 814, » Senaste lydelse 1964: 446.
' Senaste lydelse 1967:140.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

annan
ort i mät, skall målet därefter överlämnas till utmätningsmannen i den orten
för att i fortsättningen, i vad på utmätningsman ankommer, handläggas av denne.

Tages viss-----------------------

Innan
utmätningsman enligt 1 eller 2 mom. skiljer sig från målet, skall han vidtaga
i 85 § föreskrivna åtgärder. Anmälan enligt 85 § 1 mom. sker till överexekutor
där egendomen är.

(Föreslagen lydelse)

hemvist
bestämmer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kan
utmätning av lös egendom ej

genast verkställas, må utmätnings

mannen, om det finnes erforderligt,

säkerställa utmätningen genom att

taga vård om egendomen eller med

dela sådant förbud, som stadgas i

74 § eller 75 § 2 mom. för där avsed

da fall. Gäldenären må därefter ej till

men för borgenären förfoga över

egendomen. Utmätningsmannen

skall, om gäldenären ej är
närvarande, skyndsamt underrätta honom om åtgärden.

Åtgärden må---------------------

Kostnaden
för åtgärden skall förskjutas av borgenären, om utmätningsmannen begär det.

Kan
utmätning av lös egendom ej

genast verkställas, må utmätnings

mannen, om det finnes erforderligt,

säkerställa utmätningen genom att

taga vård om egendomen eller med

dela sådant förbud, som stadgas i 74

§, 75 § 2 mom. eller 91 a § för där av

sedda fall. Gäldenären må därefter ej

till men för borgenären förfoga över

egendomen. Utmätningsmannen

skall, om gäldenären ej är närva

rande, skyndsamt underrätta honom

om åtgärden.

---- åtgärden hävas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid utmätning--------------------

Häftar
på grund av inteckning gäldenärens fasta egendom eller luftfartyg eller
reservdelar till sådant fartyg för fordran, för vilken utmätning skall ske,
eller är fordringen förenad med luftpantrått i sådant fartyg, skall den
egendomen först utmätas, om ej borgenären hellre vill taga betalning ur annan
egendom. Skall utmätning på en gång ske för fleras fordringar får borgenär,
för vars fordran viss egendom sålunda häftar, ej för vad därur kan utgå till

----- ej skiljas.

Är
fordran för vilken utmätning skall ske förenad med särskild förmånsrätt i
gäldenärens fasta egendom, luftfartyg eller reservdelar till sådant fartyg,
skall den egendomen först utmätas, om ej borgenären hellre vill taga betalt ur
annan egendom. Skall utmätning ske på en gång för fleras fordringar, får
borgenär, för vars fordran viss egendom sålunda häftar, ej för vad därur kan
utgå till förfång för annan borgenär taga betalning ur övriga tillgångar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1963: 255. Senaste lydelse 1967:140.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

förfång
för annan borgenär taga betalning ur övriga tillgångar.

Endast
om borgenären begär det får utmätning av fast egendom eller luftfartyg eller
intecknade reservdelar till sådant fartyg ske för annan fordran än sådan, för
vilken egendomen på grund av inteckning häftar eller som, når fråga är om
luftfartyg, är förenad med luftpanträtt i fartyget.

(Föreslagen lydelse)

Endast om borgenären begär det får utmätning av
fast egendom eller luftfartyg eller intecknade reservdelar till sådant fartyg
ske för annan fordran än sådan som är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

71 §.

Har någon-----------------------

Har
inteckning i fast egendom eller i luftfartyg eller reservdelar till sådant
fartyg blivit av ägaren till den intecknade egendomen lämnad såsom pant, skall
inteckningen icke utmätas utan i stället den rätt till andel i inteckningen,
som, efter ty särskilt är stadgat, må tillkomma gäldenären, tagas i mät i den
ordning 74 § stadgar.

betalning förfallen.

Har
inteckning i luftfartyg eller reservdelar till sådant fartyg blivit av ägaren
till den intecknade egendomen lämnad såsom pant, skall inteckningen icke
utmätas utan i stället den rätt till andel i inteckningen, som, efter ty
särskilt är stadgat, må tillkomma gäldenären, tagas i mät i den ordning som 74
§ stadgar.

Om utmätning av ägarhypotek i fast egendom finnas
bestämmelser i 91 a §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utmätas
penningar, skola de omhändertagas av utmätningsmannen. Medel som gäldenären i
utmätningsmål inbetalar till utmätningsmannen äro att anse som utmätta i
målet, om ej betalningen skett med villkor som strider häremot. Lösören som
utmätas skola, när de ej efter vad som nedan sägs föras från stället, sättas i
förvar därstädes under utmätningsmannens försegling, eller, om han finner det
i brist av tjänliga förvaringsrum eller av annan orsak ej lämpligen kunna ske,
med hans insegel eller skriftligt anslag eller på annat sätt så utmärkas att
det uppenbart synes att godset blivit utmätt. Anses det utmätta ej kunna med
sä-

Utmätas
penningar, skola de omhändertagas av utmätningsmannen. Lösören som utmätas
skola, när de ej efter vad som nedan sägs föras från stället, sättas i förvar
därstädes under utmätningsmannens försegling eller, om han finner det i brist
på tjänliga förvaringsrum eller av annan orsak ej lämpligen kunna ske, med
hans insegel eller skriftligt anslag eller på annat sätt så utmärkas, att det
uppenbart synes att godset blivit utmätt. Anses det utmätta ej kunna med
säkerhet lämnas på stället under gäldenärens tillsyn, skall utmätningsmannen
låta det vårdas där av annan eller föras till annat ställe, om det kan ske.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1955: 234. « Senaste lydelse 1968: 623.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

kerhet
lämnas på stället under gäldenärens tillsyn, skall utmätningsmannen låta det
vårdas där av annan eller föras till annat ställe, om det kan ske och borgenär
förskjuter nödig kostnad för godsets vård eller flyttning.

Utmätes gäldenärs---------------

Skall
utmätning ske av den rätt till andel i inteckning, som, efter ty särskilt är
stadgat, tillkommer gäldenären såsom ägare av intecknade egendomen, varde
förbud inteckningsha-varen meddelat att till förfång för den, till vilken i
följd av utmätningen gäldenärens rätt kan komma att övergå, utlämna
inteckningshandlingen eller att på begäran av annan än denne eller utmätningsmannen
uppvisa handlingen vid domstol för sådant ändamål, som i 26 § förordningen
angående inteckning i fast egendom eller 29 § lagen om inskrivning av rätt
till luftfartyg sägs. Förbud, som nu sagts, skall tecknas å
inteckningshandlingen, där icke denna av inteckningshava-ren överlämnas till
utmätningsmannen för att av honom uppvisas. Kostnaden för sådant uppvisande
ävensom för anskaffande av särskild inteckningshandling å den utmätta andelen
i inteckningen vare borgenären pliktig att förskjuta, där utmätningsmannen det
äskar.

(Föreslagen lydelse)

------ att
övergå.

Skall
utmätning ske av den rätt till

andel i inteckning som tillkommer

gäldenären såsom ägare av intecknat

luftfartyg eller intecknade reservde

lar till sådant fartyg, varde förbud

inteckningshavaren meddelat att

utan tillstånd av utmätningsmannen

utlämna inleckningshandlingen.

Förbud, som nu
sagts, skall tecknas å inteckningshandlingen, där icke denna av
inteckningshavaren överlämnas till utmätningsmannen för det ändamål som anges
i 30 § lagen (1955: 227) om inskrivning av rätt till luftfartyg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skall fordran--------- ----------

Utmätes
annan fordran eller rättighet, tage ock utmätningsmannen i förvar handling,
som tjänar till bevis om fordringen eller rättigheten, där sådan handling
finnes att tillgå, och teckne i protokollet förbud för den, från vilken
fordringen eller rättigheten skall utgå, att giva något därav ut till annan än
utmätningsmannen eller den, till vilken i följd av utmät-

---- i förvar.

Utmätes
annan fordran eller rättighet, tage ock utmätningsmannen i förvar handling,
som tjänar till bevis om fordringen eller rättigheten, där sådan handling
finnes att tillgå, ock teckne i protokollet förbud för den, från vilken
fordringen eller rättigheten skall utgå, att giva något därav ut till annan än
utmätningsmannen eller den, till vilken i följd av utmät-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1936: 89.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

ningen gäldenärens rätt kan komma att övergå; och varde
sedan protokollet genom utmätningsmannen tillställt den, vilken förbudet
meddelas skall; vare dock borgenären pliktig att, där utmätningsmannen det äskar,
kostnaden för förbudets delgivande förskjuta.

(Föreslagen
lydelse)

ningen gäldenärens rätt kan komma att övergå; och varde
sedan protokollet genom utmätningsmannen tillställt den, vilken förbudet
meddelas skall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Då utmätning av lös egendom är fullbordad så som sägs i 67
c § 1 mom. eller 7376 §§, njuter borgenären förmånsrätt i det utmätta efter
vad som stadgas i 17 kap. 8 § handelsbalken, såvitt ej utmätningen enligt vad
nedan sägs eller eljest går åter eller undanröjes.

Finner
utmätningsmannen-----

Om åtgärd---------------------

Då utmätning av lös egendom är fullbordad så som sägs i 67
c § 1 mom. eller 7376 §§, njuter borgenären förmånsrätt i det utmätta efter
vad som stadgas i förmånsrättslagen (1970:979).

-------- ägde rum.

över
utmätningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har domstol eller lagsökningsdomare fastställt intecknad
fordran till betalning ur fast egendom, vare så ansett som hade egendomen
blivit utmätt.

Har domstol fastställt att förfallen fordran skall utgå
med särskild förmånsrätt i fast egendom, skall egendomen anses utmätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid utmätning av hus, tomt, jord eller vattenverk må ej
ett från annat så söndras, att det som över är, varder för ägaren onyttigt. Ej
heller må växande gröda, växande skog eller annat, som till fast egendom hörer,
tagas i mät annorledes än genom utmätning av egendomen eller nyttjanderätt
till jorden.

Tillbehör till fastighet får ej tagas i mät annat än genom
utmätning av fastigheten. Rätt till växande gröda eller annan ännu icke fallen
avkastning av fast egendom som tillkommer nyttjanderättshavare får ej tagas
i mät för dennes skuld annat än genom utmätning av nyttjanderätten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

överlåter någon sin fasta egendom till annan, må, innan
nye ägaren sökt lagfart, överlåtelsen ej utgöra hinder för egendomens utmätande
för förre agarens gäld.

Den som har lagfart på fast egendom antages vara ägare
till egendomen, om det ej styrkes att den tillhör annan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1968: 623. Senaste lydelse 1937: 452. »
Senaste lydelse 1968: 693.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

Sökes å överlåtelse, som före utmätningen skett,
lagfart samma dag, då utmätningen verkställes, eller sist å den allmänna
rättegångsdag för lagfartsärenden, som näst efter fjorton dagar från utmätningen
infaller; då vare ej utmätningen gällande emot nye ägaren, med mindre egendomen
på grund av inteckning häftar för fordran, som utsökes, eller fordringen
eljest är sådan att, efter ty i lag i övrigt stadgas, egendomen därför häftar,
ändå att den kommit ur gäldenärens hand. Har auktion till egendomens
försäljning blivit kungjord att hållas innan den rättegångsdag, som nämnd är,
inträffar, eller å samma dag, åligge dock nye ägaren att före auktionen
överlåtelsen anmäla och sin åtkomsthandling i huvudskrift eller besannad
avskrift för auktionsförr ättaren uppvisa. Sker ej sådan anmälan, vare utmätningen
emot nye ägare gällande, ändå att lagfart sökes å tid, som förut är sagd.

Göres
av nye ägaren anmälan, på sätt nu stadgat är, eller har överlåtelsen blivit
för auktionsför rättar en kunnig innan han utsatt dag för egendomens
försäljning, skall, därest överlåtelsens verkan mot utmätningen är beroende
därpå, att lagfart kommer att sökas å tid, som ovan är sagd,
auktionsförrättaren låta med försäljningen anstå till dess sig visat, om
lagfarten sökes.

Har
överlåtelsen omfattat rätt till andel i inteckning, som tillkom överlåtaren
såsom ägare av intecknade egendomen, åligger det nye ägaren, där han vill
freda andelen från utmätning för förre ägarens gäld, att söka lagfart å
överlåtelsen och göra anmälan såsom i 2 mom. sägs, och skall vad i 3 mom.
stadgas äga motsvarande tillämpning.

(Föreslagen lydelse)

Tvist om äganderätten till fast egendom, vara
gäldenären har lagfart eller vartill han har fångeshandling, utgör ej hinder
mot utmätning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

(Föreslagen
lydelse) 82 a §.

Beror
överlåtelse av fast egendom av villkor som ännu ej är uppfyllt, utgör
överlåtelsen ej hinder mot utmätning av egendomen för fordran hos överlåtaren.
Utmätningen omfattar i sådant fall även överlåtarens rätt mot den som
förvärvat egendomen. Uppfylles villkoret, gäller utmätningen därefter endast
överlåtarens rätt mot förvärvaren.

Utmätning
av fast egendom får även äga rum'för fordran hos den som förvärvat egendomen,
fastän hans förvärv beror av villkor. Går gäldenärens förvärv åter, omfattar
utmätningen därefter endast den rätt som han i sådant fall har mot den som
överlät egendomen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om
den förmånsrätt utmätning av fast egendom medför skils i 17 kap. 9 §
handelsbalken.

Utmätning
av fast egendom är fullbordad när beslut därom meddelats och medför därefter
förmånsrätt enligt förmånsrättslagen (1970:979).

I
fall som avses i 82 a § skall den andra parten underrättas om utmätningen och
förbud meddelas honom att betala eller återbetala köpeskilling eller utge
annat, som på grund av avtalet kan tillkomma gäldenären, till annan än
utmätningsmannen eller överexekutor, om målet är an-hängigt där. Först när så
skett medför utmätningen förmånsrätt i den rätt som gäldenären har eller kan
komma att få mot den andra parten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har borgenären, när intecknad fordran fastställts
till betalning ur fast egendom, icke sist två månader efter det beslutet vann
laga kraft begärt försäljning eller tvångsförvaltning av egendomen, förfaller
den verkan som beslutet enligt 77 a § medfört.

Har
borgenär, när fordran fastställts att utgå med särskild förmånsrätt i fast
egendom, icke senast två månader efter det beslutet vann laga kraft begärt
försäljning av egendomen, förfaller den verkan som beslutet enhgt 77 a §
medfört.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1963: 255.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

Borgenär, som begär försäljning, är pliktig att
förete lagakraftbevis samt i huvudskrift den handling på grund varav betalning
blivit sökt. Efterkommer han ej föreläggande härom, avskrives framställningen.

(Föreslagen lydelse)

Borgenär, som begär försäljning, är pliktig att
förete lagakraftbevis samt, i förekommande fall, fordringsbevis och pantbrev i
huvudskrift. Efterkommer han ej föreläggande härom, avskrives framställningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

/
mål om utmätning skall utmätningsmannen skyndsamt vidtaga vad på honom
ankommer för ätt utm.ät-ningen skall verkställas. Såvitt möjligt skall
utmätningsförrättning hållas inom fyra veckor från det utmätningsmannen
mottog de i 54, 54 a eller 55 § nämnda handlingarna. Lämnar borgenären
anstånd med utmätningen och fortfar anståndet utöver sex månader från nämnda
tidpunkt, är ansökningen förfallen.

Sedan
utmätning skett, åligger det utmätningsmannen eller, om målet är anhängigt hos
överexekutor, denne att utan onödigt uppehåll vidtaga erforderliga åtgärder
för att försäljning skall komma till stånd. Om ej hinder möter eller uppskov
meddelas enligt vad nedan stadgas, skall försäljning ske inom två månader från
utmätningen; dock skall beträffande fast egendom, fartyg som sägs i 94 §,
luftfartyg och intecknade reservdelar till luftfartyg i stället gälla en tid
av fyra månader från utmätningen eller, när intecknad fordran fastställts till
betalning ur fast egendom, från det försäljning av egendomen begärdes.

Kan
av särskild anledning antagas att utmätt egendom kommer att säljas till
underpris eller finnes, att gäldenären av särskild orsak huvudsakligen utan
egen skuld råkat i betalningssvårigheter som kunna antagas vara av tillfällig
natur, eller äro eljest synnerliga skäl till uppskov, äger utmätningsmannen
eller över-

Utmätningsförrättning
skall om möjligt hållas inom fyra veckor från det att utmätningsmannen mottog
de handlingar som anges i 54, 54 a eller 55 §. Lämnar borgenären anstånd med
utmätningen och fortfar anståndet över sex månader från mottagandet av
handlingarna, är ansökningen förfallen.

Utmätt lös egendom bör säljas inom två månader från
utmätningen, om ej hinder möter eller utmätningsmannen eller, om målet är
anhängigt hos överexekutor, denne på begäran ger anstånd. Beträffande fartyg
som avses i 9i § skall dock gälla en tid av fyra månader från utmätningen.

Anstånd
med försäljning får beviljas på begäran av borgenären eller gäldenären. På
begäran av gäldenären får anstånd beviljas endast om borgenären medger det
eller sår-skilda skäl föreligga. Utan synnerliga skäl får anstånd ej beviljas
utöver sex månader eller, beträffande fartyg som avses i 9i §, ett år från
utmätningen.

I
fråga om tid för försäljning av luftfartyg och intecknade reservdelar till
luftfartyg eller av fast egendom finnas särskilda bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1963: 255.

opaginerad Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 31

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

exekutor,
hos vilken målet är anhängigt, medgiva uppskov med försäljningen på viss tid,
såframt icke borgenärens rätt till betalning äventyras eller hans rätt eljest
otillbörligt åsidosattes. Uppskov som nu sagts må ej utsträckas utöver sex
månader från den tidpunkt som angivits i 2 mom. Medgivandet må förenas med
särskilda villkor och, om anledning förekommer därtill, återkallas.

överexekutor
äger, därest föreliggande omständigheter påkalla det, förordna om ytterligare
uppskov med försäljningen. Det åligger utmätningsman att, om skäl till sådant
uppskov förekommer i ett av honom handlagt mål, göra anmälan därom hos
överexekutor.

Lämnar
borgenären anstånd med försäljningen och fortfar anståndet utöver sex månader
från den tidpunkt som angivits i 2 mom., skall utmätningen gå åter eller, när
fordran fastställts till betalning ur fast egendom, den verkan varom i 77 a §
sägs förfalla.

Sedan
tid för anstånd eller uppskov gått till ända, skall utmätningsman eller
överexekutor, hos vilken målet är anhängigt, självmant företaga detta.

88
d §.

Om sökandens fordran och den kostnad för vilken
denne svarar betalas innan den utmätta egendomen sålts, förfaller frågan om
egendomens försäljning.

Medel
som gäldenären i målet betalar till utmätningsmannen anses utmätta i målet, om
ej betalningen skett med villkor som strider häremot. Om målet är anhängigt
hos överexekutor, gäller detsamma i fråga om medel som betalas till denne eller
till utmätningsmannen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

89
§.

Försäljning
av utmätt egendom Försäljning av utmätt Zös egendom

skall ske på offentlig
auktion utom i skall ske på offentlig auktion utom i

fall som avses i 96 a §. fall som avses i 96 a §.

Om försäljning ------ --- särskild lag.

Om
försäljning av utmätt fast egendom meddelas likaledes bestämmelser i särskild
lag.

91 §.1

Kungörelse
om-------------------------- är sagd.

Har
gäldenären tillkommande rätt Har gäldenären tillkommande rätt till andel i
inteckning i hans fasta till andel i inteckning i hans luftfar-egendom eller i
hans luftfartyg eller tyg eller därtill hörande reservdelar därtill hörande
reservdelar blivit ut- blivit utmätt, late utmätningsman-mätt, late
utmätningsmannen an- nen anskaffa särskild intecknings-skaffa särskild
inteckningshandling handling å det gäldenären tillkom-å det gäldenären
tillkommande be- mande beloppet, där laga hinder där-loppet, där laga hinder däremot
icke emot icke möter; skall sådan hand-möter; skall sådan handling anskaf- ling
anskaffas, må ej förr än det fas, må ej förr än det skett kungö- skett
kungörelse om auktionen ut-relse om auktionen utfärdas. Skall färdas. Skall
försäljning ske av in-försäljning ske av inteckningshand- teckningshandling,
vilken tagits i ling, vilken tagits i mät hos någon, mät hos någon, som enligt
hand-som enligt handlingen är personligen lingen är personligen ansvarig för
ansvarig för det däri förskrivna be- det däri förskrivna beloppet, åligger
loppet, åligger det utmätningsman- det utmätningsmannen, där ej med nen, där ej
med gäldenärens sam- gäldenärens samtycke handlingen tycke handlingen sälj es
med bibehål- säljes med bibehållande av hans lande av hans ansvarighet, att,
innan ansvarighet, att, innan handlingen handlingen utlämnas till köparen,
utlämnas till köparen, förse densam-förse densamma med påskrift, var- ma med
påskrift, varigenom gälde-igenom gäldenären frikallas från an- nären frikallas
från ansvarighet, svårighet.

Skall fartyg-------------- -------- ske
kan.

Vid försäljning---------------------- med
flygpost.

Om egendom------------- -------- genast sändas.

Är fråga--------------------------- angående
verksamheten.

91a
§.

Vid utmätning av ägarhypotek i fast egendom skall
pantbrevet tagas i förvar eller, om annan än den intecknade fastighetens ägare
innehar pantbrevet, förbud meddelas innehavaren att utlämna det utan tillstånd
av utmätningsmannen. Utmätningen är fullbordad först när så skett.

' Senaste lydelse 1967: 140.

opaginerad Kontrollera mot PDF

LU 1971:11

(Nuvarande
lydelse)

33

(Föreslagen
lydelse)

Den fasta egendom vari ägarhypoteket gäller skall
tagas i anspråk, om borgenären yrkar det inom en månad från det att beslut
meddelades om utmätning av ägarhypoteket. När utmätningsmannen meddelat beslut
om att den fasta egendomen tages i anspråk, anses den utmätt. Om borgenären ej
inom nämnda tid yrkat att den fasta egendomen tages i anspråk eller yrkande
därom återkallas, skall det utmätta ägarhypoteket pantförskrivas till honom
enligt 91 b §.

Råder
tvist huruvida ägarhypotek för gäldenären föreligger, skall utmätningsmannen,
om skäl äro därtill, förelägga utmätningssökanden att inom en månad efter det
att föreläggandet delgivits honom vid domstol som anges i 10 kap. 10 § rättegångsbalken
väcka talan mot gäldenären och den som bestrider dennes rätt. Innan tvisten
blivit avgjord genom dom som vunnit laga kraft får beslut om fastighetens
tagande i anspråk meddelas eller pantförskrivning av ägarhypoteket ske endast
om rätten förklarar hinder ej möta däremot.

Efterkommer
ej utmätningssökanden föreläggande enligt 3 mom. och är ej talan i saken väckt
av annan part, går utmätningen åter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Riksdagen 1971. 8 saml. Nr 11

91b §.

Pantförskrivning av ägarhypotek sker genom att
utmätningsmannen till borgenären utfärdar bevis att pantbrevet utgör pant för
dennes fordran och överlämnar pantbrevet till honom eller, om annan än fastighetens
ägare innehar detta, underrättar innehavaren om pantförskrivningen. I
underrättelsen skall anges, att innehavaren ej får utlämna handlingen till
skada för borgenären. Ägarhypotek som tillkommer ägare av andel i fastighet får
ej pantförskrivas för sig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

ånyo utropat.

till godo.

Varder
ej sist å det sammanträde, varom förut är sagt, köpeskillingen till fullo
gulden eller anstånd lämnat efter ty nyss är sagt, vare köpet ogillt och
besörje genast auktionsförrättaren, att fartyget varder till försäljning
ånyo utlyst, som i 90 och 91 §§ sägs. Går fartyget vid nya utropet till
mindre än den förra köpeskillingen med laga ränta därå från den dag, då
betalning sist bort ske, ersatte förre köparen skillnaden; går fartyget till
mera, have förre köparen ej rätt till överskottet. Kostnaden för senare
försäljningen skall ock av förre köparen gäldas, där den ej kan genom
överskott å köpeskillingen gottgöras.

gälden övertagit.

Den,
som -------------------

Vad av
- --------------------- -----

Varder
ej sist å det sammanträde, varom förut är sagt, köpeskillingen till fullo
gulden eller anstånd lämnat efter ty nyss är sagt, vare köpet ogillt och besörj
e genast auktionsförrättaren, att fartyget varder till försäljning ånyo
utlyst, som i 90 och 91 §§ sägs. Går fartyget vid nya utropet till mindre än
den förra köpeskillingen med laga ränta därå från den dag, då betalning sist
bort ske, ersatte förre köparen skillnaden; går fartyget till mera, have förre
köparen ej rätt till överskottet. Kostnaden för senare försäljningen skall ock
av förre köparen gäldas, där den ej kan genom överskott å köpeskillingen
gottgöras. Är pant eller borgen ställd för köpeskillingen, läte
auktionsförrättaren, där sådant erfordras till gäldande av vad förre köparen
utgiva bör, ofördröjligen försälja panten i den ordning, som om utmätta
lösören stadgas, eller utsöka borgensförbindelsen hos löftesmannen.

Varder köpeskillingen-------------

opaginerad Kontrollera mot PDF

Borgenär
som, när lös egendom utmättes för annans fordran, hade panträtt i egendomen
utan att ha den under panträtt i handom eller som ägde rätt att kvarhålla
egendomen till säkerhet för sin fordran, är berättigad att få betalning ur
köpeskillingen enligt vad som anges nedan, såvida han framställt yrkande därom
före auktionen eller, om egendomen sålts under hand, före köpeskillings-

fördelningen.

Svarar utmätt egen-

dom för
företagsinteckning, äger inteckningshavaren erhålla betalning ur
köpeskillingen, om han framställt yrkande därom inom tid som nyss

Senaste lydelse 1917: 307. « Senaste lydelse 1967:140.

Borgenär
som, när lös egendom utmättes för annans fordran, hade panträtt i egendomen
utan att ha den under panträtt i handom eller som ägde rätt att kvarhålla
egendomen till säkerhet för sin fordran, är berättigad att få betalning ur
köpeskillingen enligt vad som anges nedan, såvida han framställt yrkande därom
före auktionen eller, om egendomen sålts under hand, före köpeskillingsfördelningen.
Svarar utmätt egendom för företagsinteckning, äger inteckningshavaren erhålla
betalning ur köpeskillingen, om han framställt yrkande därom inom tid som nyss

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

angivits.
Vad sist sagts gäller dock ej i den mån sådan betalning måste anses obehövlig
för att trygga inteck-ningshavarens och efterföljande in-teckningshavares rätt.
Vid prövningen härav skall hänsyn tagas även till sådan egendom som gäldenären
på annat sätt än genom företagsinteckningen ställt som säkerhet för
inteckningshavarens fordran. Skall under konkurs fartyg eller gods i fartyg
eller i luftfartyg säljas utmätningsvis, äger även borgenär som för sin fordran
har förmånsrätt enligt 17 kap. 4- § handelsbalken rätt att erhålla betalning ur
köpeskillingen, om han framställer yrkande därom före auktionen.

Har
fartyg-----------------------

(Föreslagen lydelse)

angivits.
Vad sist sagts gäller dock ej i den mån sådan betalning måste anses obehövlig
för att trygga inteckningshavarens och efterföljande in-teckningshavares rätt.
Vid prövningen härav skall hänsyn tagas även till sådan egendom som gäldenären
på annat sätt än genom företagsinteckningen ställt som säkerhet för
inteckningshavarens fordran. Skall under konkurs fartyg eller gods i fartyg
eller i luftfartyg säljas utmätningsvis, äger även borgenär som för sin fordran
har förmånsrätt enligt 10 eller 11 § förmånsrättslagen (1970:979) rätt att
erhålla betalning ur köpeskillingen, om han framställer yrkande därom före auktionen,
tid innestår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

140
a

Har fartyg sålts efter nytt utrop i fall som avses
i 95 § och är förre inroparen ersåttningsskyldig, skall ersättningsbeloppet i
den mån det influtit fördelas tillika med köpeskillingen.

143 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ha
medel influtit genom särskild försäljning av tillbehör eller såsom avkastning
av fast egendom, skall sådan tillgång fördelas samtidigt med köpeskillingen
för fastigheten. Har i fall, som avses i 95 eller 130 §, fartyg eller fast
egendom försålts efter nytt utrop och är förre inroparen skyldig att utgiva
ersättning, skall ersättningsbeloppet, såvitt detsamma gnidits av honom eller
influtit genom försäljning av pant eller utsökande av borgen, fördelas tillika
med köpeskillingen.

Har
försäljning av fastighet icke kommit till stånd, skall sammanträde för
fördelning av tillgång som nu angivits hållas på tid som före-

När
fastighet sålts på auktion, skall sammanträde för fördelning av den kontanta
köpeskillingen, behållen avkastning och andra influtna medel hållas på den dag
som kungjorts tidigare. Fördelningen sker i enlighet med sakägarförteckningen,
om det ej framgår att fordran understiger vad som upptagits i förteckningen.
Har fordran eller kostnad som, om den blivit anmäld i tid, bort upptagas i
förteckningen anmälts senare, får betalning utgå av återstoden.

Har
utmätt fastighet sålts under hand, skall den kontanta köpeskillingen och andra
tillgängliga medel fördelas i första hand enligt köpe-

opaginerad Kontrollera mot PDF

i Senaste lydelse 1967:140.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

skrives
i 142 § eller, om auktion icke hållits, så snart som möjligt. Behållen
avkastning skall fördelas enligt de grunder som i 7 kap. föreskrivas för
fördelning av medel vilka influtit under tvångsförvaltning. Ersättningsbelopp
som avses i 1 mom. andra punkten skall, sedan kostnaderna för förfarandet
betalats, användas till betalning av utmätningssökandens fordran. Uppstår
överskott, skall det fördelas på samma sätt som nyss angivits om avkastning.

Sammanträde
enligt 2 mom. skall, när auktion ej hållits, kungöras på sätt föreskrives i 142
§ 2 mom. andra punkten.

(Föreslagen lydelse)

villkoren
och i övrigt enligt de grunder som gälla för upprättande au sakägarförteckning.

Avbrytes
förfarandet innan utmätt fastighet sålts, fördelas tillgängliga medel enligt 1
mom., om bevakningssammanträde hållits och fördelning äger rum på den dag som
kungjorts tidigare och i annat fall enligt de grunder som gälla för upprättande
av sakägarförteckning. Vid fördelning av andra medel än behållen köpeskilling
för särskilt sålda tillbehör har dock annan borgenär än sökanden rätt att få
betalning endast för ränta och kostnader, om hans fordran är förenad med
panträtt på grund au inteckning.

I
fall som avses i 2 mom. skall fördelningssammanträde hållas så snart som
möjligt. Det skall utlysas minst två veckor i förväg på lämpligt sätt och
sakägarna skola, när skäl föreligga därtill, uppmanas att anmäla sina anspråk
senast vid sammanträdet. Detsamma gäller i fall som avses i 3 mom., om ej
bevakningssammanträde hållits och fördelnings-sammanträde äger rum på den dag
som kungjorts tidigare.

Möter
hinder att verkställa fördelning på utsatt sammanträde, skall nytt sammanträde
hållas så snart som möjligt och, om dagen ej genast bestämmes, på lämpligt sätt
kungöras minst två veckor i förväg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

143
a §.

Om säkerhet för handpenning ställts hos
överexekutor och ogulden del av köpeskillingen ej betalas senast på bestämd dag,
skall överexekutor göra bruk av säkerheten, om det behövs för betalning av vad
förre köparen har att svara för. Säkerheten skall därvid tagas i anspråk på
det sätt som finnes ändamålsenligt. Pant får säljas i den ordning som gäller
för utmätt lös egendom. Borgen får utsökas. Överexekutors be-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

slut
i nämnda hänseenden får omedelbart verkställas.

Bestämmelserna
i 1 mom. äga motsvarande tillämpning, när sakägare har lämnat säkerhet för
belopp som skall fördelas samtidigt med köpeskilling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid
sammanträde, varom förut är sagt, avgive förrättningsmannen redogörelse dels
för den tillgång, som skall fördelas, dels ock för de fordringar, för vilka
anspråk på betalning ur köpeskillingen blivit anmält eller utdelning ändock må
beräknas; skolande, där fråga är om fast egendom, borgenärsförteckningen
därvid lända till efterrättelse. Därefter äge tillstådesvarande borgenärer samt
gäldenären, där han när är, att an-draga vad de till bevakande av sin rätt akta
nödigt.

Vid
sammanträde, varom förut är sagt, avgive förrättningsmannen redogörelse dels
för den tillgång, som skall fördelas, dels ock för de fordringar, för vilka
anspråk på betalning ur köpeskillingen blivit anmält eller utdelning ändock må
beräknas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skall
ur köpeskillingen för utmätningsvis såld lös egendom utdelning ske för
fordran, som icke är förfallen och därå ränta icke skall gäldas före
förfallodagen, eller ock allenast för ränta eller annan dylik fordran, som ej
är till kapitalet bestämd, varde fordringen beräknad efter de i 110 § stadgade
grunder.

Till
vilka-------------------------

Skall
ur köpeskillingen för utmätningsvis såld lös egendom utdelning ske för
fordran, som icke är förfallen och därå ränta icke skall gäldas före
förfallodagen, varde fordringen beräknad till det belopp som efter fem
procents årlig ränta utgör dess värde vid fördelningen. Motsvarande gäller, om
utfäst ränta är lägre än fem procent. -i sjölagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är
fråga om fordrans eller för fordran beviljad intecknings giltighet beroende på
särskild prövning eller avgjord genom beslut, som ej vimnit laga kraft, eller
är inteckning för fordran sökt men ej beviljad, varde vad å fordringen enligt
förmånsrättsordningen belöpa kan vid fördelning-

1 Senaste lydelse 1912: 211. ' Senaste lydelse 1928: 164. Senaste lydelse 1946: 814.

Är
fråga om fordrans eller intecknings giltighet beroende på särskild prövning
eller avgjord genom beslut, som ej vunnit laga kraft, eller är inteckning sökt
men ej beviljad, varde vad enligt förmånsrättslagen (1970:979) å fordringen
eller inteckningen belöpa kan vid fördel-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

en
avsatt, intill dess frågan om bor genärs rätt blivit slutligen avgjord.

(Föreslagen
lydelse)

ningen
avsatt, intill dess frågan om borgenärens rätt blivit slutligt avgjord.

Finnes eljest------ ---------- honom
fritt.

Är fordran ----------------- eller
förfallit.

154 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Klander
mot utmätningsmannens fördelningsförslag eller överexekutors beslut i
fördelningsfråga gälle ej för annan än den, som klandret väckt.

Bifalles
talan mot utmätningsmans fördelningsförslag eller överexekutors beslut i
fördelningsfrågan, gälle det till förmån även för den som ej själv väckt sådan
talan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är
auktion på utmätt fast egendom överklagad, får ej utan köparens medgivande
utdelning ur köpeskillingen lyftas annat än mot pant eller borgen. När
tillbehör till fastighet sålts för sig, skall vad som nu sagts äga motsvarande
tillämpning beträffande utdelning ur köpeskillingen för tillbehöret intill
dess tiden för klagan över försäljningen utgått eller förd klagan blivit
prövad.

När
utmätt fast egendom sålts, får ej utan köparens medgivande utdelning ur
köpeskillingen lyftas annat än mot pant eller borgen innan försäljningen
vunnit laga kraft. När tillbehör till fastighet sålts för sig, äger vad som nu
sagts motsvarande till-lämpning beträffande utdelning ur köpeskillingen för
tillbehöret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Belopp,
som jämlikt 151 § blivit vid fördelningen avsatt för någon borgenärs fordran,
skall ofördröjligen i riksbanken nedsättas på sätt särskilt är stadgat. Har
borgenärens anspråk blivit godkänt genom dom eller utslag, som ej vunnit laga
kraft, vare han dock berättigad att beloppet mot pant eller borgen lyfta. I
annat fall må på överexekutors prövning ankomma, huruvida beloppet, innan fråga
om rätt därtill blivit avgjord, må mot pant eller borgen lyftas, vare sig av
den borgenär, för vilken det blivit avsatt, eller av annan, vilken på grund av
bestämmelse, varom i 152 § sägs, medlen kunna tillfalla.

' Senaste lydelse 1912: 211. '
Senaste lydelse 1967:140. Senaste lydelse 1912: 211.

Belopp
som enligt 151 § blivit avsatt för borgenärs fordran får, om borgenärens
anspråk godkänts av domstol, mot pant eller borgen lyftas av honom utan hinder
av att avgörandet ej vunnit laga kraft, överexekutor kan tillåta borgenären
att även i annat fall mot pant eller borgen lyfta beloppet utan hinder av att
frågan om rätten därtill ej blivit slutligt avgjord. Vill borgenären i sådant
fall ej lyfta beloppet, kan motsvarande tillstånd ges annan som medlen enligt
152 § kunna tillfalla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Föreslagen lydelse)

LU 1971:11

(Nuvarande
lydelse)

159
§.1

Medel, som vid köpeskillings fördelning blivit
borgenär tillagda, men icke av honom lyftas, skola i riksbanken nedsättas på
sätt särskilt är stadgat.

Är utdelning -----------------
kunna tillfalla.

39

opaginerad Kontrollera mot PDF

Medel,
som jämlikt 158 och 159 §§ skola i riksbanken nedsättas, må, där någon
rättsägare det äskar, insättas i bankinrättning, som av överexekutor godkännes,
för att där mot ränta innestå, under den tid överexekutor bestämmer; och
komme räntan den borgenär till godo, som finnes till medlen berättigad.

Medel
som influtit i utsöknings-mål skola utan dröjsmål insättas i bank mot ränta. Föreligger
anledning antaga att utbetalning kommer att ske inom två veckor från det
medlen influtit, behöver insättning i bank dock ej ske.

Räntan
på belopp som innestår för borgenärs räkning tillkommer borgenären.

opaginerad Kontrollera mot PDF

När
betalning utfallit på fordran, för vilken egendomen häftar på grund av
inteckning, skall anteckning därom göras på inteckningshandlingen, när denna
företes för lyftning av inteckningshavaren tillkommande belopp.

Når
betalning skall lyftas i utsök-ningsmål, skall iakttagas vad som i allmänhet
gäller om skyldighet för borgenär att förete eller återställa fordringsbevis
eller säkerhet som lämnats för fordran.

Har betalning utfallit på fordran för vilken
pantbrev i fast egendom överlämnats som pant, skall borgenären även när han ej
är skyldig att återställa panten förete pantbrevet, om ej undantag medgives.
Detsamma gäller i fråga om skuldebrev som är intecknat i annan egendom, när
skyldighet att förete eller återställa skuldebrevet ej följer av 1 mom.

När
den som förvärvat fast egendom åberopar överenskommelse med borgenär om
avräkning på köpeskillingen, äga 1 och 2 mom. motsvarande tillämpning vid
överexekutors prövning av överenskommelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1917: 307. » Senaste lydelse 1912: 211.
" Senaste lydelse 1967: 140.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen
lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Medel,
som till utmätningsman influtit och borgenär tillkomma, skola, utom i fall,
som i 159 § sägs, hos utmätningsmannen hållas borgenären tillhanda under två
veckor från den dag borgenären äger rätt att medlen utfå. Varda medlen ej under
denna tid av borgenären lyftade, skola de ofördröjligen av utmätningsmannen i
riksbanken nedsättas på sätt särskilt är stadgat; och äge utmätningsmannen
sedermera att med beviset om nedsättningen till borgenären redovisa. Där
fordringsbevis, som för utmätnings vinnande blivit av borgenär avlämnat, bör
efter målets handläggning till honom återställas, skall handlingen hos
utmätningsmannen hållas borgenären tillhanda under den tid, som ovan sagts; och
gälle i övrigt om sådan handling vad nyss är om influtna medel stadgat.

Försummar
borgenär att ur utmätt egendom taga betalning, have ej rätt till ränta från
den tid det av honom berott att betalning njuta, där ej på grund av stadgandet
i 160 § sådan ränta må honom tillkomma.

Har
någon fått lyfta köpeskillings-medel, innan frågan om bättre rätt därtill
blivit slutligen prövad, och finnes han sedan pliktig att det lyftade eller
någon del därav återbära, gälde ränta efter sex för hundra om året.

Om någon fått lyfta medel innan frågan om bättre
rätt därtill blivit slutligt avgjord och han blir skyldig att helt eller delvis
återbära medlen, skall han betala sex procents årlig ränta på beloppet. I fall
som avses i 159 § är den som lyft medlen dock ej skyldig att, om borgenären
sedermera anmäler sig, betala ränta för längre tid än från det att utmätningsmannen
eller överexekutor krävt återbetalning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Överexekutor
äge makt att, när skäl därtill äro, sätta fast egendom och vad därtill hörer
under förbud att säljas eller skingras. Är synnerlig fara, att det, som under
sådant för-

' Senaste lydelse 1917:307. ' Senaste lydelse 1921:301.

Överexekutor
äge makt att, när skäl därtill äro, sätta fast egendom och vad därtill hörer
under förbud att säljas eller skingras. Är synnerlig fara, att det, som under
sådant för-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

bud
satt är, genom vanvård eller annorledes i större mån försämras, vare lag, som
i 81 § andra stycket sägs.

(Föreslagen lydelse)

bud
satt är, genom vanvård eller annorledes i större mån försämras, kan
överexekutor förordna syssloman att omhändertaga och förvalta egendomen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

184

Finner överexekutor skäl att i kvarstad sätta
avråd, hyra eller ränta, som av fast egendom faller, varde, på sätt i 81 §
första stycket sägs, syssloman tillsatt att medlen uppbära och förbud den
betalningsskyldige kungjort. Den som blivit satt till syssloman skall tillse,
att ut-skyld eller avgift, som bör för egendomen gäldas och under
kvarstadsti-den till betalning förfaller, gulden varder.

Finner överexekutor skäl att i kvarstad sätta
arrendeavgift, hyra eller annan avkastning som av fast egendom faller, varde
syssloman till satt att medlen uppbära och förbud den betalningsskyldige
kungjort att utge avkastningen till annan än sysslomannen. Den som blivit salt
till syssloman skall tillse, att utskyld eller avgift, som bör för egendomen
gäldas och under kvarstadstiden till betalning förfaller, gulden varder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

All
nödig kostnad för utmätning samt utmätt egendoms vård och försäljning, så ock
för köpeskillingens fördelning skall ur köpeskillingen för den utmätta
egendomen gäldas. Kostnad, som ej sålunda gulden varder, skall av sökanden
betalas, och må beloppet, där det ej är förskjutet eller vid anfordran gäldas,
hos honom utmätas. Skall av flera gemensamt intecknade egendomar någon
särskilt säljas för gäldande au fordran, som äger sämre rätt än den gemensamma
inteckningen, och har i anledning därav inteckningshavaren yrkat försäljning av
de andra egendomarna, skall, där försäljning ej kommer till stånd, den, som
påkallat den särskilda försäljningen, vidkän-. nas hela kostnaden.

Sökes utmätning-----------------

Ej
vare utmätningsman pliktig att verkställa utmätning å dom eller utslag, som ej
vunnit laga kraft, med mindre kostnaden för förrättningen förskjutes av
sökanden. Den, som begär utmätning av fast egendom eller

' Senaste lydelse 1921: 301. Senaste lydelse 1955: 234.

2t Riksdagen 1971. 8 saml. Nr 11

Kostnaden
för utmätning och det fortsatta förfarandet skall utgå ur köpeskillingen för
den utmätta egendomen, behållen avkastning eller andra tillgängliga medel. Kan
kostnaden ej uttagas på detta sätt, skall den betalas av utmätningssökanden
eller, om den avser åtgärd som annan begärt, av denne och får omedelbart
utmätas. När fråga är om försäljning av fastighet som besväras av gemensam
inteckning och annan fastighet indragits i förfarandet men försäljning ej
kommer till stånd, skall dock den som inlett förfarandet svara för hela
kostnaden, om han har sämre rätt än den som begärt indragningen.

underrätta
utmätningsmannen.

Den
som begär utmätning är skyldig att förskjuta kostnaden för åtgärden.
Kostnaden för annan åtgärd i målet skall förskjutas av den som begär åtgärden,
om utmätningsmannen eller överexekutor påkallar det.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

luftfartyg
eller intecknade reservdelar till sådant fartyg eller ock verkställighet av
dom eller utslag, varigenom intecknad fordran fastställts till betalning ur
fast egendom, vare, ändå att domen eller utslaget äger laga kraft, pliktig att
på anfordran förskjuta erforderligt belopp till bestridande av
förrättningskostnaden. Äskas jämlikt 70 eller 71 § konkurslagen, att i
konkursboet ingående egendom, som nu är sagd, utmätningsvis säljes, skall ock
kostnaden på anfordran förskjutas.

All nödig kostnad för försäljning av lös egendom, å
vilken lagts kvarstad eller vilken ställts under sking-ringsförbud, skall, där
det äskas, av sökanden förskjutas, och skall i övrigt beträffande sådan
kostnad vad enligt första stycket gäller om kostnad för utmätt lös egendoms
försäljning äga motsvarande tillämpning.

(Föreslagen lydelse)

Betalas ej förskott inom förelagd tid, får
verkställigheten inställas. Om försäljning av utmätt egendom inställes av sådan
anledning, kan utmätningsmannen eller överexekutor besluta att utmätningen
skall gå åter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

199

Kostnad för annan förrättning, än i 198 §
omförmäles, skall, där utmätningsmannen det äskar, förskjutas av den som
åtgärden sökt.

Är
i dom eller utslag, som skall verkställas annorledes än genom utmätning,
föreskrift given, att verkställigheten skall ske på den tappande partens
kostnad; då skall ock bevislig och nödig kostnad hos honom av
utmätningsmannens uttagas.

Om beslut, som skall verkställas på annat sätt än
genom utmätning, innehåller föreskrift att verkställigheten skall ske på den
tappande partens bekostnad, skall utmätningsmannen utmäta kostnaden hos honom.
Kostnad för försäljning av lös egendom som tagits i kvarstad eller ställts
under skingringsförbud skall utgå ur behållningen.

Kostnad
som ej kunnat uttagas enligt 1 mom. skall betalas av sökanden och får omedelbart
utmätas hos honom.

Sökanden
är skyldig att förskottera kostnaden, om utmätningsman-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1912: 211.

opaginerad Kontrollera mot PDF

LU 1971:11

(Nuvarande
lydelse)

43

(Föreslagen
lydelse)

nen
begär det. Om förskott ej betalas inom förelagd tid, får verkställigheten
inställas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vill
gäldenär eller borgenär klaga över utmätning, skall han inkomma till överexekutor
med klagoskrift inom tre veckor från den dag, då han erhöll del av protokoll
eller bevis om utmätningen.

Vidtages
rättelse När utmätning

Vill
gäldenär eller borgenär klaga hos överexekutor över beslut om utmätning, skall
han göra det inom tre veckor från den dag, då han erhöll del av beslutet.
Detsamma gäller beslut om att fastighet tages i anspråk enligt 91 a§.

------ om åtgärden.

viss tid.

Den
som före utmätning av fast egendom förvärvat egendomen från gäldenären får ej
klaga hos överexekutor över utmätningen sedan egendomen sålts men är
oförhindrad att klaga över utmätningen i samband med klagan över försäljningen
i den ordning som anges i 213 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
mål varom i 201, 202 eller 203 § förmäles, skall överexekutors slutliga utslag
givas å dag, som genom anslag sist dagen förut kungjord blivit. Underrättelse
om tiden, då utslaget kommer att meddelas, varde införd i en därtill inrättad
bok, som skall utan särskild begäran vara tillgänglig för allmänheten.

I
mål om klagan över beslut om utmätning eller om att fastighet tages i anspråk
enligt 91 a § samt i mål som avses i 201 § 2 mom. eller 203 § skall
överexekutors utslag sändas till parterna samma dag som det meddelas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ej
må klagan över utmätning hindra förrättningens fullbordan eller egendomens
försäljning eller ställande under tvångsförvaltning, eller klagan över annan
av utmätningsman vidtagen åtgärd verka uppehåll däri, med mindre överexekutor
annorledes förordnar.

Utslag, varigenom----------------

utmätning

Ej
må klagan över hindra förrättningens fullbordan eller egendomens försäljning
eller klagan över annan av utmätningsman vidtagen åtgärd verka uppehåll däri,
med mindre överexekutor annorlunda förordnar.

-------- förordnat
därom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse 1968: 623. ' Senaste lydelse 1937: 452.
« Senaste lydelse 1963: 255.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nöjes
ej part åt överexekutors beslut i utsökningsmål, äger han besvära sig
däröver i hovrätten. Har beslutet meddelats av Konungens befallningshavande
i län, som hör under skilda hovrätter, skall fullföljd ske i den hovrätt
till vilken målet kan hänföras på grund av belägenheten inom dess domkrets
av utmätningsmans tjänstgöringsområde, av fast egendom, som målet berör,
eller av ort för verkställighets- eller handräckningsåtgärd. Kan hovrätts
behörighet ej bestämmas på det sättet, skall fullföljd ske, om den mot vilken
åtgärd sökts har att svara i tvistemål i allmänhet vid domstol inom länet, i
den hovrätt under vilken domstolen hör och eljest i den hovrätt under vilken
den stad hör, där Konungens befallningshavande har sitt säte. Det åligger
överexekutor, då slutligt utslag gives eller då auktion hållits eller då i
annan ordning försäljning skett, att meddela imderrät-telse om vad som är
att iakttaga vid ändrings sökande samt äventyret, om det försummas. Vad
Konungens befallningshavande i fall då länet hör under skilda hovrätter
angivit om behörig hovrätt skall lända till efterrättelse.

Nöjes ej part åt överexekutors beslut i
utsökningsmål, äger han besvära sig däröver i hovrätten. Har beslutet
meddelats av Konungens befallningshavande i län, som hör under skilda
hovrätter, skall fullföljd ske i den hovrätt till vilken målet kan hänföras på
grund av belägenheten inom dess domkrets av utmätningsmans
tjänstgöringsområde, av fast egendom, som målet berör eller vars köpeskilling
eller avkastning är i fråga, eller av ort för verkställighets- eller
handräckningsåtgärd. Kan hovrätts behörighet ej sålunda bestämmas, skall
fullföljd ske, om den mot vilken åtgärd sökts har att svara i tvistemål i
allmänhet vid domstol inom länet i den hovrätt under vilken domstolen hör och
eljest i den hovrätt under vilken den stad hör, där Konungens befallningshavande
har sitt säte. Det åligger överexekutor, då slutligt utslag gives eller då
auktion hållits av honom eller då i annan ordning särskild försäljning av
fastighetstillbehör skett, att meddela underrättelse om vad som är att
iakttaga vid ändrings sökande samt äventyret, om det försummas. Vad Konungens
befallningshavande i fall då länet hör under skilda hovrätter angivit om
behörig hovrätt skall lända till efterrättelse.

Över utslag --------------------- talan
däremot.

Ej må

utmätningsman behörig.

213 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vill
någon överklaga överexekutors slutliga utslag i fråga om fördelning av
köpeskilling för fast egendom eller av medel, som avses i 143 § 2 mom. eller i
7 kap., eller på klagan över utmätning eller förslag till fördelning av
köpeskilling, skall han inkomma till överexekutor med besvärsinlaga inom tre
veckor från den dag då utslaget meddelades.

Vill
någon överklaga överexekutors slutliga utslag i mål som anges i 209 § skall
han inkomma till överexekutor med besvärsinlaga inom tre veckor från den dag
då utslaget meddelades.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Senaste lydelse 1967:140.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

Den som vill klaga över auktion, som överexekutor
hållit, eller över särskild försäljning av fastighetstillbehör i annan ordning
skall inkomma till överexekutor med sin besvärsinlaga inom tre veckor från
försäljningsdagen. Besvär över borgenärsförteckningen skola dock, när de ej
avse bestämmande av lägsta budet eller andra villkor för försäljningen, anföras
i den ordning som är föreskriven för klagan över överexekutors utslag i fråga
om köpeskillings fördelning.

(Föreslagen lydelse)

Den som vill klaga över aidttion, som överexekutor
hållit, eller försäljning som överexekutor verkställt i annan ordning skall
inkomma till överexekutor med sin besvärsinlaga inom tre veckor från
försäljningsdagen. Besvär över sakägarförteckning som ej avse upphävande av
auktion få dock ej anföras annat än i sammanhang med klagan enligt 3 mom.

Den som vill överklaga överexekutors utslag i
fråga om fördelning av medel som avses i 140, 140 a eller 143 § skall inkomma
till överexekutor med besvärsinlaga inom tre veckor från den dag då utslaget
meddelades.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sedan
besvär

Vad i-------

218 §.1

----- 1
mom. sägs.

eller beslut.

Om
besvär anförts över försäljning som överexekutor verkställt, kan hovrätten
förordna att fortsatt verkställighet tills vidare ej får äga rum innan slutligt
utslag meddelas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1972.

2.
Har ägarhypotek utmätts men
försäljning därav ej ägt rum före ikraftträdandet, tillämpas de nya
bestämmelserna, om ej annat följer av punkt 4. Tid som anges i 91 a § 2 mom.
räknas därvid från ikraftträdandet.

3.
Pantförskrives enligt 91 b §
skuldebrev som enligt äldre bestämmelser är intecknat i fast egendom, upphör
personligt betalningsansvar på grund av skuldebrevet.

4.
Har fast egendom eller andel i
inteckning utmätts före ikraftträdandet, tillämpas 82 § i sin äldre lydelse.

5.
Har intecknad fordran före
ikraftträdandet fastställts till betalning ur fast egendom, äger 86 § i sin nya
lydelse motsvarande tillämpning.

6.
Ärende, som rör utmätt fast
egendom och är anhängigt hos utmätningsman vid ikraftträdandet, skall
överlämnas till överexekutor, sedan utmätningsmannen har fullgjort vad som
åligger honom enligt äldre bestämmelser.

7.
Har auktion på fast egendom
hållits före ikraftträdandet, tillämpas äld-

Senaste lydelse 1963: 255.

opaginerad Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 46

re
bestämmelser i fråga om inropares förpliktelser samt köpeskillingens fördelning
och vad som har samband därmed.

8.
Skall fartyg eller gods i
fartyg eller i luftfartyg säljas utmälningsvis under konkurs, tillämpas äldre
lydelsen av 139 §, om konkursansökningen gjorts före ikraftträdandet.

9.
Har fördelningsförslag
framlagts av utmätningsmannen eller beslut i fördelningsfråga meddelats av
överexekutor före ikraftträdandet, tillämpas äldre lydelsen av 154 §.

10.
Har tvångsförvaltning begärts
före ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser därom.

11.
Vad som i 184 § i dess nya
lydelse sägs om kvarstad på avkastning till-lämpas också beträffande ränta som
på grund av utfästelse enligt äldre bestämmelser utgår av fast egendom.

12.
Bestämmelsen i 201 § 4 mom.
tillämpas ej, om egendomen utmätts före ikraftträdandet. 211, 213 och 218 §§
tillämpas i sin äldre lydelse i fråga om klagan över utslag som meddelats eller
försäljning som verkställts före ikraftträdandet.

13.
Bestämmelserna i 88 c § äger
icke tillämpning i fråga om uttagande av böter, viten eller annan med brott
förenad påföljd, som innefattar betalningsskyldighet, och icke heller vid
indrivning av vad som i mål eller ärende vid domstol eller eljest i samband med
rättegång utgått av allmänna medel och som enligt domstolens beslut skall
återgäldas.

14.
Förekommer i lag eller annan
författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i nya
lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

3)
Förslag

till

Lag

om ändring i
lagsökningslagen (1946: 808)

Härigenom förordnas, att 1, 2, 3 och 13 §§
lagsökningslagen (1946: 808) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

1
§.

För
fordran ----------
nedan sägs.

Borgenär som för sin
fordran har Om för fordran som avses i första

inteckning äger också
genom lagsök- stycket skriftligen upplåtits panträtt

ning söka betalning ur den egendom i fast egendom, kan borgenären

vari inteckningen gäller. genom lagsökning söka betalning ur

egendomen. Har
borgenären för fordringen inteckning i fartyg eller luft-

" Senaste lydelse 1967:142.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

fartyg
eller reservdelar till luftfartyg eller företagsinteckning, kan han genom
lagsökning söka betalning ur den egendom vari inteckningen gäller.

Vad
i denna lag sägs om gäldenären tillämpas vid lagsökning enligt andra stycket
på ägaren av den egendom ur vilken betalning sökes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagsökning
skall göras skriftligen hos allmän underrätt. Ansökningen skall innehålla
uppgift om borgenärens namn, yrke, hemvist och postadress samt gäldenärens
namn och, där så kan ske, dennes yrke, hemvist och postadress, så ock
fordringens belopp och den ränta som fordras. Borgenären angive ock de omständigheter
som betinga rättens behörighet, om denna ej framgår av vad eljest anföres. Vid
ansökningen skall fogas styrkt avskrift av den handling vara fordringen
grundas.

Ansökningen skall jämte avskrift av fordringshandlingen
avlämnas i två exemplar och vara egenhändigt undertecknad av borgenären eller
hans ombud. Är endast ett exemplar ingivet, ombesörje rätten mot stadgad
avgift erforderlig avskrift, och gälle den i målet lika med huvudskrift.

Lagsökning
skall göras skriftligen hos allmän underrätt. Ansökningen skall innehålla
uppgift om borgenärens namn, yrke, hemvist och postadress samt gäldenärens
namn och, där så kan ske, dennes yrke, hemvist och postadress, så ock
fordringens belopp och den ränta som fordras. Borgenären angive ock de omständigheter
som betinga rättens behörighet, om denna ej framgår av vad eljest anföres. Vid
ansökningen skall fogas styrkt avskrift av handling vara fordringen grundas
och, då betalning enligt 1 § andra stycket sökes ur fast egendom, av handling
varigenom panträtt i egendomen upplåtits.

Ansökningen
skall jämte avskrift som angives i första stycket avlämnas i två exemplar och
vara egenhändigt undertecknad av borgenären eller hans ombud. Är endast ett
exemplar ingivet, ombesörje rätten mot stadgad avgift erforderlig avskrift,
och gälle den i målet lika med huvudskrift.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finnes
den åberopade handlingen icke innefatta bevis om fordran eller prövar rätten
eljest hinder möta för upptagande av ansökningen, skall den avvisas; bevis
därom skall tecknas å ena exemplaret av ansökningen.

Finnas
åberopade handlingar icke innefatta bevis om fordran eller rätt till betalning
ur angiven egendom eller prövar rätten eljest hinder möta att upptaga ansökan
enligt 1 § första eller andra stycket, skall den avvisas. Bevis därom skall
tecknas å ena exemplaret av ansökningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Äro
ej sådana skäl för handen att målet bör hänskjutas till rättegång, skall
betalningsskyldighet åläggas gäldenären; avser lagsökningen betalning ur
egendom vari inteckning gäller, skall rätten fastställa fordringen till
betalning ur egendomen.

Äro
ej sådana skäl för handen att målet bör hänskjutas till rättegång, skall
betalningsskyldighet åläggas gäldenären. I fall som avses i 1 § andra stycket
skall fastställas att fordringen skall utgå med förmånsrätt i egendomen i den
omfattning som gäller enligt lag.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Om
inteckningshandling som rör fast egendom vid ikraftträdandet utgör pant för
fordran, får lagsökning äga rum enligt 1 § andra stycket i dess nya lydelse,
även om fordringen ej grundas på skriftligt bevis eller panträttsupplåtelsen
ej skett skriftligen. Målet skall hänskjutas till rättegång, om det görs
invändning som hänför sig till fordringen eller panträttsupplålelsen samt
borgenärens rätt finnes stridig.

4)
Förslag

till Lag

om
ändring i rättegångsbalken

Härigenom
förordnas, att 33 kap. 5 § rättegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

s. 2 Kontrollera mot PDF

(Föreslagen lydelse)

(Nuvarande lydelse)

33 KAP. 5 §.2

Tredskodom delgives
genom rät- Tredskodom delgives genom rät-

tens försorg endast

om
den innebär att intecknad fordran fastställes till betalning ur fast egendom,
tomträtt eller vattenfallsrätt,

om
den part som yrkat tredskodo-men begär det, eller

om part åtnjutit fri
rättegång.

tens försorg endast

om
den innebär att fordran fastställes att utgå med särskild förmånsrätt i fast
egendom eller tomträtt,

om
den part som yrkat tredskodo-men begär det, eller

om part åtnjutit fri
rättegång.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Vid
tillämpning av 33 kap. 5 § skall vattenfallsrätt anses likställd med tomträtt.

' Senaste lydelse 1967:142. « Senaste lydelse 1970: 429.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5)
Förslag

till

Lag

om
ändring i konkurslagen (1921: 225)

Härigenom
förordnas i fråga om konkurslagen (1921: 225), dels att 4 och 68 §§ skall
upphöra att gälla,

deZs att 24, 29, 31, 33, 70, 71, 73, 76, 78, 138,
143, 195 och 216 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har innan beslut om egendornsav-träde meddelats
egendom blivit utmätt till gäldande av fordran, för vilken borgenären hade
panträtt i egendomen, skall verkställigheten fortgå utan hinder av konkursen.

Där
i andra fall utmätning skett å fast egendom eller å fartyg eller luftfartyg
eller å gods i fartyg eller luftfartyg eller å intecknade reservdelar till
luftfartyg, skall verkställigheten fortgå, så vida ej efter ty i 68 § sägs
framställning om dess inställande göres innan försäljning av egendomen ägt
rum.

Har
eljest utmätning skett å lös egendom, upphöre utmätningsmans befattning med
egendomen, utan så är att denna blivit försåld före ovannämnda besluts
meddelande.

Har
utmätning skett innan beslut om egendomsavträde meddelats, skall
verkställigheten fortgå utan hinder av konkursen, om ej annat följer av andra
eller tredje stycket. Om utmätningssökanden ej hade panträtt och den
förmånsrätt som han vunnit genom utmätningen skall gå åter, skall belopp, som
enligt utsökningslagen (1877:31 s. 1) skolat utgivas till utmätningssökanden
eller annan borgenär som ej hade panträtt, i stället redovisas till förvaltaren.

Verkställigheten
skall på begäran av förvaltaren uppskjutas, om det behövs för att borgenärers
rätt skall kunna tillvaratagas eller eljest synnerliga skäl föreligga. Begäran
om uppskov får göras även av borgenär, vars rätt kan bero därav. Om auktion är
utsatt, skall konkursboet betala kostnad som blir onyttig genom uppskovet.

Om
utmätningssökanden ej hade panträtt och den förmånsrätt som han vunnit genom
utmätningen skall gå åter, skall även utmätningen gå åter, om förvaltaren begär
det innan egendomen blivit såld.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse av 4 § 1967: 144.

Senaste lydelse 1955: 236 (jfr
1955: 629).

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
gäldenären -------------- konkursboet åter.

Har
borgenär under ovan angiven tid sökt inteckning i gäldenärens egendom för
fordran, vid vars tillkomst sådan säkerhet ej betingats, och är ej fråga om
inteckning, som inom den ill kap. 2 § jordabalken stadgade tid sökts för
fordran, som där avses, är borgenären pliktig att på talan av konkursboet
antingen återställa inteckningshandlingen till boet eller också
tillhandahålla in-

fordran, vid vars
tillkomst sådan säkerhet ej betingats, är borgenären pliktig att på talan av
konkursboet antingen återställa inteckningshandlingen till boet eller också
tillhandahålla inteckningshandling angående luftfartyg för utbyte enligt vad
som är föreskrivet därom samt handling, på grund varav inteckning i fartyg
eller företagsinteckning sökts, för inteckningens dödande.

Om borgenär under ovan
angiven tid sökt inteckning av skuldebrev för

fast egendom
eller luftfartyg för verkställande av utbyte enligt vad som är föreskrivet
därom samt handling, på grund varav inteckning i fartyg eller
företagsinteckning sökts, för inteckningens dödande.

Vad sålunda ----
om konkursansökningen.

Vad i------ ----- ----- till pensionsstiftelse.

angående

teckningshandling

31 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
inom trettio dagar innan konkursansökningen gjordes eller under tiden därefter
till dess beslutet om egendomsavträde meddelades egendom blivit för någon
borgenärs fordran i mät tagen och har borgenären genom utmätningen erhållit
betalning, gånge den betalning på talan av konkursboet åter.

Har
inom trettio dagar innan konkursansökningen gjordes eller under tiden därefter
till dess beslutet om egendomsavträde meddelades egendom tagits i mät för
borgenärs fordran, skall den förmånsrätt eller betalning som vunnits genom
utmätningen på talan av konkursboet gå åter. Har borgenär ej fått betalning
när den rätt som vunnits genom utmätningen skall gå åter, behöver särskild
talan dock ej väckas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

33
§.2 konkursansökningen gjordes.

Har
vid

Där
dödsbos egendom blivit avträdd till konkurs på ansökning, som gjorts inom en
månad från det bouppteckning förrättades eller tiden därför tilländagick
eller, om efter ansökning inom sålunda stadgad tid egendomen blivit avträdd
till förvaltning av boutredningsman, inom

' Senaste lydelse 1967: 533. ' Senaste lydelse 1933: 324.

Där
dödsbos egendom blivit avträdd till konkurs på ansökning, som gjorts inom en
månad från det bouppteckning förrättades eller tiden därför tilländagick
eller, om efter ansökning inom sålunda stadgad tid egendomen blivit avträdd
till förvaltning av boutredningsman, inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse)

en
månad från det boutredningsman förordnades, skall, ändå att rätt till
återvinning ej föreligger enligt vad förut i detta kapitel är sagt, avtal, som
för dödsboet slutits till skada för borgenärerna, på talan av konkursboet
återgå, om den, med vilken avtalet ingicks, hade skälig anledning till
antagande, att dödsboet var på obestånd. Har, efter dödsfallet, borgenär till
skada för övriga borgenärer erhållit betalning eller fått utfäst pant till sig
överlämnad, skall i konkursen vad nyss är sagt om återgång av avtal äga
tillämpning. Är inteckning sökt i dödsboets egendom på grund av medgivande, som
lämnats efter dödsfallet eller som av den döde givits för fordran, vid vars
tillkomst sådan säkerhet ej betingats, och är ej fråga om inteckning, som inom
den i 11 kap. 2 § jordabalken stadgade tid sökts för fordran, som där avses,
skall, där konkurs inträffar såsom nyss sagts, städse gälla vad i 29 § är
stadgat om inteckning.

(Föreslagen lydelse)

en
månad från det boutredningsman förordnades, skall, ändå att rätt till
återvinning ej föreligger enligt vad förut i detta kapitel är sagt, avtal, som
för dödsboet slutits till skada för borgenärerna, på talan av konkursboet
återgå, om den, med vilken avtalet ingicks, hade skälig anledning till
antagande, att dödsboet var på obestånd. Har, efter dödsfallet, borgenär till
skada för övriga borgenärer erhållit betalning eller fått utfäst pant till sig
överlämnad, skall i konkursen vad nyss är sagt om återgång av avtal äga
tillämpning. Är inteckning av skuldebrev sökt i dödsboets egendom på grund av
medgivande, som lämnats efter dödsfallet eller som av den döde givits för
fordran, vid vars tillkomst sådan säkerhet ej betingats, skall, där konkurs
inträffar, såsom nyss sagts, städse gälla vad i 29 § är stadgat om inteckning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finnes
i boet fast egendom, äge förvaltaren hos vederbörande myndighet äska
försäljning därav i den ordning utsökningslagen bestämmer. Egendomen må jämväl
säljas i annan ordning, så framt förvaltaren finner det för boet
fördelaktigare och rättens ombudsman till försäljningen lämnar bifall; vägrar
han bifall, begäre förvaltaren borgenärernas samtycke. Ej må i något fall försäljning
av fast egendom ske annorledes än å auktion, med mindre gäldenären det
medgiver.

Har
auktion å fast egendom, som hör till boet, hållits i den ordning utsökningslagen
bestämmer utan att försäljning kommit till stånd, må förvaltaren underlåta att
vidtaga ytterligare åtgärder för egendomens försäljning. Har auktion i nyssnämnda
ordning ej ägt rum, men

Finnes
i boet fast egendom, äge förvaltaren hos vederbörande myndighet begära
försäljning därav i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom. Egendomen
må jämväl säljas i annan ordning, så framt förvaltaren finner det för boet
fördelaktigare och rättens ombudsman till försäljningen lämnar bifall; vägrar
han bifall, begäre förvaltaren borgenärernas samtycke. När det lämpligen kan
ske, skall förvaltaren inhämta gäldenärens mening beträffande försäljningen.

Har
auktion å fast egendom, som hör till boet, hållits i den ordning som gäller för
utmätt sådan egendom utan att försäljning kommit till stånd, må förvaltaren
underlåta att vidtaga ytterligare åtgärder för egendomens försäljning. Har
auktion i nyssnämnda ordning ej ägt rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

föreligger
anledning till antagande, att sådan auktion ej kommer att leda till
försäljning, äge förvaltaren med samtycke av ombudsmannen underlåta att
föranstalta om egendomens avyttrande, där de borgenärer, som i konkursen
bevakat fordringar, för vilka egendomen häftar enligt 17 kap 9 § handelsbalken
eller 11 kap. 2 § jordabalken eller som skola ur egendomen utgå med förmånsrätt
framför intecknad fordran, det tillstädja.

Varder
auktion å boets fasta egendom utsatt att hållas i den ordning utsökningslagen
stadgar, åligge det förvaltaren att före auktionen eller, där jämlikt 102 §
samma lag särskilt sammanträde skall hållas, före det sammanträde till
auktionsförrättaren avlämna behållning, som under konkursen av egendomen
uppkommit, så ock före konkursen uppkommen behållning, som på grund därav att
verkställighet, varom i 24 § andra stycket förmäles, inställts blivit till
förvaltaren överlämnad. Behållning, som ej sålunda avlämnas, skall, där
egendomen försålts vid auktion, som nyss sagts, tillhandahållas auktionsförrättaren
före det sammanträde, då fördelning av köpeskillingen skall äga rum, men eljest
innan slutlig utdelning sker överlämnas till överexekutor att på sätt och i
den ordning utsökningslagen bestämmer i fråga om medel, som influtit under
tvångsförvaltning, emellan rättsägarne fördelas.

(Föreslagen lydelse)

men
föreligger anledning till antagande, att sådan auktion ej kommer att leda till
försäljning, äge förvaltaren med samtycke av ombudsmannen underlåta att
föranstalta om egendomens avyttrande, där de borgenärer som i konkursen
bevakat fordringar, vilka skola utgå med särskild förmånsrätt eller bättre
rätt ur egendomen, samlycka därtill.

Varder auktion å boets fasta egendom utsatt att
hållas i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom, åligge det
förvaltaren att före bevakningssammanträdet avlämna behållning, som under
konkursen av egendomen uppkommit. Behållning som ej avlämnas före bevakningssammanträdet
skall, om egendomen säljes, avlämnas före tillträdesdagen och i annat fall
innan slututdelning i konkursen sker.

Förvaltaren
skall även senast vid bevakningssammanträde för auktion på fast egendom anmäla
arvode, annan kostnad och i konkursen bevakade fordringar som böra beaktas
vid egendomens försäljning. I den mån det är påkallat skall han också i ärendet
föra talan för borgenärer som ha förmånsrätt enligt 10 eller 11 §
förmånsrättslagen (1970:979). Förvaltaren skall genom brev underrätta borgenär
om anmälan som han gör eller yrkande som han framställer på dennes vägnar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

71 §.1

Vill
förvaltaren -~------------------ kan ske.

Lös egendom-------- ---------- försäljningen
beroende.

Samtycke som------------------ gäldenärens
rörelse.

Skall helt fartyg eller
gods i fartyg Skall helt fartyg eller gods i fartyg

säljas, äge
förvaltaren, där fartjget säljas, äge förvaltaren, där fartyget finnes å ort
inom riket, hos vederbö- finnes å ort inom riket, begära färrande
utmätningsman äska försälj- säljning i den ordning som gäller för

' Senaste lydelse 1967:144.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

ning
i den ordning, som om dylik egendom, den där blivit utmätt, särskilt är
stadgad. Är fartyg, som skall säljas, intecknat för gäld, må det ej säljas
annorledes än utmätningsvis, med mindre inteckningshavare, vilkens fordran ej
kan till fullo gäldas, likväl samtycker till försäljningen samt, om fartyget
inköpts av annan, för inteckningens dödande avlämnar inteckningshandlingen till
den, som utses av honom och köparen.

Är
fråga om försäljning av luftfartyg eller av intecknade reservdelar till sådant
fartyg och finnes egendomen inom riket, skall vad i 70 § första och andra
styckena sägs äga motsvarande tillämpning. Vill förvaltaren, ehuru auktion ej
ägt rum i den ordning som för utmätt sådan egendom är stadgad, med ombudsmannens
samtycke underlåta att föranstalta om egendomens avyttrande, skall dock
därtill lämnas tillstånd av de borgenärer, som i konkursen bevakat fordran,
för vilken egendomen på grund av inteckning häftar eller med vilken är förenad
luftpanträtt i egendomen eller varmed följer rätt att såsom säkerhet kvarhålla
egendomen eller förmånsrätt som i 17 kap. 4 § handelsbalken sägs. Gods i luftfartyg
skall säljas i samma ordning som gods i sjögående fartyg.

Skall
gäldenären tillkommande rätt till andel i inteckning som belastar hans fasta
egendom eller luftfartyg eller till sådant fartyg hörande reservdelar säljas,
late förvaltaren innan försäljning sker anskaffa särskild inteckningshandling
å det gäldenären tillkommande beloppet, där laga hinder däremot icke möter.
Skall försäljning ske av intecknings-handling, som innehaves av gäldenären och
för vilken han är personligen ansvarig, vare förvaltaren pliktig att, där ej
gäldenären medgiver, att handlingen må försäljas med bibehållande av hans
ansvarighet, förse

(Föreslagen lydelse)

utmätt
sådan egendom. Är fartyg, som skall säljas, intecknat för gäld, må det ej
säljas annorledes än utmätningsvis, med mindre inteckningshavare, vilkens
fordran ej kan till fullo gäldas, likväl samtycker till försäljningen samt, om
fartyget inköpts av annan, för inteckningens dödande avlämnar inteckningshandlingen
till den, som utses av honom och köparen.

Är fråga om försäljning av luftfartyg eller av
intecknade reservdelar till sådant fartyg och finnes egendomen inom riket,
skall vad i 70 § förslå och andra styckena sägs äga motsvarande tillämpning.
Vill förvaltaren, ehuru auktion ej ägt rum i den ordning som för utmätt sådan
egendom är stadgad, med ombudsmannens samtycke underlåta att föranstalta om
egendomens avyttrande, skall dock därtill lämnas tillstånd av de borgenärer,
som i konkursen bevakat fordran, för vilken egendomen på grund av inteckning
häftar eller med vilken är förenad luftpanträtt i egendomen eller varmed följer
rätt att såsom säkerhet kvarhålla egendomen eller förmånsrätt enligt 10 eller
11 § förmånsrättslagen (1970: 979) Gods i luftfartyg skall säljas i samma
ordning som gods i sjögående fartyg.

Skall
gäldenären tillkommande rätt till andel i inteckning som belastar hans
luftfartyg eller till sådant fartyg hörande reservdelar säljas, läte
förvaltaren innan försäljning sker anskaffa särskild inteckningshandling å det
gäldenären tillkommande beloppet, där laga hinder däremot icke möter. Skall
försäljning ske av inteckningshandling, som innehaves av gäldenären och för
vilken han är personligen ansvarig, vare förvaltaren pliktig att, där ej gäldenären
medgiver, att handlingen må försäljas med bibehållande av hans ansvarighet,
förse handlingen med

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

handlingen
med påskrift, varigenom gäldenären frikallas från ansvarighet.

(Föreslagen lydelse)

påskrift,
varigenom gäldenären frikallas från ansvarighet.

Bestämmelserna i 70 § sista stycket äga
motsvarande tillämpning, när gäldenären tillhörig lös egendom under konkursen
skall säljas i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom. Vad där sägs om
talan för borgenärer gäller även borgenärer som ha förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har borgenär -----------------

Vill
ej borgenären föranstalta om försäljningen, äge förvaltaren därom besörja. Dock
må inteckning i fast egendom eller i luftfartyg eller reservdelar till sådant
fartyg, vilken blivit av ägaren till den intecknade egendomen lämnad såsom
pant, icke av förvaltaren säljas, utan äge han allenast låta sälja den rätt
till andel i inteckningen, som efter ty särskilt är stadgat må tilkomma
gäldenären.

som influtit.

Vill
ej borgenären föranstalta om försäljningen, äge förvaltaren därom besörja. Dock
må inteckning i luftfartyg eller reservdelar till sådant fartyg, vilken blivit
av ägaren till den intecknade egendomen lämnad såsom pant, icke av förvaltaren
säljas, utan äge han allenast låta sälja den rätt till andel i inteckningen,
som efter ty särskilt är stadgat må tillkomma gäldenären.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finner
förvaltaren det i 74 § föreskrivna kungörelsesätt icke vara ägnat att bereda
kungörelsen nödig offentlighet, ankomme på honom att vidtaga de ytterligare
åtgärder, som må anses erforderliga. Skulle han i något fall anse tillfyllest,
att auktionen kungöres i mindre utsträckning än i nämnda paragraf stadgas, begäre
samtycke därtill av rättens ombudsman. Inskränkning i fråga om kungörande av
auktion å fast egendom eller luftfartyg eller intecknade reservdelar till
sådant fartyg må dock icke äga rum utan gäldenärens samtycke; ej heller må
sådan inskränkning ske beträffande kungörande av auktion å annan lös egendom,
vari borgenär har panträtt eller annan särskild förmånsrätt, som i 17

> Senaste lydelse 1955: 236 (jfr 1955: 629).

Finner
förvaltaren det i 74 § föreskrivna kungörelsesätt icke vara ägnat att bereda
kungörelsen nödig offentlighet, ankomme på honom att vidtaga de ytterligare
åtgärder, som må anses erforderliga. Skulle han i något fall anse tillfyllest,
att auktionen kungöres i mindre utsträckning än i nämnda paragraf stadgas, begäre
samtycke därtill av rättens ombudsman. Inskränkning i fråga om kungörande av
auktion å fast egendom eller luftfartyg eller intecknade reservdelar till
sådant fartyg må dock icke äga rum utan gäldenärens samtycke; ej heller må
sådan inskränkning ske beträffande kungörande av auktion å annan lös egendom,
vari borgenär har panträtt eller annan särskild förmånsrätt, som av-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

kap.
handelsbalken sägs, med mindre den borgenär samtycker därtill.

(Föreslagen lydelse)

ses
i förmånsrättslagen (1970: 979), med mindre den borgenär samtycker därtill.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
förlikningsanbud angående osäker eller tvistig tillgång blivit gjort och finner
förvaltaren fördelaktigt för konkursboet, att det anbud antages, begäre
samtycke därtill, då tillgången utgöres av fast egendom, av borgenärerna men
eljest av rättens ombudsman; godkänner han ej anbudet, äge förvaltaren hänskjuta
frågan till borgenärerna. Ej må dock förlikning avslutas innan gäldenären fått
tillfälle alt yttra sig däröver. Vägrar gäldenären sitt samtycke till
förlikning, som avser äganderätt till fast egendom, vare frågan därom
förfallen. Motsätter han sig förlikning angående annan egendom, vare det ej
hinder för förlikningen; dock äge han själv utföra tvisten, där han ställer
säkerhet för vad i förlikning bjudes.

Har
förlikningsanbud gjorts angående osäker eller tvistig tillgång och finner
förvaltaren fördelaktigt för konkursboet att anbudet antages, skall han inhämta
samtycke därtill av borgenärerna, när tillgången utgöres av fast egendom, och
eljest av rättens ombudsman. Godkänner denne ej anbudet, äger förvaltaren
hänskjuta frågan till borgenärerna. När det lämpligen kan ske, skall förvaltaren
inhämta gäldenärens mening innan förlikning ingås. Motsätter sig gäldenären
förlikningen och ställer han säkerhet för vad som bjudes genom den, har han
rätt att själv utföra tvisten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
fordringar, som ej utgå med förmånsrätt, skall, om ränta är utfäst eller
eljest lagligen äger rum, ränteberäkning emellan borgenärerna inbördes upphöra
från den dag, då beslutet om egendomsavträde meddelades; dock skall ränta beräknas
till den dag, från vilken tiden för klander mot utdelningsförslag, vari sådan
fordran upptagits, är att räkna, där boet förslår till gäldande av mer än
kapitalbeloppet av alla bevakade fordringar utom böter, och skall i sådant
fall å fordran, för vilken ränta ej är utfäst eller eljest lagligen äger rum,
ränta beräknas efter fem för hundra om året från den dag, då nämnda beslut
meddelades, till den dag, från vilken klandertid såsom nyss är sagt skall
räknas.

För
fordringar, som ej utgå med förmånsrätt, skall, om ränta är utfäst eller
eljest lagligen äger rum, ränteberäkning emellan borgenärerna inbördes upphöra
från den dag, då beslutet om egendomsavträde meddelades; dock skall ränta beräknas
till den dag, från vilken tiden för klander mot utdelningsförslag, vari sådan
fordran upptagits, är att räkna, där boet förslår till gäldande av mer än
kapitalbeloppet av alla bevakade fordringar utom sådana som avses i 19 §
förmånsrättslagen (1970: 979), och skall i sådant fall å fordran, för vilken
ränta ej är utfäst eller eljest lagligen äger rum, ränta beräknas efter fem för
hundra om året från den dag, då nämnda beslut meddelades, till den dag, från
vilken klandertid såsom nyss är sagt skall räknas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

Ä
fordran------------------------------ egendomsavträde meddelades.

Utgår fordran--------------------------- å
betalningsdagen.

143
§.

Har
borgenär förmånsrätt enligt Har borgenär förmånsrätt enligt

17 kap. 4 § handelsbalken,
må ho- 10 eller 11 § förmånsrättslagen nom medgivas att innan utdelning (1970:
979), må honom medgivas att, enligt vad ovan är stadgat äger rum innan
utdelning enligt vad ovan är lyfta betalning för sin fordran, i den stadgat
äger rum, lyfta betalning för mån tillgängliga medel därtill finnas. sin
fordran, i den mån tillgängliga

medel därtill finnas.

Har borgenär------------------------ den
egendom.

Övriga förmånsberättigade------------- tillgång
därtill.

Ändå att-------------------------- meddelade
bestämmelser.

195 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad i denna lag är stadgat beträffande borgenär,
som har lös egendom såsom pant eller eljest under panträtt i handom, skall äga
motsvarande tillämpning i fråga om borgenär, som innehar lös egendom med rätt
att den till säkerhet för sin fordran kvarhålla; dock gälle vad nu är sagt
icke i avseende å hyresvärds eller jordägares rätt att kvarhålla egendom till
säkerhet för fordran hos hyresgäst eller arrendator.

Med
panträtt i fast egendom likställes vid tillämpning av denna lag annan särskild
förmånsrätt som gäller i egendomen och ej grundas på utmätning.

Vad
i denna lag är stadgat beträffande borgenär, som har lös egendom såsom pant
eller eljest under panträtt i handom, skall äga motsvarande tillämpning i
fråga om borgenär, som innehar lös egendom med rätt att den till säkerhet för
sin fordran kvarhålla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Varder
konkursansökning, som gjorts av borgenär, ej bifallen och befinnes borgenären
hava, då han ingav ansökningen, saknat skälig anledning till antagande, att
gäldenären var på obestånd eller i fall, varom i 3 och 4 §§ stadgas, att
omständighet, som där sägs, förelåg, vare borgenären pliktig att, om gäldenären
det yrkar, ersätta den skada, som skäligen må anses hava tillskyndats
gäldenären genom ansökningen och dess handläggning.

Varder
konkursansökning, som gjorts av borgenär, ej bifallen och befinnes borgenären
hava, då han ingav ansökningen, saknat skälig anledning till antagande, att
gäldenären var på obestånd eller i fall, varom i 3 § stadgas, att
omständighet, som där sägs, förelåg, vare borgenären pliktig att, om
gäldenären det yrkar, ersätta den skada, som skäligen må anses hava
tillskyndats gäldenären genom ansökningen och dess handläggning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1972.

2.
Vad som föreskrives i 24, 70,
71 och 78 §§ i deras nya lydelse tillämpas när fråga är om försäljning eller
förlikning som äger rum efter ikraftträdandet. Därvid gäller hänvisningarna
till 10, 11 eller 12 § förmånsrättslagen (1970: 979) i stället motsvarande
bestämmelser i 17 kap. handelsbalken, i den mån det föranledes av
övergångsbestämmelserna till förmånsrättslagen.

3.
Vad i 195 § i dess äldre
lydelse sägs om hyresvärds eller jordägares rätt att kvarhålla egendom till
säkerhet för fordran hos hyresgäst eller arrendator äger fortfarande
tillämpning, om sådan rätt består enligt 34 § lagen (1970: 995) om införande av
nya jordabalken.

4.
I övrigt tillämpas äldre lag,
när konkursansökningen gjorts före ikraftträdandet. Äldre lydelse av 29 och 33
§§ tillämpas, när borgenär sökt inteckning i fast egendom på grund av
medgivande som lämnats före ikraftträdandet.

6)
Förslag

till

Lag

om ändring i
ackordslagen ( 1970: 847)

Härigenom
förordnas, att 16 § ackordslagen (1970: 847) skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sedan förhandling----------------

Bestämmelserna
i 31 § konkiirsla-gen om återvinning av betalning genom utmätning äger
motsvarande tillämpning i fråga om förmånsrätt som borgenär vunnit genom utmätning.
Rätten får även förordna, att fortsatt verkställighet av utmätningen tills
vidare ej får äga rum.

--- ackordet fastställes.

Sökes
återvinning av förmånsrätt eller betalning som vunnits genom utmätning, får
rätten förordna att fortsatt verkställighet av utmätningen tills vidare ej får
äga rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

s. 58 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 58

7)
Förslag

till

Lag

om
exekutiv försäljning av luftfartyg m. m.

Härigenom
förordnas som följer

1 §

Utmätt
luftfartyg och utmätta intecknade reservdelar till luftfartyg säljes av
överexekutor. Försäljningen skall ske på offentlig auktion.

I
fråga om vissa främmande luftfartyg eller intecknade reservdelar till sådana
luftfartyg tillämpas jämte denna lag lagen (1955: 229) i anledning av Sveriges
tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt
till luftfartyg.

2 §

Vad
i denna lag sägs om utmätt luftfartyg eller utmätta intecknade reservdelar
till luftfartyg gäller i tillämpliga delar även när sådan egendom skall säljas
exekutivt under konkurs.

3 §

Utmätt luftfartyg eller utmätta intecknade
reservdelar bör säljas inom fyra månder från utmätningen, om ej hinder möter
eller anstånd beviljas enligt andra stycket.

Anstånd
med försäljningen får beviljas på begäran av utmätningssökan den eller ägaren.
På begäran av ägaren får anstånd beviljas endast om sökanden medger det eller
särskilda skäl till anstånd föreligger.

4 §

Borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av
den utmätta egendomens försäljning får utlösa sökanden. Han träder därigenom i
sökandens ställe.

Den
som vill utlösa sökanden skall, innan egendomen sålts, till överexekutor
betala sökandens fordran och kostnad för vilken denne svarar.

5 §

Hör
egendomen till konkursbo, kan borgenär, som i konkursen bevakat fordran varmed
är förenad luftpanträtt eller för vilken egendomen svarar på grund av
inteckning eller varmed är förenad retentionsrätt eller förmånsrätt enhgt 10,
11 eller 12 § förmånsrättslagen (1970: 979), begära att egendomen säljes för
hans fordran, om hans rätt till betalning ur egendomen är ostridig eller
styrkes.

Bestämmelserna
i 4 § äger motsvarande tillämpning i fråga om rätt att utlösa den som anslutit
sig enligt första stycket.

s. 59 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 59

6 §

Auktion
skall kungöras på lämpligt sätt minst sex veckor i förväg. Kungörelsen skall
innehålla uppgift om sammanträde för fördelning av köpeskillingen.

Innehavare
av fordran som bör iakttagas vid auktionen skall i kungörelsen uppmanas att
anmäla sin rätt till överexekutor senast vid auktionen.

7 §

Minst
en månad före auktionen skall underrättelser om försäljningen sändas i
rekommenderade brev till sökanden och ägaren samt till kända borgenärer som
har luftpanträtt, inteckning eller retentionsrätt. Blir sådan borgenär känd
senare, skall underrättelse genast sändas till honom. Innehåller
inskrivningsboken uppgift om adress, skall den användas. Underrättelse till
utrikes ort skall om möjligt sändas med flygpost.

8 §

Har auktionen ej blivit utlyst så som angivits i 6
och 7 §§, skall den inställas och ny tid utsättas, om bristen är väsentlig och
ej kan avhjälpas på annat sätt.

9 §

Vid
början av auktionen skall lämnas en kortfattad redogörelse för innehållet i
handlingarna och för vidtagna åtgärder. Innehavare av fordran som bör iakttagas
vid auktionen skall uppmanas att anmäla den. Har sådan fordran anmälts hos
överexekutor före auktionen, skall det meddelas.

Närvarande
sakägare skall beredas tillfälle att yttra sig om anmälda anspråk och de
villkor som skall gälla för försäljningen.

När förhandlingen
avslutats, upprättas sakägarförteckning.

10 §

I sakägarförteckningen upptages, förutom
exekutionsfordringen, fordran för vilken egendomen svarar på grund av
luftpanträtt, inteckning eller retentionsrätt samt kostnaden för förfarandet.

Om
egendomen hör till konkursbo, upptages även arvode och annan kostnad för
egendomens förvaltning under konkursen. Är egendomen därjämte utmätt, upptages
fordran som skall utgå med förmånsrätt enligt 10, 11 eller 12 §
förmånsrättslagen (1970: 979).

Med fordran avses även
rätt till betalning på grund av ägarhypotek.

11 §

Fordringarna
upptages efter det företräde som gäller enligt lag. Kostnaden för förfarandet
upptages närmast före exekutionsfordringen.

Fordran
upptages i förteckningen även om den är beroende av villkor eller tvistig. Är
inteckning sökt men ännu ej beviljad, upptages fordringen med det företräde som
tillkommer den, om inteckningen beviljas.

När
försäljning begärts av förvaltaren i konkurs, anses konkursboet som sökande
utan förmånsrätt, om ej anslutning enligt 5 § ägt rum.

12 §

Fordran upptages med det belopp till vilket den
beräknas uppgå den dag då fördelningssammanträde skall äga rum. Fordran, som ej
är förfallen till betalning och icke löper med ränta före förfallodagen,
upptages med det

s. 60 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 60

belopp
som efter fem procents årlig ränta utgör fordringens värde nämnda dag.
Motsvarande gäller, om utfäst ränta är lägre än fem procent.

Ränta
på intecknad fordran beräknas för ett år, om det ej visas att den står inne för
annan tid. Ägarhypotek upptages utan ränta, om det ej är utmätt.

13 §

I
övrigt anges i sakägarförteckningen

1,
sammanlagda beloppet av
fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen och kostnaden för förfarandet
(skyddsbeloppet) samt vilka fordringar som är skjddade,

2,
det lägsta bud som måste avges
för att egendomen enhgt 15 § skall få säljas,

3,
betalningsvillkoren.

Om
reservdelar skall säljas på begäran av borgenär som ej har inteckning för sin
fordran, får skyddsbeloppet ej i något fall bestämmas högre än till två
tredjedelar av det värde som åsatts reservdelarna enligt 73 § utsökningslagen
(1877:31s. 1).

14 §

Vid försäljning av flera luftfartyg skall varje
fartyg utropas för sig. Luftfartyg som är i samme ägares hand och svarar för
samma fordringar skall dock utropas gemensamt, om ägaren eller borgenär ej
begär särskild försäljning av visst eller vissa fartyg. Särskild
sakägarförteckning skall upprättas för egendom som utropas för sig. Beträffande
fordran för vilken flera luftfartyg svarar skall i förteckningen anmärkas, att
mindre belopp än förteckningen anger kan komma att falla på egendomen till
följd av att köpeskillingen för annan egendom lämnar tillgång till betalning
av fordringen eller del därav.

Första
stycket äger motsvarande tillämpning vid försäljning av luftfartyg jämte
intecknat lager av reservdelar. Luftfartyg och reservdelslager får dock ej
utropas gemensamt, om fordran bevakats av borgenär som ej har inteckning i
reservdelarna.

Lager
av reservdelar som ej utropas gemensamt med luftfartyg kan på begäran av
lagrets ägare eller borgenär utropas i skilda poster, med förbehåll att
försäljning av sådan post sker endast om försäljningen med hänsyn även till de
bud som avges för andra poster kan godkännas enligt 20 §.

15 §

Vid försäljningen skall skyddsbeloppet täckas av
köpeskillingen för egendomen och andra medel som finns att tillgå.

16 §

Köpeskillingen skall betalas kontant. Efter
medgivande av inteckningshavare får dock kapitalbeloppet av intecknad fordran
som faller inom köpeskillingen innestå i avräkning på denna, om det ej är
fråga om sådan fordran som avses i 11 § andra stycket. Omfattar inteckningen
flera luftfartyg eller luftfartyg jämte reservdelar, får fordringen innestå
endast om all den intecknade egendomen blivit utmätt och säljes vid gemensamt
utrop.

I sakägarförteckningen
skall anmärkas, om fordran ej får innestå.

s. 61 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 61

17 §

Den
som ropar in egendomen är skyldig att efter inropet lämna handpenning som
motsvarar en sjättedel av köpeskillingen, dock ej mindre än den kostnad för
förfarandet som skall utgå ur egendomen.

Handpenningen
skall betalas kontant, om ej inroparen ställer säkerhet för beloppet.

Staten,
kommun, landstingskommun och kommunalförbund behöver ej lämna handpenning eller
ställa säkerhet men blir i fall som avses i 23 § er- sättningsskyldiga intill
motsvarande belopp.

Ogulden
del av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast vid det sammanträde som
enligt 6 § kungjorts för köpeskillingens fördelning.

När
köpeskillingen till fullo betalats, får köparen komma i besittning av
egendomen.

18 §

På begäran av de sakägare vilkas rätt beror därav
kan försäljningen, såvitt avser annat än erläggande av handpenning och den
återstående kontanta köpeskillingen samt köparens rätt att komma i besittning
av egendomen, ske på andra villkor än som anges i denna lag. Skyddsbeloppet får
höjas, även om borgenär som ej själv begärt försäljning motsätter sig det.

19 §

Innan egendomen ropas ut, skall redogörelse lämnas
för innehållet i sakägarförteckningen. Upplysning skall lämnas, att egendomen
ropas ut under förbehåll att inrop skall prövas enligt 20 §.

20 §

Innan inrop godtages, skall överexekutor pröva om
det i 15 § angivna villkoret för försäljning är uppfyllt.

Utan
hinder av första stycket skall inrop godtagas, om samtliga berörda sakägare
medger det. Sökanden kan medge, att inrop godtages fastän kostnaden för
förfarandet ej blivit täckt.

Inrop
får ej mot sökandens bestridande godtagas, om exekutionsfordringen ej täckes.

21 §

Sedan
inrop godtagits, skall inroparen omedelbart lämna föreskriven handpenning.
Överexekutor kan dock på begäran göra ett kort uppehåll i handläggningen för
att bereda inroparen tillfälle att anskaffa handpenning, om uppehållet ej kan
antagas medföra beaktansvärd olägenhet. Lämnas ej handpenning, skall egendomen
ropas ut på nytt.

Fullgör
ej inroparen sin betalningsskyldighet enligt 17 § fjärde stycket, är inropet
ogiltigt.

22 §

Har inrop blivit ogiltigt enligt 21 § andra
stycket, skall nytt försäljningsförsök göras, om ej sökanden avstår därifrån.

Om
ny auktion skall hållas, äger 621 §§ motsvarande tillämpning. Anmälan som
skett för en auktion gäller även för senare auktion.

Skall
nytt försäljningsförsök ej göras, går utmätningen åter. Detta gäller dock ej
medel som influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder.

s. 62 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 62

23 §

När ny auktion hålles sedan inrop blivit ogiltigt
enligt 21 § andra stycket, skall handpenningen tagas i anspråk i den mån det
behövs för att sammanlagt samma belopp skall uppnås som vid den förra
auktionen jämte sex procents årlig ränta därå från utsatt dag för köpeskillingens
fördelning till och med den nya dagen för sådan fördelning och för att även
kostnaden för den nya auktionen skall täckas. Detta gäller även om ändrade
förhållanden inträtt. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas, när
den nye inroparen fullgjort sin betalningsskyldighet. Blir egendomen ej såld
vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.

Hålles
ej ny auktion, skall handpenningen användas till betalning av kostnader för
förfarandet som blivit onyttiga. Vad som ej behöver tagas i anspråk återlämnas.

24 §

I fråga om fördelning av köpeskilling och andra
tillgängliga medel äger vad som enligt 143166 §§ utsökningslagen (1877:31 s.
1) gäller beträffande fast egendom motsvarande tillämpning. I fall som avses i
13 § andra stycket får dock den som bar inteckning i reservdelarna ej till
skada för borgenär som icke har inteckning göra sin rätt gällande till högre
belopp än som svarar mot två tredjedelar av köpeskillingen för reservdelarna
minskad med kostnaden för förfarandet. Därvid skall i fall som avses i 23 §
handpenning för reservdelarna läggas till köpeskillingen, i den mån den ej
skall tillkomma inroparen.

Angående
klagan över överexekutors åtgärd vid auktion eller i fråga om fördelning som
avses i första stycket gäller vad som i utsökningslagen föreskrives för
motsvarande ärenden som rör fast egendom.

25 §

Köparen skall fullgöra sin betalningsskyldighet
enligt 17 § fjärde stycket, även om auktionen överklagas.

Utan
hinder av att auktionen överklagats får köparen komma i besittning av den sålda
egendomen, om ej förordnande enligt 218 § 3 mom. utsökningslagen (1877: 31 s.
1) meddelats innan han blivit berättigad därtill. Får han på grund av sådant
förordnande ej komma i besittning av den sålda egendomen och är hindret ej hävt
inom tre månader från utsatt dag för köpeskillingens fördelning, får han
frånträda köpet och återfå vad han betalat jämte därå upplupen ränta, om han
gör anmälan därom hos överexekutor medan hindret alltjämt består.

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1972. Genom lagen upphäves lagen (1955: 235) med särskilda
bestämmelser om försäljning av utmätt luftfartyg m. m.

2.
Nya lagens bestämmelser om
kungörande av och underrättelse om auktion skall tillämpas före
ikraftträdandet, om auktionen skall äga rum efter ikraftträdandet.

3.
Har auktion hållits före
ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser i fråga om inropares
förpliktelser samt köpeskillingens fördelning och vad som har samband därmed.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.
övergångsbestämmelserna till
lagen (1967: 143) angående ändrad lydelse av 4 och 7 §§ lagen den 12 maj 1955
(nr 235) med särskilda bestämmelser om försäljning av utmätt luftfartyg m. m.
äger motsvarande tillämpning med avseende på nya lagen.

5.
Bestämmelserna i 3 § nya lagen
äger icke tillämpning i fråga om uttagande av böter, viten eller annan med
brott förenad påföljd, som innefattar betalningsskyldighet, och icke heller vid
indrivning av vad som i mål eller ärende vid domstol eller eljest i samband med
rättegång utgått av allmänna medel och som enligt domstolens beslut skall
återgäldas.

6.
Förekommer i lag eller annan
författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i nya
lagen, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

8)
Förslag

till

Lag

om ändring i lagen
(1955: 229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års

konvention rörande
internationellt erkännande av rätt till luftfartyg

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1955: 229) i
anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande
internationellt erkännande av rätt till luftfartyg,

dels att 6 § skall ha
nedan angivna lydelse,

dels
att i 8 § ordet "luftfartsstyrelsen" skall bytas ut mot "luftfartsverket".

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Där
försäljning av luftfartyg eller i 4 § omnämnda reservdelar till sådant fartyg
skall äga rum i den ordning, som stadgas i lagen med särskilda bestämmelser om
försäljning av utmätt luftfartyg m. m., åligge den som påkallat försäljningen
att till auktionsförrättaren ingiva ett av vederbörande myndighet i den stat
där fartyget är registrerat utfärdat gravationsbevis angående egendomen jämte
styrkt översättning av beviset ävensom att, då fråga är om luftfartyg, senast
en månad före auktionen låta kungöra försäljningen å registreringsorten enligt
där gällande lag. Inom samma

kungöra
registreringsorten

A'är
exekutiv försäljning av luftfartyg eller i 4 § omnämnda reservdelar till
sådant fartyg skall äga rum, åligger det den som påkallat försäljningen att
ingiva ett av vederbörande myndighet i den stat där fartyget är registrerat
utfärdat gravationsbevis angående egendomen jämte styrkt översättning av
beviset ävensom att, då fråga är om luftfartyg, senast en månad före auktionen
låta försäljningen på

enligt där gällande lag.
Inom samma tid skall underrättelse i den ordning som är föreskriven i fråga om
underrättelse till borgenär sändas till innehavaren av varje i fartyget
inskriven

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

tid
skall underrättelse varom stadgas i 3 § lagen med särskilda bestämmelser om
försäljning av utmätt luftfartyg m. m. sändas till innehavaren av varje i
fartyget inskriven rättighet, som skall erkännas enligt denna lag. /
borgenärsförteckningen skall upptagas, utöver de i 4 § lagen med särskilda
bestämmelser om försäljning av utmätt luftfartyg m. m. avsedda fordringarna
och kostnaderna, annan rättighet som skall erkännas enligt denna lag.
Försäljningen skall ske under förbehåll om beståndet av sådan rättighet, därest
den enligt förteckningen faller inom lägsta budet. Faller rättigheten utom
lägsta budet, äge vad i 123 § utsökningslagen sägs motsvarande tillämpning.

(Föreslagen lydelse)

rättighet,
som skall erkännas enligt denna lag.

Utöver de fordringar och kostnader som annars
skola upptagas i sakägarförteckning vid exekutiv försäljning av luftfartyg
eller reservdelar skall i förteckningen upptagas annan rättighet som skall
erkännas enligt denna lag. Beträffande sådan rättighets ställning vid exekutiv
försäljning äger i övrigt vad som gäller beträffande rättighet i fast egendom
som säljes exekutivt motsvarande tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

9)
Förslag

till

Lag

om ändring i
förordningen (1877: 31 s. 51) om nya utsölaiingslagens

införande
och vad i avseende därå iakttagas skall

Härigenom förordnas, att 12 § förordningen (1877:
31 s. 51) om nya utsök-ningslagens införande och vad i avseende därå iakttagas
skall skall upphöra att gälla vid utgången av år 1971.

opaginerad Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 65

10)
Förslag

till

Lag

om ändring i
jordabalken

Härigenom förordnas, att 6 kap, 12 §, 7 kap. 16, 17
och 19 §§, 8 kap. 15 §, 12 kap. 29 §, 17 kap. 10 §, 19 kap. 21 §, 20 kap. 6 och
9 §§, 22 kap. 3 § samt 23 kap. 2 § jordabalken skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 KAP.

12
§

Avser
inteckning endast---------- pantbrevets belopp.

Avser inteckning flera----------- pantbrevets
belopp.

Säljes
fastighet exekutivt under hand, är inteckning i fastigheten utan verkan till
belopp som ur medel, vilka influtit genom särskild försäljning av tillbehör,
utfallit på pantbrevets belopp.

7 KAP.

16 §

Säljes fastighet på exekutiv auk- Efter
exekutiv försäljning av fas-

tion, gäller upplåtelse av nyttjande- tighet gäller upplåtelse av nyttjande

rätt, servitut eller rätt till elektrisk rätt, servitut eller rätt till elektrisk

kraft mot den nye ägaren endast om kraft mot den nye ägaren endast om

försäljningen skett under förbehåll försäljningen skett under förbehåll

om rättighetens bestånd enligt lagen om rättighetens bestånd enligt lagen

( ) om exekutiv försäljning av ( ) om exekutiv försäljning av

fast egendom eller rättigheten enligt fast egendom eller rättigheten enligt

samma lag är skyddad utan förbe- samma lag är skyddad utan förbe

håll, håll.

Bestämmelser om------------------- fast
egendom.

17 §

Överlåtes
fastigheten--------------- : vid överlåtelsen.

Den nye--------------------------- tillträtt
fastigheten.

Har
fastigheten förvärvats på exe- Efter exekutiv försäljning av fas-

kutiv auktion, gäller lagen ( ) tighet gäller lagen ( ) om
exe-

om exekutiv försäljning av
fast egen- kutiv försäljning av- fast egendom i

» Lydelse enligt 1970: 994. 3
Riksdagen 1971.8 sam I Nr 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

dom i fråga som avses i
första och

(Nuvarande lydelse)

råga son andra styckena.

(Föreslagen lydelse)

fråga
som avses i första och andra styckena.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Säljes
fastigheten på exekutiv

auktion och kommer upplåtelse av

nyttjanderätt, servitut eller rätt till

elektrisk kraft ej att gälla mot den

nye ägaren, skall den från vilken för

säljningen ägt rum ersätta rättig

hetshavaren dennes skada. Har rät

tigheten bevarats genom att rättig

hetshavaren tillskjutit medel enligt

lagen ( ) om exekutiv försälj-

ning av fast egendom, har
rättighetshavaren såsom skadestånd rätt till ersättning för tillskottet i den
mån detta ej överstiger värdet av rättigheten. Om upplåtelsen skett utan vederlag,
äger vad som sagts förut till-lämpning endast om fastigheten sålts för annat
ändamål än till betalning av fordran för vilken den på grund av utmätning eller
eljest svarar.

Rätt
till ersättning enligt första stycket tillkommer ej rättighetshavare som genom
överenskommelse vid auktionen låtit rättighetens företrädesläge försämras, om
det ej är uppenbart att rättigheten ändå skulle ha gått förlorad.

Kommer
till följd av exekutiv för

säljning av fastighet upplåtelse av

nyttjanderätt, servitut eller rätt till

elektrisk kraft ej att gälla mot den

nye ägaren, skall den från vilken för

säljningen ägt rinn ersätta rättig

hetshavaren dennes skada. Har rät

tigheten bevarats genom att rättig

hetshavaren tillskjutit medel enligt

lagen ( ) om exekutiv försälj-

ning av fast egendom, har
rättighetshavaren såsom skadestånd rätt till ersättning för tillskottet i den
mån detta ej överstiger värdet av rättigheten. Om upplåtelsen skett utan vederlag,
äger vad som sagts förut till-lämpning endast om fastigheten sålts för annat
ändamål än till betalning av fordran för vilken den på grund av utmätning eller
eljest svarar.

Rätt
till ersättning enligt första stycket tillkommer ej rättighetshavare som genom
överenskommelse vid exekutiv auktion låtit rättighetens företrädesläge
försämras, om det ej är uppenbart att rättigheten ändå skulle ha gått förlorad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om
fastigheten utmätes före tillträdesdagen eller om före nämnda dag fordran för
vilken panträtt upplåtits i fastigheten fastställes till betalning ur denna,
får arrendatorn uppsäga avtalet. Han har även rätt till ersättning för skada.
Uppsägning skall dock ske inom en månad från det arrendatorn fick kännedom om
utmätningen eller fastställandet till betalning. Upphäves utmätningen eller
förfaller eljest frågan om fastighetens försäljning, får ej uppsägning ske
därefter.

Om
fastigheten blivit utmätt före tillträdesdagen, får arrendatorn uppsäga
avtalet. Han har även rätt till ersättning för skada. Uppsägning skall dock ske
inom en månad från det arrendatorn fick kännedom om att fastigheten blivit
utmätt. Upphäves utmätningen eller förfaller eljest frågan om fastighetens
försäljning, får ej uppsägning ske därefter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om
fastigheten utmätes före tillträdesdagen eller om före nämnda dag fordran för
vilken panträtt upplåtits i fastigheten fastställes till betalning ur denna,
får hyresgästen uppsäga avtalet. Han har även rätt till ersättning för skada.
Uppsägning skall dock ske inom en månad från det hyresgästen fick kännedom om
utmätningen eller fastställandet till betalning. Upphäves utmätningen eller
förfaller eljest frågan om fastighetens försäljning, får ej uppsägning ske
därefter.

Om
fastigheten blivit utmätt före tillträdesdagen, får hyresgästen uppsäga
avtalet. Han har även rätt till ersättning för skada. Uppsägning skall dock ske
inom en månad från det hyresgästen fick kännedom om att fastigheten blivit
utmätt. Upphäves utmätningen eller förfaller eljest frågan om fastighetens
försäljning, får ej uppsägning ske därefter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Detta kapitel---------------------

I
fråga om företräde mellan upplåtelser av nyttjanderätt, servitut eller rätt
till elektrisk kraft vid exekutiv försäljning gäller ej 3 §. I fall då inskrivning
av rättigheterna sökts samma inskrivningsdag har förvärven lika rätt, om ej
annan företrädesordning fastställts.

Andra stycket -----------------

---- annan grund.

I
fråga om företräde mellan upplåtelser av nyttjanderätt, servitut eller rätt
till elektrisk kraft vid exekutiv auktion gäller ej 3 §. I fall då inskrivning
av rättigheterna sökts samma inskrivningsdag har förvärven lika rätt, om ej
annan företrädesordning fastställts.

---- fast egendom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
fast egendom eller tomträtt utmätts eller fordran, för vilken panträtt
upplåtits, fastställts till betalning ur sådan egendom eller har beträffande
fast egendom eller tomträtt som ingår i konkursbo begärts försäljning i den
ordning som gäller för utmätt sådan egendom eller har utmätningen upphävts
eller frågan om egendomens försäljning av annat skäl förfallit, skall
anteckning därom göras i fastighetsboken eller tomträttsboken. Anteckning att
egendomen försålts utmätningsvis skall ske när handling som visar köpeskillingens
fördelning inkommit.

Har
fast egendom eller tomträtt utmätts eller har beträffande fast egendom eller
tomträtt som ingår i konkursbo begärts försäljning i den ordning som gäller för
utmätt sådan egendom eller har utmätningen upphävts eller frågan om egendomens
försäljning av annat skäl förfallit, skall anteckning därom göras i fas-
tighetsboken eller tomträttsboken. Anteckning att egendomen försålts
utmätningsvis skall ske när handling som visar köpeskillingens fördelning
inkommit.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Om
inverkan------------------------ förhållandet inkommit.

Förekommer i---------------------- gäller
bestämmelsen.

20
KAP.

6
§

s. 7 Kontrollera mot PDF

8. för sökandens--------------------- göras
gällande.

Lagfartsansökan skall-------------

7.
fastigheten på exekutiv auktion sålts till annan än sökanden och försäljningen
enligt lag äger företräde framför dennes förvärv.

---- sökandens förvärv,

7.
fastigheten sålts exekutivt till annan än sökanden och försäljningen enligt
lag äger företräde framför dennes förvärv.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har
fastighet förvärvats genom expropriation eller liknande tvångsförvärv eller
på exekutiv auktion, vid vilken fastigheten sålts till betalning av fordran för
vilken den till följd av upplåtelse av panträtt eller på annan grund svarar
oavsett vem den tillhör, har förvärvaren rätt att erhålla lagfart utan hinder
av att den föregående ägaren ej har lagfart.

Har
fastighet förvärvats genom expropriation eller liknande tvångsförvärv eller
sålts exekutivt till betalning av fordran för vilken den till följd av
upplåtelse av panträtt eller på annan grund svarar oavsett vem den tillhör, har
förvärvaren rätt att erhålla lagfart utan hinder av att den föregående ägaren
ej har lagfart.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22
KAP.

3 §

Ansökan om-------------------------- eller sökt,

4. fastigheten
frångått sökanden 4. fastigheten frångått sökanden

på grund av exekutiv auktion eller på grund av exekutiv försäljning el-

genom expropriation eller liknande ler genom expropriation eller lik-

tvångsförvärv, nande
tvångsförvärv,

5. sökanden är--------------------- överlåtit
egendomen.

Har ärende-------------------------- samma
dag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

23
KAP.

2
§

Ansökan
om-------------------------- framför upplåtelsen,

varv.

6.
fastigheten före upplåtelsen 6. fastigheten före upplåtelsen frångått
upplåtaren på grund av exe- frångått upplåtaren på grund av ex-kutiv auktion
eller genom expro- ekutiv försäljning eller genom ex-priation eller
liknande tvångsför- propriation eller liknande tvångsför-

varv,

7. upplåtelsen avser--------------- göras
gällande.

Har ärende-----------------------
samma dag.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

s. 69 Kontrollera mot PDF

LU
1971:11 69

11) Förslag

till

Lag

om ändring i uppbördsförordningen (1953:272)

Härigenom förordnas, att 60 § 3
mom. uppbördsförordningen (1953: 272) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

60 §.

3 mom. Bestämmelserna i 88 c § 3 mom. Bestämmelserna i 88 c §

utsökningslagen
skola icke äga till- och 198 § 3 mom. utsökningslagen,

lämpning
vid utmätning för skatt, ej 11 § lagen om exekutiv försäljning

heller
vad i nämnda lag stadgas om av fast egendom samt 3 § lagen om

skyldighet
för borgenär att i vissa exekutiv
försäljning av luftfartyg

fall
förskjuta kostnad. m. m. skola icke äga tillämpning
vid

utmätning
för skatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Motionsyrkanden

Med anledning av propositionen har väckts följande
motioner:

1. motionen 1971: 1244 av herr Börjesson i Falköping (c),
vari hem

ställs att riksdagen beslutar att i övergångsbestämmelserna till den nya la

gen om exekutiv försäljning av fast egendom upptas en punkt av följande

lydelse:

"7.
Enligt äldre bestämmelser intecknad rätt till avkomst som avser tillhandahållande
av bostad är vid försäljningen skyddad utan särskilt förbehåll.";

2. motionen 1971: 1245 av herrar Lidgard och Winberg (båda
m), vari

hemställs att riksdagen beslutar att 4 § andra stycket i lag om exekutiv

försäljning av fast egendom skall ha följande lydelse; "Pantförskriver fas

tighetens ägare pantbrev som han innehar skall han underrätta överexeku

tor därom."

' Senaste lydelse 1963:260.

s. 70 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 70

3. motionen 1971: 1246 av herr Tobé (fp), vari
hemställs att riksdagen beslutar föreslå Kungl. Maj :t skyndsamma åtgärder för
att underlätta underhandsförsäljning av utmätt fast egendom samt att riksdagen
beslutar sådan redaktionell ändring av 1 § i förslaget till lag om exekutiv
försäljning av fast egendom att underhandsförsäljning framstår som en med
offentlig auktion jämförlig utväg.

Motiveringarna
tiU lagförslagen

I det följande återger utskottet vad
departementschefen under rubriken 1. "Inledning" anfört vid remissen
till lagrådet. Vidare återges vad departementschefen anfört i avsnittet 2.
"Allmän motivering". Beträffande avsnitt 3. "Motivering till
framlagda lagförslag", lagrådets yttrande, samt departementschefens
uttalanden vid anmälan av propositionen redovisas endast de delar som bedömts
vara av särskilt intresse med hänsyn till innehållet i de väckta motionerna. I
fråga om gällande rätt, lagberedningens förslag, remissvar m. m. hänvisas till
propositionen.

1.
Inledning

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Geijer, anförde i propositionen inledningsvis följande.

Frågan
om ny jordabalk anmäldes första gången i statsrådet den 11 februari 1966.
Därvid remitterades till lagrådet fullt utarbetat förslag till 16 av bal-kens
23 kap. nämligen 17, 13 och 1623 kap. Det då remitterade förslaget (JB 1966)
omfattade bl. a. bestämmelserna om panträtt och inteckning i fast egendom.
Därefter har ytterligare förslag remitterats till lagrådet, nämligen dels den
20 januari 1967, 1415 kap., dels den 29 november 1968, lag om införande av
nya jordabalken (JP) jämte viss följdlagstiftning, dels den 19 september 1969,
812 kap. jämte viss följdlagstiftning. Genom proposition till riksdagen den 20
mars 1970 (prop. 1970: 20) har lagts fram förslag till ny jordabalk omfattande
23 kapitel (JB). I fråga om JP och följdlagstiftningen är lagrådsgranskningen
ännu ej avslutad.

Lagberedningen
som sedan 1960 arbetar med en reform av utsökningslagen (UL) och därmed
sammanhängande lagstiftning, tog på grundval av JB 1966 upp till övervägande de
ändringar inom exekutionsrätten som den nya jordabalken borde ha till följd.
Beredningen ansåg därvid att arbetet borde vidgas till en genomgripande reform
av reglerna om fastighetsexekutionen och således ingå som ett led i
beredningens arbete på en ny utsökningsbalk.

s. 71 Kontrollera mot PDF

LU
1971:11 71

Beredningen avlämnade den 15 november 1968 betänkandet
Fastighetsauk tion m. m., Utsökningsrätt VIII (SOU 1968: 64)i

I betänkandet lägger beredningen fram förslag till lag om
exekutiv försäljning av fast egendom och lag om exekutiv försäljning av
luftfartyg m. m. samt förslag till lag om ändring i UL. Det är beredningens
avsikt att de nya reglerna skall inflyta på lämpligt sätt i en ny utsökningsbalk
(UB). Därjämte innefattar beredningens betänkande förslag till viss
följdlagstiftning.

Efter remiss har yttranden över
betänkandet avgivits av hovrätterna för Västra Sverige och övre Norrland,
bankinspektionen, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands,
Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Västmanlands,
Kopparbergs, Jämtlands och Västerbottens län, överexekutorerna för Norrköpings
och Hälsingborgs kronofogdedistrikt, exekutionsväsendets organisationsnämnd
(EON), inskrivningskommittén, Svenska bankföreningen. Svenska
sparbanksföreningen, Sveriges jordbrukskasseförbund, Sveriges allmänna
hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges
fastighetsägareförbund, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Svenska
kommunförbundet, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag. Svenska
försäkringsbolags riksförbund, Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges
landshypoteksinstitution, Sveriges advokatsamfund, Föreningen Sveriges
häradshövdingar och stadsdomare. Föreningen Sveriges kronofogdar, Sveriges
industriförbund och Sveriges lantbruksförbund. Luftfartsverket har yttrat sig
över det i betänkandet intagna förslaget till lag om exekutiv försäljning av
luftfartyg m. m. och sjölagskommittén över de föreslagna ändringarna i
utsökningslagen som rör fartyg.

Yttrande har överlämnats av länsstyrelsen i Uppsala län
från kronofogdemyndigheten i Uppsala distrikt, av länsstyrelsen i
Östergötlands län från kronofogdemyndigheterna i Linköpings, Motala och
Norrköpings distrikt, av länsstyrelsen i Malmöhus län från
kronofogdemyndigheterna i Eslövs, Landskrona, Lunds, Malmö och Trelleborgs
distrikt samt av Svenska sparbanksföreningen från Stockholms sparbank.

1 Beredningen har samrått med sin
rådgivande nämnd, i vilken ingår riksombudsmannen Jens Adolfsson, sekreteraren
1 LO Bert Ahlgren, andre vice talmannen i riksdagens andra kammare lantbrukaren
Leif Cassel, ledamoten av riksdagens andra kammare lantbrukaren Robert
Dockered, direktören i Svenska arbetsgivareföreningen Erik Förstadins,
förbundsjuristen i TCO Stig Gustafsson, advokaten Gunnar Lindh och ledamoten av
riksdagens första kammare redaktören Lisa Mattson. I arbetet har vidare som
särskilt tillkallade sakkunniga deltagit bankjuristen Stig Balk-Möller,
kronofogden Olof Beck-Friis, bankdirektören Erik Burling, hypoteksdirektören
Bengt Gunnhagen, f. d. landssekreteraren Ludvik Lorichs, professorerna Lennart
Vahlén och Lars Welamson samt, i fråga om försäljning av luftfartyg och
reservdelar därtill, presidenten Karl Sidenbladh.

I enlighet med den arbetsfördelning som tillämpas i
beredningen har ordföranden, f. d. justitierådet Gösta Walin, dåvarande
ledamoten hovrättsrådet Gösta Dyrssen och sekreteraren numera hovr.=ittsrådet
Jan Heuman deltagit i utarbetande av betänkandet. I fråga om de föreslagna
ändringarna i konkurslagen har även ledamöterna numera hovrättsrådet Bengt
Rydin och hovrättsassessorn Henry Montgomery deltagit, varjämte beredningen i
den delen samrått med advokaterna Sten Lindskog och Anders Öhman i egenskap av
särskilt tillkallade sakkunniga på konkurslagstiftningens område.

s. 72 Kontrollera mot PDF

LU
1971:11 72

I yttrandena från Sveriges
allmänna hypoteksbank, Sveriges skogsägaie-fÖreningars riksförbund och Sveriges
lantbruksförbund har man förklarat sig instämma i vad Föreningen mellan
ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinstitution har anfört i sitt yttrande.
Folksam har avstått från att avge yttrande över betänkandet.

På grund av vad sålunda förekommit har inom
justitiedepartementet utarbetats förslag till lag om exekutiv försäljning av
fast egendom, m. m.

2. AUmän motivering

2.14 Departementschefen

2.14.1 Allmänna synpunkter

Som inledningsvis anförts har den
nu föreslagna översynen av lagstiftningen om fastighetsexekutionen närmast
föranletts av de nya bestämmelserna om panträtt i JB. Lagberedningen har
emellertid inte begränsat översynen till följdändringar med anledning av JB
utan föreslår nu en relativt genomgripande reform av lagstiftningen om
fastighetsexekutionen. I sammanhanget har även beaktats aktuella reformer
beträffande förmånsrättsordningen. Lagtekniskt är den föreslagna
lagstiftningen om fastighetsexekution så utformad att den kan anpassas till en
kommande UB.

De nya reglerna om panträtt i JB har medfört behov av nya
regler som ger möjlighet för borgenärerna att ta ägarhypotek i anspråk. Även i
fråga om gemensamt intecknade fastigheter föreslår beredningen åtskilliga
nyheter som har samband med panträttskonstruktionen i JB. Utmätning av ideell
andel i fastighet och villkorlig rätt till fast egendom har också
uppmärksammats mot bakgrund av de nya panträttsreglerna. När det gäller
förfarandet vid fastighetsexekution har beredningen tagit upp frågan om
domstols fastställelse till betalning ur fast egendom med hänsyn till den nj'a
panträttskonstruktionen bör vara förenad med utmätningsverkan. I detta
sammanhang aktualiseras också vissa frågor om verkan av överlåtelse av
fastigheten före utmätningen. Förfarandet fram till auktionen berörs i mindre
omfattning av reformförslagen men utropsordningen har nyreglerats med
beaktande av reglerna i JB. I samband härrried har skapats ett ökat skydd för
innehavare av andra rättigheter än panträtt. Beträffande själva försäljningen
föreslår beredningen att möjlighet till underhandsförsäljning av fast egendom
införs. Reglerna om fördelning av köpeskilling har förenklats. Slutligen har
beredningen lagt fram förslag till vissa följdändringar i annan lagstiftning.

Lagberedningens förslag har under remissbehandlingen fått
ett positivt mottagande. Både när det gäller anpassningen av reglerna om
fastighetsexekution till JB och i fråga om från JB fristående reformer har
förslaget allmänt ansetts innebära väl avvägda lösningar. De allmänt kritiska
synpunkter som framförts under remissbehandlingen har i huvudsak gått ut på att
för-

s. 73 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 73

slagen
inte i tillräcklig grad tillgodoser kraven på ett enklare exekutionsförfarande.

Samhällsutvecklingen
ställer höga anspråk på den lagstiftning som utgör grunden för den alltmer
betydelsefulla fastighetskrediten. De nya bestämmelserna om panträtt i JB
innebär en betydande modernisering av rättsreglerna på detta område. Det
pågående reformarbetet inom inskrivningsväsendet kommer att ytterligare
förbättra förutsättningarna för ett modernt och effektivt system för
fastighetskredit. Lagstiftningen om fastighetsexekutionen och samordningen av
reglerna om panträtt i fast egendom och exekution i fast egendom är ett viktigt
led i det pågående reformarbetet på fastighetsrättens område.

De
reformförslag som lagberedningen framfört i fråga om fastighetsexekutionen
syftar i första hand till att anpassa lagstiftningen till panträttssystemet i
JB. Förslagen innebär emellertid härutöver betydande nyheter i syfte att skapa
en modern och effektiv lagstiftning om fastighetsexekution. I likhet med det
stora flertalet remissinstanser anser jag att beredningens förslag är väl ägnat
att läggas till grund för den genomgripande reform på fastighetsexekutionens
område som nu förestår. De farhågor som i några remissyttranden uttalats att
förfarandet blir alltför komplicerat och svårbedömbart för den enskilde är
enligt min mening överdrivna. Att komplicerade och svårbedömbara situationer i
undantagsfall kan uppstå under det exekutiva förfarandet torde vara
oundvikligt. Väsentligt är emellertid att förfarandet i normalfallen blir så
enkelt och snabbt som möjligt. Jag anser att beredningens förslag innefattar
en lämplig avvägning även i detta hänseende. Problemet bör emellertid
uppmärksammas vid valet mellan olika lösningar pä skilda områden.

Sedan
beredningens förslag lagts fram har jordabalksarbetet framskridit så långt att
proposition med förslag till ny jordabalk nu avlåtits till riksdagen. Förslag
till följdlagstiftning har också remitterats till lagrådet. I vissa avseenden
har jämkningar vidtagits som har betydelse för fastighetsexekutionen. Bl. a.
har vissa av beredningens förslag beaktats vid den slutliga utformningen av panträtten
i JB (jfr prop. 1970: 20 del B 2 s. 910). Av betydelse för reglerna om
fastighetsexekution är vidare att det slutliga jordabalksförslaget inte tar upp
institutet samfällighetsrätt men i stället tar upp rätt till elektrisk kraft
som en särskild sakrätt i fast egendom (jfr prop. 1970: 20 del A s. 392). I
detta sammanhang bör också nämnas att jag senare denna dag kommer att anmäla
förslag till förmånsrättslag. Förslaget är utarbetat på grundval av
lagberedningens betänkande Utsökningsrätt IX (SOU
1969:5). I fortsättningen avses, om ej annat anges, med JB det i prop. 1970:
20 upptagna förslaget till ny jordabalk och med FRL förslaget till
förmånsrättslag.

2.14.2
Inledande av exekution i fast egendom

Enligt den nuvarande ordningen har domstols beslut varigenom
fordran fastställs till betalning ur fastighet den verkan att fastigheten anses
utmätt.

SiRiksdagen 1971. 8 saml. Nr 11

s. 74 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 74

Ett
lagsökningsutslag som innehåller att fordran har fastställts till betalning ur
fastighet översänds av domstolen direkt till den ÖE på vilken det ankommer att
vidta de exekutiva åtgärder som följer av att fastigheten skall anses utmätt.
Redan i samband med att utslaget meddelas kan domstolen ombesörja att anteckning
i fastighetsboken om betalningsfastställelse och dess utmätningsverkan kommer
till stånd samt att delgivning av utslaget med gäldenären sker. För borgenären
innebär den nuvarande ordningen att han endast genom en enkel framställning
till ÖE kan åstadkomma att fastigheten säljs exekutivt på grund av utslaget.

Beredningens
förslag innebär att lagsökningsutslag inte skall ha utmätningsverkan.
Borgenären skall i allmänhet i lagsökningsförfarandet kunna begränsa sig till
att begära att den personliga fordringen fastställs till betalning enligt
omslagsreversen. Under det fortsatta exekutiva förfarandet skall fastigheten
tas i mät, varvid borgenären får styrka att han har panträtt i fastigheten
genom att förete bevis om pantförskrivning och uppvisa pantbrev. Eftersom
panträtten även i fortsättningen skall kunna göras gällande även om fordringen
är preskriberad eller pantens ägare inte är personligen betalningsskyldig
finns enligt förslaget möjlighet att genom lagsökning ålägga ägaren av
fastigheten att svara med denna för skulden, fastän han inte är personligen
betalningsskyldig. Möjlighet skall också finnas för borgenären att jämte
fastställelse till betalning enligt omslagsreversen få fastslaget, att
fordringen skall på grund av inteckning utgå med panträtt i fastigheten. En
sådan förklaring skall vara förenad med vissa rättsverkningar som innebär att
gäldenären inte skall kunna hindra exekutionen genom att överlåta fastigheten.

Beredningens
förslag har mötts av kritik under remissbehandlingen. Därvid har framhållits
att den nuvarande ordningen fungerar väl och erbjuder borgenär med panträtt i
fastighet en praktisk och säker väg att få exekution i fastigheten till stånd.
De kritiska remissinstanserna har allmänt förordat att betalningsfastställelse
i intecknad fastighet också i fortsättningen skall ha utmätningsverkan.

För
att skydda sig mot risken att fastigheten överlåts före utmätningen torde med
beredningens förslag borgenären i allmänhet i lagsökningsmålet få yrka både
fastställelse av den personliga fordringen och förklaring att fordringen är
förenad med förmånsrätt på grund av inteckning. Ett särskilt utmätningsförfarande
inför utmätningsman blir därefter nödvändigt för att borgenär skall uppnå att
exekution i fastighet inleds. Utmätningsmannens huvudsakliga uppgift blir att
meddela utmätningsförklaring och att därefter överlämna ärendet till ÖE för
vidare exekutiva åtgärder. Med exekutionsväsendets nuvarande organisation
skjuts förfarandet inför utmätningsmannen sålunda in som ett led mellan domstolsförfarandet
och det exekutiva förfarandet inför ÖE. Den under remissbehandlingen framförda
kritiken mot den föreslagna ordningen saknar enligt min mening inte fog. Det är
ur kreditli-

s. 75 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 75

vets
synpunkt angeläget att fastighetsexekution kan inledas i enkla och praktiska
former.

Beredningen
har framhållit att utmätning i vanlig ordning är ofrånkomlig i fall då
lagsökningsutslag bara innebär att personlig fordran enligt omslagsrevers har
fastställts till betalning samt att det skulle vara olämpligt att göra skillnad
på dessa fall och fall då det samtidigt i utslaget har förklarats att
fordringen skall utgå med förmånsrätt i fastigheten. Detta skäl mot att ge
lagsökningsutslag av det sistnämnda slaget verkan av utmätningsförklaring är
enligt min mening inte övertygande. Om det i lagsökningsutslag har fastställts
att fordran skall utgå med förmånsrätt i fastighet, kan det sägas redan genom
utslaget vara bestämt vilken egendom som skall tas i anspråk för att täcka
fordringen. Till skillnad från de fall då utslag endast innebär att personlig
betalningsskyldighet har fastställts, behövs sålunda inte någon säi'-skild
förrättning för att fastställa vilken egendom som skall tas i mät för den
aktuella fordringen.

Det
förhållandet att fastställelse av fordran till betalning ur intecknat fartyg,
luftfartyg eller företagsintecknad egendom inte f. n. medför utmätningsverkan
bör inte heller tillmätas någon avgörande betydelse i nu förevarande
sammanhang. Om det framstår som lämpligt att beträffande intecknad fast egendom
behålla en ordning som innebär att betalningsfastställelse har utmätningsverkan,
bör detta inte hindras av att en annan ordning gäller i fråga om intecknad
egendom av annat slag.

Det
nu anförda ger enligt min mening vid handen att något avgörande skäl inte kan
anföras mot att behålla den nuvarande ordningen att lagsökningsutslag som
innebär att fordran fastställs att utgå ur fastighet har verkan av
utmätningsförklaring. Frågan bör emellertid ägnas fortsatt uppmärksamhet under
det fortsatta lagstiftningsarbetet på exekutionsrättens område. Ändringar i
exekutionsväsendets organisation och den samlade överblick av exekutionsförfarandet
som kan vinnas i ett kommande förslag till UB kan föranleda en omprövning av
fördelningen av uppgifterna mellan domstolarna och de exekutiva myndigheterna.
En särskild fråga i detta sammanhang är vilken rättsverkan lagsökningsutslaget
har i förhållande till gäldenären och i förhållande till andra borgenärer än
sökanden i lagsökningsmålet.

Några
remissinstanser har gett uttryck för den också i andra sammanhang framförda
meningen att lagsökningsutslag bör kunna begränsas till att innefatta endast
beslut att exekution i fastigheten får inledas. Som skäl för detta har anförts
att det för borgenären och fastighetsägaren kan vara en fördel att
lagsökningsutslaget inte innefattar något avgörande, som kan bli rättskraftigt
beträffande den under lagsökningsförfarandet åberopade förfallna fordringen.

Även
om vissa skäl talar för en sådan ordning som förordats under remissbehandlingen
är jag inte f. n. beredd att i detta sammanhang ta upp de svårbedömbara
problem som därvid aktualiseras. Några praktiska olägenheter av betydelse torde
inte heller ha vållats av den nuvarande ordningen. Dessutom

s. 76 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 76

har
även denna fråga samband med exekutionsväsendets framtida organisation. Det
kan sålunda sättas i fråga om ett beslut som uteslutande innebär en
utmätningsförklaring har sin plats inom lagsökningsförfarandet. Även denna
fråga bör alltså hållas öppen under det fortsatta lagstiftningsarbetet. Jag är
sålunda inte beredd att nu föreslå att lagsökningsutslagets innehåll och verkan
reduceras i förhållande till vad som gäller f. n. utan förordar att den
nuvarande ordningen även på detta område behålls oförändrad. Lagsökningsutslag
som innebär att fordran fastställs till betalning skall sålunda liksom
hittills ange visst belopp och vinna rättskraft endast såvitt avser parterna i
lagsökningsförfarandet. Som beredningen påpekar kan utslagets innehåll både
såvitt avser fordringsbeloppet och förmånsrätten under ett följande exekutivt
förfarande sättas i fråga av andra sakägare i fastigheten. Oavsett
lagsökningsutslagets innehåll kan borgenären således tvingas att under det
exekutiva förfarandet styrka sina anspråk.

Enligt
nu gällande ordning har inte bara lagsökningsutslag utan också dom som innebär
att fordran fastställs att utgå ur intecknad fast egendom den verkan att
egendomen anses utmätt. Detta framstår som naturligt inte minst med tanke på
att dom med sådan innebörd inte annat än undantagsvis förekommer i andra fall
än då lagsökningsmål, i vilka yrkande om betalningsfastställelse har
framställts, såsom tvistiga har hänskjutits till rättegång.
Betalningsfastställelse i fastighet bör också i fortsättningen ha utmätningsverkan,
oavsett om domstolens avgörande har meddelats efter vanlig rättegång eller i
lagsökningsmål.

Borgenär
kan ha fordran som är förenad med särskild förmånsrätt i fast egendom utan att
han kan åberopa panträtt i denna. Detta gäller t. ex. borgenärer med vissa
betalningsanspråk som räknas upp i 17 kap. 6 § handelsbalken eller som på
grund av hänvisning till detta lagrum har den förmånsrätt i fast egendom som
avses där (jfr 6 § FRL). Även om domstol har meddelat dom som innebär att
sådan fordran skall utgå med förmånsrätt i fast egendom har detta f. n. inte
den följden att egendomen anses utmätt. Borgenären är följaktligen hänvisad
till att med åberopande av domen begära utmätning av egendomen i vanlig
ordning.

Också
när dom som innebär att fordran skall utgå ur fastighet med annan särskild
förmånsrätt än panti-ätt har meddelats, kan det med fog hävdas att det genom
domen har blivit bestämt vilken egendom som skall tas i anspråk för betalning
av fordringen. Ett särskilt utmätningsförfarande med domen som grund framstår
därför på samma sätt som vid fastställelse till betalning ur intecknad
fastighet som en onödig omgång. Med hänsyn härtill förordar jag att också sådan
dom får verkan av utmätningsförklaring. Härigenom uppnås den fördelen att
utmätningsverkan kan tilläggas alla domstolsbeslut med innebörden att fordran
fastställs att utgå med särskild förmånsrätt i fast egendom.

I
enlighet med vad som nu anförts skall enligt departementsförslaget beslut att
fordran skall utgå med förmånsrätt i fast egendom ha verkan av ut-

s. 77 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 77

mätningsförklaring.
I likhet med vad som nu gäller innebär departementsförslaget att
utmätningsverkan förfaller, om borgenären inte inom två månader efter det att
beslutet har vunnit laga kraft hos ÖE har gjort framställning om egendomens
försäljning.

I
det föregående har berörts fall då exekution i fastighet föranleds av fordran
som är förenad med panträtt eller annan särskild förmånsrätt i fastigheten.
Också i fortsättningen skall emellertid utmätning i fastighet kunna avse
betalning för personlig fordran mot fastighetsägaren utan att fordringen före
utmätningen är förenad med särskild förmånsrätt i fastigheten. Någon ändring av
de regler som nu gäller i det avseendet föreslås inte i detta sammanhang.

Exekution
i fast egendom kan enligt nu gällande ordning också föranledas av att
konkursförvaltare begär att fastighet som är avträdd till konkurs skall säljas
exekutivt (jfr 70 § KL). Sådan begäran föranleder ett exekutivt förfarande som
med vissa avvikelser överensstämmer med det som tillämpas beträffande utmätt
fast egendom.

Konkursförvaltare
bör också i fortsättningen ha möjlighet att få till stånd försäljning av
fastighet i den ordning som gäller för utmätt fastighet. Inte heller i det
avseendet föreslås sålunda någon ändring.

I
lagsökningsförfarandet åberopar borgenären i allmänhet det intecknade
skuldebrevet som enda fordringsbevis och detta oavsett om inteckningshandlingen,
som vanligen är fallet, är pantförskriven för fordran enligt omslagsrevers.
Denna ordning möjliggörs av det förhållandet att inteckning f. n. meddelas på
grund av skuldebrev och att själva inteckningshandlingen därför kan åberopas
som sådant skriftligt fordringsbevis som fordras i lagsökningsförfarandet.

Det
utmärkande för panträttskonstruktionen i JB är, att pantbrev som utfärdas på
grund av inteckning inte skall vara bärare av någon betalningsförpliktelse.
Enbart innehavet av ett pantbrev kommer således inte att berättiga till
betalning ur den fastighet som pantbrevet avser. För att panträtt i fastighet
skall uppstå förutsätts att pantbrevet av fastighetsägaren har pantförskrivits
för fordran enligt omslagsrevers eller för annan skriftlig eller muntlig
utfästelse.

I
några remissvar har anförts att det bör öppnas möjlighet för borgenär att med
åberopande av endast pantbrev genom lagsökning få fastställt att fastigheten
svarar för hans fordran. En sådan ordning skulle emellertid inte stå i
överensstämmelse med principen att lagsökningsförfarandet skall grundas på
skriftligt fordringsbevis. Liksom beredningen anser jag sålunda att det
förhållandet att pantbrev inte skall vara bärare av någon betalningsskyldighet,
bör få till följd att pantbrev inte självständigt kan läggas till grund för
lagsökningsförfarande.

Som
förutsättning för att fordran i lagsökningsmål skall förklaras förenad med
panträtt i fastighet måste gälla, förutom att skriftligt fordringsbevis
åberopas, att pantbrev i fastigheten har pantförskrivits i fordringsbeviset el-

s. 78 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 78

ler
genom särskild skriftlig handling, som företes under lagsökningsförfarandet. I
fall då borgenär med förfallen fordran enligt omslagsrevers vill få visst
belopp fastställt till betalning ur intecknad fastighet, bör han sålunda i lagsökningsmålet
med skriftliga bevis styrka såväl fordringen som pantförskrivningen.
Självfallet bör han samtidigt kunna få den personliga betalningsskyldigheten
enligt fordringsbeviset fastställd. Något hinder mot att borgenären begränsar
sitt yrkande till att avse enbart fastställelse till betalning ur fastigheten
bör emellertid inte föreligga. Om fastighet på grund av att pantbrev är
pantförskrivet svarar för fordran för vilken fastighetsägaren inte är
personligen betalningsskyldig, får på samma sätt krävas att skriftligt fordringsbevis
och bevis om pantsättningen åberopas i lagsökningsmålet. Detta bör gälla både i
fall då personlig betalningsskyldighet över huvud taget inte föreligger, t.ex.
som följd av att fordringen enligt fordringsbeviset är preskriberad, och i
fall då sådan betalningsskyldighet åvilar annan än ägaren av den pantsatta
fastigheten.

Om
det således inte kan undvikas att omslagsreversen måste företes i lagsökningsmålet,
kan det ifrågasättas, om det är nödvändigt att pantbrevet företes. Om
borgenären företer omslagsrevers och skriftlig pantförskrivning av visst
pantbrev är det enligt min mening inte nödvändigt att han styrker sitt innehav
av pantbrevet i andra fall än när gäldenären gör invändning mot panträtten.
Själva pantbrevet innehåller inte heller några upplysningar utöver dem som
framgår av fastighetsboken. Om betalningsfastställelsen följs av ytterligare
åtgärder för exekutiv försäljning av fastigheten, får pantbrevet företes under
det exekutiva förfarandet (jfr 86 § 2 mom. i förslaget till lag om ändring i
UL). Med en sådan ordning blir lagsökningsförfarandet i normalfallet relativt
okomplicerat.

Med
den nu föreslagna ordningen uppstår fråga vilka bestämmelser som behövs för att
hindra fastighetsägaren från att undgå exekution i fastigheten genom att
överlåta den före utmätningen. Den i departementsförslaget valda lösningen att
lagsökningsutslag i vissa fall skall medföra utmätningsverkan innebär att
problemet får betydligt mindre räckvidd än enligt beredningens förslag. Som
tidigare anförts gäller legitimationsregeln i 18 kap. 10 § JB i fråga om både
panträtt och förmånsrätt enligt 17 kap. 6 § HB (jfr 6 § FRL). Även
utmätningsverkan skall enligt departementsförslaget inträda när betalning
fastställs ur fastigheten vid båda formerna av företrädesrätt och oavsett om
avgörandet har formen av dom eller utslag i lagsökningsmål. När rätten på grund
av panträtt eller förmånsrätt enligt 17 kap. 6 § HB fastställt visst belopp
till betalning ur fastigheten och fastigheten sålunda är att anse som utmätt i
och med rättens avgörande finns inte något utrymme för gäldenären att undgå
exekution genom överlåtelse av fastigheten. Problemet föreligger sålunda endast
i sådana fall när borgenär, som har panträtt eller förmånsrätt enligt 17 kap. 6
§ HB, underlåtit att inför domstolen yrka att beloppet skall fastställas till
betalning ur fastigheten och i sådana fall när borgenären begär utmätning utan
att ha panträtt eller angiven förmånsrätt och endast har en

s. 79 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 79

exekutionstitel
beträffande en personlig fordran mot fastighetsägaren. I dessa fall kommer det
att gå en tid mellan domstolsförfarandet och utmätningen och gäldenären kan
under denna tid överlåta fastigheten i syfte att undanhålla den från exekution.
Enligt nuvarande bestämmelser är lagfartsförhållandena avgörande för frågan om
utmätning kan ske hos överlåtaren. Har förvärvaren sökt lagfart på fastigheten,
får den sålunda inte utmätas för förre ägarens gäld. Om utmätning skett men
förvärvaren söker lagfart inom 14 dagar från utmätningen, är denna utan verkan.
Beredningens förslag i denna del innebär att den som har lagfart på fastigheten
skall anses vara ägare till denna om det inte styrks att den tillhör annan.
Förvärvaren kan även hänvisas att skydda sitt fång genom att väcka talan mot
utmätningssökanden och gäldenären. I några remissyttranden har den gällande
ordningen ansetts vara att föredra framför den av beredningen föreslagna. För
egen del anser jag beredningens förslag medföra vissa fördelar genom att
regleringen blir mindre stel och ger visst utrymme för beaktande av
omständigheterna i det enskilda fallet. Den av beredningen föreslagna ordningen
ansluter även till vad som gäller vid utmätning av lös egendom.
Departementsförslaget har därför i denna del utformats i överensstämmelse med
motsvarande regler i beredningens förslag. Jag vill i sammanhanget framhålla
det betydelsefulla i att de exekutiva myndigheterna uppmärksammar risken för
skenöverlåtelser och iakttar försiktighet när det gäller att tillägga
överlåtelse som inte har lagfarits verkan av utmätningshinder. Med en sådan
tillämpning torde skillnaden mellan nuvarande och den föreslagna ordningen i
praktiken vara ringa.

2.14.3
Exekution av villkorad äganderätt till fastighet

I UL finns inte några särskilda regler för det fall
att utmätning sker hos den som har överlåtit eller förvärvat fast egendom medan
fånget ännu är beroende av villkor. Rättsläget är osäkert på detta område i
betydelsefulla avseenden och bristen på särskilda regler har vållat
svårigheter.

Jag
delar beredningens uppfattning att förhållandet mellan utmätning och villkorlig
överlåtelse av fast egendom bör regleras,, när fastighetsexekutionen nu görs
till föremål för översyn. För detta talar inte bara den omständigheten att
rättsläget är oklart utan också det förhållandet att fråga om förvärv av område
av fastighet numera reglerats i lagen (1968: 579) med vissa bestämmelser om
föi-värv av område av fastighet. Enligt denna lag är köp som innebär att visst
område av fastighet kominer i särskild ägares hand giltigt endast om
fastighetsbildning sker i överensstämmelse med köpet genom förrättning som
sökts senast sex månader efter den dag då köpehandlingen upprättades och, om
förrättningen inte är avslutad vid utgången av nämnda tid, skall verkställas på
grundval av köpet. Bestämmelserna äger motsvarande tillämpning i fråga om byte
och gåva. Motsvarande bestämmelser har upptagits i JB (4 kap. 7 §). Enligt JB
skall motsvarande gälla även i fråga om andel som överlåtits med föreskrift att
andelen skall utbrytas (4 kap. 8 § andra styc-

s. 80 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 80

ket).
Frekvensen av överlåtelser som på detta sätt blir villkorliga gör det särskilt
angeläget att införa bestämmelser om utmätning av fast egendom medan
äganderätten är svävande.

När
hel fastighet har överlåtits villkorligt utgör fastigheten intill dess
överlåtelsen blir definitiv en tillgång i överlåtarens hand. Därutöver har
överlåtaren i allmänhet viss rätt mot förvärvaren enligt överlåtelsehandlingen,
vanligen bestående av fordran på utestående köpeskilling. Beredningen har
därför föreslagit att utmätning hos överlåtaren skall omfatta inte bara den
villkorade rätten till den överlåtna fastigheten utan också den rätt som
överlåtaren bar mot förvärvaren. Efter en sådan utmätning skall avvaktas
huruvida villkoret uppfylls eller inte. Uppfylls inte villkoret, skall fastigheten
säljas i den vanliga ordningen för försäljning av fast egendom. Om villkoret å
andra sidan uppfylls, kommer utmätningen därefter att avse endast överlåtarens
rätt mot förvärvaren enligt överlåtelsehandlingen. Förslaget innebär att ÖE i
sådant fall, med tillämpning av vad som gäller beträffande utmätt fordran
eller rättighet, skall driva in eller låta bjuda ut vad som tillkommer
överlåtaren. Under remissbehandlingen har inte framförts några erinringar mot
beredningens förslag i nu angivna delar. De bör även enligt min mening godtas.

Har
visst område av fastighet eller fastighet med undantag för visst område
överlåtits utan att fastighetsbildning i enlighet med överlåtelsen ännu har
skett bör, när utmätning skall ske hos överlåtaren, själva utmätningen kunna
genomföras enligt de föreslagna reglerna om utmätning av hel fastighet som har
överlåtits villkorligt. Liksom beredningen och en enhällig remissopinion anser
jag sålunda att utmätning också i sådana fall bör omfatta hela fastigheten och
dessutom den rätt överlåtaren kan ha mot förvärvaren. Den följande
försäljningen erbjuder inte några speciella problem om det under det exekutiva
förfarandet kan avvaktas huruvida det med överlåtelsen förenade villkoret, dvs.
att avstyckning sker, uppfylls eller inte. Uppfjlls villkoret, kan utmätningen
inte längre avse den del av den ursprungliga fastigheten, som omfattas av
överlåtelsen utan endast återstoden av denna och den rätt överlåtaren kan ha
mot förvärvaren. Denna rätt får drivas in eller bjudas ut på det nyss angivna
sättet, dvs. i den ordning som gäller för utmätt fordran eller rättighet. Om
villkoret inte uppfylls, kan hela fastigheten säljas, medan utmätningen inte
längre kan avse någon överlåtarens rätt mot förvärvaren. Som beredningen
framhåller kan en avstyckningsförrättning visa sig så tidskrävande att det
skulle medföra betydande olägenheter att avvakta dess slutförande innan
försäljning kan ske. Om man i det läget tillåter att fastigheten säljs med
undantag för överlåtet område, skulle konsekvensen av att avstyckning
sedermera inte kan ske bli den att området och återstoden av fastigheten
kommer i olika händer utan att fastighetsindelningen kan bringas i
överensstämmelse med äganderättsförhållandena. Konsekvensen kan bli densamma,
om försäljningen får avse endast området i fall då fastighet med undantag för
visst område har överlåtits och utmätning har skett

s. 81 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 81

hos
överlåtaren. En sådan konsekvens är oförenlig med de principer som ligger bakom
bestämmelserna om överlåtelse av del av fastighet.

Enligt
beredningens förslag skall alltid i första hand avvaktas om avstyckning kan
genomföras. För de fall då det visar sig att detta skulle medföra betydande
tidsutdräkt föreslår beredningen den ordningen att hela fastigheten skall
säljas, varvid dock förbehåll skall göras för den rätt till redan Överlåten del
av fastigheten som tillkommer förvärvaren vid den tidigare överlåtelsen.
Försäljningen skall, liksom utmätningen, också avse den rätt som överlätaren
kan ha mot förvärvaren. Den som förvärvar fastigheten skall svara för
överlåtarens skyldigheter enligt överlåtelsehandlingen. I övrigt skall vanliga
regler om försäljning av utmätt fast egendom tillämpas.

Beredningens
sistnämnda förslag innebär att köparen vid den exekutiva försäljningen dels
förvärvar den återstod av fastigheten som inte omfattas av den föregående
villkorliga försäljningen dels inträder i de rättigheter och skyldigheter som
den tidigare överlåtelsen av fastigheten medförde för överlåtaren. Blir denna
överlåtelse inte gällande, bUr köparen vid den exekutiva försäljningen ägare
också av den tidigare överlåtna delen av fastigheten. Samtidigt kan han bli
skyldig att ersätta föi-värvaren den köpeskilling denne kan ha erlagt. Blir den
tidigare överlåtelsen däremot gällande, kan köparen uppbära den köpeskilling
som ännu inte har erlagts.

Jag
är, liksom remissinstanserna, av den uppfattningen att beredningens förslag i
de sist angivna hänseendena bör godtas. Denna i vissa avseenden komplicerade
ordning för försäljning av utmätt fastighet torde inte behöva tillämpas annat
än i sällsynta undantagsfall. Skäl finns att överväga införandet av
föreskrifter som innebär att avstyckningsförrättning i fall som här avses skall
handläggas med förtur och stor skyndsamhet. Denna fråga får emellertid tas upp
i annat sammanhang.

Som beredningen framhåller skapar ett villkorligt
fång av fast egendom en rätt för fönäi-varen som kan vai'a en tillgång av
ekonomisk betydelse för hans borgenärer. Detta gäller inte bara den rätt som
förvärvaren får till egendomen. Förvärvaren kan också i andra avseenden få
rättigheter gentemot överlåtaren, som aktualiseras om villkoret inte uppfylls
och fånget blir ogiltigt. Det torde sålunda vara vanligt att förvärvaren har
erlagt köpeskillingen eller del av denna och, om fånget inte blir gällande, får
en fordran på överlåtaren som motsvarar vad som har erlagts. Det sagda gäller
givetvis både i fall då hel fastighet har förvärvats villkorligt*och i fall då
det villkorliga fånget avser visst område av fastighet eller fastighet med
undantag för visst område.

Jag
delar beredningens uppfattning att, när utmätning skall ske hos den som
förvärvat fast egendom villkorligt, utmätningen bör avse både den fasta egendom
som förvärvet omfattar och den rätt som förvärvaren kan ha mot överlåtaren.
Blir fånget efter en sådan utmätning ogiltigt, kommer utmätningen därefter
endast att avse förvärvarens återstående rätt mot överlåtaren, t. ex. fordran
på redan erlagd köpeskilling.

s. 82 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 82

Beredningen har påpekat att förvärvaren så länge
hans rätt är villkorlig inte kan belasta egendomen med inteckning och inte
heller upplåta nyttjanderätt eller annan särskild i-ättighet annat än
villkorligt. Vidare har beredningen framhållit att en exekutiv försäljning som
är en följd av att utmätning har skett hos förvärvaren av fast egendom, som
har överlåtits villkorligt, inte kan inverka på inteckningar som har tagits ut
eller på rättigheter som har upplåtits före överlåtelsen. Beredningen har
funnit att försäljning vid sådan utmätning kan ske utan att den ordning som
annars gäller för exekutiv försäljning av fast egendom iakttas. Jag delar
denna uppfattning. Departementsförslaget innebär sålunda, liksom beredningens
förslag att försäljningen i stället skall avse förvärvarens villkorliga rätt
enligt hans fångeshandling och skall ske i den ordning som gäller för
försäljning av utmätt rättighet. Den som därvid förvärvar denna villkorliga
rätt träder in i det rättsförhållande som råder till följd av det tidigare
fånget på så sätt att han övertar både de rättigheter och de skyldigheter som
förvärvaren hade enligt fångeshandlingen. Om det villkor som fånget är
beroende av sedermera uppfylls, blir följden sålunda att den egendom som fånget
avser tillfaller den som vid den exekutiva försäljningen har förvärvat den
villkorliga rätten till egendomen.

När
villkorlig rätt till fast egendom skall säljas på det angivna sättet uppstår
risk för att försäljningen kommer att ske till underpris. Som framhållits under
remissbehandlingen blir det för den som verkställer försäljningen svårt att
bedöma hur mycket den villkorliga rätten är värd. Detta medför svårigheter att
bedöma om den köpesumma som bjuds kan godtas (jfr 93 § 2 mom. UL). I likhet med
beredningen anser jag därför att det bör finnas möjlighet att låta anstå med
försäljning av den villkorliga rätten och avvakta om det med fånget förenade
villkoret uppfylls eller inte. Om villkoret därefter uppfylls och förvärvet av
egendomen blir definitivt, kan försäljningen äga rum i den vanliga ordningen
för försäljning av fast egendom. Visar det sig däremot att villkoret inte kan
uppfyllas, går fånget åter. Som jag nyss framhöll, avser utmätningen därefter
endast förvärvarens återstående rätt mot överlåtaren. Det bör då ankomma på ÖE
att låta driva in eller bjuda ut till försäljning vad som fortfarande omfattas
av utmätningen, dvs. vanligen fordran på redan erlagd köpeskilling, varvid den
ordning som gäller beträffande utmätt fordran eller rättighet får tillämpas.

Om
fastighet eller del av fastighet har överlåtits llkorligt och fastigheten medan
villkoret fortfarande gäller tas i mät för fordran som är förenad med särskild
förmånsrätt, bör i enlighet med beredningens förslag försäljningen alltid ske i
den ordning som i allmänhet gäller för exekutiv försäljning av fast egendom.
Med hänsyn till att fordran, som är förenad med panträtt eller annan särskild
förmånsrätt i fastighet, kan tas ut ur fastigheten oavsett
äganderättsförhållandena behöver någon särskild ordning för försäljning inte
tillämpas även om fastigheten eller del av den har överlåtits villkorligt.

s. 83 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 83

2.14.4
Exekution på grund av gemensam inteckning

De särregler om exekution i gemensamt intecknade
fastigheter som nu finns i UL är så utformade att det skapas möjligheter att
rikta ett exekutivt förfarande mot någon eller några fastigheter som svarar för
en gemensam inteckning. Särskilda regler ger möjlighet att göra gemensamheten
i ansvaret fullt ut gällande enligt de principer som kommer till uttryck i IF:s
regler om fördelningen av ansvaret på de fastigheter som besväras av en
gemensam inteckning. Genom reglerna om exekution i gemensamt intecknade
fastigheter har man även sökt tillgodose de särintressen som kan finnas i
sådana fastigheter.

Reglerna
om gemensamt inteckningsansvar har varit en av de mest omstridda frågorna
under jordabalksarbetet. I lagberedningens förslag till ny jordabalk (SOU 1960:
2426) upptogs inte några regler om gemensam inteckning. De därmed
sammanhängande frågorna skulle enligt förslaget i stället lösas genom
institutet bruksenhet. Förslaget blev starkt kritiserat under
remissbehandlingen. Jordabalksutredningen, som fick i uppdrag att göra en
översyn av förslaget i denna del, föreslog i sitt betänkande med reviderat
förslag till jordabalk m. m. (SOU 1963: 55) regler som innebar ett bibehållande
av ordningen med gemensamt inteckningsansvar. I JB har i denna del tagits upp
bestämmelser som i huvudsak överensstämmer med jordabalksutredningens förslag.

Bestämmelserna
i JB om gemensam inteckning har getts ett innehåll som syftar till bl. a. att
reducera de olägenheter i exekutionsrättsligt hänseende som den nuvarande
ordningen medför. Dessa olägenheter uppstår särskilt i sådana fall när ett
särintresse föreligger i någon eller några av de gemensamt intecknade
fastigheterna. Ett sådant särintresse kan föreligga antingen på borgenärssidan
eller på fastighetsägarsidan. Till förekommande av sådana situationer har i JB
föreskrivits bl. a. att ansökan om inteckning får avse flera fastigheter
gemensamt endast om dessa är i samme ägares hand. Angår ansökan fastighet som
redan svarar för beviljad eller sökt inteckning, måste ansökningen avse samma
fasta egendom som inteckningen och får inte därjämte avse fastighet som inte
svarar för inteckningen. Särinteckning i en fastighet kommer alltså att medföra
att fastigheten inte kan intecknas gemensamt med annan fastighet. Vidare kan
särinteckning aldrig meddelas i fastigheter som är gemensamt intecknade utan
att det gemensamma ansvaret dessförinnan bringas att upphöra.

Det
ojämförligt vanligaste fallet av särintresse i gemensamt intecknade fastigheter
uppstår när någon av de gemensamt intecknade fastigheterna helt eller delvis
överlåts. I dessa situationer torde den i JB föreslagna ordningen framtvinga
relaxation eller annan ansvarsuppdelning inom relativt kort tid. Reglerna i JB
kan sålunda väntas få till följd att de situationer som nu vållar
komplikationer vid exekutiv försäljning i framtiden blir relativt

s. 84 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 84

sällsynta.
Det kan sättas i fråga om de strävanden mot homogent intecknade
fastighetskomplex som ligger bakom bestämmelserna i JB bör främjas ytterligare
genom förbud för borgenär, som för sin fordran har panträtt på grund av
gemensam inteckning i flera fastigheter, att begära att bara någon eller några
av fastigheterna tas i anspråk för att täcka fordringen. Liksom beredningen
anser jag emellertid att ett sådant förbud skulle leda alltför långt. Det bör
sålunda också i framtiden stå borgenären fritt att rikta exekution mot en del
av det gemensamt intecknade fastighetskomplexet. Utöver vad beredningen har
anfört som skäl för ett sådant ställningstagande vill jag påpeka, att ett
förbud av det antydda slaget skulle kunna få otillfredsställande konsekvenser
när det gäller sådana fastigheter i ett gemensamt intecknat fastighetskomplex
som är subsidiärt ansvariga för den gemensamma inteckningen. Att alltid låta
avstyckade områden, i vilka inteckning i stamfastigheter står kvar, dras in i
exekution som begärs av innehavaren av den gemensamma inteckningen skulle
enligt min mening vara olämpligt. Jag vill i sammanhanget framhålla att ett
förbud skulle få begränsad betydelse med tanke på att separat exekution i
fastighet som ingår i ett samintecknat komplex alltid måste kunna komma till
stånd på begäran av borgenär, som för sin fordran har annan särskild förmånsrätt
i fastigheten än på grund av inteckning eller som har fordran som inte har
någon förmånsrätt.

Beredningen
har även övervägt om det bör vara möjligt för borgenär att vid exekution i en
av flera gemensamt intecknade fastigheter ta ut hela det belopp som det på
grundval av den gemensamma inteckningen utfärdade pantbrevet avser. En sådan
möjlighet skulle innebära att det gemensamma ansvaret som åvilar fastigheterna
skulle tas ut vid den separata exekutionen så långt värdet på den fastighet som
exekutionen avser medger detta. Beredningen har emellertid inte funnit
anledning föreslå en sådan ordning, önskemål i den riktningen bar inte heller
framförts under remissbehandlingen. Möjlighet att vid separat exekution i en
gemensamt intecknad fastighet ta ut mera än vad fastigheten svarar för i
förhållande till övriga fastigheter som besväras av den gemensamma inteckningen
har inte heller införts i departementsförslaget.

Det
gemensamma ansvar som åvilar samintecknade fastigheter kan enligt nuvarande
ordning krävas ut helt bara om fastigheterna säljs samtidigt. Brist som uppstår
i en av fastigheterna kan sålunda inte överföras till fastighet som redan har
sålts. Detta förhållande har föranlett att man infört möjlighet för innehavare
av gemensam inteckning att vid exekution i någon av fastigheterna som besväras
av inteckningen dra in de övriga eller någon av dem i det exekutiva
förfarandet. Genom att utöva denna indragningsrätt kan inteckningshavare få
fastställt om det i någon annan av fastigheterna föreligger brist som på grund
av det gemensamma ansvaret skall tas ut ur den fastighet exekutionen
ursprungligen avsåg.

Enligt 6 kap. 12 § andra
stycket JB skall gemensamt intecknad fastighet

s. 85 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 85

som
säljs vid separat exekution bli fri från ansvar för den gemensamma
inteckningen. Denna huvudregel innebär att det också i fortsättningen som
förutsättning för att gemensamt ansvar för inteckning skall kunna tas ut helt
skall gälla att fastigheterna säljs samtidigt. Liksom nu behövs sålunda också i
framtiden regler som gör det möjligt för borgenär, som har panträtt på grund av
gemensam inteckning i flera fastigheter, att vid separat exekution i någon
eller några av dem dra in annan intecknad fastighet i förfarandet.

I
enlighet med vad beredningen föreslagit bör bestämmelserna om indragningsrätt
ha sin plats i lagstiftningen om exekutiv försäljning av fast egendom. Regler
härom har inte heller tagits upp i JB.

F.
n. gäller att yrkande om indragning skall framställas i form av lagsökning.
Beredningen har föreslagit att frågan om indragning i fortsättningen skall
prövas av ÖE. Jag ansluter mig till detta förslag, som inte har mött någon
erinran under remissbehandlingen. Indragning bör alltså i fortsättningen helt
vara en åtgärd inom det exekutiva förfarandets ram. Någon nämnvärd belastning
för de exekutiva myndigheterna kommer en sådan överföring knappast att medföra.
Indragningsrätten utnyttjas nu i ringa omfattning och det kan antas att
användningen blir ännu sällsyntare i framtiden.

Gällande
rätt kan sägas kännetecknas av att särintressen i gemensamt intecknade
fastighetskomplex bereds ett långtgående skydd. Genom ett system med särutrop
av samintecknade fastigheter och därefter följande gemensamt utrop söker man
tillgodose föreliggande särintressen i så stor utsträckning som möjligt utan
att inkräkta på möjligheterna för innehavare av gemensam inteckning att få
betalning.

De
regler beredningen har föreslagit för de fall då särintressen finns i gemensamt
intecknade fastigheter som skall säljas samtidigt på exekutiv auktion
överensstämmer i sak väsentligen med de regler som gäller nu. De situationer
när denna ordning måste tillämpas kan, som jag tidigare framhållit, i framtiden
väntas bli relativt sällsynta. Jag har därför, i likhet med remissinstanserna,
funnit ätt de regler beredningen har föreslagit bör godtas.

2.14.5
Exekution i andel av fastighet

Enligt nuvarande regler sker utmätning och
försäljning av andel av fastighet i samma ordning som gäller för hel
fastighet. Detta sammanhänger med att andel av fastighet på samma sätt som hel
fastighet kan bli föremål för inteckning.

Reglerna
i JB innebär att det inte skall vara tillåtet att inteckna fastighetsandel för
sig. Denna nya ordning i fråga om fastighetsandels behandling i
inteckningshänseende ger anledning att ställa frågan om andel av fastighet i
fortsättningen över huvud taget bör få utmätas för sig och vidare, om sådan
utmätning tillåts, hur försäljning av fastighetsandel skall ske.

s. 86 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 86

Beredningen har vid sin behandling av de nämnda
frågorna funnit det vara uteslutet att uppställa förbud mot särskild utmätning
av fastighetsandel. Denna bedömning har inte kritiserats under
remissbehandlingen.

Eftersom
något hinder inte enligt JB föreligger mot förvärv av andel av fastighet bör
inte heller enligt min mening något förbud mot utmätning av fastighetsandel
ställas upp. En fastighetsandel kan utgöra ett väi'defullt förmögenhetsobjekt
och måste kunna tas i anspråk för ägarens borgenärer utan att konkursförfarande
behöver tillgripas. Detta är av betydelse inte bara för borgenärerna utan också
för ägaren av andelen. Som beredningen påpekat är det här fråga om så praktiska
fall som att arvingar vid arvskifte har tillskiftats var sin andel av en
fastighet eller att två personer, t. ex. äkta makar, tillsammans har köpt en
fastighet.

Utmätning
av fastighetsandel bör inte tillåtas i vidare mån än som motsvaras av ett
praktiskt behov. Liksom beredningen anser jag därför att utmätning av
fastighetsandel endast bör få ske i sådana fall då andelen i fråga förvärvats
för sig eller annars är föremål för särskild äganderätt. En utmätning bör
sålunda inte få begränsas till del av en fastighetsandel. Äger en person en hel
fastighet, får utmätning inte heller begränsas till en andel av denna. Som
följd av att det nu är tillåtet att särskilt inteckna andel av fastighet bör
dessutom tidigare särskilt intecknad fastighetsandel också kunna mätas ut särskilt,
även om gäldenären äger hela fastigheten eller den intecknade andelen utgör
del av en större kvotdel av fastigheten som gäldenären äger.

Om
en fastighet ägs av mer än en person men i sin helhet tas i mät för gäldande
av en och samma fordran, uppstår inte några svårigheter i fråga om
försäljningssättet. Sedvanliga regler för exekutiv försäljning av fastighet bör
då tillämpas. Detta bör gälla såväl när utmätningen har skett för fordran som
är förenad med särskild förmånsrätt i hela fastigheten som när den har avsett
alla andelarna i fastigheten och skett för fordran för vilka alla delägarna
svarar.

Situationen
är en annan om en av flera andelar av en fastighet har tagits i mät och skall
säljas. I sådant fall bör reglerna om försäljning av fast egendom i framtiden
inte tillämpas. Skall andel av fastighet säljas i den ordning som gäller för
fast egendom, skulle nämligen reglerna om gemensamt inteckningsansvar bli
tillämpliga beträffande inteckningar som belastar inte bara andelen utan också
återstoden av fastigheten. Försäljningen av andelen kan då i fråga om sådana
inteckningar få konsekvenser som inte står i överensstämmelse med förbudet mot
inteckning i andel av fastighet, t. ex. på det sättet att inteckning som gäller
hela fastigheten efter andelsförsäljningen upphör att gälla i andelen men
kvarstår i återstoden av fastigheten.

Avser
en försäljning endast en andel av en fastighet bör den i princip ske i den
ordning som gäller för lös egendom. En sådan ordning kan emellertid lätt medföra
att försäljning sker till underpris. För spekulanter i allmänhet kan det
förhållandet att vad som kan förvärvas bara är en del av en fastighet

s. 87 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 87

verka
avskräckande. Starka skäl talar därför enligt min mening för den av beredningen
föreslagna ordningen, som innebär att möjlighet öppnas att när andel av
fastighet skall säljas exekutivt också dra in återstoden av fastigheten i
försäljningen.

Beredningens
förslag i sistnämnda hänseende innebär att yrkande om försäljning av hela
fastigheten skall kunna framställas av utmätningssökanden, ägaren av utmätt
fastighetsandel eller annan delägare. Yrkandet skall framställas hos ÖE, som
vid sin prövning av detta skall tillämpa de grunder som enligt 6 och 7 §§
samäganderättslagen gäller när delägare i fastighet hos domstol begär beslut om
försäljning av hela fastigheten. Bifalles yrkandet, skall försäljningen i allt
väsentligt ske enligt de sedvanliga reglerna för försäljning av fastighet.
Beredningens förslag har lämnats utan erinran av remissinstanserna. I ett
remissyttrande har emellertid föreslagits att prövningen av yrkande om
gemensam försäljning skall tillkomma allmän domstol och inte ÖE.

För
min del anser jag att den av beredningen föreslagna ordningen innebär en
ändamålsenlig lösning av dessa frågor. Kretsen av dem som bör kunna framställa
begäran om försäljning av hela fastigheten bör sålunda också enligt min mening
vara begränsad till utmätningssökanden och delägarna i fastigheten. Att
prövningen av ett framställt yrkande samordnas med de regler som enligt
samäganderättslagen gäller när delägare i fastighet vill tvinga fram
försäljning av hela fastigheten mot annan delägares vilja, ser jag som en
fördel. Som beredningen påpekar får en delägare i fastighet i normala fall
räkna med att en försäljning av hela fastigheten kan komma att genomföras mot
hans vilja. Det får då ses som naturligt att en försäljning av hela fastigheten
kan komma till stånd när en andel i fastigheten har tagits i mät, i synnerhet
som en förvärvare av andelen, om denna skulle säljas särskilt, har möjlighet
att omgående hos domstol begära försäljning av hela fastigheten.

Även
när det-gäller prövningen av yrkande om försäljning av återstod av fastighet
när andel i fastigheten har blivit utmätt delar jag beredningens uppfattning
att prövningen bör äga rum inom det exekutiva förfarandets ram. Härmed undviks
den ytterligare fördröjning av förfarandet som en domstolsprövning skulle föra
med sig.

Om
något yrkande om försäljning av hela fastigheten inte framställs, får den
utmätta andelen säljas särskilt. Särskild försäljning av andelen får också ske
om yrkande om försäljning av hela fastigheten avslås, t. ex. som följd av att
en delägare anför ett betydelsefullt skäl mot en gemensam försäljning som ÖE
enligt 6 § samäganderättslagen finner anledning att beakta. Som framgår av vad
jag tidigare anfört kan en sådan särskild andelsförsäljning inte ske enligt de
regler som gäller för exekutiv försäljning av fast egendom. Andelsförsäljningen
får ske i den ordning som gäller för utmätt lös egendom.

Departementsförslaget
innebär, liksom beredningens förslag, att reglerna om försäljning av
fastighetsandel skall tillämpas även vid försäljning av utmätt andel i
tomträtt.

s. 88 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 88

2.14.6
Ägarhypotek

1 JB finns regler om ägarhypoteket som i sak
överensstämmer med dem som nu gäller. I 6 kap. 9 § anges innebörden av
ägarhypoteket sålunda vara att fastighetsägare, om pantbrev inte överlämnats
som pant för fordran, är berättigad att med den företrädesrätt som inteckningen
medför, uppbära betalning som faller ut på grund av inteckningen när medel vid
exekution eller i annat fall fördelas mellan rättsägarna i fastigheten. Om
pantbrev överlämnats som pant för fordran men fordringen understiger
pantbrevets belopp, skall gälla att fastighetsägaren vid sådan fördelning får
uppbära skillnaden.

I
enlighet med vad som förutsattes när JB 1966 remitterades till lagrådet har
beredningen i sitt nu aktuella betänkande tagit upp ägarhypoteket till
omprövning. Beredningens slutsats är att det från exekutionsrättslig synpunkt
är ofrånkomligt att följa de grundlinjer på vilka JB:s regler om ägarhypoteket
bygger. Denna uppfattning har inte mött några invändningar under
remissbehandlingen och jag har inte heller funnit anledning frångå den
bedömning som i denna fråga gjordes i JB 1966. I JB har också reglerna om
ägarhypoteket tagits upp utan ändringar i sakligt hänseende i förhållande till
det tidigare förslaget.

Såväl
enligt nu gällande rätt som enligt JB utgör ett ägarhypotek en rätt för
fastighetsägare att få betalning ur sin egen fastighet. I det avseendet är ett
ägarhypotek i fastighetsägarens hand en tillgång som bör kunna tas i anspråk av
hans borgenärer genom utmätning. Emellertid fordras det särskilda regler
beträffande förfarandet när sådan utmätning har skett.

F.
n. gäller att utmätning av ägarhypotek som föreligger när fastighetsägaren
innehar obelånad inteckning sker på det sättet att inteckningen tas om hand och
säljs enligt reglerna om utmätt lös egendom. Utmäts ägarhypotek som föreligger
till följd av att inteckning inte är helt utnyttjad för belåning, bryts
ägarhypoteket ut, vilket innebär att en särskild inteckningshandling för det
outnyttjade inteckningsbeloppet anskaffas av utmätningsmannen. Därefter säljs
den nya inteckningen enligt reglerna för utmätt lös egendom.

Den
ordning som nu gäller vid utmätning av ägarhypotek kan inte behållas om JB:s
panträttsregler genomförs. Panträttskontruktionen i JB karakteriseras av att
panträtt i fastighet uppstår genom att pantbrev överlämnas som säkerhet för en
fristående fordran. Enbart innehavet av ett pantbrev kommer inte att berättiga
till betalning ur fastighet och pantbrevet är inte bärare av någon personlig
betalningsskyldighet. Mot bakgrunden härav står det klart att man vid utmätning
av ägarhypotek, som föreligger till följd av att pantbrev över huvud taget
inte är belånat, inte kan gå så tillväga att man tar hand om pantbrevet och
säljer det som lös egendom. Vid utmätning av ägarhypotek, som finns när
pantbrev är pantsatt men hela dess belopp inte går åt för

s. 89 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 89

att
täcka fordringen, kan inte heller någon motsvarighet till nuvarande ordning med
utbrytning av ägarhypotek komma i fråga.

Andra
vägar för att realisera värdet av utmätt ägarhypotek får alltså sökas.
Beredningen har föreslagit att två möjligheter skall stå till buds. Den ena innebär
att borgenär för vars fordran ägarhypotek har blivit utmätt skall kunna begära
att fastigheten tas i anspråk och den andra att borgenären kan få det utmätta
ägarhypoteket pantförskrivet till sig. Båda möjligheterna skall enligt
beredningens förslag stå öppna vare sig utmätningen avser ägarhypotek i form
av obelånat pantbrev eller outnyttjad del av belånat pantbrev.

De
av beredningen föreslagna lösningarna när det gäller att ge borgenärerna
möjlighet att ta i anspråk ägarhypotek har allmänt godtagits under
re-missbehandligen. I några remissyttranden har anförts att den föreslagna ordningen
medför ett mera komplicerat och tidsödande förfarande än f. n. och att reglerna
kan komma att leda till att fastigheter i framtiden i större utsträckning än
nu kan komma att tas i anspråk för oprioriterade borgenärers räkning.

Beredningens
förslag ansluter enligt min mening väl till panträttsreglerna i JB. Väljer
borgenär som har fått ägarhypotek utmätt för sin fordran att hos
utmätningsmannen begära att fastigheten skall tas i anspråk, skall beslut om
detta innebära att fastigheten anses utmätt. Det sedvanliga förfarandet vid
realisation av utmätt fastighet skall därefter vidta och borgenären åtnjuter då
den förmånsrätt som följer med ägarhypoteket. Borgenärens fordran blir
jämställd med fordran som är förenad med panträtt i fastigheten. Väljer borgenären
att få det utmätta ägarhypoteket genom utmätningsmannens försorg pantförskrivet
för sin fordran, får han samma ställning som annan fordringsägare med
förmånsrätt på grund av panträtt. Han kan själv begära betalning ur
fastigheten och får vid exekution i fastigheten på annans begäran den
förmånsrätt för sin fordran som panträtten medför.

Den
ordning för realisation av utmätt ägarhypotek som gäller nu innefattar risk
för värdeförstöring. När ägarhypoteket säljs som utmätt lös egendom, kan det
komma att säljas till pris som inte alls motsvarar det värde det utgör i
fastighetsägarens hand. En betydande fördel är enligt min mening att denna risk
eUmineras vare sig borgenären väljer den ena eller andra av de möjligheter som
erbjuds enligt beredningens förslag.

Som
framhållits under remissbehandlingen kan den föreslagna ordningen i vissa fall
medföra ett mer komplicerat förfarande än det nuvarande. Detta gäller speciellt
i de fall då borgenär finner sig böra begära att fastigheten skall tas i
anspråk och utmätningen därigenom leder till att exekutivt förfarande
beträffande själva fastigheten omedelbart inleds. Som någon remissinstans
anfört kan de föreslagna reglerna också komma att leda till att fastigheter i
framtiden kommer att i något större utsträckning än nu tas i anspråk för
oprioriterade borgenärers räkning. Det bör emellertid i detta sammanhang
framhållas att det f. n. inte är särskilt vanligt att ägarhypotek ut-

s. 90 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 90

mäts.
Av de 73 468 utmätningar som enligt statistiken företogs i hela landet under
sista halvåret 1967 och första halvåret 1968 riktade sig sålunda endast 499 mot
ägarhypotek. De utmätningar som förekommer sker oftast först när exekution i
fastigheten har inletts. Anledningen till att ägarhypotek sällan kan tas i
anspråk är att ägarhypotek regelmässigt är pantförskrivet för efterföljande
inteckningshavares eller annan borgenärs räkning. Enligt min mening finns det
ingen anledning att räkna med någon påtaglig ändring i dessa avseenden i
framtiden. Man bör sålunda kunna räkna med att utmätning av ägarhypotek inte
kommer att äga rum annat än undantagsvis, om inte själva fastigheten är utmätt.
De möjligheter som förslaget anvisar för dessa fall är enligt min mening
lämpliga.

Om
förfarandet efter utmätning utformas efter beredningens förslag, är det
nödvändigt att det ges regler som innebär att man vid själva utmätningen av
ägarhypotek tar pantbrevet i förvar om det innehas av fastighetsägaren. I annat
fall får den som innehar pantbrevet meddelas förbud att lämna ut det utan att
utmätningsmannen har gett sitt tillstånd. Också i fråga om tillvägagångssättet
när ägarhypotek skall tas i mät ansluter jag mig alltså till beredningens
förslag.

I
likhet med beredningen anser jag att utmätning av ideell andel av ägarhypotek
bör vara möjlig men att det i JB uppställda förbudet mot inteckning i
fastighetsandel bör leda till att det inte kan tillåtas att ideell andel av
ägarhypotek pantförskrivs för sig. Har ideell andel av ägarhypotek utmätts,
bör alltså borgenären vara händsad till att begära att den andel av fastigheten
som svarar mot andelen i ägarhypoteket tas i anspråk och därigenom blir att
anse som utmätt. De regler som skall gälla vid försäljning av andel i fastighet
kan därefter tillämpas.

2.14.7
Beskrivning och värdering av utmätt fastighet m. m.

Fastighet som skall säljas exekutivt skall enligt
79 § UL beskrivas och värderas av utmätningsmannen. Åtgärderna skall företas i
samband med utmätningen av fastigheten eller, om försäljningen skall ske efter
framställning hos ÖE, i omedelbar anslutning till att framställningen görs.
Beskrivningen skall i första hand tjäna till ledning för framtida spekulanter
på fastigheten. I samband med att lagen (1966: 453) om vad som är fast egendom
genomfördes utvidgades beskrivningen till att också bli ett första led i utredningen
av vad som hör till fastighet som skall säljas exekutivt. Det föreskrivs
sålunda att utmätningsmannen i beskrivningen skall ange tillbehör till fastigheten
i den mån det är påkallat med hänsyn till tillbehörens värde eller av annan
särskild orsak, vilket förutsätter att det i samband med beskrivningen
verkställs en utredning angående vad fastigheten omfattar (jfr prop. 1967: 16
s. 119 och 145). Även värderingen av fastigheten kan sägas tjäna till ledning
för spekulanterna. Samtidigt är den emellertid av betydelse i andra avseenden,
såsom i fråga om fördelningen av ansvaret för gemensam inteck-

s. 91 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 91

ning
och av köpeskillingen för gemensamt intecknade fastigheter. Det kan också
påpekas att värderingen kan tjäna till ledning för den prövning av frågan om
bud som avges pä exekutiv auktion på fastigheten kan godtas som åligger
auktionsförrättaren (jfr 126 § 3 mom. UL).

Beredningen
har föreslagit vissa ändringar i vad som nu gäller beträffande beskrivning och
värdering.

I
fråga om beskrivningen har beredningen funnit en mer ändamålsenlig ordning än
den nuvarande vara att låta ÖE avgöra när under det exekutiva förfarandet
beskrivningen bör ske. Enligt beredningens förslag skall ÖE sålunda låta
beskriva fastigheten så snart det är lämpligt med hänsyn till det fortsatta
förfarandet.

Beredningens
förslag får ses mot bakgrunden av att en stor del av de ärenden angående
fastighetsexekution som handläggs av överexekutorerna inte leder till
försäljning. Med den nuvarande ordningen då beskrivningen obligatoriskt skall
ske i ett inledande skede av förfarandet blir det ofta så att det arbete som
nedläggs på beskrivningen framstår som överflödigt till följd av att
förfarandet avbi-yts innan det har fortskridit till försäljning.

Med
anledning av beredningens förslag beträffande tidpunkten för beskrivningen
vill jag framhålla att den arbetsbesparing som kan uppnås genom att det får
ankomma på ÖE att frän fall till fall bestämma när beskrivning skall ske är
begränsad. För att fylla sitt ändamål måste beskrivningen och den utredning
som sker i anslutning till denna i allmänhet förläggas till ett relativt tidigt
skede av förfarandet. Härtill kommer, som påpekats under remissbehandlingen,
att regeln att fastighet normalt skall säljas inom fyra månader inte ger
utrymme för annat än kortare uppskov med beskrivningen. Förutsättningarna för
att ÖE skall kunna avvakta ett lämpligt tillfälle för beskrivningen är sålunda
begränsade. Jag vill också betona att en ordning som den föreslagna inte kan
tillåtas få den följden att tidsut-dräkten vid exekutiva försäljningar ökas.

Även
om den ordning som beredningen föreslår sålunda inte kan antas medföra några
mer påtagliga ändringar i förhållande till vad som nu gäller, bör den
emellertid kunna leda till att en del onödigt arbete kan undvikas. I vissa
fall, såsom t. ex. när anstånd med försäljningen har medgetts, kan det stå
klart alt beskrivningen bör anstå tills vidare. Med tanke på sådana fall finner
jag förslaget kunna medföra fördelar. Liksom det helt övervägande flertalet
remissinstanser anser jag sålunda att det bör genomföras.

I
övrigt innefattar beredningens förslag beträffande beskrivningen en motsvarighet
till den nuvarande föreskriften att tillbehör till fastigheten skall anges i
beskrivningen i den mån det är påkallat med hänsyn till tillbehörens värde
eller av annan orsak. Att denna föreskrift behålls framstår som naturligt med
hänsyn till att de i 2 kap. JB intagna bestämmelserna om tillbehör till
fastighet i allt väsentligt motsvarar dem som har genomförts genom lagen om vad
som är fast egendom. Jag biträder sålunda beredningens förslag i den delen.

s. 92 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 92

Värdering av fastighet skall enligt beredningens
förslag inte vara någon obligatorisk åtgärd. För fall då det exekutiva
förfarandet avser fastighet som inte besväras av gemensam inteckning innebär
beredningens förslag sålunda att värdering skall ske endast om taxeringsvärde
saknas eller kan antas vara missvisande.

Beredningens
förslag i sistnämnda hänseenden har mött kritik under remissbehandlingen. De
kritiska remissinstanserna har allmänt gett uttryck för uppfattningen att
värdering alltid bör ske i sambänd med beskrivningen. Man har därvid framför
allt pekat på regeln att den som förrättar fastighetsauktion inte får godta
inrop, om det är sannolikt att avsevärt högre köpe-skilUng kan uppnås. Det
framhålls att denna regel förutsätter att ÖE har en uppfattning om fastighetens
egentliga värde. Man menar att taxeringsvärdet i allmänhet inte kan tas som
utgångspunkt för prövningen. Det har också understrukits att det blir förenat
med svårigheter att enbart med hjälp av beskrivningen bedöma om taxeringsvärde
på fastighet kan antas vara missvisande eller inte. I några remissvar har
dessutom påpekats att följden av den ordning beredningen föreslår kommer att
bli att beskrivning och värdering, när sådan enligt förslaget skall ske, kommer
att äga rum vid skilda tillfällen, vilket anses medföra praktiska olägenheter
och tidsutdräkt.

Enligt
min mening har den uppfattning som sålunda har kommit till uttryck under
remissbehandlingen fog för sig. Jag anser därför att värdering alltid bör ske
av fastighet som skall säljas exekutivt. Från praktisk synpunkt framstår det
därvid som lämpligt att värderingen och beskrivningen sker i ett sammanhang,
varvid de båda åtgärderna, liksom f. n., oftast kan genomföras vid en
förrättning och av en förrättningsman. Någon nämnvärd ökning av de exekutiva
myndigheternas arbetsbörda torde ett frångående av beredningens förslag alltså
inte medföra.

Som
förut antytts har värderingen f. n. särskild betydelse i fråga om fördelningen
av ansvaret för gemensam inteckning. Enligt JB finns inte den nuvarande
möjligheten att ansvarsfördelningen bestäms i inteckningshandlingen (jfr 6
kap. 10 §). Detta medför att de under det exekutiva förfarandet åsatta värdena
kan komma att bli avgörande för ansvarsfördelningen i större utsträckning än f.
n. Liksom f. n. bör värdering av gemensamt intecknade fastigheter också kunna
läggas till grund för fördelning av köpeskilling vid samtidig försäljning av
gemensamt intecknade fastigheter. Beredningen har föreslagit en föreskrift av
innebor att alla fastigheter som svarar för en gemensam inteckning skall
värderas, om en eller flera av dem skall säljas exekutivt och taxeringsvärde
saknas eller kan antas vara missvisande för någon av de gemensamt intecknade
fastigheterna.

Beredningens
förslag går utöver vad som behövs som komplement till bestämmelserna i JB om
ansvarsfördelningen för gemensam inteckning så till vida att enligt förslaget
samtliga gemensamt intecknade fastigheter skall värderas också i fall då
taxeringsvärdet för någon av dem kan antas vara miss-

s. 93 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 93

visande.
Enligt min mening föreligger det inte behov av en sådan utvidgning av
föreskriftens räckvidd. Med hänsyn härtill och till de tillämpningssvårigheter
som den skulle medföra anser jag att denna utvidgning inte bör göras. I övrigt
har jag inte något att erinra mot en föreskrift av den innebörd som
beredningen har föreslagit.

I
fråga om sättet för värdering har beredningen inte föreslagit annan föreskrift
än att tillbehör skall värderas för sig om det finnes påkallat. Jag delar
beredningens uppfattning att en föreskrift av den innebörden bör tas upp i
lagen. Enligt min mening är det lämpligt att förutsättningarna för särskild
tillbehörsvärdering och särskilt angivande av tillbehör i beskrivningen anges
på samma sätt. Påpekas bör att en sådan samordning inte gör det nödvändigt att
alltid särskilt värdera tillbehör som anges i beskrivningen. I allmänhet torde
det emellertid framstå som naturligt att förfara på det sättet.

Självfallet
innebär det förhållandet att det får ankomma på ÖE att låta beskriva och
värdera fastighet inte att det är ÖE som skall genomföra åtgärderna. ÖE bör
uppdra åt lämplig person att verkställa beskrivningen och värderingen. I
flertalet fall tordet det komma att falla sig naturligt att ÖE anlitar
kronofogdemyndighet. Som beredningen framhåller bör ÖE vid behov i stället
kunna anlita särskilda sakkunniga. I mer komplicerade fall, såsom när fråga är
om industrifastighet, bör detta vara lämpligt. Enligt min mening bör det inte
vara uteslutet att ÖE ger kronofogdemyndighet i uppdrag att verkställa
beskrivningen och anlitar sakkunnig för värderingen. ÖE bör också kunna ge
sakkunnig uppdrag att biträda kronofogdemyndigheten vid beskrivning och
värdering.

Enligt
gällande rätt torde talan mot beskrivning och värdering inte kunna föras
särskilt. Den som är missnöjd med värdering har sålunda ansetts kunna klaga
däröver endast i samband med klagan över auktion (jfr NJA 1958 s. 558). Någon
ändring i vad som nu tillämpas bör inte ske i detta sammanhang. Jag vill
emellertid påpeka att det står fastighetsägare och annan som berörs fritt att
till ÖE framföra anmärkningar mot beskrivning och värdering. I den mån
anmärkningar finnes vara befogade bör rättelse åvägabringas. Jag vill också
erinra om att departementsförslaget till lag om exekutiv försäljning av fast
egendom, liksom beredningens förslag, innehåller bestämmelser som gör det
möjligt att hänskjuta tvist om tillbehör till domstols prövning (jfr 5 § andra
stycket i departementsförslaget till lag om exekutiv försäljning av fast
egendom).

Beträffande den ytterligare utredning om fastighets
rättsliga beskaffenhet som bör föregå en exekutiv fastighetsförsäljning har
beredningen föreslagit bestämmelser som i huvudsak överensstämmer med dem som
nu gäller. Enligt beredningens förslag skall fastighetsägaren på anmodan
tillhandahålla handlingar som tjänar till upplysning om fastigheten i rättsligt
hänseende. ÖE skall också på annat sätt åvägabringa fullständig utredning i
dessa av-

s. 94 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 94

seenden.
Mot beredningens förslag i dessa avseenden har jag liksom remissinstanserna
inte något att erinra. Jag biträder också beredningens förslag att det skall
åläggas ÖE att söka utreda i vad mån kända nyttjanderätter och andra sådana
rättigheter utgör en ekonomisk belastning för fastigheten. Föreskriften härom
får ses mot bakgrunden av alt rättigheter av detta slag enligt vad som
förordas i det följande alltid skall förbehållas vid försäljningen, om det
saknas anledning att anta att de belastar fastigheten till beaktansvärd skada
för innehavare av fordran med bättre rätt till fastigheten.

Under exekution i fastighet kan det visa sig att
fastighetsägaren innehar ett obelånat pantbrev. Beredningen har påpekat att det
kan vålla svårigheter och olägenheter för det exekutiva förfarandet om ägaren i
sådant fall får behålla pantbrevet och förfoga över det utan inskränkningar.
Beredningen har därför föreslagit en bestämmelse som innebär att pantbrev som
ägaren innehar på anmodan skall överlämnas till ÖE. Beredningens förslag
innefattar också bestämmelse att pantbrev sedan det har överlämnats inte får
pantförskrivas utan ÖE:s tillstånd.

Beredningens
förslag i nu nämnda hänseenden har godtagits eller lämnats utan erinran av det
helt övervägande flertalet remissinstanser. I ett par remissvar framförs
emellertid invändningar. Det hävdas därvid att ägarens rätt att disponera över
pantbrev inte bör inskränkas, i varje fall inte om pantbrevet ger bättre
förmånsrätt än exekutionsfordran. Det framhålls också att svårigheter uppstår
för ÖE vid bedömningen om pantbrev bör få pantförskrivas under exekutionen.
Vidare framförs uppfattningen att bestämmelserna blir ineffektiva, eftersom
anmodan att överlämna pantbrev inte är förenade med någon form av sanktion.

Enligt
min mening innebär beredningens förslag en rimlig avvägning mellan å ena sidan
intresset av att hindra ägaren som innehar pantbrev att genom att förfoga över
det försvåra det exekutiva förfarandet och å andra sidan ägarens intresse av
att utnyttja pantbrevet för pantförskrivning, t. ex. för att skaffa medel till
frivillig betalning av exekutionsfordringen. Det innefattar sålunda dels en
skyldighet för ägaren att överlämna pantbrev som han innehar och ett förbud för
honom att därefter pantförskriva detta dels en möjlighet för honom att genom
att hänvända sig till ÖE utverka undantag från förbudet. Liksom huvuddelen av
remissinstanserna är jag beredd biträda beredningens förslag i denna del. Jag
vill erinra om att en liknande avvägning har gjorts när det gäller ägarens
möjligheter att under exekution utnyttja själva fastigheten och tillbehör till
denna (jfr nuvarande 80a§UL).

ÖE:s
befogenhet att medge att obelånat pantbrev får pantförskrivas får utnyttjas
med beaktande av de syften som bestämmelsen att pantbrevet skall överlämnas är
avsedd att fylla. Några närmare riktlinjer för ÖE:s handlande kan svårligen
anges. ÖE får bedöma en framställning om tillstånd

s. 95 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 95

att
pantförskriva pantbrev med hänsyn till omständigheterna i det enskilda
fallet.

Med
anledning av vad som har framförts under remissbehandlingen finner jag det
kunna övervägas att förena skyldigheten för fastighetsägaren att överlämna
obelånat pantbrev med någon form av sanktion. Jag vill emellertid framhålla
att de skyldigheter som under ett exekutivt förfarande åligger fastighetsägare
eller annan gäldenär inte är förenade med några i den exekutionsrättsliga
lagstiftningen fastställda sanktioner. Frågan om sådana fordras i olika
avseenden bör enligt min mening prövas i ett sammanhang. En sådan prövning bör
kunna ske under utarbetandet av UB. Påpekas bör att pantbrev som påträffas hos
fastighetsägaren bör kunna tas i förvar på samma sätt som andra handlingar han
innehar.

2.14.8
Kungörelser och underrättelser om fastighetsauktion m. m.

I detta avsnitt behandlas frågor som rör dels
bevakning av fordringar och rättigheter under fastighetsauktion dels tidpunkten
för bevakningssammanträde och sammanträde för fördelning av köpeskilling dels
kungörelse och särskilda underrättelser om fastighetsauktion.

F.
n. gäller att det före auktion på fastighet skall hållas ett sammanträde med
rättsägarna, vanligen kallat borgenärssammanträde (102 och 106 §§ UL). Detta
kan äga rum på auktionsdagen omedelbart före utropet av fastigheten eller som
ett särskilt sammanträde. Ändamålet med sammanträdet är att ge rättsägarna
tillfälle att bevaka sina anspråk och låta dem framställa anmärkningar mot
bevakningar samt därjämte att möjliggöra överenskommelser mellan rättsägarna.
På grundval av vad som förekommit vid sammanträdet upprättas förteckning över
fordringar och rättigheter som skall iakttas vid auktionen.

Beredningen
föreslår i fråga om det nu nämnda sammanträdet, som jag i fortsättningen i
enlighet med beredningens förslag kallar bevakningssammanträde, att det skall
hållas antingen samma dag som auktionen eller lämplig dag tidigare.
Beredningens förslag innebär att bevakningssammanträdet alltid som ett
särskilt sammanträde skall hållas formellt skilt från själva auktionen.
Remissinstanserna har lämnat beredningens förslag utan invändningar. En
länsstyrelse har emellertid anfört, att den nuvarande ordningen som tillåter
att bevakningsförfarandet anordnas som ett led i auktionen bör behållas och
att särskilt bevakningssammanträde inte skall vara obligatoriskt.

Jag
biträder beredningens förslag i de avseenden som nu har nämnts. Enligt min
mening bör det vara en fördel att bevakningsförfarandet alltid hålls formellt
skilt från utropsförfarandet. Jag vill framhålla att förslaget medger att
bevakningssammanträdet i mindre invecklade fall hålls i direkt anslutning till
auktionen. Mot vad beredningen i övrigt har anfört i anslutning till förslaget
beträffande bevakningssammanträdet har jag inte något att erinra.

s. 96 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 96

Beträffande sammanträde för fördelning av
köpeskilhng gäller nu att det skall hållas på fyrtioandra dagen eller, i de
fyra nordligaste länen, på femtiosjätte dagen efter auktionen. Enligt
beredningens förslag skall också tidpunkten för detta sammanträde bestämmas av
ÖE efter vad som är lämpligt. Beredningen anser att en tidrymd av ungefär fyra
veckor mellan auktionen och sammanträdet är lämplig.

Beredningens
förslag i sistnämnda del har lämnats utan erinran av det helt övervägande
flertalet remissinstanser. I ett par remissvar ges uttryck för uppfattningen
att tidpunkten för fördelningssammanträdet liksom hittills bör vara fastställd
i lag. En länsstyrelse har framhållit att den tidrymd mellan auktionen och
sammanträdet som beredningen har funnit lämplig är för kort och bör utsträckas
till att motsvara nuvarande sex veckor. Som skäl för detta har anförts att
besvär över auktionen kan anföras kort före den tre veckor långa besvärstidens
utgång och att visst rådrum då behövs för de åtgärder detta kan föranleda.

Genom
beredningens förslag uppnås den fördelen att man kan ta viss hänsyn till
omständigheterna i det enskilda fallet när tidpunkten fastställs. Jag ansluter
mig alltså, liksom huvuddelen av remissinstanserna, också till beredningens
förslag i denna del. Framhållas bör att den tidrymd mellan auktionen och
fördelningssammanträdet som beredningen har angivit som lämplig är att se som
en rekommendation för normalfallet. Det ankommer i det enskilda fallet på ÖE
att avgöra vilken tidpunkt som är lämpUg för sammanträdet.

Inför en exekutiv fastighetsauktion måste
information om auktionen spridas. Informationen riktar sig till dem som har
fordringar och rättigheter som bör beaktas vid denna eller vars intressen på
annat sätt direkt berörs av försäljningen. Härutöver riktar sig informationen
till möjliga spekulanter på fastigheten. I detta avseende är det av betydelse
att den utformas så att köpintresset stimuleras. Den lagstiftning beträffande
fastighetsexekutionen som föreslås i detta sammanhang innehåller olika
bestämmelser som syftar till att åstadkomma goda ekonomiska resultat vid
exekutiva fastighetsförsäljningar eller i varje fall att försäljningar till
underpris undviks. Föreskrifterna om information bör fylla samma syfte.

Nuvarande
ordning innebär att kungörelse om förestående auktion skall införas i allmänna
tidningarna, dvs. Post- och Inrikes Tidningar, minst fyra veckor före
auktionsdagen och dessutom i ortstidning minst 14 dagar dessförinnan. Vissa
bestämmelser ges om kungörelsens innehåll (101 och 103 §§ UL). Därjämte
föreskrivs att särskilda underrättelser om auktionen senast fyra veckor före
denna skall sändas till dem som har fordran eller rättighet som bör iakttas vid
auktionen.

De
bestämmelser beredningen förordar innebär att den nuvarande ordningen i sina
huvuddrag behålls. Beredningen föreslår sålunda dels ett kungörelseförfarande
dels att särskilda underrättelser skall utgå till sakägarna.

s. 97 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 97

Att beredningen på detta sätt har ansett att
huvuddragen i den nuvarande ordningen för spridandet av information om auktion
skall behållas har i allmänhet godtagits under remissbehandlingen. Hovrätten
för övre Norrland har dock framfört kritik mot att kungörelsen liksom f. n.
förutsätts bli allmänhetens enda informationskälla. Hovrätten föreslår i
stället en ordning som innebär att ett dubbelt kungörelseförfarande kommer
till användning. Enligt hovrätten skulle sålunda först utfärdas kungörelse om
bevakningssammanträde, tidpunkt för auktionen och fördelningssanimanträde och
därefter, sedan olika förberedande åtgärder vidtagits, ji:terligare en kungörelse
om auktionen, vilken skulle innehålla samtliga informationer om fastigheten som
kan vara av intresse för eventuella spekulanter.

Det
är även enligt min mening angeläget att eventuella spekulanter på fastighet
som skall säljas exekutivt får lättillgänglig information om fastigheten. En
sådan ordning kan verksamt bidra till ett högre pris. Denna fråga hör samman
med den större frågan om vidgad samhällsinformation som informationsutredningen
behandlat i sitt betänkande Kungörelseannonsering (SOU 1969: 7). De förslag
utredningen lagt fram på detta område bereds f. n. inom justitiedepartementet.
I det sammanhanget kommer också att tas upp frågor om kungörelse om exekutiv
försäljning. Med hänsyn härtill bör några mera genomgripande ändringar inte nu
genomföras på detta område. I departementsförslaget har den nuvarande
ordningen sålunda i huvudsak bibe-hålhts.

Vad
beredningen har anfört beträffande bevakningsförfarandet ger inte heller
anledning till erinran från min sida. Jag delar sålunda inte den i ett par
remissvar framförda uppfattningen att det bör föreskrivas att anspråk skall
anmälas inom viss tid före auktionen eller bevakningssammanträdet. Jag vill
emellertid framhålla att det inte föreligger något hinder mot att man under
hand infordrar anmälningar av fordringar från kända sakägare redan före
bevakningssammanträdet. Härigenom kan förfarandet vid sammanträdet förenklas.

Som
förut har nämnts har beredningen föreslagit att sakägarna skall underrättas
särskilt om en förestående fastighetsauktion. Enligt förslaget skall gälla att
sakägarna dvs. fastighetsägaren, sökanden samt kända innehavare av
fordringar och rättigheter som bör iakttas vid auktionen i god tid skall
underrättas. Vid försäljning under konkurs skall underrättelse inte sändas till
innehavare av fordran med förmånsrätt enligt 12 och 13 §§ FRO, dvs. innehavare
av lönefordran, men däremot till konkursförvaltaren. Har vid försäljning under
konkurs anslutningsrätt utövats, skall underrättelse härom sändas till de
sakägare som nu har nämnts.

De
föreslagna bestämmelserna har godtagits eller lämnats utan erinran av
remissinstanserna. Också jag biträder beredningens förslag.

I
anslutning till bestämmelsen att innehavare av lönefordran vid försäljning
under konkurs inte skall underrättas särskilt vill jag påpeka ätt jag i

4 Riksdagen 1971. 8 saml. Nr 11

s. 98 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 98

det
följande i enlighet med förslag av beredningen förordar att konkursförvaltare
skall åläggas att vid exekutiv fastighetsförsäljning bevaka sådan fordran och
också att vid behov föra borgenärens talan i ärendet.

2.14.9
Tidsfrister i mål om utmätning m. m.

För att åstadkomma en snabb handläggning av
utmätningsmål finns i UL föreskrifter som ålägger de exekutiva myndigheterna
att skyndsamt vidta vad som på dem ankommer för att utmätning skall verkställas
och för att försäljning av utmätt egendom skall ske. Samtidigt har det angetts
vissa tidsfrister inom vilka utmätning och försäljning normalt skall äga rum.
Utmätningssökanden har emellertid möjlighet att ge anstånd både med utmät'
ningsförrättning och försäljning. De exekutiva myndigheterna kan också under
vissa förutsättningar meddela uppskov med försäljning av utmätt egendom.

Liksom
beredningen anser jag att den tidsmässiga regleringen av utmätningsmålen och
vad därmed sammanhänger bör göras till föremål för en allmän översyn i samband
med förevarande reform av lagstiftningen om exku-tion i fast egendom.

I
fråga om de tidsfrister inom vilka de olika åtgärderna som ingår i ett exekutivt
förfarande normalt skall äga rum föreslår beredningen inte någon ändring.
Sålunda föreslås att utmätningsförrättning liksom f. n. skall hållas inom fyra
veckor från det att utmätningsmannen har tagit emot de handlingar som behövs
för att förrättning skall kunna ske. Vidare föreslås att tidsfristen för
försäljning av lös egendom i allmänhet skall sättas till två månader från
utmätningen samt för fast egendom, fartyg, luftfartyg och intecknade
reservdelar till fyra månader från utmätningen.

Förslaget
att de nuvarande fristerna för utmätningsförrättning och försäljning inte
skall ändras har godtagits under remissbehandlingen. Från något håll har
emellertid gjorts gällande att försäljningsfristen såvitt avser fast egendom är
för kort. För min del finner jag liksom beredningen inte anledning frångå den
an'ägning beträffande tidsfristerna som gjordes vid dessa bestämmelsers
tillkomst år 1963.

Som
framgår av det redan sagda skall försäljningsfrist beräknas med utgångspunkt
från tidpunkten för utmätningen. Vid exekutiv försäljning av fastighet under
konkurs får utgångspunkten i stället vara tidpunkten då framställningen om
försäljning gjordes.

I
det föregående har jag förordat att domstols beslut som innebär att fordran
skall utgå med särskild förmånsrätt i fast egendom skall ha den verkan att
egendomen skall anses utmätt. Liksom f. n. när fastighet anses utmätt till
följd av att fordran har fastställts till betalning bör tidpunkten för
framstäl-ningen om försäljning utgöra utgånigspunkt för beräkning av
försäljningsfristen.

Självfallet.kan det.visa
sig föreligga hinder mot att genomföra utmätnings-

s. 99 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 99

förrättning
eller försäljning inom de angivna tidsfristerna. Tidsfristerna bör därför
liksom f. n. endast ange de tider inom vilka utmätningsförrättning eller
försäljning normalt skall äga rum. Beredningen har i fråga om fast egendom
gett flera exempel på situationer som kan medföra att försäljnings-fristen
måste överskridas. Liknande situationer kan givetvis uppstå också när det
gäller utmätt egendom av annat slag.

De
nuvarande reglerna ger utmätningssökanden möjligheter att lämna anstånd med
såväl utmätningsförrättning som försäljning av utmätt egendom. Någon annan
begränsning har inte ställts upp än att en viss längsta tid för anstånd har
fastställts. Sålunda gäller att ansökan om utmätning förfaller, om utmätningssökanden
lämnar anstånd med utmätningsförrättning som varar utöver sex månader från den
tidpunkt då utmätningsmannen har tagit emot de handlingar som erfordras.
Fortfar anstånd med försäljning utöver sex månader från utmätningen eller från
tidpunkt för framställning om försäljning av fast egendom, förfaller
utmätningen eller den utmätningsverkan som betalningsfastställelse i fast
egendom har.

När
det gäller anstånd med utmätningsförrättning föreslår beredningen inte någon
ändring i vad som nu gäller. Beredningen föreslår däremot vissa ändringar i
fråga om anstånd med försäljniiig av utmätt egendom. Enligt beredningens
förslag skall det alltid ankomma på de exekutiva myndigheterna att fatta beslut
om anstånd med försäljning. Den nuvarande bestämmelsen att utmätning förfaller
om anstånd med försäljning fortfar utöver viss tid har sålunda inte någon
motsvarighet i beredningens förslag.

Beredningens
förslag att reglerna om anstånd med utmätningsförrättning inte skall ändras har
föranlett kritiska uttalanden i några remissyttranden. Det har därvid påpekats
att möjligheten att ge anstånd med utmätningsförrättning f. n. ofta utnyttjas
på så sätt att utmätningssökanden i syfte att utöva påtryckning på gäldenären
lämnar flera korta anstånd under sexmåna-dersperioden. Det har framhållits att
ett sådant förfarande medför praktiska olägenheter för utmätningsmännen
därigenom att de tvingas bevaka anståndstider samt att flera gånger i samma
mål sätta ut och ställa in förrättningar, vilket är ett omfattande och tidskrävande
arbete. För att detta skall undvikas föreslås bl. a. att en ordning som
motsvarar den som beredningen har tänkt sig beträffande anstånd med försäljning
av utmätt egendom skall införas också beträffande anstånd med
utmätningsförrättning.

Enligt
min mening är det angeläget att utmätningssökande borgenärers möjligheter att
ge anstånd med utmätningsförrättning inte inskränks i förhållande till vad som
nu gäller. Framför allt för gäldenärer mot vilka ansökan om utmätning riktas
men också för de exekutiva myndigheterna kan det vara en fördel om
utmätningssökandena får ge anstånd med utmätningsförrättning utan att skälen
för anstånd underkastas någon prövning. Liksom beredningen och det helt
övervägande flertalet remissinstanser anser jag sålunda att det också i
fortsättningen bör stå öppet för utmätnings-

s. 100 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 100

sökanden
att lämna anstånd med utmätningsförrättning med endast den begränsningen att
ansökningen om utmätning förfaller om anståndet fortfar längre tid än sex
månader.

Avgörandet
i frågan om försäljning av utmätt egendom skall uppskjutas kan inte på samma
sätt som när det gäller utmätningsförrättningen överlämnas till
utmätningssökandens fria skön. Hänsyn måste också kunna tas till gäldenärens intressen.
Enligt gällande rätt kan detta sägas ske genom att det vid sidan om
utmätningssökandens befogenhet att lämna anstånd finns regler som ger de
exekutiva myndigheterna befogenhet att bevilja uppskov med försäljning. Uppskov
kan sålunda medges dels när det finns särskild anledning antaga att utmätt
egendom kommer att säljas till underpris, dels när gäldenären av särskild orsak
huvudsakligen utan egen skuld råkat i tillfälliga betalningssvårigheter dels
när i övrigt synnerliga skäl talar för uppskov, allt under förutsättning att
utmätningssökandens rätt till betalning inte äventyras eller hans rätt på annat
sätt otillbörligt sätts åt sidan.

Liksom
beredningen anser jag att den nuvarande ordningen med både anstånd som lämnas
av utmätningssökanden och uppskov som meddelas av exekutiv myndighet bör
ersättas med bestämmelser som alltid ligger i de exekutiva myndigheternas hand
att besluta i frågan om försäljning av utmätt egendom skall anstå. Den
avvägning mellan olika partsintressen som kan sägas komma till uttryck i
nuvarande regler bör samtidigt i huvudsak behållas.

Befogenheten
att meddela anstånd bör givetvis åvila den myndighet som det åligger att
ombesörja den exekutiva försäljningen. När det gäller utmätt lös egendom i
allmänhet bör det således vara utmätningsmannen som meddelar anstånd, medan
motsvarande uppgift i fråga om fastighet samt fartyg, luftfartyg och intecknade
reservdelar till luftfartyg bör ligga på ÖE.

Anstånd
bör, som beredningen förutsätter, inte kunna konmia i fråga annat än efter
begäran av utmätningssökanden eller gäldenären. Förfarandet måste emellertid
gestaltas på skilda sätt beroende på om det är sökanden eller gäldenären som
begär anstånd.

En
begäran om anstånd med försäljning från sökandens sida bör regelmässigt
beviljas. Endast om särskilda skäl talar mot anstånd bör begäran avslås. Om
gäldenären begär anstånd bör sökanden, i enlighet med beredningens förslag,
alltid få tillfälle yttra sig, innan beslut fattas. Ett medgivande från
sökandens sida bör däi-vid bedömas på samma sätt som om han själv begärt
anstånd. Utan sådant medgivande bör gäldenärs begäran om anstånd bifallas
endast om särskilda skäl föreligger.

Beredningen
har som skäl för att vägra anstånd som har medgetts av utmätningssökande
anfört att auktion på den ifrågavarande egendomen redan har blivit utlyst. Jag
delar beredningens uppfattning att anstånd i ett sådant läge inte bör medges
annat än om mycket starka skäl föreligger. Att, som nå-

s. 101 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 101

gon
remissinstans förordar, helt stänga möjligheten att på begäran eller efter
medgivande av sökanden inställa en utlyst auktion anser jag inte vara lämpligt.
Liksom beredningen vill jag emellertid betona att det inte bör få förekomma
att auktion utsätts och inställs vid upprepade tillfällen. Det kan i det
sammanhanget påpekas att sökanden alltid har möjlighet att genom återkal-lelse
av utmätningen åstadkomma att förfarandet nedläggs och utlyst auktion
inställs.

För
prövningen av om anstånd bör lämnas utan att sökanden har medgett det bör
ledning kunna hämtas i de nuvarande bestämmelserna om uppskov med försäljning.
I en sådan situation bör anstånd sålunda kunna medges på de grunder som nu kan
åberopas för uppskov. Samtidigt bör emellertid gälla att anstånd inte får leda
till att sökandens rätt till betalning äventyras eller att hans rätt i övrigt
åsidosätts.

Som
beredningen har förordat bör det beträffande fastigheter och lös egendom i
allmänhet fastställas vissa tidsgränser för anstånd med försäljning som inte utan
synnerliga skäl får överskridas. En sådan tidsgräns för anstånd beträffande
fastigheter bör, i enlighet med vad beredningen föreslagit, kunna sättas till
ett år och i fråga om lös egendom till sex månader från utmätningen. Jag delar
också beredningens uppfattning att någon motsvarande tidsgräns inte behövs i
fråga om anstånd med försäljning av luftfartyg och intecknade reservdelar till
luftfartyg, eftersom några längre anståndstider knappast kan tänkas komma i
fråga beträffande sådan egendom. Samma skäl kan, som har påpekats i ett par
remissyttranden, också anföras för att underlåta att sätta ut en tidsgräns för
anstånd med försäljning av fartyg som avses i 94 § UL. I avbidan på att den
pågående översynen av reglerna om exekutiv försäljning av fartyg slutförs bör
emellertid enhgt min mening samma tidsgräns som förordas beträffande anstånd
med försäljning av fastighet, dvs. ett år efter utmätningen, kunna fastställas
också beträffande sådana fartyg.

Reglerna
om tidsfrister för utmätning och försäljning av utmätt egendom samt om anstånd
med sådana åtgärder är f. n. inte tillämpliga vid indrivning av skatter, böter
och andra offentligrättsliga fordringar.

Flera
remissinstanser har tagit upp frågan i vad mån undantag från de nu föreslagna
bestämmelserna bör göras beträffande indrivning av skatter, böter och liknande.
Därvid har framhållits att det skulle innebära en skärpning av
indrivningsförfarandet om undantag inte görs.

Frågan
om det tidsfristsystem och de begränsningar i anståndmöjligheterna som den
föreslagna ordningen innefattar bör gälla i allmänna mål bör inte tas upp till
omprövning i detta sammanhang. I departementsförslaget har således de allmänna
målen undantagits från tillämpningen av bestämmelserna om tidsfrister och
anstånd.

s. 102 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 102

2.14.10
Former för realisation av utmätt fast egendom

Genom ändringar i UL, som trädde i kraft den 1 juli
1967, infördes flera bestämmelser i syfte att öka möjligheterna att uppnå
tillfredsställande ekonomiskt utbyte vid exekutiva försäljningar eller i varje
fall motverka att utmätt egendom säljs till underpris. Bestämmelserna rörde
bl. a. formen för försäljning av utmätt egendom. I fråga om lös egendom
öppnades sålunda möjlighet att verkställa försäljning inte bara på auktion utan
också under hand (96 a § UL). Sådan underhandsförsäljning får ske om det
framstår som sannolikt att avsevärt högre köpeskilling kan uppnås därigenom.
När det gäller fast egendom infördes bestämmelser som gör det möjligt att
sälja tillbehör till utmätt fastighet för sig och därefter fastigheten i
övrigt, när detta från ekonomisk synpunkt och i övrigt framstår som lämpligare
än en försäljning av fastigheten och alla dess tillbehör i ett sammanhang (100
a § UL). Tillbehörsförsäljning skall ske i den ordning som gäller för utmätt
lösöre, vilket innebär att den kan ske på auktion eller under hand. Såväl i
fråga om fast som lös egendom infördes samtidigt bestämmelser som gör det
möjligt för den som förrättar exekutiv auktion att vägra godta inrop, om det är
sannolikt att avsevärt högre köpeskilling kan uppnås (93 § 2 mom. och 126 § 3
mom. UL). Bestämmelserna om särskild försäljning av fastighetstillbehör och om
rätt att vägra godta inrop när fastighet bjuds ut på auktion har, i sakhgt
hänseende oförändrade, tagits in i beredningens förslag till lag om exekutiv
försäljning av fast egendom.

Som
framgår av vad jag nu har sagt berörde de ändringar i UL, som genomfördes år
1967, inte sättet för exekutiv försäljning av fastighet i annat avseende än att
särskilda regler om fastighetstillbehör infördes. Nu liksom tidigare gäller
sålunda att försäljning av själva fastigheten bara kan ske på offentlig auktion
som verkställs av ÖE (89 och 97 §§ UL).

Beredningen
har i sitt nu aktuella betänkande tagit upp frågan om det, på samma sätt som
redan har skett beträffande lös egendom bör öppnas möjlighet aft också sälja
utmätt fastighet under hand i stället för på auktion.

Vid
sina överväganden i denna fråga har beredningen funnit att det ibland bör vara
möjligt att få ut mera för en fastighet om den får bjudas ut till försäljning
under hand. Beredningen anser emellertid att underhandsförsäljning inte lämpar
sig så bra som försäljningsform i mer komplicerade fall. I fall då
försäljningen rättsligt sett är mycket enkel och då fastigheten inte är högt
belånad bör det emellertid enligt beredningen vara en fördel om underhandsförsäljning
kan ske. Beredningen har därför föreslagit regler som innebär, att utmätt
fastighet får säljas under hand, om det är tillförlitligt utrett vilka
fordringar och rättigheter som belastar fastigheten och underhandsförsäljning
finnes vara mera ändamålsenlig än försäljning på auktion.

Under remissbehandlingen
har flertalet remissinstanser anslutit sig till be-

s. 103 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 103

redningens
uppfattning. En allmän åsikt bland de positiva remissinstanserna är sålunda,
att underhandsförsäljning bör kunna ske i sådana okomplicerade fall som
beredningen åsyftar men att försäljning på auktion måste vara det normala
försäljningssättet.

I
flera remissvar framförs emellertid kritik mot förslaget att göra det möjligt
att sälja utmätt fastighet under hand. Det har därvid framhållits att det vid
exekutiv försäljning av fastighet är viktigt att försäljning sker med
till-lämpning av ett i lag noga reglerat förfarande. Vidare har framhållits att
underhandsförsäljning bara kommer att kunna utnyttjas i enstaka undantagsfall
och att det därför framstår som onödigt att öppna möjligheter att använda denna
försäljningsform.

Enligt
min mening är det när det gäller utmätt fast egendom, som ofta utgör ett
viktigt förmögenhetsobjekt, särskilt angeläget att man utformar reglerna om
hur försäljningen skall ske så att de ger möjligheter att i det enskilda
fallet uppnå ett så tillfredsställande ekonomiskt resultat som möjligt. Från
denna synpunkt är det önskvärt att införa regler som medger att utmätt
fastighet bjuds ut till försäljning under hand. I vissa fall kan därigenom på
ett bättre sätt än vid försäljning på auktion skapas förutsättningar för ett
marknadsmässigt pris för fastigheten.

Tydligt
är emellertid att utrymmet för att använda underhandsförsäljning som
försäljningsform när det gäller utmätta fastigheter är begränsat. I fall då
förhållandena är komplicerade, som då förfarandet rör många rättsägare med mot
varandra stridande intressen eller då det föreligger svårigheter att utreda
vilka fordringar och rättigheter som belastar fastigheten, är det inte lämpligt
eller önskvärt att man frångår det formbundna förfarande som
auktionsförsäljning innebär. Jag delar sålunda beredningens uppfattning att
försäljning under hand inte är en försäljningsform som lämpar sig för
komplicerade fall.

Det
förhållandet att användningsområdet på detta sätt måste vara begränsat bör
emellertid enligt min mening inte leda till att man avstår från att införa
försäljningsformen. Liksom beredningen och flertalet remissinstanser anser jag
att de fördelar som denna försäljningsform kan erbjuda bör kunna tas till vara
i sådana fall då försäljningen rättsligt sett framstår som enkel och då
förhållandena också i övrigt är okomplicerade. Jag delar sålunda beredningens
uppfattning att regler bör införas som medger att denna försäljningsform får
användas också beträffande utmätta fastigheter. Jag vill emellertid framhålla
alt jag inte räknar med att underhandsförsäljning skall bli någon särskilt
vanUg företeelse. Försäljning på auktion torde sålunda också i fortsättningen
få ses som det normala sättet för försäljning av utmätta fastigheter.

Av
vad jag redan anfört framgår att jag liksom beredningen anser att underhandsförsäljning
av en utmätt fastighet bör föregås av en prövning, som visar att försäljning i
denna ordning framstår som fördelaktig. Vid denna

s. 104 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 104

prövning
bör för- och nackdelarna med de olika försäljningssätten vägas mot varandra.
Självfallet kommer härvid frågan vilket av dem som kan vara ägnat att leda
till det bästa utbytet i förgrunden. Enbart det förhållandet att det finns
anledning att anta att en högre köpeskilling kan uppnås genom underhandsförsäljning
av fastigheten än om den säljs på auktion kan emellertid inte vara avgörande
för frågan om fastigheten bör bjudas ut under hand. Som jag nyss nämnde är
underhandsförsäljning inte en försäljningsform som lämpar sig för fall då
förhållandena från olika synpimkter sett är komplicerade. I sådana fall bör
därför underhandsförsäljning inte komma i fråga, även om det finns skäl att
anta att försäljning i den ordningen skulle kunna leda till bättre utbyte än
auktionsförsäljning. A andra sidan kan det i något fall framstå som
fördelaktigt att sälja fastighet under hand, trots att det är tveksamt om
försäljning i den ordningen kommer att medföra att högre pris uppnås än om
försäljningen sker på auktion. Det kan exempelvis visa sig att det är möjligt
att snabbt slutföra det exekutiva förfarandet om underhandsförsäljning får ske.
Är försäljning under hand inte utesluten av annan orsak, bör då det förhållandet
att osäkerhet råder i frågan om man kan få ut mera vid auktion inte utgöra
något absolut hinder mot att underhandsförsäljning sker. Att försäljning under
hand av utmätt fastighet på detta sätt får föregås av en allmän
lämplighetsprövning bör komma till uttryck genom att det, i enlighet med vad
beredningen har föreslagit, som förutsättning för att denna försäljningsform
skall få användas föreskrivs att den framstår som mer ändamålsenlig än
försäljning på auktion. Jag biträder sålunda inte den av några remissinstanser
framförda uppfattningen att det, liksom i fråga om underhandsförsäljning av lös
egendom, också beträffande utmätt fastighet bör föreskrivas att försäljning
under hand får ske bara om det är sannolikt att avsevärt högre köpeskilling kan
uppnås därigenom.

Det
kan sättas i fråga om man som förutsättning för att fastighet skall få säljas
under hand bör föreskriva att försök först skall ha gjorts att sälja fastigheten
på auktion. Om ett sådant krav ställdes, skulle man kunna skapa ett gott
underlag för bedömningen om underhandsförsäljning är en ändamålsenlig
försäljningsform. Mot detta kan emellertid hävdas att ett sådant förfarande
skulle bli omständligt, tidskrävande och dyrbart. Beredningen har inte heller
förutsatt att försök att sälja fastighet på auktion skall föregå ett utbud av
fastigheten till försäljning under hand. Liksom remissinstanserna har jag inte
något att erinra mot detta ställningstagande. Å andra sidan kan ett utrop av
fastighet på auktion, som inte har lett till försäljning till följd av att ett
godtagbart bud inte har uppnåtts, utgöra ett skäl att pröva om underhandsförsäljning
kan ge ett bättre resultat. Något hinder mot att efter ett misslyckat försök
sälja fastighet på auktion gå över till att bjuda ut fastigheten under hand
bör alltså inte finnas.

Jag
är ense med beredningen om att försäljning under hand av utmätt fastighet bör
ske i former som så nära som möjligt ansluter till dem som i all-

s. 105 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 105

mänhet
tillämpas vid frivillig försäljning av fastighet. Försäljning under hand bör
därför i princip inte ha till följd att några inteckningar blir utan verkan
eller att upplåtna rättigheter upphör. Vidare bör köparen åläggas att svara för
alla fordringar som belastar fastigheten och som inte betalas på annat sätt
under exekutionen. Detta leder till att man som en ytterligare allmän
förutsättning för att underhandsförsäljning skall få ske bör ställa upp att det
skall vara utrett vilka fordringar och rättigheter som belastar fastigheten. Om
någon säker utredning i det avseendet inte har kunnat åstadkommas, bör
fastigheten inte bjudas ut till försäljning under hand. Också i det avseendet
ansluter jag mig sålunda till beredningens förslag.

Enligt
beredningens förslag ankommer det på ÖE att pröva om förutsättningarna för
underhandsförsäljning är uppfyllda och att besluta om försäljning i sådan
ordning. Under remissbehandlingen har från några remissinstansers sida hävdats
att ÖE borde pröva frågan om försäljningsformen bara efter framställning från
rättsägare. Det har också påpekats att det skulle medföra en ökning av
arbetsbördan, om det åläggs ÖE att i varje ärende om exekutiv försäljning av
fastighet verkställa en sådan prövning. I anslutning till detta vill jag erinra
om den karaktär av undantagsföreteelse som försäljning imder hand av utmätt
fastighet skall ha. I det helt övervägande flertalet exekutionsfall som avser
fastighet borde det utan någon närmare prövning från ÖE:s sida stå klart att
försäljning under hand inte bör kunna komma i fråga. Att ÖE självmant har att
ta upp frågan om försäljningsformen kan därför inte antas komma att föra med
sig att hans arbetsbörda ökas nämnvärt. Jag vill också framhålla att frågan om
fastigheten skall bjudas ut under hand bör tas upp till prövning på ett så
tidigt stadium som möjligt under det exekutiva förfarandet. Från den synpunkten
sett framstår det som en fördel att ÖE kan agera utan att behöva avvakta
initiativ från någon rättsägares sida. Jag anser sålunda liksom beredningen att
ÖE, när det föreligger anledning därtill, självmant skall ta upp frågan om underhandsförsäljning.

Som
jag har nämnt förut bör vid underhandsförsäljning av utmätt fastighet i
princip gälla att alla inteckningar som finns i fastigheten kvarstå och att
köparen åläggs att svara för alla fordringar som är förenade med förmånsrätt i
fastigheten. Detta innebär att alla fordringar som gälleri fastigheten,
utmätningssökandens inbegripen, och kostnaderna för förfarandet måste täckas av
köpeskillingen för att underhandsförsäljning skall få ske. Undantag härifrån
bör endast gälla för de fall då borgenär, utmätningssökanden eller annan
avstår från betalning eller får betalning för sin fordran ur sådana medel som
flyter in under förfarandet i form av avkastning eller köpeskilling när
tillbehör till fastigheten har sålts för sig.

Mot
bakgrunden av vad som nu har sagts framstår det enligt min mening som klart att
de borgenärer, som har fordringar som gäller i utmätt fastighet, vid en
underhandsförsäljning får sina intressen tillgodosedda på sådant sätt att det
inte är påkallat att som allmän förutsättning för att underhands-

4t Riksdagen 1971. 8 saml. Nr 11

s. 106 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 106

försäljning
skall få ske ställa upp att de skall ha godkänt försäljningsvillkoren. Det
finns inte heller anledning att föreskriva att de skall ges tillfälle att yttra
sig innan fastigheten bjuds ut till försäljning under hand. I sistnämnda
avseende intar emellertid utmätningssökanden en särställning. Utmätningssökanden
skall också i fortsättningen svara för kostnader för förfarandet i den mån de
inte kan utgå ur den utmätta fastigheten. Med tanke på bl. a. detta framstår
det som lämpligt att hans mening skall inhämtas innan fastigheten bjuds ut
till försäljning under hand.

Jag
vill i sammanhanget påpeka att det förhållandet att det inte åläggs ÖE att höra
andra borgenärer än utmätningssökanden innan fastighet bjuds ut till
försäljning under hand givetvis inte utesluter att ÖE i tveksamma fall på
lämpligt sätt inhämtar deras mening beträffande försäljningsformen.

Också
i fråga om rättigheter som belastar utmätt fastighet bör, som jag förut har
antytt, principen vara att de skall stå kvar om fastigheten säljs under hand.
Detta bör gälla som försäljningsvillkor, oavsett om fråga är om inskrivna
rättigheter eller inte.

Beredningen
har framhållit att muntligt upplåtna rättigheter inte beaktas vid exekutiv
auktion och därför bör kunna lämnas utan avseende också vid försäljning under
hand. Denna uppfattning har lämnats utan erinran under remissbehandlingen.
Också jag anser att det förhållandet att man säljer utmätt fastighet under hand
inte bör föra med sig att rättigheter som grundar sig på muntliga upplåtelser
får ett skydd som de inte har vid auktionsförsäljning. För att rättighet skall
skyddas vid underhandsförsäljning bör alltså liksom vid auktionsförsäljning
fordras att det föreligger skriftlig upplåtelse.

Enligt
beredningens förslag skall ägaren till utmätt fastighet godkänna försäljningsvillkoren
innan underhandsförsäljning får ske. Det förutsätts också att han skall få
tillfälle att yttra sig, innan fastigheten bjuds ut till försäljning under
hand. Jag delar uppfattningen att fastighetsägaren på detta sätt bör tilläggas
ett stort inflytande på valet av försäljningsform. Ägaren bör sålunda kunna
motsätta sig en försäljning under hand, om han bedömer det som möjligt att man
genom alt bjuda ut fastigheten på auktion kan uppnå ett högre pris. Emellertid
bör, som beredningen har framhållit, kravet på ägarens godkännande inte
upprätthållas, om fastigheten redan har bjudits ut på auktion men inte kunnat
säljas på grund av att ett godtagbart inrop inte har skett. Kan man i sådant
fall uppnå ett bättre pris genom att bjuda ut fastigheten under hand, bör
ägaren inte kunna hindra att försäljning sker.

Beredningens
avsikt är att ÖE, om utmätt fastighet skall bjudas ut under hand, regelmässigt
skall överlämna till fastighetsmäklare att ombesörja utbudet. Även enligt min
mening är en sådan ordning lämplig. Fördelen med försäljning under hand är
just, att försäljning i den ordningen ger möjlighet att bjuda ut utmätt
fastighet på samma sätt och i samma former som annan fastighet och att det
därigenom blir möjligt att få ut det pris som fastigheten

s. 107 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 107

betingar
på allmänna marknaden. Emellertid kan det, som beredningen påpekar, i vissa
fall vara lämpligt att ÖE själv fordrar in anbud, t. ex. från statliga eller
kommunala myndigheter, som kan antas vara intresserade att köpa fastigheten.
Att ÖE agerar på detta sätt torde emellertid bara kunna förekomma i enstaka
undantagsfall.

Under
remissbehandlingen har från något håll uttryckts farhågor för att utbud av
utmätt fastighet till försäljning under hand kan medföra ökad tidsutdräkt. Jag
vill i anledning därav framhålla, att frågan hur det exekutiva förfarandet
tidsmässigt påverkas om fastigheten bjuds ut under hand måste beaktas vid öE:s
bedömning av om underhandsförsäljning framstår som en ändamålsenlig
försäljningsform. I de fall då en fördröjning av förfarandet kan beräknas
uppstå får detta vägas mot de fördelar som underhandsförsäljning kan medföra.
Har det förordnats att fastighet skall bjudas ut till försäljning under hand,
bör ÖE vidare enligt min mening avbryta förfarandet och i stället föranstalta
om auktionsförsäljning om det inte visar sig ihöjligt att inom rimlig tid uppnå
ett godtagbart anbud. Några generella anvisningar torde inte kunna ges i det
avseendet. Frågan hur länge försök att sälja fastighet under hand skall pågå
får bedömas från fall till fall.

I
7 kap. UL ges bestämmelser om tvångsförvaltning av utmätt fastighet.
Bestämmelserna innebär att sådan förvaltning kan anordnas, om en utmätt
fastighet inte har kunnat säljas. Emellertid kan förordnande på utmätningssökandens
begäran också anordnas utan att något försäljningsförsök har gjorts.
Tvångsförvaltning innebär att fastigheten ställs under vård av en syssloman och
att dess avkastning används dels till att betala räntor och andra årligen
upplöpande belopp, dels till betalning av sökandens fordran.

Beredningen
anser att det inte finns tillräckliga skäl att behålla institutet
tvångsförvaltning som en realisationsform vid sidan av försäljning. Beredningens
uppfattning har stöd i en enhällig remissopinion.

De
skäl som beredningen har anfört för att inte ha någon motsvarighet till de
nuvarande bestämmelserna om tvångsförvaltning finner jag vara bärande. Det
förhållandet att tvångsförvaltning endast förekommer i några enstaka fall årligen
visar, att institutet inte fyller någon påtaglig praktisk funktion. I likhet
med beredningen anser jag sålunda att bestämmelserna om tvångsförvaltning kan
utgå genom att 7 kap. UL upphävs.

I
sammanhanget vill jag erinra om att departementsförslaget, liksom gällande lag
och beredningens lagförslag, innehåller bestämmelser som gör det möjligt att
förordna syssloman att förvalta utmätt fastighet, om det kan befaras att
ägaren vanvårdar den eller på annat sätt åstadkommer att den försämras i
större mån. Vidare innehåller förslaget bestämmelser som innebär att avkastning
av utmätt fastighet kan uppbäras av ÖE eller särskilt förordnad syssloman.

s. 108 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 108

2.14.11
Exekutiv auktions inverkan på inteckningar

När det gäller principerna för exekutionens
inverkan på inteckningar innebär den nuvarande ordningen att inteckning som
faller utom lägsta budet upphör att gälla. Gemensam inteckning blir i princip
utan verkan i den försålda fastigheten även om den ligger inom lägsta budet.
Den i JB 1966 föreslagna ordningen på detta område innebär att inteckning blir
utan verkan endast till belopp som enligt sakägarförteckningen inte täcks av
köpeskillingen. Motsvarande gäller när gemensamt intecknade fastigheter säljs
enligt gemensam sakägarförteckning. I övrigt förlorar inteckningen sin verkan.

Beredningen
har ansett att man bör gå ett steg längre i strävandena att bevara befintliga
inteckningar och föreslår att ÖE skall kunna förordna att även inteckningar som
faller utom köpeskillingen skall gälla. Detta skall gälla även i fråga om
gemensam inteckning om försäljningen avser alla fastigheter och sker enligt
gemensam sakägarförteckning. I sådana fall när gemensamt intecknad fastighet
säljs för sig eller efter särskilda utrop får förordnande att inteckning
fortfarande skall gälla meddelas endast i fråga om belopp som faller inom
köpeskillingen.

I
samband med förslag till vissa ändringar i bl. a. 6 kap. JB, som behandlades i
JB 1969, tog föredragande departementschefen upp frågan om de av beredningen
föreslagna bestämmelserna om att ÖE i vissa fall skall kunna förordna att
inteckning alltjämt skall gälla och anförde att bestämmelserna borde läggas
till grund för lagstiftning. Så har även skett i det slutliga förslaget till
JB (jfr 6 kap. 12 §). De erinringar som i ett par remissyttranden anförts i
denna fråga och som går ut på att inteckningar som faller utom köpeskillingen
inte är sunda kreditobjekt och att ÖE:s arbetsbörda ökas har sålunda inte
föranlett att beredningens förslag frångåtts. Någon prövning av intecknings
kreditvärde sker inte i samband med att inteckning beviljas och ÖE har givetvis
inte heller något ansvar i detta avseende vid förordnande att inteckning
fortfarande skall gälla. Någon närmare prövning av ett yrkande om förklaring
att inteckning fortfarande skall gälla torde i allmänhet inte heller behöva
göras.

När
det gäller frågan vad som vid exekutiv försäljning bör betalas kontant och vad
som kan stå kvar som lån i fastigheten innebär beredningens förslag i huvudsak
samma ordning som den som gäller nu. Om borgenär inte begärt kontant betalning
och inteckning inte heller av särskilda skäl skall vara utan verkan, skall
sålunda lån som faller inom det före försäljningen bestämda s. k.
skyddsbeloppet avi-äknas på köpeskillingen. Förre ägarens personliga
betalningsansvar mot långivaren kvarstår och nye ägaren blir inte
betalningsskyldig för lånet. Om lånet faller utom skyddsbeloppet, har borgenären
rätt till kontant betalning och förre ägaren befrias från sitt betalningsansvar.

Den av beredningen
föreslagna ordningen har allmänt aodtagits under re-

s. 109 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 109

missbehandlingen.
I ett remissyttrande har dock förordats att förre ägaren alltid skall bli fri
från sin personliga betalningsskyldighet i fråga om lån som faller inom
skyddsbeloppet.

För
egen del anser jag, liksom beredningen, att det skulle innebära ett åsidosättande
av borgenärens rätt att föreskriva att lån skall stå kvar även om förre ägarens
personliga betalningsansvar skulle upphöra. Ett sådant resultat bör liksom
hittills vara beroende av att uppgörelse härom kan träffas med borgenären. En
sådan uppgörelse är givetvis i sin tur beroende av vilka möjligheter
borgenären har att få betalning hos den nye ägaren.

Enligt
6 kap. 3 § JB är borgenär för fordran som är förenad med panträtt i fastighet
berättigad att vid utsökning få betalning intill pantbrevets belopp med den
företrädesrätt inteckningen medför enligt lag samt att ur pantbrevets tillägg
utfå ränta på kapitalbelopp inom pantbrevets belopp, för skadestånd på grund
av förtida betalning samt för ersättning för indrivningskostnad och annan
kostnad som föranleds av fordringsförhållandet. Med tanke på de fall när
borgenärens fordran överstiger pantbrevets belopp har beredningen föreslagit
en bestämmelse att borgenär som har pantbrev ej efter fastighetens försäljning
kan mot köparen göra gällande panträtt i fastigheten för större fordran än som
avräknats på köpeskillingen jämte utfäst ränta därå från tillträdesdagen samt
framtida skadestånd och ersättning som avses i 6 kap. 3 § JB. Givetvis bör den
principen gälla att köparen aldrig skall skall kunna bli skyldig att svara för
köpeskillingen mer än en gång.

När
det gäller skadestånd på grund av förtida betalning har beredningen anfört att
frågan bör vara beroende av överenskommelse som borgenären och köparen träffar
om övertagande av lånet i fråga, övertar köparen lånet på oförändrade villkor,
skall skadestånd inte utgå. Om däremot köparen får förmånligare villkor än som
gällde tidigare, skall skadestånd utgå i proportion till eftergiften. En sådan
ordning framstår också enligt min mening som naturlig. Vid bedömningen av
skadeståndets belopp blir överenskommelsen mellan borgenären och köparen avgörande.
Denna överenskommelse skall givetvis företes vid köpeskillingens fördelning.

Även
när det gäller betalning på grund av ägarhypotek ansluter jag mig till
lagberedningens förslag. Detta innebär att ägarhypotek alltid utan särskilt
yrkande betalas kontant och att tillägg inte skall beräknas på ägarhypotek i
andra fall än när ägarhypoteket blivit utmätt.

Frågan
om inverkan på inteckningar vid underhandsförsäljning enligt beredningens
förslag härom behandlas i det följande.

2.14.12
Exekutiv auktions inverkan på rättigheter

Beredningens förslag innehåller i fråga om
rättigheters ställning vid exekutiv försäljning åtskilliga ändringar i
förhållande till gällande rätt. De föreslagna bestämmelserna syftar till att
stärka rättighetshavarnas ställning. Sålunda föreslår beredningen att
rättigheter som inte kan antas belasta fas-

s. 110 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 110

tigheten
till beaktansväi-d skada för innehavare av fordran med bättre rätt skall
förbehållas vid försäljningen även om de har sämre förmånsrätt än den fordran
för vilken fastigheten skall säljas. För att ge en bättre ställning även åt
rättigheter som inte kan förbehållas på grund av dessa bestämmelser föreslår
beredningen att utropsordningen ändras så att fastigheten först utropas utan
förbehåll om rättighetens bestånd och därefter med sådant förbehåll. Belastas
fastigheten av flera rättigheter, skall enligt förslaget fastigheten utropas
med successivt ökande belastning av rättigheten för att slutligen utropas med
förbehåll för samtliga rättigheter.

Beredningens
förslag att stärka rättighetshavarnas ställning har godtagits av flertalet
remissinstanser. Åtskilliga remissinstanser, däribland flera länsstyrelser,
har dock förordat att den nuvarande ordningen behålls. Som skäl härför har
anförts att förmånsrätten mellan en rättighet och exekutionsfordringen bör
vara avgörande för frågan om en rättighet skall bestå efter exekutiv
försäljning. Beträffande arrende- och hyresrätter tillgodoses rättighetshavarnas
intressen dessutom genom lagstiftningen om besittningsskydd.

Om en rättighet skall bestå efter en exekutiv
försäljning, medför detta ofta att fastigheten får säljas för ett lägre pris än
om fastigheten kan säljas utan att belastas av rättigheten. I princip bör därför
frågan om rättighetens bestånd avgöras av rättighetens läge i
förmånsrättsordningen. Förhållandena kan emellertid ofta vara sådana att en
rättighet inte utgör någon nämnvärd belastning, t. ex. om utövandet inte
innebär någon olägenhet eller om ett periodiskt utgående vederlag utgör full
kompensation för olägenheten. I sådana situationer finns det inte någon
anledning att rättigheten skall uppoffras vid exekutiv försäljning. Jag delar
beredningens uppfattning att de nuvarande reglerna kan medföra risk att
rättigheter i sådana situationer som här angetts uppoffras i onödan.

Som
framhållits imder remissbehandlingen har vissa rättighetshavare en särställning
på grund av reglerna om besittningsskydd. Så är fallet beträffande vissa
arrende- och hyresrätter. I 812 kap. JB har tagits upp regler som innebär att
direkt besittningsskydd, dvs. rätt till förlängning av avtalet, i vissa fall
föreligger vid jordbruksarrende, bostadsarrende och vid hyra av
bostadslägenhet, medan indirekt besittningsskydd, dvs. rätt till ersättning
vid avtalets upphörande, i vissa fall föreligger vid anläggningsarrende och vid
hyra av annan lägenhet än bostadslägenhet. I samtliga fall kan besittningsskyddet
göras gällande även efter en exekutiv försäljning. För dessa rättigheter innebär
ifrågavarande regler om rättighets bestånd vid exekutiv försäljning att frågan
om förlängning eller ersättning kan uppkomma under en löpande avtalsperiod till
följd av uppsägning efter exekutiv försäljning.

Den
omständigheten att vissa rättighetshavare kan göra gällande besittningsskydd
även i förhållande till den som förvärvat fastigheten på exekutiv auktion utgör
enUgt min mening inte tillräckligt skäl mot att stärka rättig-

s. 111 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 111

hetshavarnas
ställning vid exekutiv försäljning. För rättighetshavare med besittningsskydd
är det inte utan betydelse om uppsägning kan ske under den löpande
avtalsperioden. För andra njitjanderätter än arrende och hyra och inte minst
för servitut kvarstår vidare behovet av en starkare ställning vid exekutiv
föi-säljning. Jag ansluter mig därför till beredningens ståndpunkt att
rättigheter bör bestå oberoende av exekutiv försäljning i större utsträckning
än som är fallet f. n.

De
bestämmelser i beredningens förslag som främst är ägnade att stärka
rättighetshavarnas ställning går ut på att rättighet som inte kan antas belasta
fastigheten till beaktansvärd skada för innehavare av fordran med bättre
förmånsrätt alltid skall förbehållas. Förslagets utformning har i allmänhet
lämnats utan erinran under remissbehandlingen. I några remissyttranden har
emellertid anförts att den bedömning av rättighetens inverkan på övriga
rättsägares ställning som här läggs på ÖE kan vara vansklig att göra.

För
egen del anser jag att den av beredningen föreslagna ordningen ger goda
möjligheter att stärka rättighetshavarnas ställning. En oskadlighets-prövning
av angivet slag är dock som framhållits under remissbehandlingen förenad med
svårigheter och bör däi-för ske med försiktighet. Till grund för sin bedömning
har ÖE förutom beskrivning och värdering av fastigheten vad som förekommit
vid bevakningssammanträdet. Det bör enligt min mening ofta finnas möjlighet att
på grundval av denna utredning besluta att rättigheten skall förbehållas. Ofta
torde förhållandena f. ö, vara sådana att borgenärerna inte har anledning
motsätta sig att förbehåll sker enligt dessa regler. Jag ansluter mig sålunda
till beredningens förslag.

De
av beredningen föreslagna reglerna beträffande utropsordningen när fastigheten
belastas av rättighet har kritiserats under remissbehandlingen från olika
synpunkter. Det har anförts att den nu gällande utropsordningen bereder
rättighetshavarna tillräckligt skydd samt att den föreslagna ordningen blir
komplicerad och svårtillämpad.

Enligt
min mening finns det fog för den kritik som beredningen riktat mot de nu
gällande reglerna angående utropsordningen. I praktiken medför den nuvarande
ordningen med all sannolikhet att rättigheter blir uppoffrade i onödan. De av
beredningen föreslagna reglerna är enligt min mening ägnade att minska riskerna
för detta. Den föreslagna ordningen kan visserligen ibland medföra ett mera
komplicerat och tungrott förfarande. Detta är emellertid endast fallet när
flera rättigheter skall beaktas vid utropet. På grund av de tidigare nämnda
reglerna om obligatoriskt förbehåll när rättighet inte belastar fastigheten
till skada för borgenärerna kan dessa situationer antas komma att bli mindre
vanliga. Jag anser därför inte att det från den synpunkten finns anledning att
behålla den gällande ordningen. På grund av det anförda har i
departementsförslaget reglerna om utropsordningen när fastigheten belastas med
rättigheter tagits upp enligt beredningens förslag.

Frågan
om inverkan på rättigheter vid underhandsförsäljning enligt lagberedningens
förslag härom har berörts i det föregående.

s. 112 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 112

3.
Motivering till framlagda lagförslag

3.1
Förslaget till lag om exekutiv försäljning av fast egendom

1 §

Paragrafens
första punkt motsvarar 1 § första stycket i beredningens förslag. Andra
punkten har i lagberedningens förslag sin motsvarighet i 13 § sista stycket.

Departementschefen.
Utmätt fast egendom skall enhgt gällande rätt säljas på offentlig auktion.
Sådan auktion skall enligt 97 § 1 mom. UL förrättas av ÖE. Jag har i den
allmänna motiveringen anslutit mig till beredningens förslag att försäljning
av fast egendom skall kunna ske förutom på offentlig auktion också under hand.

I
första punkten av denna paragraf anges att försäljning av utmätt fast egendom
skall, oberoende av vilken försäljningsform som väljs, ombesörjas av ÖE. Jag
vill emellertid erinra om att frågan om vem som skall ha hand om exekutiv
försäljning av fast egendom kommer att bli föremål för ytterligare överväganden
av beredningen under det fortsatta arbetet på en ny UB.

I
paragrafens andra punkt har tagits upp en bestämmelse om att försäljning av
utmätt fast egendom skall ske på offentlig auktion, om annat inte följer av 15
eller 57 §. I sistnämnda paragrafer behandlas särskild tillbehörsförsäljning,
som kan ske på auktion eller under hand, resp. underhandsförsäljning av själva
fastigheten.

När
det gäller formen för auktion har beredningen anfört att tillvägagångssättet
med utrop i upp- och avslag, s. k. Dutch auction, är komplicerat och används så
sällan att allmänheten inte förstår vad det innebär. Beredningen anser därför
att auktion alltid skall ske i enbart uppslag. Detta anser beredningen inte
behöva anges i lagtexten. Under remissbehandlingen har inte framförts några
erinringar häremot. Vissa remissinstanser anser dock att det i lagtexten skall
uttryckligt anges att försäljning på auktion alltid skall ske genom utrop i
uppslag. Jag delar uppfattningen att det enda tillåtna tillvägagångssättet vid
auktion bör vara försäljning i uppslag, dvs. försäljning efter bud och
överbud. Någon särskild föreskrift om detta anser jag, liksom beredningen,
inte behövas. Det nu sagda leder till att föreskrifterna i 120 § UL saknar
motsvarighet i departementsförslaget liksom i beredningens förslag.
Bestämmelserna i 12 § förordningen (1877: 31 s. 51) om nya utsök-ningslagens
införande och vad i avseende därå iakttagas skall (UP) om Dutch auction kommer
härigenom att sakna betydelse. De föreslås därför bli upphävda.

2 §

Paragrafens första stycke motsvarar 2 § i
lagberedningens förslag. Andra stycket har i lagberedningens förslag sin
motsvarighet i 3 § andra stycket.

s. 113 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 113

Departementschefen. Fast egendom kan säljas
exekutivt under konkurs dels som följd av att egendomen är utmätt dels när
konkursförvaltaren enligt 70 § KL hos ÖE har begärt exekutiv försäljning av
egendom som tillhör konkursbo. I första stycket av paragrafen har i enlighet
med beredningens förslag föreskrivits att lagens bestämmelser om exekutiv
försäljning av utmätt egendom i tillämpliga delar gäller när egendom skall
säljas exekutivt under konkurs. Föreskriften omfattar sålunda båda de nämnda
fallen. Påpekas kan att det i lagen på olika ställen ges särskilda regler om
försäljning under konkurs.

I
67 § i beredningens förslag har särskilt angetts att fastighetsägaren företräds
av förvaltaren i fall då fast egendom ingår i konkursbo. Eftersom detta får
anses ligga i sakens natur, saknar departementsförslaget motsvarande
föreskrift. Beredningen har också i lagen velat ta in en erinran om förvaltarens
åligganden enligt KL när fastighet säljs exekutivt under konkurs. En sådan
erinran behövs enligt min mening inte. I sammanhanget vill jag påpeka att
bestämmelserna om förvaltarens åligganden i nämnda avseende berörs i förslaget
till lag om ändring i KL (jfr 70 §).

I
andra stycket av paragrafen har föreskrivits att lagens bestämmelser om fordran
som är förenad med panträtt i fast egendom är tillämpliga också i fråga om den
rätt till betalning på grund av ägarhypotek som enligt 6 kap. 9 § JB tillkommer
ägaren. I vissa fall skall ägarhypotek emellertid inte jämställas med fordran
som är förenad med panträtt. Detta framgår i så fall av de särskilda
bestämmelserna i lagen, såsom av bestämmelserna i 33 § andra stycket, 34 §
andra stycket och 58 § första stycket i departementsförslaget.

3 och 4 §§ Paragraferna motsvarar 5 och 6 §§ i
lagberedningens förslag.

Departementschefen: ------------------------------------ ----

4
§ första stycket innehåller föreskrifter om utredning angående fastighets
rättsliga förhållanden. Föreskrifterna överensstämmer i sak med beredningens
förslag. I paragrafens andra stycke ges den i den allmänna motiveringen
behandlade bestämmelsen om obelånat pantbrev, som fastighetsägaren innehar.

Bestämmelserna
i 4 § första stycket första punkten och andra stycket innebär att
fastighetsägaren skall tillhandahålla handlingar som tjänar till upplysning om
fastigheten i rättsligt hänseende och dessutom obelånat pantbrev som han kan
inneha. Lämpligt torde vara att ÖE ger den som förordnas att utföra beskrivning
av fastigheten i uppdrag att avfordra fastighetsägaren sådana handlingar (jfr
nuvarande 79 § UL).

12 § Denna paragraf motsvarar 14 § i
lagberedningens förslag. Gällande rätt. Enligt 87 § UL får vissa rättsägare
vars rätt kan vara be-

s. 114 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 114

roende
av försäljning av egendomen inträda i utmätningssökandens rätt genom att betala
hans fordran och den kostnad för vilken sökanden svarar (s. k. utlösningsrätt).
Sådan befogenhet tillkommer den som har fordran för vilken egendomen svarar på
grund av inteckning eller som har nyttjanderätt till egendomen, återköpsrätt,
rätt till servitut eller rätt till elektrisk kraft. Har utmätning skett för del
av fordran, har utmätningssökanden dock företräde för sin återstående fordran.

Lagberedningen.
Beredningen föreslår regler om utlösningsrätt, som i huvudsak stämmer överens
med gällande lag. Kretsen av utlösningsberättigade föreslås dock utsträckt till
envar vars rätt kan vara beroende av den utmätta fastighetens försäljning.
Däremot anser beredningen det inte behövligt att uttryckligen ange att
utmätningssökanden efter det utlösning skett har företräde för sin återstående
fordran. Att så måste bli fallet ligger i sakens natur. För att undanröja den
oklarhet som enligt gällande rätt råder beträffande frågan inom vilken tid
utlösningsrätten skall utövas, föreslår beredningen en regel med innebörd att
utlösning skall ske innan fastigheten har sålts.

Remissyttrandena.
Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att det bör uttryckligen föreskrivas
att utmätningssökande har företräde för sin återstående fordran, när utlösning
har skett för del av fordran. Hovrätten för Västra Sverige delar däremot
beredningens bedömning i detta avseende. Däremot sätter hovrätten i fråga om
utlösning för del av fordran över huvud taget bör vara tillåten. En sådan
utlösning kan enligt hovrätten skapa problem men torde inte fylla något
egentHgt behov.

Departementschefen.
Beredningens förslag om rätt för vissa intressenter att inträda i
utmätningssökandens rätt genom att betala hans fordran och kostnad för vilken
sökanden svarar stämmer i huvudsak överens med gällande rätt. Vad beredningen
föreslagit har utan saklig ändring tagits upp i departementsförslaget. Som
beredningen föreslagit bör utlösningsrätten kunna utövas intill dess
fastigheten har sålts.

13
§

Paragrafen
motsvarar 15 § i lagberedningens förslag.

Gällande
rätt. När fast egendom är avträdd till konkurs och säljs exekutivt på begäran
av förvaltaren har enligt 114 § UL vissa borgenärer rätt att begära att
försäljning sker till gäldande av deras fordringar (s. k. anslutningsrätt).
Sådan rätt tillkommer borgenär som i konkursen bevakat fordran för vilken
egendomen svarar enligt 17 kap. 9 § HB eller som skall utgå ur egendomen med
förmånsrätt framför intecknad fordran. Vidare fordras att borgenärens rätt till
betalning ur fastigheten är ostridig eller styrkt. Den som vill utöva
anslutningsrätt skall göra det inom den tid som är föreskriven för anmälan av
fordran eller rättighet som bör beaktas vid försäljningen. Om anslutningsyrkande
inte framställs, får försäljning inte ske till förfång för de rättsägare som
tagits upp i borgenärsförteckningen.

s. 115 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 115

Lagberedningen. Beredningens förslag stämmer i
huvudsak överens med gällande bestämmelser.

F.
n. finns anslutningsrätt bara om försäljning skall ske på konkursförvaltarens
begäran. Emellertid kan exekutiv försäljning under konkurs också ske t. ex.
efter utmätning, vilken begärts av borgenär som till säkerhet för sin fordran
har panträtt i fastigheten. De motiv som bär upp anslutningsrätten gör sig
gällande också när fastigheten under konkursen skall säljas på grund av
utmätning. Beredningen föreslår därför, att anslutningsrätt alltid skall kunna
utövas när fastighet som avträtts till konkurs skall säljas exekutivt.

Den
som vill utöva anslutningsrätt skall f. n. göra det inom den tid som är
föreskriven för anmälan av fordran eller rättighet som bör beaktas vid försäljningen.
Detta medför, att intressenter i fastigheten inte i förväg kan beräkna var
lägsta budet kommer att ligga. Av underrättelserna till sakägarna bör visserligen
framgå, att försäljning sker för konkursbos räkning. Den som känner reglerna i
detalj kan därav förstå att han bör inställa sig vid auktionen och bevaka sin
rätt med hänsyn till att lägsta budet eventuellt kan komma att sänkas hur långt
som helst. Andra kan förbli helt okunniga om den risk som hotar. Man bör därför
begränsa möjligheterna att ändra förutsättningarna för realisationen och sörja
för tydliga meddelanden till sakägarna. Om anslutningsrätt skall föreligga
också när initiativ till försäljning under konkurs kommer från en
utmätningssökande, blir det än mera angeläget att en ny ordning införs.
Beredningen föreslår därför att den som vill ansluta sig skall anmäla detta
hos ÖE senast två veckor före det bevakningssammanträde som skall föregå
auktion. Uppgift om redan skedd anslutning kan tas in i den underrättelse som
enligt 23 § i beredningens förslag (jfr 21 § i departementsförslaget) skall
sändas till kända sakägare. Om anslutningen kommer senare men ändå i behörig
tid, skall enligt samma paragraf särskilda underrättelser sändas till
sakägarna.

Rätt
till utlösning föreligger också när fastigheten säljs under konkurs.
Beredningen föreslår en särskild regel om att den som utövat sin anslutningsrätt
kan bli utlöst.

Remissyttrandena.
Beredningens förslag har i allmänhet godtagits eller lämnats utan erinran under
remissbehandlingen. Kritiska synpunkter anläggs emellertid i några remissvar.

Advokatsamfundet
sätter i fråga om tillräckliga skäl finns att behålla den nuvarande
bestämmelsen att innehavare av fordran med panträtt i fastigheten skall ha
bevakat sin fordran i konkursen för att få utöva anslutningsrätt. Enligt
samfundet bör det vara tillräckligt att innehavaren kan styrka sin fordran och
panträtt inför ÖE.

Länsstyrelsen
i Kopparbergs Zän anför att varken gällande rätt eller förslaget innehåller
några närmare bestämmelser om innebörden av att borgenärs rätt till betalning
ur fastigheten skall vara ostridig eller styrkt. Enligt länsstyrelsens mening
skulle det vara till fördel för såväl ÖE som rättsägare i konkurser om det av
lagtexten klarare framgick exempelvis att ostridighet

s. 116 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 116

anses
föreligga när anslutningsyrkandet biträds av konkursförvaltaren eller när det
beträffande lönefordringar och likställda fordringar framgår av konkursbouppteckningen
att de inte helt kan gäldas ur konkursboets lösa egendom. Föreskriften att den
som vill ansluta sig skall anmäla det hos ÖE senast två veckor före
bevakningssammanträdet och bestämmelser om särskilt meddelande om anslutning
till rättsägarna anser länsstyrelsen vara onödiga. Enligt länsstyrelsens
erfarenhet är möjligheterna till anslutningsrätt så välkända bland de
rättsägare som kan beröras därav, att de redan vid beskedet om att
fastighetsägaren är i konkurs får klart för sig att anslutning kan komma att
aktualiseras och rättar sina mått och steg därefter. Visserligen kommer enligt
beredningens förslag anslutningsrätt att kunna utövas också i de fall då annan
än konkursförvaltaren har begärt försäljningen. I sådana fall kan det givetvis
vara av värde för övriga borgenärer att få veta att gäldenären är i konkurs
och att anslutningsrätt kan bli aktuell. Emellertid anser länsstyrelsen att det
för dessa fall bör vara tillräckligt att föreskriva att ÖE, där så kan ske,
underrättar rättsägarna om att fastighetsägaren är i konkurs och att anslutning
på grund härav kan bU aktuell. Anslutningsrätten bör därefter kunna utövas
intill dess bevakningsförfarandet avslutas. Länsstyrelsen i Jämtlands län anser
däremot att den föreslagna tiden om två veckor är väl kort. Eftersom uppgift om
anslutning om möjligt bör tas in i den underrättelse om auktionen, som skall
tillställas kända sakägare, bör tiden enligt länsstyrelsen lämpligen bestämmas
till tre veckor.

I
yttrandet från lånsstyrelsen i Kopparbergs län berörs också förslaget att
utlösningsrätt skall kunna utövas när fastighet skall säljas under konkurs.
Länsstyrelsen anser att förslaget i det avseendet kan ge upphov till mycket
svårbedömbara problem beträffande utlösnings- och skyddsbeloppets storlek.
Länsstyrelsen erinrar om att lönebelopp vid exekutiv fastighetsförsäljning
regelmässigt bevakas reservationsvis och att det kan gå år innan en konkurs i
vilken det förekommer lönefordringar har avslutats eller framskridit så långt
att lönefordringarna slutgiltigt kan tas ut ur fastigheten. Länsstyrelsen
framhåller dessutom att utlösningsrättens syften vid exekutiv fastighetsförsäljning
imder konkurs i stort sett kan bli tillgodosedda genom reglerna om
anslutningsrätt. Länsstyrelsen vill mot bakgrunden av det anförda sätta i fråga
om det är nödvändigt att medge utlösningsrätt i konkursfallen.

Departementschefen.
De av beredningen föreslagna reglerna angående anslutningsrätt under konkurs
stämmer i huvudsak överens med nu gällande bestämmelser. I likhet med det
övervägande antalet remissinstanser ansluter jag mig till förslaget.

För
att borgenär skall kunna utöva anslutningsrätt förutsätts liksom enligt
gällande rätt att hans fordran bevakats i konkursen och att hans rätt till betalning
ur fastigheten är ostridig eller styrkts. Jag kan inte dela den uppfattning
som kommit fram under remissbehandlingen att kravet på bevakning i konkursen
bör slopas. Inte heller anser jag det möjligt att i lagtexten närmare
precisera när borgenärs rätt till betalning skall anses vara ostridig eller

s. 117 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 117

styrkt.
Den närmare bestämningen härav får överlämnas åt rättstillämpningen (jfr NJA
1968 s. 6).

Enligt
gällande rätt kan intressenter i fastighet, som skall säljas exekutivt under
konkurs, inte i förväg beräkna var lägsta budet kommer att ligga. Mot denna
bakgrund är beredningens förslag, som innebär en begränsning av möjligheterna
att genom anslutning ändra förutsättningarna för försäljningen, enligt min
mening väl grundat. Den tid inom vilken anslutning enligt förslaget skall
anmälas anser jag också vara väl avvägd. Vad som i dessa avseenden anförts
under remissbehandlingen har sålunda inte föranlett mig att frångå beredningens
förslag. Jag biträder även förslaget i fråga om utlösningsrätt när fastighet
skall säljas under konkurs.

33 §

Paragrafen
motsvarar 33 § 13 i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
I den allmänna motiveringen har utförligt behandlats de frågor som hänger
samman med exekutiv försäljnings inverkan på rättigheter. Beträffande de
principer som ligger till grund för bestämmelserna i denna paragraf får jag
hänvisa till vad jag där anfört. Härutöver vill jag endast tillägga att
departementsförslaget, liksom beredningens förslag, innehåller den nyheten i
förhållande till gällande rätt att tomträtt som är inskriven alltid gäller utan
förbehåll. Härigenom förhindras att tomträtten går förlorad vid exekutiv
försäljning för fordran med förmånsrätt enligt 6 § 1 FRL.

Enligt
beredningens förslag (33 § 1) skall huvudregeln att rättighet med bättre rätt
än exekutionsfordran är skyddad utan förbehåll inte vara tillämplig på
rättighet som gäller bara i andel av fastigheten och inte har bättre rätt i
andelen än fordran som inte är skyddad enligt 32 § (jfr 32 § andra stycket i
departementsförslaget). Sedan beredningen har lagt fram sitt förslag har lagen
(1968: 578) om erkännande av privat jorddelning som fastighetsbildning
(legaliseringslagen) antagits. Lagen har trätt i kraft den 1 januari 1969. Mot
bakgrunden av reglerna om legalisering av sämjedelning och förbudet mot
andelsupplåtelse i 7 kap. 9 § JB finner jag den nämnda undantagsbestämmelsen
inte fylla något praktiskt behov. Om en sådan situation som bestämmelsen avser
i något undantagsfall uppstår, torde den kunna klaras upp utan särskild
bestämmelse. Departementsförslaget saknar följaktligen motsvarighet till
ifrågavarande bestämmelse.

I
övrigt har bestämmelserna i paragrafen tagits upp i saklig överensstämmelse
med vad beredningen har föreslagit i 33 § 13 i sitt förslag. Vissa redaktionella
ändringar har vidtagits i förtydligande syfte.

39
§

Paragrafen
motsvarar 38 § i lagberedningens förslag.

Departementschefen.
Denna paragraf innehåller bestämmelser i fråga om rättigheter som enligt 33 §
fjärde stycket i departementsförslaget kan förbehållas vid auktionen.

s. 118 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 118

1 första och andra styckena ges föreskrifter om
utropsordningen när fastigheten belastas av rättigheter. Bestämmelserna har
behandlats i den allmänna motiveringen. Jag vill härutöver bara tillägga att
som tredje punkt i första stycket har föreskrivits att den omständigheten att
ägarhypotek inte täcks inte utgör hinder mot att bud med förbehåll för
rättigheten godtas. Denna regel, som stämmer överens med beredningens förslag,
är motiverad av att fastighetsägaren inte bör få betalt på bekostnad av
rättighetshavaren. Regeln gäller dock inte om ägarhypoteket har blivit utmätt.

I
tredje stycket behandlas möjligheten för rättighetshavare att göra tillskott
för att rädda sin rättighet. I överensstämmelse med beredningens förslag anges
att rättighet kan skyddas genom att rättighetshavaren betalar skillnaden
mellan buden eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka
fordringar med bättre rätt än rättigheten. Vidare föreskrivs i fjärde stycket
att, om rättighetshavare i det fall sakägarförteckningen upptar två eller flera
rättigheter är villig att betala skillnaden mellan buden men beloppet inte ensamt
eller i förening med annat tillskott som bjuds förslår för att fordringar med
bättre rätt skall täckas, fastigheten skall utropas med förbehåll för den
aktuella rättigheten eller den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare
bud och annat tillskott som bjuds. Detsamma skall gälla, om bud med förbehåll
för rättigheten inte understiger bud utan sådant förbehåll men fordringar med
bättre rätt inte är täckta. Som beredningen påpekat torde möjligheten att göra tillskott
komma att användas bara i undantagsfall. Någon risk för att bestämmelserna
skall komma att komplicera förfarandet i praktiken torde därför inte föreligga.

Femte
stycket innehåller en regel för det fall att borgenär, vars fordran inte blivit
täckt genom visst bud, godtar budet. I sådant fall skall vid tillämpningen av
de tidigare angivna bestämmelserna i paragrafen fordringen räknas som täckt. I
sjätte stycket slutligen anges att om rättighetshavare i stället för betalning
ställer säkerhet, skall det gälla. De nu behandlade bestämmelserna stämmer
överens med beredningens förslag.

57
§

Paragrafen, som motsvarar 53 § i lagberedningens
förslag, innehåller de grundläggande bestämmelserna för att utmätt fastighet
skall få säljas under hand.

Lagberedningen.
Beredningen framhåller till en början att det, även när fastighet säljs under
hand med ägarens medverkan, är fråga om exekutiv försäljning av utmätt
egendom. Detta medför t. ex., att den betalning som utmätningssökanden uppnår
kommer att tillfalla honom med den förmånsrätt som följer med utmätning av fast
egendom. Förslaget förutsätter emellertid å andra sidan bl. a. att försäljning
under hand ej kan rubba inteckningsförhållandena.

Försäljning
under hand får enligt förslaget inte användning annat än om det är
tillförlitligt utrett vilka fordringar och rättigheter som belastar fastig-

s. 119 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 119

heten.
Något formligt bevakningssammanträde krävs inte. Genom kontroll av
gravationsbevis och förfrågningar hos långivare, fastighetens ägare och rättighetshavare
som finns på fastigheten eller på annat sätt förutsätts ÖE kunna utreda vilka
fordringar och rättigheter som belastar fastigheten. Det måste krävas, att ÖE
kan hysa tilltro till upplysningarna. Om det skulle vara önskvärt att diskutera
saken gemensamt med långivare och rättighetshavare, kan ÖE kalla dem till ett
informellt sammanträde för överläggning. Man kan bl. a. tänka sig att långivare
kan finna det fördelaktigt att fastigheten säljs under hand, fastän han ej får
full betalning för sin fordran, eller att överenskommelse kan träffas med
någon rättighetshavare om att denne avstår från upplåten rättighet för att
möjliggöra fastighetens försäljning.

ÖE
skall pröva, huruvida försäljning under hand är mera ändamålsenlig än
försäljning på auktion. Fördelen med försäljning under hand är, att den ger
möjlighet att undersöka marknaden på ett affärsmässigt sätt och att mäklare kan
engageras för att arbeta för fastighetens försäljning. Även om dennes arbete
kräver provision när det lyckas kan man ofta vänta sig, att nettobehållningen
blir större än vid försäljning på auktion. Det är dock möjligt, att
erfarenheterna på sina håll kan ge vid handen att vissa typer av fastigheter
kan gå högre vid auktion.

Förslaget
förutsätter inte, att försök först skall göras med försäljning på auktion. ÖE
skall enligt förslaget bereda ägaren och utmätningssökanden tillfälle att yttra
sig om hur man bäst bör förfara. Motsätter sig ägaren försäljning under hand,
måste på grund av 55 § i förslaget (jfr 59 § i departementsförslaget) auktion
utlysas. Visar det sig emellertid vid auktionen att acceptabelt bud inte kan
uppnås, är ägarens medverkan till försäljning under hand inte alltid nödvändig
enligt 55 §. Utmätningssökanden har å sin sida inte annat intresse i saken än
att hans fordran jämte kostnaden för förfarandet täcks. Det står honom
emellertid fritt att medge att försäljning sker under hand utan att hans
fordran blir täckt. Av ändamålet med det exekutiva förfarandet följer dock, att
försäljning inte bör äga rum om den inte ger täckning för någon del av
sökandens fordran eller den kostnad för vilken han svarar.

Det
krävs att någon arbetar för fastighetens försäljning. Som regel torde det
lämpligaste vara, att mäklare anlitas med rätt för honom att få sedvanlig
provision om hans arbete leder till fastighetens försäljning. Självfallet bör
ÖE i samband med uppdraget avtala med mäklaren om storleken av den provision
som skall utgå. Man kan även tänka sig att ÖE undantagsvis använder
anbudsförfarande, t. ex. om det är fråga om ett specialobjekt. Annonsering med
anbudsförfarande kan kräva så pass stora kostnader, att ÖE bör försäkra sig om
att sökanden eller gäldenären inte har särskild erinran däremot. Om ett eller
flera anbud inkommer men inget av dem anses böra godtas, kan de ändå tjäna
till ledning för ÖE:s bedömning, huruvida pris som bjuds i annan ordning är
acceptabelt. I administrativ ordning kan lämnas anvisningar om lämpliga metoder
att gå till väga.

s. 120 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 120

Det föreligger enligt förslaget inget hinder att
sälja en fastighet under hand därför att den är intecknad gemensamt med annan
fastighet. Om alla de gemensamt intecknade fastigheterna skall säljas, behöver
situationen inte vara mera komplicerad än om en enda fastighet, som inte är
föremål för gemensam inteckning, skall säljas. Ibland kan det också vara
förenat med särskilda fördelar att sälja en av två eller flera gemensamt
intecknade fastigheter under hand. Det kan sålunda bl. a. vara olägligt att,
såsom vid försäljning på exekutiv auktion, behöva antingen dra in annan
fastighet eller också riskera, att det gemensamma ansvaret upphävs i större
eller mindre mån. Försäljning under hand skall enligt förslaget inte medföra
sådan verkan.

Remissyttrandena.
I anslutning till beredningens uttalande rörande medverkan av mäklare vid
underhandsförsäljning av fastighet påpekar länsstyrelsen i Älvsborgs län att
den sedvanliga mäklarprovisionen ujipgår till högre belopp än den
försäljningsavgift som enligt nuvarande bestämmelser skall uttas när ÖE säljer
fastighet på auktion. Mäklarprovisionen utgör enligt länsstyrelsen för
enfamiljshus 3 % på belopp upp till 200 000 kronor och 2 % på överskjutande
belopp, för hyreshus 3 % på belopp upp till 100 000 kronor samt 1 % på belopp
över 100 000 kronor upp till 400 000 kronor och för jordbruksfastigheter 3 %
på belopp upp till 100 000 kronor och 1 1/2 % på belopp över 100 000 kronor
upp till 300 000 kronor. Länsstyrelsen ställer i sammanhanget frågan om
fastighet som säljs av mäklare bör belastas med dels mäklarens provision och
dels statens försäljningsavgift. Sveriges fastighetsägareförbund erinrar också
i sitt yttrande om att det med den provisionstaxa som gäller för auktoriserade
mäklare kan röra sig om ganska betydande kostnader för själva försäljningen.

Har
mäklare fått i uppdrag att ombesörja försäljning under hand av fastighet bör
enligt länsstyrelsen i Malmöhus /än beskrivning och värdering av fastigheten
kunna överlåtas åt honom. 1 yttrandet från Stockholms sparbank föreslås att
uppdrag till mäklare skall tidsbegränsas på så sätt att det i detta anges viss
tid, inte överstigande tre månader, inom vilken fastigheten skall säljas. Har
inte fastigheten sålts inom den angivna tiden förordas att auktion omedelbart
skall sättas ut.

Departementschefen.
1 den allmänna motiveringen har jag uppehållit mig vid frågan om försäljning
under hand av fast egendom och härvid anslutit mig till beredningens förslag.

I
detta sammanhang vill jag understryka beredningens uttalande att även
underhandsförsäljning i princip är en exekutiv försäljning. De särskilda
bestämmelserna om underhandsförsäljning reglerar endast formen föi
försäljningen. De verkningar som i allmänhet är förenade med en exekutiv
försäljning, t. ex. vid konkurrens med annat förvärv, skall sålunda gälla även
efter en underhandsförsäljning. I ett avseende skall emellertid en underhandsförsäljning
inte medföra samma verkningar som en exekutiv auktion, nämligen när det gäller
försäljningens inverkan på intecknings giltighet. En underhandsförsäljning
skall enligt departementsförslaget i detta hänseende

s. 121 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 121

vara
likställd med en frivillig försäljning och således inte få några verkningar
för giltigheten av inteckning i fastigheten. En särskild bestämmelse härom
föreslås i JB. Köpevillkoren får anpassas härefter. Frågan om verkningarna av
en underhandsförsäljning behandlas även i anslutning till förslaget till lag
om ändring i JB.

Det
bör även uppmärksammas att förvärv av fast egendom vid exekutiv auktion har
vissa verkningar enligt reglerna i 1 och 12 §§ jordförvärvslagen (1965: 290), 3
§ förköpslagen (1967: 868) och 7 § lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i
rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag. Någon
ändring i denna lagstiftning föreslås inte nu. De nämnda reglerna blir sålunda
inte tillämpliga vid exekutiv försäljning under hand. Som beredningen har framhållit
(betänkandet s. 77) aktualiserar reglerna om underhandsförsäljning emellertid
vissa ändringar i banklagstiftningen. Frågan härom får tas upp i annat
sammanhang.

Försäljning
under hand får ske först efter en tillförlitlig utredning av vilka fordringar
och rättigheter som belastar fastigheten. Vidare skall krävas att försäljning i
sådan ordning finnes mera ändamålsenlig än på auktion. Vid denna bedömning
skall givetvis hänsyn tas till såväl den provision som utgår till mäklaren om
försäljning lyckas som ÖE:s övriga kostnader. Jag vill tillägga att jag avser
att senare ta upp frågan om och i vad mån försäljningsavgift bör tas ut i
sådana fall (jfr 4 § tredje stycket kungörelsen (1967: 441) om vissa avgifteri
utsökningsmål m. m.)

Förslaget
ger ÖE i rätt stor omfattning frihet att själv bestämma det lämpligaste
förfaringssättet vid utredningen av fastigheten. Som någon remissinstans
framhållit kan det därvid visa sig vara lämpligt att, när mäklare anlitas,
överlåta det närmare arbetet med beskrivning och värdering av fastigheten åt
denne. Det ligger emellertid i sakens natur att ÖE lämnar mäklaren noggranna
och klara anvisningar om försäljningen.

58
§

Paragrafen motsvarar 54 § i lagberedningens förslag
och innehåller de närmare villkoren för försäljning under hand.

Lagberedningen.
Villkoren för försäljning under hand skall enligt förslaget så gott som helt
ansluta till de villkor som gäller för frivillig försäljning. De skall
inskrivas i köpehandling som underskrivs av ÖE och köparen.

Under
punkt 1 sägs, att köparen skall åläggas att svara för alla fordringar som på
grund av panträtt, utmätning eller eljest är förenade med förmånsrätt i
fastigheten, om inte borgenär får betalt ur särskilt tillgängliga medel eller
avstår från betalning ur fastigheten. I fråga om fordringar som har förmånsrätt
enhgt 8 § 1) resp. 9 § 1) eller 2) FRO (jfr 6 § 1. och 7 § 1. och 2. FRL)
fordras inte någon särskild förklaring för att de i fortsättningen skall åvila
fastigheten. Belopp som förfaller t. o. m. tillträdesdagen måste enUgt
förslaget täckas av köpeskillingen eller andra medel som har flutit in i ärendet.
Fordringar som är förenade med panträtt på grund av inteckning kan

s. 122 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 122

också
vara förfallna till kapital och ränta eller endast i fråga om räntan. Utmätningssökandens
fordran måste vara helt eller delvis förfallen för att exekution överhuvud
skall ha blivit aktuell. Alla dessa aktualiserade anspråk måste klaras ut på
samma sätt som vid frivillig försäljning. När saken har framskridit så långt
att köpevillkoren skall fixeras i detalj, bör uppgift fordras in från
långivare om exakta beloppet av deras fordringar med ränta t. o. m.
tillträdesdagen.

Det
kan tänkas, att långivare är villig att godta även en köpare som inte vill
betala förfallen fordran kontant. Det skall enligt förslaget ankomma på köparen
att visa, att den som är berättigad till kontant betalning avstått därifrån
och låtit köparen överta betalningsansvaret. Givetvis får inte på detta sätt
ingås något avtal till skada för ägaren av fastigheten. Denne skall alltså
befrias från betalningsansvar för vad som var förfallet och täcks av köpeskillingen
eller på annat sätt influtna medel, överhuvud bör säljaren om möjligt helt
befrias från betalningsansvaret för fastigheten belastande skulder, såsom
brukar ske vid frivillig försäljning.

Kostnaden
för förfarandet skall också betalas kontant. Som redan antytts kan emellertid
sökanden medge, att försäljning får ske utan att kostnaden täcks. Till kostnaden
hör i detta fall också provision till anlitad mäklare. Även kostnad för
tidigare försäljningsförsök i ärendet hör hit.

I
punkt 2 i paragrafen behandlas upplåtna rättigheter. Här avses både rättigheter
som är inskrivna och sådana som inte är inskrivna. Vid försäljning under hand
skall enligt förslaget skriftlig upplåtelse föreligga för att rättighet skall
skyddas. Muntliga tillägg till skriftlig upplåtelse kommer inte i beaktande.
Beträffande arrende- och hyresavtal har beredningen under 45 § i förslaget (jfr
47 § i departementsförslaget) upptagit en hänvisning till JB:s regler om verkan
av att i sådant avtal skett ändringar eller tillägg. Detsamma bör gälla vid
försäljning under hand. Förslaget tar i denna punkt upp en hänvisning till
bestämmelsen i 45 §. Den omfattar även vad som i övrigt sägs i sistnämnda
paragraf.

I
punkt 3 regleras vad en köpare skall betala i handpenning. Man får ta i
beräkning, att en köpare inte är beredd att betala hela den kontanta delen av
köpeskillingen redan i samband med underskrivandet av köpehandling. Det bör
emellertid krävas, att köparen åtminstone betalar handpenning i samma
omfattning som i 34 § 4 (jfr 35 § i departementsförslaget) föreskrivs för inropare
på exekutiv auktion. I första stycket under punkt 3 tas upp en bestämmelse i
enlighet därmed. Staten och kommun är enligt förslaget befriade från skyldighet
att lämna handpenning.

I
andra stycket under punkt 3 anges, att återstoden av den kontanta köpeskillingen
skall betalas senast fyra veckor efter att köpehandling har upprättats.
Försummas det, är köpet ogiltigt. Av andra stycket under punkt 1 framgår, att
köparen kan avtala med långivare eller utmätningssökande om anstånd med
betalning av vad som skolat betalas kontant. Det ligger i sakens natur, att han
kan avtala med fastighetens ägare om anstånd med betalning

s. 123 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 123

av
överskott som skall tillkomma denne. Köpet får emellertid inte fördenskull
göras villkorligt.

Om
kontant köpeskilling inte betalas i rätt tid medför detta, som nyss nämnts, att
köpet blir ogiltigt. Köparens försummelse föranleder i övrigt inte någon
påföljd för honom, utöver vad som enligt tredje stycket under punkt 3 gäller om
handpenningen. Något ytterligare skadestånd kan inte åläggas honom för hans
kontraktsbrott, och den återstående köpeskillingen kan inte indrivas. Har
köparen betalt en del av köpeskillingen utöver handpenningen, är han obetingat
berättigad att återfå den delen. Detta överensstämmer med den princip som
gäller beträffande försäljning av lös egendom, när anstånd lämnats med
betalningen (96 § UL).

Vid
frivillig försäljning bestäms ofta, att handpenning skall vara förverkad om
köpet ej fullföljts av köparen. Det är inte givet att en sådan klausul kan
göras gällande under alla omständigheter. Beredningen har i 42 § (jfr 43 § i
departementsförslaget) närmare reglerat, hur det skall förfaras med handpenning
när inrop på exekutiv auktion blir ogiltigt. Dessa regler skall enligt
beredningens förslag bli tillämpliga även efter försäljning under hand. Vad i
42 § första stycket sägs om ny auktion skall i hithörande fall gälla också i
fråga om ny försäljning under hand. Förslaget reglerar sålunda på enahanda sätt
vad som skall hända med handpenning, om en första försäljning under hand
misslyckas och det därefter sker försäljning på exekutiv auktion eller ny
försäljning under hand. Säljs inte fastigheten under hand till ny köpare och
hålls ej heller auktion, blir 42 § tredje stycket tillämpligt.

Det
kan vara behövligt att vid upprättandet av köpehandling även ge bestämmelser i
andra hänseenden än som avses i punkterna 1-3. Särskilt är det angeläget att om
möjligt befria gäldenären från betalningsansvar för gäld som skall kvarstå i
fastigheten. Vidare bör bl. a. tillträdesdagen bestämmas. Stämpelskatten måste
åläggas köparen ensam och även andra detaljer kan behöva fixeras. Från
försäljning genom mäklares förmedling finns riklig erfarenhet av vad som bör
regleras i ett köpeavtal för att tvist om dettas rätta innebörd skall undvikas.
I den mån särskilda villkor inte har angetts av ÖE enligt förevarande punkt 4
bör reglerna i JB om frivillig försäljning tillämpas. Det bör emellertid
uppmärksammas att exekutiv försäljning under hand inte ålägger den aktuella
ägaren något sådant hemulsansvar e. d. som förutsätter rättshandling från hans
sida. På det sättet skiljer sig förevarande realisationsform från frivillig
försäljning.

Remissyttrandena.
Hovrätten för Västra Sverige anser att frågan om utformningen av köpevillkoren
vid underhandsförsäljning av fastighet måste ägnas ytterligare uppmärksamhet.
Hovrätten påpekar att ägaren enligt förslaget skall godkänna
försäljningsvillkoren, men att det samtidigt föreskrivs att han genom
godkännandet inte ådrar sig någon förpliktelse som annars förutsätter frivillig
överlåtelse. Vanliga principer kan således inte tillämpas vid
kontraktsskrivningen. Vid tvist om köpevillkorens rätta tolkning kompliceras
situationen enligt hovrätten av att ÖE intar en mellanställning i för-

s. 124 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 124

hållande
till köpare och säljare. Närmare föreskrifter om avfattningen av köpevillkoren
bör lämnas i administrativ ordning. Hovrätten förordar att man i samband därmed
låter utarbeta ett normalkontrakt för underhandsförsäljning av utmätt
fastighet. Vidare bör enligt hovrätten paragrafen kompletteras med en
uttrycklig föreskrift om att säljaren skall befrias från betalningsansvar för
skulder som belastar fastigheten.

Departementschefen.
Enligt punkt 1 första stycket i beredningens förslag skall köparen åläggas att
svara för alla fordringar som är förenade med särskild förmånsrätt i
fastigheten, om inte borgenär får betalt ur särskilt tillgängliga medel eller
avstår från betalning ur fastigheten. Enligt 3 § andra stycket i beredningens
förslag (jfr 2 § andra stycket i departementsförslaget) skall vad som sägs om
fordran som är förenad med panträtt i tillämpliga delar gälla även rätt till
betalning på grund av ägarhypotek. Detta innebär att en underhandsförsäljning
skulle kunna hindras därför att ägaren vägi-ar avstå från betalning på grund
av sitt ägarhypotek. Fastighetsägaren skall givetvis kunna hindra en
underhandsförsäljning om köpevillkoren inte är godtagbara. Särskilda regler
härom har tagits upp i 59 §. Däremot bör han enligt min mening inte enbart på
grund av ägarhypotek kunna hindra en underhandsförsäljning. I
departementsförslaget har därför i första stycket gjorts ett tillägg av
innebörd att skyldigheten för köparen att svara för fordringar inte gäller
ägarens rätt på grund av ägarhypotek, om inte ägarhypoteket är utmätt. I övrigt
överensstämmer departmentsförslaget i sak med beredningens förslag.

Som
jag tidigare framhållit är även en underhandsförsäljning en exekutiv
försäljning med i princip samma verkningar som en exekutiv auktion. Det är
givet att försäljningens karaktär av tvångsförvärv får betydelse för utformningen
av köpevillkoren. Som framhållits under remissbehandlingen bör dessa frågor
uppmärksammas vid utfärdande av tillämpningsföreskrifter. En lämplig ordning
synes även enligt min mening vara att normalkontrakt för underhandsförsäljning
utarbetas.

59
§

Paragrafen
motsvarar 55 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen.
Förslaget tar som huvudregel upp att villkoren för försäljning under hand måste
godkännas av ägaren. Det räcker inte med dennes medgivande in blanco.
Bestämmelsen utesluter inte att ägaren kan lämna bindande godkännande i förväg.
Förslaget till köpehandling kan t. ex. redan från början preciseras på sådant
sätt att villkoren i själva verket är bestämda fastän t. ex. räntor inte har
räknats fram till och med tillträdesdagen. Det krävs inte enligt förslaget, att
ägaren även har godkänt den köpare som mäklare eller ÖE lyckats anskaffa. Lika
litet som vid exekutiv auktion bör han ha rätt att avvisa en anvisad köpare
därför att han av personliga skäl inte önskar att fastigheten övergår till den
anvisade personen. I fråga om det personliga betalningsansvaret för
fastigheten åvilande gäld och därmed förenad

s. 125 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 125

framtida
risk för ägaren synes denne tillräckligt tillgodosedd genom de regler som ges i
föregående paragraf.

Man
kan tänka sig, att ÖE nöjer sig med att inhämta ägarens godkännande av vissa
huvudpunkter, t. ex. lägsta pris. Om detta pris uppnås och ägaren ej har någon
saklig erinran mot övriga villkor som kan vara mer eller mindre
schablonmässiga, bör hans godkännande gälla, oaktat det formellt inte omfattat
alla försäljningsvillkor.

Av
det anförda framgår, att ÖE har vissa möjligheter att redan i samband med
beslut om utbjudande till underhandsförsäljning skaffa sig garanti för att
ägaren inte senare kan motsätta sig att försäljningen genomförs. Om ägarens
godkännande till avsedda försäljningsvillkor inte inhämtats, kan han däremot
enligt huvudregeln motsätta sig försäljningen utan att åberopa några särskilda
skäl.

Om
auktion föregått utan att godtagbart inrop skett, bör ägaren ej kunna förhindra
underhandsförsäljning på gynnsammare villkor, dvs. praktiskt sett till högre
pris. Självfallet förutsätts, att ÖE anser priset godtagbart. Vad särskilt
angår rättigheter måste underhandsförsäljningen ske utan att rättighetshavarna
lider intrång, frånsett muntligen upplåtna rättigheter. Om ändå högre pris
uppnås, har försäljningen skett på gynnsammare villkor, såvida inte på köparens
begäran tillkommit något särskilt villkor som föranleder en annan slutsats. Att
ägaren eventuellt kan bli skadeståndsskyldig därför att muntlig upplåtelse inte
skall bestå kommer inte i betraktande vid den jämförelse som här är i fråga.
Sådan upplåtelse skall ju vika vare sig fastigheten säljs på exekutiv auktion
eller under hand.

I
andra stycket av denna paragraf föreskrivs i tydlighetens intresse, att ägaren
inte genom att godkänna försäljningsvillkoren ådrager sig någon förpliktelse
som annars förutsätter frivillig överlåtelse. Det är även vid försäljning
under hand fråga om en överlåtelse med exekutivt tvång som bakgrund, och
ägaren bör då inte bära större ansvar än vid försäljning på exekutiv auktion.
En annan sak är att han kan ådraga sig skadeståndsskyldighet genom att lämna
oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att lämna uppgifter t. ex. om
upplåtelse av nyttjanderätt, när han tillfrågas om gällande belastningar på
fastigheten.

Av
det sagda framgår, att ägarens godkännande under viss förutsättning inte behövs
om auktion föregått. Ägaren skall enligt tredje stycket i paragrafen genast
underrättas, om ÖE säljer fastigheten utan hans godkännande av
försäljningsvillkoren. Ägaren kan därefter överklaga försäljningen.

Givetvis
är det lämpligt, att ägaren underrättas även i andra fall än då han inte har
godkänt försäljningsvillkoren. I administrativ ordning kan ges föreskrift om
underrättelser utöver vad lagen föreskriver, bl. a. även till långivare och
rättighetshavare som kan ha intresse därav.

Departementschefen.
Som jag tidigare framhållit har även en underhandsförsäljning i princip samma
verkningar som en exekutiv auktion. Vilka förpliktelser ägaren har vid
underhandsförsäljning får alltså bedömas med led-

s. 126 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 126

ning
av de allmänna grundsatserna i JB. Jag anser det inte nödvändigt eller lämpligt
att på sätt skett i beredningens förslag ta upp särskilda bestämmelser härom i
anslutning till reglerna om underhandsförsäljning. På grund härav saknas i
departementsförslaget motsvarighet till andra stycket i beredningens förslag.
I övrigt har denna paragraf tagits upp i överensstämmelse med beredningens
förslag.

60 §

Paragrafen
motsvarar 56 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen.
Om köpeskillingen vid underhandsförsäljning har betalats i rätt tid och
försäljningen har vunnit laga kraft, skall ÖE utfärda köpebrev. Tiden för
överklagande av skedd försäljning är enligt den föreslagna utformningen av 213
§ UL tre veckor.

Skulle
försäljningen överklagas, skall 46 § i förslaget (jfr 48 § i departementsförslaget)
ha motsvarande tillämpning. Det innebär, att köparen under vissa
förutsättningar kan efter inhibition frånträda köpet, om han inte vill avvakta
att målet blir slutligt prövat.

Departementschefen.
Departementsförslaget överensstämmer i sak med beredningens förslag.

61 §

Paragrafen motsvarar 57 § i lagberedningens förslag.

Lagberedningen. Försöken att sälja den utmätta fastigheten under hand

kan dra ut på tiden
alltför länge. Den frihet som står ÖE till buds enligt 13 § (jfr 11 § i
departementsförslaget), när det gäller tiden för försäljning, får inte
missbrukas så att försäljning under hand kommer i vanrykte. Om ansträngningarna
att sälja fastigheten inte bär frukt, bör ÖE ta kontakt med ägaren och
utmätningssökanden. Regelmässigt bör i detta läge uppdrag som lämnats mäklare
återkallas och auktion utsättas. Sökanden har emellertid möjlighet att avstå
från att auktion hålls. I så fall förfaller frågan om fastighetens försäljning
och eventuellt influtna medel skall fördelas enligt 143 § UL.

Departementschefen.
Paragrafen har upptagits i enlighet med beredningens förslag.

o-

Övergångsbestämmelserna

Punkt 6. De olika särskilda rättigheter som enligt
nya lagen skall beaktas vid exekutiv försäljning av fast egendom är i första
hand de rättigheter som behandlas i JB, dvs. nyttjanderätter av olika slag,
servitut och rätt till elektrisk kraft. Emellertid måste också rättighet som
besvärar egendomen på grund av upplåtelse enligt äldre lag beaktas. En särskild
bestämmelse om detta har beredningen ansett böra tas in i själva lagen (jfr 3 §
tredje stycket i beredningens förslag). I departementsförslaget har
bestämmelsen emellertid

s. 127 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 127

fått
sin plats i denna punkt i övergångsbestämmelserna. Bestämmelsen har utformats
med sikte på rättigheter som har upplåtits enligt äldre bestämmelser. Alla
rättigheter som f.n. skall beaktas vid exekutiv fastighetsförsäljning och som
skall finnas kvar efter JB:s ikraftträdande omfattas av bestämmelsen.

I och med att JB genomförs utmönstras avkomsträtt
och vattenfallsrätt ur lagstiftningen. Rättigheter av sådant slag som har
upplåtits i enlighet med den vid tidpunkten för upplåtelsen gällande lagen
skall emellertid kunna finnas kvar. Särskilda regler beträffande sådana
rättigheter som skall bestå övergångsvis ges i följande punkter.

Punkt
7. Beträffande rätt till avkomst eller annan förmån av fast egendom gäller f.
n. skilda regler beroende på om rätten är intecknad eller inte. En ointecknad
avkomsträtt kan liksom annan nyttjanderätt förbehållas vid exekutiv
försäljning. Om fastigheten säljs utan förbehåll om avkomsträttens bestånd, har
innehavaren ingen rätt till utdelning ur köpeskillingen vare sig för
rättighetens värde eller för förfallna förmåner. Beträffande intecknad
avkomsträtt gäller också att avkomsträtten kan förbehållas. Oavsett om rättigheten
förbehålls eller inte har innehavaren enligt 54 § IF emellertid rätt att få
utdelning ur köpeskillingen för förfallna förmåner, dock endast för förmåner
som belöper på de två sista åren. Uppoffras avkomsträtten vid försäljningen,
har han därjämte rätt att få utdelning ur köpeskillingen för rättighetens
kapitaliserade värde, varvid utdelning dock får åtnjutas bara för förmåner som
utgår i pengar eller varor. Enligt 149 § UL skall förmåner som utgår i varor
uppskattas efter ortens pris. Kapitalvärdets beräkning skall ske efter en
räntefot om fem procent om året. Rättighet som är tillförsäkrad någon för
livstiden skall uppskattas med ledning av 3 § i lagen (1967: 531) om tryggande
av pensionsutfästelse m. m.

Avkomsträtt
skall, som nyss nämndes, inte kimna upplåtas efter det att JB har trätt i
kraft. Tidigare upplåtna rättigheter av denna typ skall emellertid stå kvar. Av
punkten 6 framgår att nya lagen blir tillämplig i frågan om avkomsträtt skall
förbehållas eller uppoffras vid försäljningen. Nu gällande bestämmelser om
möjligheterna för innehavare av avkomsträtt att få utdelning ur köpeskillingen
blir emellertid tillämpliga också efter nya lagens och JB:s ikraftträdande. Med
tanke härpå har under denna punkt i övergångsbestämmelserna tagits upp
motsvarigheter till de nuvarande bestämmelserna i 149 § UL.

Ersättning
för förfallna förmåner i pengar eller varor skall f.n. enligt 112 § 2 mom. UL
beräknas för ett år, om det inte visas att de innestår för längre-tid. Någon
motsvarande regel torde inte behöva tas upp bland förevarande övergångsbestämmelser.

s. 128 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 128

Lagrådet

Förslaget
till lag om exekutiv försäljning av fast egendom

Regeringsrådet
Hjern:

Endast i ett avseende innefattar
departementsförslaget liksom
beredningens förslag en nyhet av större principiell räckvidd. Det gäller
införandet av möjlighet till försäljning av fastighet under hand. Dessvärre
har förslaget i denna del framförts så halvhjärtat, att man knappast vågar
räkna med att överexekutorerna i någon större utsträckning kommer att begagna
sig av denna utväg. Som särskilt anmärkningsvärt framstår även att de
läns-styrelser-överexekutorer som yttrat sig över förslaget i denna del själva
ställer sig relativt kallsinniga till detsamma. Ä andra sidan har i ett tungt
vägande remissyttrande framförts den åsikten att, eftersom underhandsförsäljning
i de flesta fall är ägnad att ge ett för alla berörda parter förmånligare
resultat än om fastigheten säljs på offentlig auktion, förfarandet bör inriktas
på underhandsförsäljning som den normala realisationsformen.

Även
om det finns vissa skäl att skygga inför den nyöppnade möjligheten till
underhandsförsäljning, bör enligt min mening dock allvarligt övervägas, om inte
denna möjlighet bör kraftigare understödjas än vad som skett i departementsförslaget,
inte endast av den anledningen att underhandsförsäljning i sig själv torde
utgöra en smidig lösning utan även därför att man genom valet av denna
försäljningsform undgår att inveckla sig i det av lagen eljest anvisade
förfarandet.

Jag
föreslär därför i det följande vissa jämkningar i departementsförslaget, vilka
går ut på att överexekutor skall tvingas att på ett tidigt stadium ta ställning
till frågan om underhandsförsäljning och att denna försäljningsform skall bli
ett användbart alternativ till det hittills gängse auktionsförfarandet. Om
vunna erfarenheter ger stöd däråt är det måhända möjligt att
underhandsförsäljning sedermera kan bli den primära försäljningsformen. Tanken
är ju att FfL i sinom tid skall infogas i en utsökningsbalk. Mellantiden torde
böra utnyttjas på så sätt att reglerna i FfL göres till föremål för särskild
översyn, varvid alltså främst frågan om försäljningsformen bör uppmärksammas.
Men en sådan översyn bör även, trots den pessimism som f. n. tycks råda om
utsikterna att härutinnan nå resultat, inriktas på att - med beaktande av de
reformer på inskrivningsväsendets område som avser en omläggning av
fastighetsbokföringen till ett ADB-system få till stånd ett betydligt enklare
och därmed även ett ur rättssäkerhetssynpunkt mera betryggande
auktionsförfarande än det som departementsförslaget innehåller.

I
systematiskt avseende kan mot förslaget till FfL riktas den anmärkningen att
man inte medtagit fördelningsreglerna i själva lagen. Det hade

s. 129 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 129

naturligtvis
varit en stor fördel om alla de viktigaste reglerna om exekutiv försäljning av
fast egendom funnits samlade på ett ställe. Det ter sig besynnerligt, att man
nu skall behöva gå till en annan lag för att få veta slutet på det exekutiva
förfarandet.

Vad det remitterade förslaget återigen angår synes
detta till en början böra kompletteras på så sätt att redan i lagens första
paragraf ges klart besked om att underhandsförsäljning skall kunna förekomma
som ett alternativ till offentlig auktion. I enlighet härmed bör i paragrafens
andra punkt föreskrivas att "försäljning skall ske på offentlig auktion
eller under hand". Om överexekutor väljer att sälja en fastighet under
hand, bör hinder ej möta att försäljningen sker genom "frivillig"
auktion.

Fråga
huruvida underhandsförsäljning skall ske bör prövas av överexekutor på ett så
tidigt stadium som möjligt. Den omständigheten att man i stället väljer att
sälja fastigheten på offentlig auktion, utesluter naturligtvis inte att frågan
om underhandsförsäljning på nytt kan aktualiseras. Denna fråga bör ständigt
hållas levande, och ett auktionsförfarande bör när som helst kunna avbrytas, om
det skulle visa sig lämpligt att göra ett försök med underhandsförsäljning. Om
bevakningssammanträde hålles på särsldld dag före auktionen, bör även vid detta
tillfälle frågan om underhandsförsäljning kunna tagas upp till diskussion.
Beslutar man sig vid sammanträdet för att fastigheten i stället skall säljas
under hand, får auktionen givetvis avlysas. Att efter ett misslyckat
auktionsförsök frågan om underhandsförsäljning kommer i blickpunkten, ligger i
öppen dag. Vad nu sagts bör komma till uttryck i lagen, förslagsvis genom en
bestämmelse enligt vilken det skall ankomma på överexekutor att snarast pröva
om försäljningen skall ske under hand. Anses försök med underhandsförsäljning
ej redan från början böra göras, skall det åligga överexekutor att även
därefter taga upp frågan om underhandsförsäljning så snart anledning därtill
förekommer. Bestämmelsen torde lämpligen kunna införas som ett första stycke i
3 §.

Det
är betecknande, att det på flera ställen i remissprotokollet framhålles, att
underhandsförsäljning inte avses skola bli någon särskilt vanlig företeelse
och att denna försäljningsform endast bör komma till användning i sådana fall,
då försäljningen rättsligt sett framstår som enkel och då förhållandena även i
övrigt är okomplicerade. I överensstämmelse därmed har huvudbestämmelsen om
underhandsförsäljning 57 § utformats på ett sätt som gör att överexekutor i
själva verket aldrig behöver tillgripa denna försäljningsform. Denna
omständighet i förening med det svala intresse, varmed länsstyrelserna i sina
remissvar mottagit förslaget om underhandsförsäljning, medför att man kan
befara att förslaget i denna del stannar på papperet. Vill man åstadkomma att
underhandsförsäljning blir ett verksamt alternativ till försäljning på
auktion, torde det vara nödvändigt att föreskriva en uttrycklig skyldighet för
överexekutor att använda denna försäljningsform, då så befinnes lämpligt.

5
Riksdagen 1971. 8 saml. Nr 11

s. 130 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 130

Enligt det remitterade förslagets ståndpunkt får
underhandsförsäljning ske, när försäljning i sådan ordning finnes mera
"ändamålsenlig" än försäljning på auktion. Med detta något diffusa
uttryckssätt avses enligt remissprotokollet att frågan om
underhandsförsäljning skall föregås av en "allmän
lämplighetsprövning" så att t. ex. även om det finns skäl antaga att
försäljning i denna ordning skulle kunna leda till bättre utbyte än
auktionsförsäljning, underhandsförsäljning likväl inte bör komma i fråga,
såvida förhållandena i det särskilda fallet från olika synpunkter sett är
komplicerade. Resonemanget förefaller inte helt övertygande. Även om
förhållandena är komplicerade vilket väl vanligen kommer att åberopas av
dera som ogillar reformen är ju därmed ingalunda sagt, att inte en
underhandsförsäljning ändå kan låta sig genomföras lätt och smidigt. Det finns
alltså enligt min mening ingen anledning att begränsa användandet av
underhandsförsäljning till de mera enkla och klara fallen. Tvärtom synes det
angeläget att göra försök med underhandsförsäljning just då läget är
"komplicerat", inte minst för att därigenom undgå det stundom
tungrodda och i viss mån äventyrliga auktionsförfarandet. Avgörande för frågan
om underhandsförsäljning bör rimligen i stället vara att man har anledning
räkna med att vid sådan försäljning gynnsammare villkor, framför allt högre
köpeskillning, kan uppnås. Av det tidigare åberopade remissyttrandet att döma
torde detta i de allra flesta fallen komma att inträffa.

Vad
som ytterligare är ägnat att försvåra möjligheterna till underhandsförsäljning
är den i lagförslaget uppställda regeln i 59 § att försäljningsvillkoren
utom i visst undantagsfall skall godkännas av fastighetsägaren. Det blir m.
a. o. en ganska lätt sak för en illvillig fastighetsägare att omintetgöra en i
övrigt lyckad underhandsförsäljning, t. ex. genom en blank vägran eller genom
underlåtenhet att andraga varje som helst förnuftigt motiv för sin vägran.

Till
fördelarna med underhandsförsäljning hör att denna försäljningsform ger
utrymme för förhandlingar om försäljningsvillkoren på ett helt annat sätt än
då försäljningen sker på offentlig auktion. Det torde därför kunna överlämnas
åt parterna själva att sedan överenskommelse träffats om köpeskillingen
relativt fritt reglera återstående frågor, överexekutors medverkan får anses
utgöra en garanti för att inte olika rättsägares intressen trades för nära.
Vissa regler varom mera nedan är dock nödvändiga.

I
enlighet med vad i det föregående anförts föreslås, att i 57 § föreskrives att
om det är sannolikt att gynnsammare villkor kan uppnås, om utmätt fastighet
säljes under hand än om den säljes på offentlig auktion, försök skall göras att
sälja fastigheten under hand. - Regeln i 58 § om fastighetsägarens godkännande
av försäljningsvillkoren bör mjukas upp.

s. 131 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 131

4 § Jiistitieråden Riben, Bergsten och Gyllensvärd:

Enligt andra stycket skall den utmätta fastighetens
ägare överlämna uppenbarligen till överexekutor pantbrev som han innehar.
Sedan så skett, får pantbrevet ej pantförskrivas utan överexekutors tillstånd.

De
föreslagna bestämmelserna har bl. a. motiverats med att det är viktigt att
obelånade pantbrev finns tillgängliga vid försäljningen så att de kan
överlämnas till köparen när han fullgjort sin betalningsskyldighet. I detta
sammanhang bör emellertid 22 kap. 5 § tredje stycket JB uppmärksammas. Enligt
detta stadgande skall, då efter exekutiv försäljning medel nedsatts som
motsvarar pantbrevs belopp, inskrivningsmyndigheten på ansökan av fastighetens
nye ägare utfärda nytt pantbrev på grundval av samma inteckning. Det förra
pantbrevet skall därefter endast gälla rätten till de nedsatta medlen. Enligt
uttalande av departementschefen (prop. 1970:20 del A s. 416) är stadgandet avsett
att kunna tillämpas i varje sådant fall då vid köpeskillingsfördelning efter
exekutiv försäljning betalning utfallit på pantbrevs belopp men betalningen
inte lyfts. Om ett pantbrev inte presenteras vid fördelningssammanträdet har
alltså den nye ägaren möjlighet att få ut ett nytt pantbrev, vilket han kan
belåna. Det kan med hänsyn härtill ifrågasättas om det är påkallat att ålägga
utmätningsgäldenären att överlämna obelånade pantbrev till överexekutor, en
skyldighet som han f. ö. mycket lätt torde kunna undandraga sig. En föreskrift
härom synes även inkonsekvent med hänsyn till gäldenärens möjlighet att efter
utmätningen ta ut nya inteckningar i fastigheten.

Bestämmelsen
om skyldighet att överlämna obelånade pantbrev kan möjligen i och för sig
betecknas som en ordningsföreskrift utan större principiell betydelse.
Allvarligare betänkligheter väcker det kompletterande förbudet mot
pantförskrivning utan överexekutors tillstånd. Ett ägarhypotek är en tillgång
som kan bli föremål för självständig utmätning. Så länge det inte är utmätt kan
fastighetsägaren i princip fritt utnyttja det för pantsättning. Det är
därvidlag utan betydelse om ägarhypoteket är knutet till ett obelånal pantbrev
eller utgör överhypotek på ett pantbrev som belånats för lägre belopp än det
varpå pantbrevet lyder. Det synes knappast finnas några bärande skäl för att i
fråga om ägarhypotek av det förra slaget låta utmätning av fastigheten få den
verkan att ägarens möjlighet att belåna ägarhjpoteket blir beroende av en
diskretionär prövning av överexekutor. Enligt departementschefen skulle
förslaget i denna del innebära en avvägning liknande den som gjorts i fråga om
ägarens möjligheter att under exekution utnyttja själva fastigheten och
tillbehör till denna (6 §, jfr nuvarande 80 a § UL). Fallen är emellertid inte
jämförliga. Genom att tillgodogöra sig fastighetens substans, d. v. s. annat än
dess normala avkastning, kan ägaren s. a. s. urholka den rätt borgenären
förvärvat genom utmätningen. Belåning av ett ägarhypotek som inte omfattas av
utmätningen inverkar däremot inte på borgenärens rätt.

5t Riksdagen 1971. 8 saml. Nr II

s. 132 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 132

Under hänvisning till det anförda hemställer vi att
andra stycket av förevarande paragraf eller i varje fall andra punkten i
stycket får utgå.

5761 §§ Justitieråden Riben, Bergsten och
Gyllensvärd:

Underhandsförsäljning av fastighet i samband med
exekutivt förfarande är en nyhet i förhållande till gällande rätt. Vid
remissbehandlingen av lagberedningens betänkande har från en del håll
anmärkts, att en mera ingående reglering av denna försäljningsform än som skett
i förslaget är behövlig. Det är också förklarligt, att man känner en viss
osäkerhet huruvida det i tillämpningen skall gå att utan komplikationer
inpassa tmderhandsförsäljning enligt de föreslagna tämligen knapphändiga
bestämmelserna i det eljest noga reglerade exekutiva förfarandet. Ä andra sidan
är det tydligt, att de praktiska möjligheterna till framgångsrik användning av
underhandsförsäljning begränsas, om förfarandet alltför mycket låses av detalj
föreskrifter. Med vissa tillägg och förtydliganden som anges i det följande
torde förslaget få godtagas.

I
58 § första och andra styckena har upptagits vissa regler om skyldighet för
köparen att svara för fordringar med förmånsrätt i fastigheten samt om
kontantbetalning av förfallna fordringar och av kostnaden för förfarandet. Vad
som här inte anges men som uppenbarligen förutsattes är att köpeskillingen
måste täcka förmånsberättigade fordringar och kostnaden för förfarandet, i den
mån ej borgenären kan få betalning ur andra tillgängliga medel eller av.'5tår
från förmånsrätt i fastigheten eller sökanden avstår från täckning av
kostnaden för förfarandet. Det är önskvärt att detta klart utryckes i
lagtexten. Reglerna om kontantbetalning och om skyldighet för köparen att svara
för fordringar bör preciseras på så sätt, att fordran som är förfallen till
betalning eller förfaller före tillträdesdagen skall betalas kontant, om ej köparen
visar att han avtalat annat med borgenären eller betalning skall utgå ur
särskilt tillgängliga medel, att köparen i fråga om fordran som ej betalas
kontant skall åtaga sig betalningsansvar i den mån sådant ansvar åvilar förre
ägaren samt att, om ej sökanden avstått från täckning av kostnaden för
förfarandet, vad som behövs för sådan täckning skall betalas kontant.

Någon
bestänmielse om tillträdesdag har ej upptagits i förslaget. Tydligtvis har
förutsatts att fastigheten ej skall få tillträdas förrän köparen erlagt vad som
återstår av den kontanta köpeskillingen sedan handpenningen betalats. Detta
skall enligt 58 § fjärde stycket andra punkten i förslaget ske senast fyra
veckor efter det att köpehandling upprättats. Vi vill föreslå att en uttrycklig
bestämmelse om tillträdesdag införes. Härvid synes som huvudregel böra
uppställas, att tillträde skall bestämmas att äga rum fyra veckor efter
försäljningen, men senare tidpunkt bör få bestämmas om särskilda skäl
föreligger. I den mån senare tidpunkt för tillträdet bestämmes bör givetvis
betalningsdagen också kunna senareläggas. Vad som föreskrives i 58 § fjärde
stycket andra punkten i förslaget kan ersättas med att betalningen skall ske

s. 133 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 133

senast
på tillträdesdagen. Hinder kan ej anses föreligga att såsom köpevillkor
upptaga rätt för köparen att redan före tillträdesdagen taga vård om fastigheten
(jfr 36 § första stycket andra punkten i det remitterade förslaget).

Det
är givet att de närmare villkoren för försäljningen måste bli beroende av
överenskommelse. Därför är det oegentligt att, såsom skett i 58 § sista stycket
i förslaget, föreskriva att köpevillkoren i den mån de ej fixerats i lagen
bestämmes av överexekutor. Denna bestämmelse torde få utgå.

Såsom
framgår av den förut berörda regeln i 58 § fjärde stycket andra punkten i
förslaget har förutsatts, att köpehandling skall upprättas. Det synes lämpligt
att upptaga en bestämmelse härom i lagen. Bestämmelsen kan få det innehållet,
att försäljningen sker genom upprättande av köpehandling som underskrives av
överexekutor och köparen. Köpehandlingen bör innehålla uppgift om de
köpevillkor som avtalats, såsom köpeskillingens storlek, tillträdesdag,
handpenningens storlek, hur stor del av köpeskillingen som skall betalas
kontant, tid för erläggande av den kontanta köpeskillingen och vilka
rättigheter som förbehållits. I köpehandlingen bör även upptagas förklaring av
köparen att han åtager sig ägarens betalningsansvar i fråga om sådana
fordringar som ej betalats kontant. Det torde emellertid ej vara behövligt att
i själva lagen upptaga bestämmelser om köpehandlingens innehåll utan sådana
bestämmelser kan meddelas i administrativ ordning (jfr 74 §
utsökningskungörelsen).

Enligt
59 § första stycket skall försäljningsvillkoren godkännas av ägaren, med det
enda undantaget att godkännande ej behövs om försäljningen föregåtts av
auktion utan att godtagbart inrop skett och försäljningen sker på gynnsammare
villkor. Det kan ifrågasättas, om inte förslaget härmed ger ägaren alltför
stora möjligheter att stoppa en underhandsförsäljning. Det synes visserligen
riktigt att såsom huvudregel uppställa krav på ägarens godkännande, men det är
inte tillfredsställande att han skall kunna hindra försäljningen t. ex. enbart
i förhalningssyfte. Försäljningen bör trots vägrat godkännande få genomföras,
om överexekutor finner att ägaren uppenbarligen saknar fog för sin vägran. Vi
vill förorda att en bestämmelse härom upptages. I så fall kan förslagets
undantagsregel för det fall att försäljningen föregåtts av auktion få utgå.

I
61 § föreskrives, att egendomen, om den ej säljes under hand, skall utbjudas
till försäljning på auktion, om ej sökanden avstår därifrån. Enligt motiven
syftar bestämmelen på den situationen att försöken att få underhandsförsäljning
till stånd drar ut alltför långt på tiden utan att bära frukt. Att man i den
situationen skall övergå till försäljning på auktion synes tämligen
självklart, och uttrycklig lagregel härom bör kunna undvaras. Däremot finns
anledning att uppmärksamma det fallet, att underhandsförsäljning ägt rum ineri
köpet blir ogiltigt på grund av att köparen ej fullgör sin betalningsskyldighet
(58 § fjärde stycket tredje punkten). I likhet med vad som skett för det fall
att auktionsinrop blir ogiltigt (42 § första stycket i förslaget) torde böra
föreskrivas, att nytt försäljningsförsök skall göras, om ej sö-

s. 134 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 134

kanden
avstår därifrån. Om härvid skall göras nytt försök till underhandsförsäljning
eller om auktion skall tillgripas får bedömas enligt 57 § första stycket.

Om
61 § ges det ändrade innehåll som nu föreslagits, torde de bestämmelser som
ingår i 58 § fjärde stycket tredje punkten och femte stycket i det remitterade
förslaget böra överfljltas till 61 §. Vidare bör 60 § sättas efter 61 §.

Vid
beaktande av vad som nu anförts och med ytterligare en del redaktionella
jämkningar kan 5761 §§ avfattas på följande sätt:

57 §.
Utmätt fastighet får säljas under hand, om försäljning i sådan

ordning finnes mera ändamålsenlig än försäljning på auktion och det är till

förlitligt utrett vilka fordringar och rättigheter som belastar fastigheten.

Innan
fastigheten utbjudes till försäljning under hand, skall ägaren och sökanden få
tillfälle att yttra sig.

Köpeskillingen
får ej understiga summan av fordringar med förmånsrätt i fastigheten och
kostnaden för förfarandet, i den mån ej borgenär kan erhålla betalning ur andra
tillgängliga medel eller avstår från förmånsrätt i fastigheten eller sökanden medger,
att försäljning får ske utan att kostnaden för förfarandet blir täckt. Rätt på
grund av ägarhypotek anses icke som fordran i den mån ej ägarhypoteket är
utmätt.

Före
försäljningen upplåten rättighet som grundas på skriftlig handling skall
förbehållas. Härvid äger 47 § motsvarande tillämpning.

Tillträde
skall bestämmas att äga rum fyra veckor efter försäljningen, om icke särskilda
skäl föranleder att tillträdet bestämmes till senare tidpunkt.

58 §.
Fordran som är förfallen till betalning eller förfaller före tillträdes

dagen skall betalas kontant, om ej köparen visar att han avtalat annat med

borgenären eller betalning skall utgå ur särskilt tillgängliga medel. I fråga

om fordran som ej betalas kontant skall köparen åtaga sig betalningsansvar i

den mån sådant ansvar åvilar förre ägaren. Om ej sökanden avstått från

täckning av kostnaden för förfarandet, skall vad som behövs för sådan täck

ning betalas kontant.

Köparen
skall lämna händpenning enligt vad som i 35 § föreskrives i fråga om inrop på
auktion.

Återstoden
av den kontanta köpesskillingen skall betalas senast på tillträdesdagen.

59 §.
Försäljningen sker genom upprättande av köpehandling, som un

derskrives av överexekutor och köparen.

Försäljningsvillkoren
skall godkännas av ägaren. Vill han ej lärana godkännande, får försäljningen
dock genomföras om överexekutor finner att han uppenbarligen saknar fog för sin
vägran. Sker försäljningen utan ägarens godkännande, skall han genast
underrättas om försäljningen.

60 §.
Försummar köparen att fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 58 §

tredje stycket, är köpet ogiltigt. Nytt försäljningsförsök skall göras, om ej
sö

kanden avstår därifrån. I fråga om handpenning som köparen lämnat äger

(43 § första och andra styckena) motsvarande tillämpning.

s. 135 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 135

61
§. Har köparen fullgjort sin betalningsskyldighet enhgt 58 § tredje stycket
och försäljningen vunnit laga kraft, utfärdar överexekutor köpebrev. Överklagas
försäljningen, äger 48 § motsvarande tillämpning.

Regeringsrådet
Hjern:

Frågan om underhandsförsäljning har jag i huvudsak
berört i det föregående. Vad som återstår är en del frågor rörande
utformningen av de särskilda paragraferna i detta avsnitt.

Vad
57 § beträffar bör där enligt vad jag förut anfört inledningsvis siad-gas, att
försök till underhandsförsäljning skall göras, om det är sannolikt att
därigenom gynnsammare villkor kan uppnås än genom försäljning på auktion.
Vidare torde det vara lämpligt att i paragrafen införes en regel om att vid
underhandsförsäljning köpeskillingen i princip skall täcka de fordringar som
är förenade med förmånsrätt i fastigheten jämte kostnaderna för
underhandsförsäljningen. Till paragrafen synes även böra flyttas regeln i 58 §
tredje stycket att vissa rättigheter skall förbehållas vid försäljningen.
Bestämmelsen i 57 § första stycket enligt vilken som förutsättning för underhandsförsäljning
uppställts att det skall vara "tillförlitligt utrett vilka fordringar och
rättigheter som belastar fastigheten" kan utgå, eftersom redan av 4 §
följer att utredning i dessa hänseenden skall föreligga.

I
58 § synes i inledningen böra utsägas att försäljningen sker genom upprättande
av en köpehandling. Det bör även anges, att denna skall underskrivas av överexekutor
och köparen. Till ledning för parterna torde vidare böra föreskrivas vad
köpehandlingen skall innehålla. I detta avseende torde det vara av särskild
betydelse att handlingen innehåller en förklaring av köparen att han i fråga
om fordran som ej betalas kontant åtager sig betalningsansvar i den mån sådant
ansvar åvilar förre ägaren. Beträffande köpehandlingens innehåll i övrigt bör
lämpligen föreskrivas att den skall innehålla de uppgifter som brukar förekomma
vid frivilliga försäljningar, nämligen om köpeskillingens storlek,
tillträdesdag, handpenningens storlek, vad som skall betalas kontant, tid för
erläggande av ogulden del av köpeskillingen samt vilka rättigheter som
förbehållits. Härtill kommer uppgift om de villkor som i övrigt från fall till
fall erfordras.

De
bestämmelser 58 § innehåller i fjärde och femte styckena torde med vissa
jämkningar kunna bibehållas. Sista stycket bör däremot utgå.

I
enlighet med det anförda torde 57 och 58 §§ kunna avfattas på följande sätt:

57
§. Är det sannolikt att gynnsammare villkor kan uppnås, om utmätt fastighet
säljes under hand än om den säljes på offentlig auktion, skall försök göras
alt sälja fastigheten under hand. Innan egendomen bjudes ut till försäljning
under hand, skall ägaren och sökanden beredas tillfälle att yttra sig, såvida
de ej själva väckt frågan om underhandsförsäljning.

För
att utmätt fastighet skall få säljas under hand erfordras att köpeskillingen
täcker icke blott de fordringar som är förenade med förmånsrätt i fas-

s. 136 Kontrollera mot PDF

tigheten
utan även de kostnader, som försäljningen medfört, såvida inte borgenär
erhåller betalning ur särskilt tillgängliga medel eller han avstår från
betalning ur fastigheten eller sökanden går med på att kostnaderna ej blir
täckta. Ägarhypotek anses icke som fordran i den mån det ej är utmätt.

Före
försäljningen upplåten rättighet som grundas på skrifthg handling skall
förbehållas. Härvid äger 47 § motsvarande tillämpning.

58
§. Försäljning under hand sker genom upprättande av köpehandling, som
underskrives av överexekutor och köparen. Handlingen skall upptaga
köpeskillingen samt innehålla förklaring av köparen att han i fråga om fordran
som ej betalas kontant åtager sig betalningsansvar i den mån sådant ansvar
åvilar förre ägaren.

I övrigt skall
köpehandlingen innehålla uppgift om

1)
tillträdesdagen,

2)
handpenningens storlek,

3) hur stor del av
köpeskillingen som skall betalas kontant,

4)
tid för erläggande av ogulden
del av den kontanta köpeskillingen,

5)
vilka rättigheter som
förbehållits, samt

6)
de villkor i övrigt som finnes
påkallade.

Beträffande
handpenningen skall bestämmelserna i 35 § i tillämpliga delar iakttagas.
Erlägges ej ogulden del av den kontanta köpesskillingen på utsatt dag, är köpet
ogiltigt. (43 § första och andra styckena) skall då i tillämpliga delar gälla
handpenning som lämnats vid köpet.

Skulle mitt förslag till ändrad lydelse av 57 §
godtagas, bör bestämmelsen i 96 a § UL om försäljning under hand av lös
egendom jämkas.

Beträffande
59 § är jag av samma mening som lagrådets övriga ledamöter vad gäller
utformningen av bestämmelserna om fastighetsägarens godkännande av
försäljningsvillkoren och dennes underrättande om skedd försäljning.

I
fråga om 60 och 61 §§ har jag ingen erinran mot det remitterade förslaget.

Departementschefens
uttalanden vid anmälan av propositionen

Förslaget
till lag om exekutiv försäljning av fast egendom

Tre ledamöter av lagrådet sätter i fråga om det är
påkallat att, som skett i 4 § andra stycket i det remitterade förslaget, ålägga
utmätningsgäldenären att överlämna obelånade pantbrev till överexekutor (ÖE).
Ledamöterna vänder sig också mot den härtill anslutande föreskriften att
pantförskrivning av överlämnat pantbrev inte får ske utan ÖE:s tillstånd. Jag
vill understryka att de nämnda bestämmelserna bl. a. syftar till att hindra
att fastig-

s. 137 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 137

hetsägaren,
genom att under det exekutiva förfarandet förfoga över pantbrev som han
innehar, försvårar förfarandet. Det bör också framhållas att de föreslagna
bestämmelserna gör det möjligt att ta om hand nya pantbrev som utfärdas efter
utmätningen. Syftet med bestämmelserna är emellertid också att obelånade
pantbrev skall finnas tillgängliga vid försäljningen. För den nye ägaren kan
det uppenbarligen i många fall vara av vikt att han omedelbart har tillgång
till sådana pantbrev för belåning och att det är klarlagt var pantbreven finns.
I detta avseende utgör bestämmelserna i 22 kap. 5 § tredje stycket JB inte
någon fullgod ersättning, eftersom de innebär att redan utfärdat pantbrev
först efter förfarande inför inskrivningsmyndigheten kan ersättas med nytt
pantbrev. Slutligen vill jag framhålla att det när fastighet har utmätts
knappast kan anses som ett oberättigat ingrepp i fastighetsägarens rätt att
utnyttjandet av obelånade pantbrev sker under ÖE:s kontroll. Enligt min mening
bör bestämmelserna i 4 § andra stycket i det remitterade förslaget alltså
kvarstå.

I 5761 §§ i det reraittei'ade förslaget ges
bestämmelserna om underhandsförsäljning av fastighet. Med anledning av vad som
vid lagrådsgranskningen har uttalats beträffande dera vill jag framhålla
följande. I samband med remissen till lagrådet gav jag, liksom lagberedningen i
sitt betänkande, uttryck för uppfattningen att försäljning under hand av
fastighet bör kunna komma i fråga i fall då den exekutiva försäljningen
rättsligt sett framstår som enkel och då förhållandena även i övTigt är okomplicerade.
Jag gav också uttryck för uppfattningen att försäljning på auktion även i
fortsättningen får ses som det normala sättet för försäljning av utmätta
fastigheter. En ledamot av lagrådet förordar jämkningar i de föreslagna
reglerna i syfte att åstadkomma att denna försäljningsform kommer till
användning i högre grad än vad som kan framgå av mina uttalanden och
utformningen av reglerna. Vad som anförts i det avseendet ger mig inte
anledning att frångå den grundinställning som jag givit uttryck för i
remissprotokollet. Jag vill emellertid framhålla att reglerna är så utformade
att de formellt öppnar möjlighet att genomföra underhandsförsäljning i en
vidare omfattning. I den mån erfarenheter vinns av försäljningsformen kan
sålunda användningsområdet successivt vidgas. Vidare vill jag i anslutning till
lagrådsgranskningen understryka det allmänna uttalandet i reniissprotokollet
om att även underhandsförsäljning i princip är en exekutiv försäljning.
Innebörden härav är bl. a. att försäljning också i denna form innebär
myndighetsutövning. Detta tar sig uttryck i att ÖE med tillämpning av
föreskrifterna i lagen bestämmer de villkor under vilka försäljningen får ske.
1 det remitterade förslaget har i 58 § samlats de villkor som skall gälla för
försäljning under hand. Enligt min mening är det naturligt att dessa
bestämmelser fortfarande är samlade i en paragraf' och att denna paragraf,
såsom i det remitterade förslaget, avslutas med en erinran om alt ÖE har att
fastställa försäljningsvillkor som behövs utöver

s. 138 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 138

dem
som särskilt har angetts. Förslagen till omredigering av bestämmelserna 157 och
58 §§ kan jag alltså inte biträda.

Tre
ledamöter av lagrådet finner det vara önskvärt att det klart uttrycks i
lagtexten att köpeskillingen vid underhandsförsäljning måste täcka förmånsberättigade
fordringar och kostnaden för förfarandet, i den mån inte borgenären kan få
betalning ur andra tillgängliga medel eller avstår från förmånsrätt i
fastigheten eller sökanden avstår från täckning av kostnaden för förfarandet.
Vidare förordas en precisering av reglerna i 58 § första ocli andra styckena
om kontantbetalning och om skyldighet för köparen att svara för fordringar.
Enligt min mening är det inte nödvändigt att det på det förordade sättet ges
en föreskrift om köpeskillingen. Det bör vara tillräckligt att, sora i det
remitterade förslaget, ange att köparen skall svara för de nämnda fordringarna
och kostnaden, i den mån avstående från betalning inte sker eller täckning
kommer till stånd på annat sätt. Förslaget om vissa redaktionella ändringar av
bestämmelserna i sistnämnda stycken i avsikt att precisera innebörden av dera
finner jag eraellertid, frånsett vissa jämkningar, böra genomföras. Jag kan
inte biträda uppfattningen att en uttrycklig bestämmelse om tillträdesdag bör
föras in. Tillträdesdag bör kunna bestäniraas fritt, speciellt med tanke på
fall då fastighetsägaren godkänt försäljningen och köparen är vederhäftig och
solid, t. ex. en kommun. En följd av det nu sagda är att reglerna ora betalning
i 58 § fjärde stycket andra punkten i del remitterade förslaget bör stå kvar
utan ändring i sak. Förslaget att det i lagen skall tas upp en uttrycklig
bestämmelse om att köpehandling skall upprättas anser jag böra följas.
Bestämmelsen bör kunna tas in sora ett första stycke i 59 §. Vid utarbetandet
av tillämpningsföreskrifter får närmare övervägas vad som bör föreskrivas
beträffande innehållet i köpehandlingen. Enligt min mening bör försäljning
under hand mot ägarens vilja inte kunna ske i vidare mån än vad som framgår av
59 § i det remitterade förslaget och i motiveringen till den där upptagna
bestäraraelsen. Påpekas kan att försäljning under hand, sora sker raot ägarens
vilja, alltid kan överklagas och att ett överklagande kan medföra
komplikationer i skilda hänseenden. Som jag nyss antydde anser jag att 58 § i
huvudsak bör ha den utformning som den har fått i det remitterade förslaget.
Jag ansluter mig sålunda inte till uppfattningen att vissa av bestämmelserna
bör föras över till 61 §. Jag anser inte heller att innehållet i sistnämnda
paragraf bör ändras eller att ordningsföljden beträffande bestämmelserna bör
kastas om. Föreskriften i 61 § ger utrymme för nytt försök att sälja fastighet
under hand, om tidigare sådant försök har misslyckats och nytt
underhandsförfarande inte blir för tidsödande.

Motionerna

I motionen 1971: 1244 av herr Börjesson i Falköping
(c) erinras inledningsvis om att avkomsträtt, som innebär att ägaren av den
besvärade fastigheten är skyldig att till rättighetshavaren tillhandahålla
bostad (undan-

s. 139 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 139

tag),
efter ikraftträdandet av jordabalken den 1 januari 1972 inte kan upplåtas med
sakrättshg verkan; i fråga om rättigheter som upplåtits i fastighet före
ikraftträdandet gäller dock äldre lag.

Motionären
framhåller att vid framför allt exekutiv försäljning av fast egendom som sker i
samband med konkurs en betydande rättsosäkerhet råder för undantagshavaren
genom den framträdande rätt som lönefordringar har. Detta kan innebära att en
undantagshavare förlorar rätten att bo kvar i samband med att exekutiv
försäljning sker av den besvärade fastigheten. En förlust av rätten att stanna
kvar på den plats där man kanske bott hela sitt liv och som man har en stark
känslomässig anknytning till är ett hårt slag för den som drabbas, framhåller
motionären.

För
att kunna undvika stora personliga tragedier är det enligt motionären
nödvändigt att garantier skapas för att undantagshavares rätt alltid skyddas.
Han anser därför att bestäinraelse härom bör upptas som punkt 7 i
övergångsbestämmelserna till den nya lagen om exekutiv försäljning av fast
egendom. Bestämmelserna föreslås innehålla att avkomsträtt sora avser
tillhandahållande av bostad, i likhet raed sådana rättigheter sora namnes i 33
§ första stycket i nya lagen, skall vara skyddad utan särskilt förbehåll. Följs
motionsförslaget måste efterföljande punkter numreras om.

1 motionen 1971: 1245 av herrar Lidgard och Winberg
(båda m) behandlas bestämmelsen i 4 § andra stycket förslaget till lag ora
exekutiv försäljning av fast egendom, vari föreskrivs att såsom förberedande
åtgärd inför exekutiv försäljning fastighetens ägare på anmodan skall
överlärana pantbrev som han innehar samt att pantbrevet därefter ej får
pantförskrivas utan överexekutors tillstånd.

Enligt
motionärerna utgör Jagförslaget i denna del ett onödigt ingrepp i
äganderättsbegreppet på det sättet att ägarens möjligheter att förfoga över
egendom som ostridigt är hans i detta fall ett ägarhjpotek görs beroende
av en myndighets diskretionära prövning. Motionärerna anför vidare att det i
lagen inte finns angivet något om de grunder på vilka överexekutor kan medgiva
eller förvägra ägaren att pantförskriva av honom innehavda pantbrev.

Lagförslaget
har motiverats med att det bör vara klarlagt var pantbreven finns för att
fastighetens nya ägare skall kunna få tillgång till dem för belåning och är
sålunda att betrakta närmast som en ordningsföreskrift. Motionärerna framhåller
att även om vissa tidsfrister är bestämda för det exekutiva förfarandet
ordningsföreskriften kan komma att betyda att fastighetsägaren under ganska
lång tid är undandragen möjligheten att fritt förfoga äver sin egendom sitt
kapital. Inte heller det förhållandet att det är i en ringa bråkdel av alla
exekutionsfall som frågan om förfogande över ägarhypotek blir aktuell motiverar
enligt motionärerna att man för någon annans bekvämhghets skull försvagar
äganderätten.

Motionärerna anser att
syftet med bestämmelsen att överexekutor

s. 140 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 140

skall
äga kännedom ora var pantbreven är att finna torde kunna lösas på ett
behändigare sätt än genom den föreslagna inskränkningen i äganderätten, t. ex.
genom att man nöjer sig med att föreskriva en skyldighet för fastighetsägaren
att lämna upplysning till överexekutor ora och när eventuell pantsättning sker
av panträtt som han själv innehar.

1 motionen 1971: 1246 av herr Tobé (fp) behandlas nyheten
i förslaget lill lag om exekutiv försäljning av fast egendom att utmätt
fastighet skall kunna säljas under hand. Motionären anför att det av
lagberedningens framställning liksom av yttranden häröver från flera
remissorgan framgår att försäljning under hand beräknas kunna ge bättre
försäljningsvillkor än offentlig auktion. Tyvärr, fortsätter motionären, har
flera länsstyrelser, troligen på grund av ovana vid förfarandet, inte förmått
inse värdet av denna nya försäljningsform. Motionären pekar vidare på att en av
lagrådets ledamöter särskilt behandlat lagförslagets utformning med hänsyn
till vad det innehåller ora raöjligheten att tillgripa försäljning under hand.
Det förefaller viktigt att skyndsarat utreda en lämplig metodik för sådan
försäljning, anför motionären. Han framhåller att det hos lantbruksnämnderna
numera finns långvarig praktik att hämta. Det borde inte vara omöjligt att
utrusta överexekutor med sådan kunnighet och personal att underhandsförsäljning
skulle verka naturlig i sädana fall då såväl fordringsägare sora fastighetsägare
skulle vinna därå. Motionären anser dock att man redan nu bör göra det
förtydligandet att 1 § ändras till den lydelse sora föreslagits i lagberedningens
förslag till lydelse av 1 § första meningen: "Fast egendom som tagits i
mät säljs av överexekutor." Alternativt föreslår motionären att 1 § andra
meningen enligt propositionen ändras till: "Försäljning skall ske på
offentlig auktion eller under hand", såsora en av lagrådets ledamöter föreslagit.

Utskottet

I den av 1970 års riksdag antagna nya jordabalken
(JB), vilken träder i kraft den 1 januari 1972, har panträtten i fast egendom
fått en ny rättslig konstruktion. Avvikelserna från de tidigare reglerna hänför
sig framför allt till inteckningshandlingens form och innehåll samt till sättet
för upplåtelse av panträtt. Sålunda ersätts inteckningshandlingen av ett av
inskrivningsmyndigheten utfärdat pantbrev, som inte utgör någon
skuldförbindelse. Inte heller berättigar enbart innehavet av pantbrevet till
betalning ur fastigheten. En borgenär måste alltid kunna hänvisa till
en.fordran, för vilken pantbrevet överlämnats sora pant. Fordringen behöver
inte vara skriftlig raen i praktiken torde skuldförhållandet korania att
regleras i oraslagsrevers. Panträtten uppkoraraer genom att fastighetsägaren,
lämnar över pantbrev lill fordringshavaren som säkerhet för dennes fordran.

s. 141 Kontrollera mot PDF

LU 1971: 11 141

I förevarande proposition läggs fram lagförslag som
i huvudsak syftar till att anpassa den exekutionsrättliga lagstiftningen till
panträttssysteraet i nya JB. Förslagen, som väsentligen grundar sig på
lagberedningens betänkande Utsökningsrätt VIII (SOU 1968:64), innebär att de
regler om försäljning av utmätt fast egendom som nu finns i utsökningslagen
(UL) bryts ut och får motsvarigheter i en särskild lag om exekutiv försäljning
av fast egendom. I UL kommer därefter att, såvitt gäller fast egendom, stå kvar
övriga regler om exekutionen, såsom regler ora utmätning, fördelning av medel
som influtit under exekutionen, och fullföljdsregler. Lagberedningen, som
sedan 1960 arbetar ined en reformering av utsökningslagen, har avsett att den
föreslagna lagen om exekutiv försäljning av fast egendom i framtiden, raed
vissa justeringar, skall ingå sora ett kapitel i en ny utsökningsbalk.

Beträffande
propositionens huvudsakliga innehåll i övrigt hänvisar utskottet till den
kortfattade redogörelse som intagits i det föregående (s. 1).

I
det följande behandlar utskottet de delar av propositionen som berörts i
motioner.

Förslaget
till lag om exekutiv försäljning av fast egendom

En betjdelsefull nyhet som föreslås är att utmätt
fastighet skall kunna säljas under hand. Avsikten är dock att det normala
sättet för försäljning av utmätta fastigheter också i fortsättningen skall vara
försäljning på auktion. Sålunda föreskrivs i 1 § förslaget till lag om
exekutiv försäljning av fast egendom att överexekutor skall försälja utmätt
fast egendom på offentlig auktion om ej annat följer av bl. a. 57 § i
lagförslaget. I denna paragraf sägs att utmätt fastighet får säljas under hand,
ora försäljning i sådan ordning finnes mera ändamålsenligt än försäljning på
auktion och det är tillförlitligt utrett vilka fordringar och rättigheter som
belastar fastigheten.

I
motionen 1971: 1246 av herr Tobé (fp) yrkas att riksdagen beslutar föreslå
Kungl. Maj :t skyndsamma åtgärder för att underlätta underhandsförsäljning av
utmätt fast egendom samt att riksdagen beslutar sådan redaktionell ändring i 1
§ i förslaget till lag om exekutiv försäljning av fast egendom att
underhandsförsäljning framstår som en med offentlig auktion jämställd
försäljningsform.

Som
skäl för yrkandena anför motionären att det av lagberedningens framställning
och yttranden från flera remissorgan framgår att försäljning under hand
beräknas kunna ge bättre försäljningsvillkor än offentlig auktion. Han anser
därför att det är viktigt att skyndsamt utreda en lämplig metodik för sådan
försäljning. Enligt motionären borde det inte vara omöjligt att utrusta överexekutor
med sådan, kunnighet och personal att underhandsförsäljning skulle verka
naturlig i sådana fall då såväl fordringsägare som fastighetsägare skulle vinna
därpå. Han pekar på att lantbruksnämnderna numera har långvarig praktik i
fråga ora försäljning av fastigheter. Motionären föreslår att redan nu bör det
förtydligandet göras att 1 § ändras

s. 142 Kontrollera mot PDF

LU 1971: 11 142

till
den lydelse sora föreslagits i lagberedningens förslag till lydelse av 1 §
första meningen, nämligen: "Fast egendom som tagits i mät säljs av överexekutor."
Alternativt föreslår han i likhet med en av lagrådets ledamötei att 1 §
andra meningen i lagförslaget ändras till: "Försäljning skall ske på
offentlig auktion eller under hand."

Lagberedningen
prövade under sitt arbete olika vägar för att uppnå bästa möjliga resultat av
fastighets exekutiva försäljning. Beredningen fann härvid att det ibland bör
vara möjligt att få ut mera för en fastighet om den får utbjudas till
försäljning under hand. Beredningen ansåg emellertid att underhandsförsäljning
inte lämpar sig så bra som försäljningsform i mer komplicerade fall. I fall då
försäljningen rättsligt sett är mycket enkel och då fastigheten inte är högt
belånad borde det emellertid enligt beredningen vara en fördel om
underhandsförsäljning kan ske. Beredningen föreslog därför regler med samma
innebörd som i det nu framlagda förslaget, nämligen att utmätt fastighet får
säljas under hand, ora det är tillförlitligt utrett vilka fordringar och
rättigheter som belastar fastigheten och underhandsförsäljning finnes vara
mera ändamålsenlig än försäljning på auktion.

Flertalet
remissinstanser anslöt sig till lagberedningens uppfattning. En allmän åsikt
bland de positiva reraissinstanserna var sålunda, att underhandsförsäljning
bör kunna ske i sådana okomplicerade fall som beredningen åsyftar men alt
försäljning på auktion måste vara det normala försälj ningssättet.

Såsora
motionären påpekar förekora dock remissvar, bl. a. från Svenska
sparbanksföreningen, vari hävdades att en underhandsförsäljning i de flesta
fall är ägnad att ge ett för alla berörda parter förmånligare resultat än om
fastigheten säljs på offentlig auktion, varför förfarandet borde riktas in på
underhandsförsäljning sora den normala realisationsformen. Å andra sidan
framfördes i flera remissvar kritik raot beredningens förslag. Härvid framhölls
bl. a. att det vid exekutiv försäljning av faslighet är viktigt att försäljning
sker med tillämpning av ett i lag noga reglerat förfarande.

Utskottet
anser i likhet med departementschefen att det, med hänsyn till att utmätt fast
egendom ofta utgör ett viktigt förraögenhetsobjekt, är angeläget att reglerna
ora försäljning utformas så att de ger möjligheter att i det enskilda fallet
uppnå ett så tillfredsställande resultat som möjligt. Genom de föreslagna
reglerna att utraätt fastighet kan utbjudas till försäljning under hand har
enligt utskottets mening öppnats en väg som kan förväntas medverka till att
nämnda önskemål tillgodoses. Såsom departementschefen framhållit är det i fall
då förhållandena är komplicerade, sora dä förfarandet rör många rättsägare med
mot varandra stridande intressen eller då det föreligger svårigheter att utreda
vilka fordringar och rättigheter som belastar fastigheten, inte lämpligt eller
önskvärt att man frångår det formbundna förfarande som auktionsförsäljning
innebär. Försäljning under hand torde därför vilket såväl lagberedningen som
departementschefen understrukit bara böra komma i fråga i fall då den
exekutiva försälj-

s. 143 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 143

ningen
rättsligt sett framstår som enkel och då förhållandena även i övrigt är
okomplicerade. Departementschefen har framhållit att han inte räknar med att
underhandsförsäljning skall bh någon särskilt vanlig företeelse och att
försäljning på auktion sålunda också i fortsättningen får ses som det normala
sättet för försäljning av utmätta fastigheter. Utskottet delar denna
uppfattning, som i lagtexten kommit till uttryck i huvudbestämmelsen om underhandsförsäljning
(57 §).

På
grund av vad sålunda anförts bör yrkandet, att riksdagen beslutar sådan
redaktionell ändring av 1 § i lagförslaget att underhandsförsäljning framstår
som en med offentlig auktion jämställd försäljningsform, inte vinna bifall.

Vad
beträffar yrkandet att riksdagen skall föreslå skyndsamma åtgärder för att
underlätta underhandsförsäljning av utmätt fast egendom vill utskottet
framhålla att det naturligtvis är angeläget att underhandsförsäljning i
största möjliga utsträckning kommer till användning då förutsättningar härför
föreligger. Som departementschefen framhållit är också reglerna så utformade
att de formellt öppnar möjhghet att genomföra underhandsförsäljning i
förhållandevis vid omfattning. Enligt utskottets mening behöver man inte befara
att överexekutor på grund av ovana vid förfarandet kommer att tveka inför
möjligheterna att tillgripa försäljning imder hand. Till en början må erinras
om att avsikten enligt propositionen är att överexekutor, om utmätt fastighet
skall bjudas ut under hand, regelmässigt skall överlämna till fastighetsmäklare
att ombesörja utbudet. Såsora framhålls i propositionen torde det genom att
utmätt fastighet bjuds ut på samma sätt och i samma former som annan fastighet
bli möjligt att få ut det pris sora fastigheten betingar på allmänna marknaden,
vilket ju är fördelen med försäljning under hand. I den mån överexekutor själv
agerar ligger det i sakens natur att överexekutor i inledningsskedet kommer att
dra nytta av de erfarenheter av underhandsförsäljning som kan ha vunnits på
andra områden, t. ex. hos lantbruksnämnderna som har långvarig praktik av
faslighetsförsäljningar. Det kan därför antas att lämplig försäljningsraeto-dik
kommer att utbildas utan någon större tidsutdräkt. Avslutningsvis må tilläggas
att det enligt vad utskottet erfarit inom Kungl. Maj :ts kansli pågår
arbete med sikte på att ge överexekutorerna närmare anvisningar om
tillvägagångssättet vid underhandsförsäljning.

På
grund av vad sålunda anförts bör ej heller förevarande yrkande i motionen
1971: 1246 bifallas.

1 35 §§ upptas bestämmelser om förberedande
åtgärder inför exekutiv försäljning. 1 4 § första stycket ges föreskrifter om
den rättsliga utredning beträffande den utmätta fastigheten som överexekutor har
att verkställa. I paragrafens andra stycke föreskrivs att fastighetens ägare på
anmodan skall överlämna pantbrev som han innehar. Därefter får pantbrevet ej
pantförskrivas utan överexekutors tillstånd.

s. 144 Kontrollera mot PDF

LU 1971: 11 144

Av lagberedningens motivering till ifrågavarande
bestämmelser, vilken biträtts av departementschefen, framgår att syftet raed
dessa är att obelånade pantbrev finns tillgängliga vid försäljningen så att de
kan överlämnas till köparen när han fullgjort sin betalningsskyldighet. Vidare
syftar bestämmelserna till att hindra att fastighetsägaren, genom att under det
exekutiva förfarandet förfoga över pantbrev sora han innehar, försvårar
förfarandet.

Kritik
mot bestämmelserna framfördes i ett par remissyttranden över lagberedningens
betänkande och i lagrådets utlåtande över det remitterade förslaget
ifrågasätter tre ledamöter om det är påkallat att ålägga utmätningsgäldenären
att överlämna obelånade pantbrev till överexekutor. Ledamöterna vänder sig
också mot föreskriften att pantförskrivning av överlämnat pantbrev inte får
ske utan överexekutors tillstånd. De påpekar att ett ägarhypotek är en
tillgång som kan bli föremål för självständig utmätning. Så länge det inte är
utmätt kan fastighetsägaren i princip fritt utnyttja det för pantsättning.
Ledamöterna framhåller att det därvidlag är utan betydelse om ägarlij'poteket
är knutet till ett obelånat pantbrev eller utgör överhypotek på ett pantbrev
som belånats för lägre belopp än det varpå pantbrevet Ij-der. Enligt
ledamöterna synes det knappast finnas några bärande skäl för att i fråga om
ägarhypotek av det förra slaget låta utmätning av fastigheten få den verkan att
ägarens möjlighet att belåna ägarhypotek blir beroende av en diskretionär
prövning av överexekutor.

I
motionen 1971: 1245 av herrar Lidgard och Winberg (båda m) framförs tankegångar
som i allt väsentligt överensstämmer raed vad lagrådsledamö-terna anfört.
Motionärerna anser sålunda att förslaget att göra ägarens möjlighet att
pantförskriva pantbrev beroende av myndighets diskretionära prövning utgör ett
onödigt ingrepp i ägarens rätt att förfoga över egendom sora ostridigt är hans,
nämligen ett ägarhypotek. Trots att vissa tidsfrister är bestämda för det
exekutiva förfarandet kan ordningsföreskriften komraa att betyda att ägaren
under ganska lång tid är betagen raöjligheten att fritt förfoga över sin
egendom, framhåller motionärerna. Enligt deras mening torde syftet med
bestämmelsen att överexekutor skall äga kännedom om var pantbreven är att
finna kunna lösas på ett behändigare sätt, t. ex. genom en föreskrift om
skyldighet för ägaren att lämna upplysning till överexekutor om och när
eventuell.pantsältning sker av panträtt som han själv innehar. De yrkar därför
alt riksdagen beslutar att 4 § andra stycket i lag ora exekutiv försäljning av
fast egendom skall ha följande lydelse: "Pantförskriver fastighetens ägare
pantbrev soin han innehar skall han underrätta överexekutor därom."

Utskottet
finner för sin del inte skäl att frångå den bedömning söm ligger till grund för
ifrågavarande bestämmelser. Såsora departementschefen framhållit kan det när
fastighet har utmätts knappast anses sora ett oberättigat ingrepp i
fastighetsägarens rätt att utnyttjandet av obelånade pantbrev sker under
överexekutors kontroll. Utskottet vill i sammanhaniet

s. 145 Kontrollera mot PDF

LU 1971:11 145

framhålla
att, även om några närmare riktlinjer för överexekutors handlande härvidlag
inte kunnat anges, det som lagberedningen anfört (prop. s. 115) är uppenbart
att överexekutor skall lämna tillstånd om skäl till pantförskrivning
föreligger. Som skäl bör självfallet godtagas att ägaren avser att skaffa
medel till frivillig betalning av exekutionsfordringen.

På grund av vad sålunda
anförts bör motionen 1971: 1245 inte bifallas.

I lagförslaget upptas nya regler som syftar till
att bereda dem som har nyttjanderätt till fastigheten ökat skydd. Dessa
bestämmelser har upptagils i 33 § och 39 §. I 33 § första stycket föreskrivs
att nyttjanderätt särat servitut och rätt till elektrisk kraft är skyddade
utan särskilt förbehåll om rättigheten har bättre rätt än
exekutionsfordringen. 1 andra stycket sägs att nyttjanderätt, servitut och rätt
till elektrisk kraft i andra fall än som avses i första stycket skall särskilt
förbehållas om det saknas anledning antaga att de belastar fastigheten till
beaktansvärd skada för innehavare av fordran med bättre rätt. Som exempel på
rättighet som inte utgör någon nänmvärd belastning har nämnts rättighet där
utövandet inte innebär någon olägenhet eller där periodiskt utgående vederlag
utgör full kompensation för olägenheten. Med beaktansvärd skada, å andra
sidan, åsyftas att rättigheten utgör en ekonomisk belastning som kan föranleda
att fordringsägaren ej får full betalning eller mindre än om rättigheten ej
funnits. För alt ge bättre ställning även åt rättigheter som inte kan
förbehållas på grund av* bestänimel-serna i 33 § föreslås i 39 § att
utropsordningen vid auktion omkastas i förhållande till vad som nu gäller. De
nya bestämmelserna innebär att fastigheten först utropas utan förbehåll om
rättighetens bestånd och därefter med sådant förbehåll. Belastas fastigheten av
flera rättigheter, skall enligt förslaget fastigheten utropas raed successivt ökande
belastning av rättigheter för att slutligen utropas med förbehåll för samtliga
rättigheter. Bakom förslaget ligger den tanken att det kommer att bli en helt
annan stimulans till budgivning vid det andra utropet än sora är fallet vid
det första utropet enligt gällande lag, eftersom det enligt förslaget blir det
andra utropet sora kan väntas bli av-görande inte bara för rättighetshavaren
utan även i konkurrensen mellan olika spekulanter.

Utskottet
finner att de föreslagna bestämmelserna ger goda möjligheter att stärka
rättighetshavarnas ställning och tillstyrker därför att de antas.

I
motionen 1971: 1244 av herr Börjesson i Falköping (c) behandlas en fråga som
anknyter till bestämmelserna ora skydd för rättighetshavare. Motionären erinrar
inledningsvis om att avkomsträtt som innebär alt ägaren av den besvärade
fastigheten är skyldig att till rättighetshavaren tillhandahålla bostad
(undantag) efter ikraftträdandet av JB den 1 januari 1972 inte kan upplåtas med
sakrättslig verkan, men att äldre lag gäller i fråga om rättigheter som
upplåtits före ikraftträdandet. Motionären pekar på att vid exekutiv
försäljning av fast egendom som sker i saraband med könkurs har lönefordringar
en framträdande rätt, som kan medföra att en undantags-

s. 146 Kontrollera mot PDF

LU 1971: 11 146

havare
förlorar rätten att bo kvar efter försäljning av den besvärade fastigheten.
Motionären anför att det för den drabbade är ett hårt slag att förlora rätten
att stanna på den plats där han kanske bott hela sitt liv och till vilken han
bar en stark känslomässig anknytning. För att kunna undvika personliga
tragedier är det enligt motionären nödvändigt att garantier skapas för att
undantagshavares rätt alltid skyddas. Han yrkar därför att riksdagen beslutar
att i övergångsbestämmelserna till den nya lagen om exekutiv försäljning av
fast egendom upptas en punkt av följande lydelse: "7. Enligt äldre
bestämmelser intecknad rätt till avkomst sora avser tillhandahållande av bostad
är vid försäljningen skyddad utan särskilt förbehåll."

Som
motionären anför skall avkomsträtt inte kunna upplåtas efter det att JB trätt i
kraft. Enligt 8 § lagen (1970: 995) om införande av nya jordabalken skall
eraellertid tidigare upplåtna rättigheter av denna typ stå kvar. Av punkt 6 i
de föreslagna övergångsbestäraraelserna till lagen om exekutiv försäljning av-
fast egendom framgår att nya lagen blir tillämplig i fråga om avkomsträtt skall
förbehållas eller uppoffras vid försäljningen. Som anförts i det föregående kommer
de nya reglerna ora skj'dd för rättigheter vid försäljning på auktion att
medföra att rättigheter består i större utsträckning än som är fallet för
närvarande. Också undantagshavares ställning kommer följaktligen att
förbättras. Att bryta den gällande ordningen för att ytterligare stärka just
undantagshavarnas ställning kan skapa osäkerhet på fastighetsmarknaden och bör
enligt utskottets mening inte komraa i fråga.

I
motionen har till stöd för yrkandet särskilt frarahållits den osäkerhet för
undantagshavaren som det s. k. löneprivilegiet (17 kap. 4 § HB) innebär vid
försäljning som sker under konkurs.

Problemet
raed lönefordringars framträdande rätt i förhållande till inteckningar är för
närvarande föremål för statsmakternas uppmärksamhet. Sålunda uttalade
föredragande departementschefen i propositionen till 1970 års riksdag med
förslag till förmånsrättslag att det är en betydande olägenhet att
fastighetsinteckningar kan komma att bli nödlidande på grund av löneprivilegiet
samt att realkrediten med hänsyn till sin betydelse på allt sätt bör åtnjuta
rättsordningens skydd (prop. 1970: 142 s. 91). I sitt utlåtande över
propositionen med förslag till lag om statlig lönegaranti vid konkurs (prop.
1970: 201) gav riksdagens första lagutskott uttryck åt samma uppfattning (ILU
1970: 79 s. 30).

En
promemoria om förhållandet i förmånsrättshänseende mellan löneprivilegiet och
fastighetsinteckningar har nu upprättats inom justitiedepartementet (stencil
1971: 3). Det föreslås, med hänvisning till den statliga lönegarantin vid
konkurs, att vid exekutiv försäljning av fastighet under konkurs fordringar som
omfattas av löneprivilegiet inte skall beaktas. Förslaget föreslås träda i
kraft den 1 januari 1972. Promemorian reraissbehand-las för närvarande.

Med hänsyn till vad
sålunda förekommit torde berörda problem komma

s. 147 Kontrollera mot PDF

LU 1975: 11 147

att
få sin lösning, varigenom den huvudsakliga grunden för motionsyrkandet
bortfaller.

På grund av vad ovan
anförts bör motionen 1971: 1244 inte vinna bifall.

De
delar av förslaget till lag om exekutiv försäljning av fast egendom, som inte
berörts i det föregående, föranleder inte något uttalande från utskottet.

Övriga
lagförslag

Utskottet har inte funnit anledning till erinran
mot de under 211 upptagna lagförslagen.

Utskottets
hemställan

Utskottet
hemställer

A. att
riksdagen med avslag på motionen 1971: 1246, så

vitt avser yrkandet att försäljning under hand skall vara

en med offentlig auktion jämställd försäljningsform, antager

1 § och 57 § i det vid propositionen 1971:20 fogade förslaget

till lag om exekutiv försäljning av fast egendom,

B. att
riksdagen med avslag på motionen 1971: 1245 anta

ger 4 § andra stycket förslaget till lag om exekutiv försälj

ning av fast egendom,

C. att
riksdagen med avslag på motionen 1971: 1244 an

tager övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om exe

kutiv försäljning av fast egendom,

D. att
riksdagen antager

dels förslaget till lag om
exekutiv försäljning av fast egendom i de delar som ej omfattas av hemställan
under AC, dels de i propositionen under 211 angivna lagförslagen,

E. att
riksdagen avslår motionen 1971: 1246 i vad den inte

kan anses besvarad genom vad utskottet ovan anfört och

hemställt.

Stockholm
den 27 april 1971 På lagutskottets vägnar ERIK SVEDBERG

Vid
detta ärendes behandling har närvarit: herrar Svedberg (s). Sundelin (s),
fröken Anderson i Lerum (s), herrar Lidgard (m), Börjesson i Falköping (c),
Sjöholm (fp)*, Winberg (m), Andersson i Södertälje (s), fru Jonäng (c), herrar
Israelsson (vpk), Olsson i Timrå (s)*, fru Olsson i Helsingborg (c)*, herrar
Stadling (s), Enlund (fp) och fru Nilsson i Sunne (s)*.

* Ej närverande vid betänkandets justering.

s. 148 Kontrollera mot PDF

LU
1971:11 148

Reservation

vid utskottets hemställan under B
av herrar Lidgard (m) och Börjesson i Falköping (c), fru Olsson i Helsingborg
(c) samt herr Winberg (m), vilka ansett

a) att det avsnitt av utlåtandet som börjar på s. 144 med
orden "Ut

skottet finner" och som slutar på s. 145 med orden "inte
bifallas" bort

ha följande lydelse.

Utskottet finner med beaktande av vad Advokatsamfundet
anfört i sitt remissvar och de synpunkter som kommit till uttryck i ovan nämnda
yttrande av tre lagrådsledamöter att förbudet i 4 § andra stycket mot
pantförskrivning av ägarhypotek utan överexekutors tillstånd utgör ett ingrepp
i äganderätten som, vägt mot de fördelar som står att vinna, är helt opåkallat.
Såsom motionärerna framhållit kan ändamålet med den föreslagna bestämmelsen
uppnås utan att äganderätten kränkes, nämligen genom en föreskrift om
skyldighet för ägaren att lämna upplysning till överexekutor om och när
eventuell pantsättning sker av panträtt som han själv innehar.

På grund av vad sålunda anförts bör motionen 1971: 1245 vinna
bifall.

b) att
utskottet under B bort hemställa

att riksdagen med förklaring att
viss ändring bör göras i 4 § förslaget till lag om exekutiv försäljning av fast
egendom med bifall till motionen 1971: 1245 för sin del antager 4 § andra
stycket i följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

4 §

Fastighetens ägare------- som utgår.

Fastighetens ägare skall på an- Pantförskriver fastighetens ägare

mödan
överlämna pantbrev som pantbrev
som han innehar skall

han
innehar. Därefter får pant- han underrätta överexekutor där-

brevet
ej pantförskrivas utan över- om.

exekutors tillstånd.

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 7I002B

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.