Sök i Ratio Lex

Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om försvarsuppfinningar jämte motion

1971 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:LU23, Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om försvarsuppfinningar jämte motion

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets
betänkande nr 23 år 1971 LU 1971:23

Nr 23

Lagutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om
försvarsuppfinningar jämte motion.

Genom en den 22 oktober 1971 dagtecknad
proposition, 1971: 138, har Kungl. Maj:t, under åberopande av utdrag av
statsrådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om
försvarsuppfinningar.

Med
anledning av propositionen har väckts en motion, 1971: 1526, av herr Löfgren
(fp). Motionen redovisas på s. 5.

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till ny lag om
försvarsuppfinningar. Lagen är avsedd att ersätta den nuvarande lagen om
uppfinningar av betydelse för försvaret, vilken gäller till utgången av år
1971.

Med
försvarsuppfinning förstås enligt förslaget uppfinning som särskilt avser
krigsmateriel. En svensk försvarsuppfinning får enligt förslaget inte
offentliggöras eller yppas, innan en särskild nämnd, granskningsnämnden för
försvarsuppfinningar, har prövat om uppfinningen skall hållas hemlig. Om
nämnden finner att det är av väsentlig betydelse för försvaret att
uppfinningen hålls hemlig, skall nämnden förordna att uppfinningen inte får
offentliggöras eller på annat sätt obe-hörigen yppas. En ansökan om patent på
en försvarsuppfinning skall förklaras vilande och får inte offentliggöras eller
leda till patent så länge uppfinningen skall hållas hemlig. Innehavaren av en
uppfinning som omfattas av ett förordnande om hemlighållande kan begära att
staten övertar uppfinningen. Om staten inte inom viss kortare tid övertar
uppfinningen, skall denna inte längre hållas hemlig. Är en försvarsuppfinning
av väsentlig betydelse för försvaret, kan Kungl. Maj:t besluta om expropriation
av rätt till uppfinningen. Förslaget innehåller också bestämmelser om
ersättning av allmänna medel, när förordnande om hemlighållande eller
expropriation har meddelats. I fråga om utländska försvarsuppfinningar
föreslås att särskilda förutsättningar skall vara uppfyllda för att
förordnande om hemlighållande skall kunna meddelas. Bestämmelserna om
vilandeförklaring av patentansökan, om expropriation och om ersättning av
allmänna medel föreslås emellertid gälla också utländska försvarsuppfinningar.

1
Riksdagen 1971. 8 saml. Nr 23

s. 2 Kontrollera mot PDF

LU 1971:23

Lagförslaget
har följande lydelse. '

Förslag
till

Lag
om försvarsuppfinningar

Härigenom
förordnas som följer

Inledande
bestämmelser

1 §
Med försvarsuppfinning förstås i denna lag uppfinning som sär

skilt avser krigsmateriel.

Konungen
meddelar föreskrifter om vad som i denna lag avses med krigsmateriel.

2
§ Fråga om hemlighållande av
försvarsuppfinning prövas av granskningsnämnden för försvarsuppfinningar.

3
§ Granskningsnämnden består av
ordförande och sex andra ledamöter. För ledamöterna finns ersättare till det
antal Konungen bestämmer. Ledamöter och ersättare förordnas av Konungen.

Nämnden
är beslutför, när ordförande och tre andra ledamöter är närvarande. Som
granskningsnämndens beslut gäller den mening varom de flesta ledamöter förenar
sig eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.

Svenska
försvarsuppfinningar

4
§ Försvarsuppfinning som
tillkommit i Sverige eller tillhör här bosatt fysisk person eller tillhör
svensk juridisk person (svensk försvarsuppfinning) får ej offentliggöras eller
på annat sätt obehörigen yppas, innan granskningsnämnden enligt vad nedan sägs
prövat om uppfinningen skall hållas hemlig.

5
§ Ansökan om patent på svensk
försvarsuppfinning skall av patentmyndigheten underställas granskningsnämnden
för prövning, huruvida uppfinningen skall hållas hemlig. Den som vill att
svensk försvarsuppfinning, vara patent icke sökts, skall få offentliggöras
eller på annat sätt yppas, skall hos granskningsnämnden ansöka om sådan
prövning.

6
§ Finner granskningsnämnden vid
prövning som avses i 5 § att det är av väsentlig betydelse för försvaret att
uppfinningen hålles hemlig, skall nämnden förordna att uppfinningen icke får
offentliggöras eller på annat sätt obehörigen yppas.

7
§ Har i ärende, som
patentmyndigheten underställt gransknings-nämnden, förordnande enligt 6 § ej
meddelats inom tre månader efter den dag då beskrivning över uppfinningen med
tillhörande ritning och patentkrav på svenska inkommit till patentmyndigheten,
upphör uppfinningen att vara hemlig enligt denna lag.

8
§ Granskningsnämnden skall på
ansökan eller när annan anledning därtill föreligger pröva, om förordnande
enligt 6 § skall bestå. Omprövning av förordnandet skall i varje fall ske inom
ett år från det förordnandet meddelades eller senast prövades.

s. 3 Kontrollera mot PDF

LU 1971:23 3

9 §
Om särskilda skäl föreligger, kan Konungen förordna, att upp

finning som omfattas av förordnande enligt 6 § utan hinder av för

ordnandet får yppas för annan, under förutsättning att hemlighållandet i

övrigt av uppfinningen icke därigenom äventyras.

10
§ Ansökan om patent eller annan
skyddsrätt på svensk försvarsuppfinning, som skall hållas hemlig, får ej göras
i främmande stat, om ej Konungen medger det. Sådant medgivande får lämnas
endast under förutsättning att uppfinningen hemlighålles även i den främmande
staten.

11
§ Har förordnande enligt 6 §
meddelats, kan uppfinnaren eller hans rättsinnehavare hos granskningsnämnden
ansöka, att staten övertager uppfinningen. Finner nämnden, att förordnandet
skall bestå, överlämnar nämnden handlingarna i ärendet till Konungen eller myndighet
som Konungen bestämmer.

Har
staten ej övertagit uppfinningen inom fyra månader efter det att ansökan därom
inkom till granskningsnämnden, skall förordnandet upphöra att gälla. Om
särskilda skäl föreligger, kan Konungen förlänga tiden med högst två månader.

12
§ Har ansökan om patent på
uppfinning som avses med förordnande enligt 6 § godkänts för utläggning, skall
ansökningen förklaras vilande i avbidan på att förordnandet upphör att gälla.
Så länge förordnandet består skall 2022 §§ patentlagen (1967: 837) ej
tillämpas på ansökningen. Vid tillämpning därefter av dessa paragrafer skall i
20 § angivna tider räknas från den dag förordnandet upphörde att gälla och får
patentmyndigheten icke hålla handlingarna i ärendet tillgängliga förrän tre
månader förflutit från nämnda dag, om ej sökanden begär det.

13
§ Är svensk försvarsuppfinning
av väsentlig betydelse för försvaret, kan Konungen förordna, att uppfinningen
får utnyttjas för statens räkning eller av den som Konungen bestämmer eller att
all rätt till uppfinningen skall avstås till staten.

14
§ Meddelas förordnande att
uppfinning skall hållas hemlig, utgår skälig ersättning av allmänna medel för
den skada som uppkommer genom förordnandet.

Meddelas
förordnande enligt 13 §, utgår skälig ersättning av all-mämia medel för den
rätt till uppfinningen som förordnandet avser och för den ytterligare skada som
förordnandet medför.

Talan
om ersättning enligt denna paragraf väckes vid Stockholms tingsrätt. I mål om
sådan ersättning gäller i fråga om tingsrättens och hovrättens sammansättning
66 och 67 §§ patentlagen (1967: 837).

Utländska
försvarsuppfinningar

15
§ Sökes patent i Sverige på
annan försvarsuppfinning än sådaii som avses i 4 § (utländsk
försvarsuppfinning), skall patentmyndigheten underställa granskningsnämnden
ansökningen för prövning, huruvida uppfinningen skall hållas hemlig.

16
§ Är i fall som avses i 15 §
uppfinningen hemlig enligt lag i främmande stat och får patent på uppfinningen
enligt överenskommelse mellan Sverige och den främmande staten sökas i Sverige
under förutsättning att uppfinningen hålles hemlig här, skall
granskningsnämnden

It
Riksdagen 1971. 8 saml. Nr 23

s. 4 Kontrollera mot PDF

LU 1971:23 4

förordna,
att uppfinningen icke får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen yppas.
Hålles uppfinningen hemlig enligt lag i främmande stat utan att omfattas av
sådan överenskommelse och finner nämnden att det är av väsentlig betydelse för
försvaret att uppfinningen hålles hemlig här, skall nämnden förordna, att
uppfinningen icke får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen yppas.

17
§ När uppfiiming som omfattas
av förordnande enligt 16 § upphör att vara hemlig i den främmande staten,
skall granskningsnämnden upphäva förordnandet, om ej särskilda skäl föreligger.

18
§ Bestämmelserna i 1214 §§
äger motsvarande tillämpning i fråga om utländsk försvarsuppfinning.

Övriga
bestämmelser

19
§ Den som uppsåtligen bryter
mot 4 eller 10 § eller mot förordnande enligt 6 eller 16 § dömes, om gärningen
ej är belagd med straff i brottsbalken, till böter eller fängelse i högst ett
år.

20
§ Den som yrkesmässigt
utnyttjar uppfinning vara patent har sökts i Sverige och som omfattas av
förordnande enligt 6 eller 16 § skall, i den mån patent meddelas på
uppfinningen, utge skälig ersättning för utnyttjandet samt ersättning för den
ytterligare skada som förordnandet medfört, om han hade vetskap om
patentansökningen. Ersättning utgår dock endast för utnyttjande som sker efter
det att handlingarna i patentärendet tidigast skulle ha offentliggjorts enligt
22 § patentlagen (1967: 837), om förordnande enligt 6 eller 16 § ej hade meddelats.

I
fråga om talan om ersättning enligt första stycket äger 58 § tredje stycket och
60 § andra stycket patentlagen motsvarande tillämpning.

21
§ Rätten kan förordna, att
förhandling i mål om ansvar eller ersättning enligt denna lag skall hållas
inom stängda dörrar.

22
§ Talan mot granskningsnämndens
beslut enligt denna lag föres hos Konungen genom besvär.

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1972, då lagen (1946: 722) med särskilda bestämmelser om uppfinningar
av betydelse för försvaret upphör att gälla.

2.
Den nya lagen tillämpas även i
fråga om uppfinning vara hemligt patent sökts före ikraftträdandet.

3.
Är uppfinning vid
ikraftträdandet hemlig på grund av beslut som meddelats enligt äldre lag,
gäller beslutet till dess granskningsnämnden prövat frågan om uppfinningens
hemlighållande enligt den nya lagen.

4.
Patent, som vid ikraftträdandet
är hemligt enligt äldre lag, skall vara hemligt till dess granskningsnämnden
efter prövning enligt den nya lagen förordnat, att uppfinningen skall upphöra att
vara hemlig. Har sådant förordnande meddelats, skall anteckning om patentet
göras i det allmänna patentregistret samt kungörande och offentliggörande i
övrigt ske enligt 26 § patentlagen (1967: 837).

5.
Granskningsnämnden skall i fall
som avses i 3 och 4 senast den 30 juni 1972 pröva om uppfinningen alltjämt
skall hållas hemlig.

s. 5 Kontrollera mot PDF

LU 1971:23 5

Motionen

Yrkande

I den med anledning av propositionen väckta
motionen 1971: 1526 av herr Löfgren (fp) hemställs att riksdagen beslutar ge
Kungl. Maj:t till känna de i motionen påtalade bristerna beträffande sambandet
mellan patenträtten och mönsterrätten vid försvarsuppfinningar, som av uppfinnare
kan anses böra vara föremål för skyddsansökningar enligt båda dessa lagar.

Skäl

Motionären anför inledningsvis att han i och för
sig ej funnit anledning till erinringar mot förslaget till ny lag om
försvarsuppfinningar. Han hänvisar emellertid till att en ny lag om
mönsterskydd gäller fr. o. m. den 1 oktober 1971. Motionären pekar på att skydd
enligt den nya mönsterskyddslagen kan sökas för mönster avseende en till
utseendet ny form, även om denna form innebär en praktisk och funktionell effekt.
Skydd kan begäras enligt patentlagen men också för samma uppfinnings till viss
form bestämt utförande enligt mönsterlagen om ansökningar inges samtidigt. Om
endast patentskydd begärs kan, fortsätter motionären, mönsterskydd ej vid
senare tidpunkt begäras "om den till patentskydd anmälda ansökningen
väsentligen ansluter sig till en formgivning, för vilken mönsterskydd kan vara
aktuell att begäras och om patentansökningen blir offentligen
tillgänglig".

Motionären
framhåller att det inte kan uteslutas att en uppfinning, för vilken
patentansökan inges och som med hänsyn till ifrågasatt betydelse för försvaret
hänföres till bedömning av granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, också
kan anses böra skyddas genom ansökan om mönsterskydd. Han anför som exempel på
sådana uppfinningar en flygplanskropp eller del därav eller en gevärskula, som
för sin rätta funktion bör vara av viss form. Motionären påpekar att en sökande
som befinner sig i denna belägenhet enligt den nu föreslagna lagen ej har rätt
att yppa sin uppfinning genom mönsterskyddsansökan. Han kan visserligen begära
hemlighållande av sin mönsterskyddsansökan, men endast under högst sex månader.
Enligt motionären kan därför finnas fog för införande av rätt till längre
hemlighållande än vad mönsterlagen f. n. medger.

Motionären
erinrar om att hela lagstiftningen om försvarsuppfinningar avser ett mycket
begränsat område inom patenträtten. I propositionen redovisas att vid slutet
av år 1968 antalet gällande hemliga patent uppgick endast till 33 och antalet
ansökningar om sådant patent till 44, medan totala antalet patentansökningar
per år är omkring 18 000. Oaktat den relativt ringa omfattningen av
patentansökningar av särskild betydelse för försvaret har det ansetts angeläget
att ha tillgång till en lag-

s. 6 Kontrollera mot PDF

LU 1971:23 6

stiftning
av nu föreslagen art. Enligt motionären kan det då också le sig naturligt alt
rätta till det mindre tillfredsställande förhållande, som han framfört
beträffande sambandet med mönsterrätten.

Då
det enligt motionären ej är möjligt att med säkerhet utan föregående utredning
av sakkunnig avgöra om det påtalade förhållandet kan lösas enbart genom
införande av en möjlighet till längre hemlighållande inom mönsterrätten än vad
som f. n. gäller, föreslår motionären att Kungl. Maj:t låter utreda det av
honom påtalade sambandet mellan patenträtten och mönsterrätten i fråga om
försvarsuppfinningar och därefter förelägger riksdagen förslag till lämplig
åtgärd för att rätta till bristerna i det påtalade avseendet.

Utskottet

Den lag om försvarsuppfinningar, som Kungl. Maj:t i
propositionen föreslår att riksdagen skall antaga, är avsedd att i likhet med
gällande lagstiftning på området garantera sekretessen kring uppfinningar av
betydelse för försvaret och att göra det möjligt för staten att utnyttja sådana
uppfinningar. Detta syfte nås genom att i den föreslagna lagen dels föreskrivs
undantag från vissa bestämmelser i patentlagen (1967: 837), dels meddelas
bestämmelser om erforderlig sekretess. En svensk försvarsuppfinning, varmed
enligt lagförslaget förstås uppfinning som särskilt avser krigsmateriel, får
enligt förslaget inte offentliggöras eller yppas, innan en särskild nämnd,
granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, har prövat om uppfinningen skall
hållas hemlig. Om nämnden finner att det är av väsentlig betydelse för
försvaret att uppfinningen hålls hemlig, skall näranden förordna att
uppfinningen inte får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen yppas. Den
viktigaste sakliga nyheten i lagförslaget avser undantagen från patentlagens
bestämmelser. I gällande lag har man ett syslem med hemliga patent,
huvudsakligen innebärande att patentansökningen inte som annars är fallet
kungörs och utläggs för att bereda allmänheten tillfälle att göra invändning
mot ansökningen, innan patent meddelas. Detta system har kritiserats starkt.
Bl, a. har framhållits att det inte kan uteslutas att enligt vissa länders
rättsordningar redan meddelandet av ett hemligt patent anses likställt med ett
offentliggörande av uppfinningen. Meddelandet av hemligt patent i Sverige
kommer i sådant fall att utgöra hinder mot att patent beviljas på samma
uppfinning i det främmande landet. Detta har ansetts innebära en betydande
nackdel för uppfinnaren och en belastning för vårt land vid utbyte av
information om uppfinningar på det försvarstekniska området med andra länder.
Också av principiella skäl har det ansetts mindre tillfredsställande att patent
meddelas utan att patentlagens regler om utläggning och offentlighet
iakttagits. Enligt det nu framlagda lagförslaget skall hemliga patent inte längre
meddelas, utan i

s. 7 Kontrollera mot PDF

LU 1971: 23 7

stället
skall ansökningar om patent på försvarsuppfinningar förklaras vilande så länge
uppfinningen skall hållas hemlig. Beträffande övriga delar av lagförslaget
hänvisar utskottet till den översiktliga redogörelse för innehållet i
propositionen som intagits i det föregående (s. 1).

I
den med anledning av propositionen väckta motionen 1971: 1526 av herr Löfgren
(fp) framförs ingen erinran mot det framlagda lagförslaget. Utskottet, som i
likhet med föredragande statsrådet finner det uppenbart att det föreligger ett
behov av att med hänsyn till försvarets intressen kunna undanta en uppfinning
från den offentlighet som följer av patentlagens föreskrifter, har inte heller
funnit anledning till erinran mot lagförslaget utan tillstyrker att detta
antas.

I
motionen av herr Löfgren anförs att svårigheter kan uppstå då den som gjort en
försvarsuppfinning finner att denna bör skyddas enligt såväl patentlagen som
mönsterskyddslagen (1970: 485). Med anledning härav vill utskottet till en
början lämna en kortfattad redogörelse för de bestämmelser i mönsterskyddslagen
som är tillämpliga i sammanhanget. Med mönster förstås enligt 1 §
mönsterskyddslagen förebilden för en varas utseende eller för ett ornament. Den
som skapat ett mönster eller hans rättsinnehavare kan genom registrering hos
patent- och registreringsverket få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja
mönstret för en tid av fem år med möjlighet till förnyelse för ytterligare två
femårsperioder. En förutsättning för mönsterregistrering är enligt 2 § första
stycket att mönstret ar nytt och att det väsentligen skiljer sig från vad som
blivit känt före ansökningsdagen. Också ett icke allmänt tillgängligt mönster
skall enligt 2 § andra stycket anses som känt om det bl. a. framgår av en
ansökan i Sverige om patent, vilken är eller enligt vad därom är föreskrivet
skall anses gjord före den dag som anges i första stycket, och mönstret
sedermera i samband med patentansökningens handläggning görs allmänt
tillgängligt. Av dessa bestämmelser framgår att den som vill erhålla skydd för
en uppfinning enligt såväl patentlagen som mönsterskyddslagen har möjlighet
härtill om han inger ansökningarna samtidigt. Inger han bara ansökan om patent
utgör emellertid denna ansökan hinder för honom att senare få mönstret
registrerat, om mönstret har avslöjats i patentansökningen. För att sökanden
skall kunna förbereda sin tillverkning och marknadsföring av mönstervaran
innan mönstret i ansökningsärendet görs tillgängligt för allmänheten har han
enligt 23 § andra stycket lagen (1937: 249) om inskränkning i rätten att
utbekomma allmänna handlingar och 19 § mönsterskyddslagen möjlighet att
åtnjuta sekretess under sex månader beträffande sådan handling som visar
mönstret.

Motionären
anför att en försvarsuppfinning kan vara sådan att uppfinnaren finner att
skydd bör begäras för den enligt såväl patentlagen som mönsterskyddslagen, och
han anför som exempel på dylika uppfinningar en flygplanskropp eller del därav
eller en gevärskula, som för

s. 8 Kontrollera mot PDF

LU 1971:23 8

sin
funktion bör vara av viss form. Emellertid, framhåller motionären, lägger den
nu föreslagna lagens bestämmelser om förbud att offentliggöra eller yppa en
försvarsuppfinning hinder i vägen för en ansökan om mönsterskydd, i vart fall
om försvarsuppfinningen befinnes böra vara hemlig under längre tid än de sex
månader som en ansökan om mönsterskydd kan hållas hemlig. Motionären anför att
man genom att införa rätt till längre hemlighällande än vad mönsterskyddslagen
f. n. medger synes kunna komma till rätta med det påtalade förhållandet. Han
anser det dock vara osäkert om problemet kan lösas enbart genom ett förlängt
hemlighållande och föreslår därför att Kungl. Maj:t låter utreda sambandet
mellan patenträtten och mönsterrätten i fråga om försvarsuppfinningar och
därefter förelägger riksdagen förslag till lämplig åtgärd som gör det möjligt
att komma till rätta med bristerna i det av honom påtalade avseendet.

Enligt
uttalanden i den proposition som ligger till grund för mönsterskyddslagen
omfattar lagen också mönster för krigsmateriel (prop. 1969: 168 s. 58 och 95).
Såsom motionären framhåller utgör emellertid det i den nu föreslagna lagen
upptagna förbudet mot att offentliggöra en försvarsuppfinning hinder mot att
registrering söks för ett mönster, som avslöjar den tekniska uppfinningen, i
den mån uppfinningen hemlighålls under längre tid än de sex månader som en
mönsterskyddsansökan kan hållas hemlig. I motionen anvisas en förlängning av
tiden för hemlighållande av mönsterskyddsansökan såsom en framkomlig väg för
att kunna komma till ratta med problemet. Frågan om behovet av särskilda
sekretessregler i fråga om mönster för uppfinning som skall hållas hemlig med
hänsyn till rikets försvar uppmärksammades av försvarets civilförvaltning
under remissbehandlingen av det betänkande (SOU 1965: 61) som ligger till grund
för mönsterskyddslagstiftningen. Civilförvaltningen framförde i sitt
remissyttrande krav på utredning av denna fråga samt anförde till stöd för sin
begäran att svårigheter kan uppstå att hemlighålla en uppfinning som inte får
offentliggöras, om föreskrift rörande sekretess för dylika uppfinningars
mönster saknas. Med anledning härav anförde departementschefen att det inte är
uteslutet att behov kan uppkomma av sekretessregler i fråga om mönster för
krigsmateriel. Departementschefen ansåg dock att det knappast fanns anledning
alt tillmötesgå kravet på utredning innan någon erfarenhet vunnits av den nya
lagens tillämpning.

Civilförvaltningen
torde med sin begäran om utredning ha velat tillgodose försvarets behov av att
kunna sekretessbelägga mönstret för en försvarsuppfinning. Förevarande motion
däremot syftar till att i uppfinnarens intresse möjliggöra skydd för ett sådant
mönster. Detta intresse finner utskottet i och för sig vara beaktansvärt.
Enligt utskottets mening finns det emellertid inte heller i detta hänseende
anledning att tillmötesgå kravet på utredning förrän tillräckliga erfarenheter
vunnits av den

s. 9 Kontrollera mot PDF

LU 1971:23 9

nya
mönsterskyddslagens tillämpning, vilket ännu inte kan anses vara fallet med
hänsyn till att lagen bara varit i kraft i drygt ett år.

Utskottet
vill slutligen understryka att den som finner sig böra skydda en uppfinning
enligt mönsterskyddslagen men hindras från att göra detta genom
sekretessbestämmelserna i den föreslagna lagen inte är rättslös om han lider
skada till följd av att mönstret inte skyddats. Meddelas nämligen förordnande
att uppfinning skall hållas hemlig utgår enligt 14 § första stycket i den
föreslagna lagen skälig ersättning av allmänna medel för den skada som
uppkommer genom förordnandet (jfr propositionen s. 44).

På grund av vad sålunda
anförts bör motionen avslås.

Utskottet hemställer

A. att riksdagen antager det vid propositionen
1971: 138 fogade

förslaget till lag om försvarsuppfinningar;

B. att riksdagen
avslår motionen 1971: 1526.

Stockholm
den 1 december 1971

På
lagutskottets vägnar DANIEL WIKLUND

Närvarande:
herrar Wiklund i Stockholm (fp), Lidgard (m). Hammarberg (s)*, Börjesson i
Falköping (c), fru Asbrink (s)*, fru Lundblad (s)*, herrar Winberg (m),
Andersson i Södertälje (s). Israelsson (vpk), Olsson i Timrå (s), fra Olsson i
Helsingborg (c)*, herrar Annerås (fp), Stadling (s), fru Nilsson i Sunne (s)
och herr Olsson i Sundsvall (c).

*
Ej närvarande vid betänkandets justering.

MARCUS BOKTR, STHLM 1971 71 0028

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.