Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. m.
1971 · 99 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 27 av 99 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:LU25, Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. m.
Dokumentets text
Lagutskottets
betänkande nr 25 år 1971 LU 1971: 25
Nr 25
Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. m.
Genom en den 8 oktober 1971
dagtecknad proposition, 1971: 143, har Kungl. Maj:t, under åberopande av utdrag
av statsrådsprotokollet över justitieärenden föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till
1.
lag om ändring
i föräldrabalken,
2.
lag om ändring
i giftermålsbalken,
3.
lag om ändring
i ärvdabalken,
4.
lag om ändring
i jordabalken,
5.
lag om ändring
i brottsbalken,
6.
lag om ändring
i rättegångsbalken,
7.
lag om ändring
i lagen (1915: 219) om avbetalningsköp,
8.
lag om ändring
i lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom
eller gruva eller aktier i vissa bolag,
9.
lag om ändring
i konkurslagen (1921: 225),
10. lag om ändring i lagen (1925: 334)
om rätt i vissa fall för nytt-janderättshavare att inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område,
11. lag om ändring i lagen (1927: 77)
om försäkringsavtal,
12. lag om ändring i lagen (1950: 382)
om svenskt medborgarskap,
13. lag om ändring i lagen (1954: 243)
om yrkesskadeförsäkring,
14. lag om ändring i lagen (1957: 390)
om fiskearrenden,
15. lag om ändring i allmänna
tjänstepliktslagen (1959: 83),
16. lag om ändring i barnavårdslagen
(1960: 97),
17. lag om ändring i lagen (1960: 729)
om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
18. lag om ändring i lagen (1962: 381)
om allmän försäkring,
19. lag om ändring i lagen (1962: 512)
om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland,
Island eller Norge,
20. lag om ändring i namnlagen (1963:
521),
21. lag om ändring i jordförvärvslagen
(1965: 290),
22. lag om ändring i lagen (1966: 680)
om ändring av vissa underhållsbidrag,
23. lag om ändring i förköpslagen
(1967: 868),
24. lag om ändring i rennäringslagen
(1971: 437),
25. lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370),
1 Riksdagen 1971. 8 saml. Nr 25
LU 1971: 25 2
26.
förordning om ändring i
förordningen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
27.
lag om ändring i familjebidragsförordningen
(1946: 99),
28.
lag om ändring i
militärersättningsförordningen (1950: 261),
29.
lag om ändring i lagen (1956:
2) om socialhjälp,
30.
lag om ändring i lagen (1956:
293) om ersättning åt smittbärare,
31.
lag om ändring i förordningen
(1956: 629) om erkända arbetslöshetskassor,
32.
lag om ändring i lagen (1964:
47) om krigshjälp,
33.
lag om ändring i lagen (1964:
143) om bidragsförskott,
34.
lag om ändring i
studiehjälpsreglementet (1964: 402).
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att i föräldrabalken
införs en allmän regel om adoptions rättsverkningar. Enligt den föreslagna
bestämmelsen skall vid tillämpning av lag eller annan författning som tillägger
släktskap eller svågerlag rättslig betydelse adoptivbarn anses som adoptanlens
barn och inte som barn till sina biologiska föräldrar. Undantag görs för de
fall då annat följer av särskild föreskrift eller av sakens natur. Det föreslås
vidare att de specialbestämmelser om adoptivbarn som finns på olika håll i lagstiftningen
både inom och utom det familjerättsliga området slopas med vissa undantag.
Specialregler för adoptivförhållanden kommer i fortsättningen att finnas i
arvs- och gåvoskatteförordningen, medborgarskapslagen och namnlagen.
Ändringarna föreslås träda
i kraft den 1 januari 1972.
Lagförslagen
har följande lydelse.
LU
1971: 25
1 Förslag till
Lag om ändring i föräldrabalken
Härigenom förordnas i fråga om föräldrabalken dels att 6
kap. 11 §, 7 kap. 5 § och 8 kap. 2 § skall upphöra att gälla, dels att 11 kap.
1 § och 12 kap. 1 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i balken skall
införas en ny paragraf, 4 kap. 8 §, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap. 8 §2
Vid tillämpning av bestämmelse i
lag eller annan författning som tillägger släktskap eller svågerlag rättslig
betydelse skall adoptivbarn anses som adoptantens barn i äktenskap och icke
som barn till sina biologiska föräldrar. Har make adopterat andre makens barn
eller adoptivbarn, skall dock barnet anses som makarnas gemensamma.
Första stycket gäller ej, om annat är särskilt
föreskrivet eller följer av rättsförhållandets natur.
11 kap.
1 §
För underårigt barn i äktenskap
vare föräldrarna förmyndare. Dör en av föräldrarna, eller kan någon av dem
enligt 4 § icke vara förmyndare, eller varder någon av dem entledigad från
förmynderskapet, vare den andre barnets förmyndare.
Går föräldrarnas äktenskap åter eller vinna de hemskillnad
eller äktenskapsskillnad, vare den barnets förmyndare, som skall hava vårdnaden
om det. Varder eljest förordnat att vårdnaden skall tillkomma allenast den ene
av föräldrarna, vare han ock förmyndare.
Vad med avseende å förmynder-skap
stadgas om föräldrar och barn i äktenskap skall äga motsvarande tillämpning å
adoptant och adoptivbarn. Är någon adopterad av makar eller har ena maken
> Senaste lydelse av 7 kap. 5 § 1958: 640.
2 Förutvarande
4 kap. 8 § upphävd genom 1970: 840.
LU 1971: 25 4
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
adopterat
den andres barn, vare därvid så ansett, som vore barnet deras gemensamma.
12
kap. 1 §3
Förmynderskap för underårig Förmynderskap
för underårig
skall inskrivas, då fader, efter vil- skall inskrivas, då fader eller ma
ken den underårige är arvsberät- der avlider eller då dessförinnan
tigad, eller moder eller, om den egendom, som skall stå under för-
underårige är adopterad, adoptant myndarens förvaltning, annorledes
avlider eller då dessförinnan egen- än genom upptagande av lån till
dom, som skall stå under förmyn- faller den underårige eller någon
dårens förvaltning, annorledes än rättens åtgärd vidtages i fråga som
genom upptagande av lån tillfaller rör förmynderskapet.
den underårige eller någon rättens
åtgärd vidtages i fråga som rör för
mynderskapet.
Inskrivningen skall ske hos rätten i den ort, där
den som utövar förmynderskapet har hemvist inom riket eller, om inskrivningen
föranledes av att fader eller moder som ensam utövat förmynderskapet avlidit,
där denne senast haft sådant hemvist. Hava föräldrar till barn i äktenskap, som
utöva förmynderskapet gemensamt, skilda hemvist, skall inskrivningen ske där
fadern har hemvist eller, om den föranledes av fråga om moderns entledigande
från förmynderskapet, där hon har hemvist. Finnes ej domstol som efter vad
ovan stadgas är behörig att verkställa inskrivningen, skall denna ske vid
Stockholms tingsrätt.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
2
Förslag till
Lag
om ändring i giftermålsbalken
Härigenom förordnas, att 2 kap. 2 § och 13 kap. 13
§ giftermålsbalken skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
2
kap.
2
§1
Den,
som är under tjugo år och ej fömt varit gift, må ej ingå äktenskap utan
föräldrarnas samtycke. Är den ene av föräldrarna död eller sinnessjuk eller
sinnesslö eller
»
Senaste lydelse 1969: 799. ' Senaste lydelse 1969: 798.
LU 1971:
25 5
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
utan del i vårdnaden, eller kan yttrande från den ene ej
utan märklig omgång eller tidsutdräkt inhämtas, vare den andres samtycke
tillfyllest. Är sådant fall för handen beträffande båda föräldrarna, tage den
tro-lovade samtycke av förmyndaren eller, där särskild förmyndare ej är nämnd,
av annan giftoman, som rätten på anmälan förordnar.
/ fråga om adoptivbarn skall vad nu
sagts om föräldrarna gälla adoptanten eller, om barnet adopterats av makar
eller ena maken adopterat den andres barn, makarna.
13 kap. 13 §2
Vid lotternas utläggning äge
vardera maken eller, om endera är död, den efterlevande på sin lott bekomma
arbetsredskap och andra lösören, som erfordras till fortsättande av hans
näring. Därefter vare en var av makarna berättigad att på sin lott erhålla den
till hans giftorättsgods hörande egendom som han önskar. Fastighet, som
tillhör ena makens giftorättsgods, så ock annan till ena makens giftorättsgods
hörande egendom, som det av särskild anledning kan vara av intresse för honom
att be-- hålla, vare han, även om egendomen i värde överstiger vad på hans lott
belöper, berättigad bekomma, om han lämnar penningar till fyllnad av andra
makens lott.
Skall ena makens enskilda egendom gå i betalning för
vederlag, som i 6 eller 7 § sägs, gånge vederlaget ut i egendom, som maken
själv äger anvisa.
Rätt, varom i första stycket sista Rätt, varom i första stycket sista
punkten sägs, tillkomme, när ma- punkten
sägs, tillkomme, när ma
ke är död, ej andra arvingar än ke är död,
ej andra arvingar än
bröstarvingar; och njute de sådan bröstarvingar;
och njute de sådan
rätt allenast beträffande fastighet, rätt
allenast beträffande fastighet,
som maken förvärvat från någon som maken
förvärvat från någon
med vilken han varit släkt i rätt med
vilken han varit släkt i rätt
uppstigande led eller till vilken han uppstigande
led eller från sådan
på grund av adoption stått i mot- anförvants dödsbo.
svarande förhållande eller ock från
sådan anförvants dödsbo.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
" Senaste lydelse 1968: 206.
LU
1971: 25
3 Förslag till
Lag om ändring i ärvdabalken
Härigenom förordnas i fråga om ärvdabalken
dels att 4
kap. samt 8 kap. 9 § skall upphöra att gälla,
dels att 10 kap. 4 § och 18 kap. 5 § skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
Till lestamentsvittne må ej tagas den som är under
femton år eller på grund av sinnessjukdom, sin-nesslöhet eller annan mbbning
av själsverksamheten saknar insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen, ej
heller testators make eller den som med honom är i rätt upp-eller nedstigande
skyldskap eller svågerlag eller är hans syskon.
Till lestamentsvittne må ej tagas
den som är under femton år eller på grund av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller
annan rubbning av själs verksamheten saknar insikt om betydelsen av
vittnesbekräftelsen, ej heller testators make eller den som med honom är i
rätt upp-eller nedstigande skyldskap eller svågerlag eller ar hans syskon eller
som på grund av adoption står i motsvarande förhållande till honom.
Ej må någon tagas till vittne vid förordnande till honom
själv, hans make eller någon, vilken med honom är i skyldskap eller
svågerlag som nyss är sagt. Förordnande att vara testamentsexekutör medför
dock ej hinder att vara vittne.
Ej må någon tagas till vittne vid förordnande till honom
själv, hans make eller någon, vilken med honom är i skyldskap eller svågerlag
som nyss är sagt eller på grund av adoption står i motsvarande förhållande till
honom. Förordnande att vara testamentsexekutör medför dock ej hinder att vara
vittne.
Åberopas testamentsvittne till
bevis i rättegång, gäller vad i rättegångsbalken är stadgat om sådant bevis.
18 kap.
5 §
Delägare som var för sin
försörjning beroende av den döde äger såsom förskott å sin lott utfå vad för
sådant ändamål erfordras, såvitt lotten uppenbarligen förslår och förskottet
kan lämnas utan olägenhet för utredningen,
' Senaste lydelse av 4 kap. 1 §
1969; 621 8 kap. 9 § "
opaginerad Kontrollera mot PDF
LU 1971: 25 7
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
Efterlevande make och oförsörj- Efterlevande
make och oförsörj
da barn eller adoptivbarn skola da barn skola städse njuta nödigt
städse njuta nödigt underhåll ur underhåll ur boet under tre måna
boet under tre månader från döds- der från dödsfallet,
fallet.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
4
Förslag till
Lag
om ändring i jordabalken
Härigenom förordnas, att 9 kap. 8 § jordabalken
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse''- Föreslagen lydelse
9
kap. 8 §
Om jordägaren uppsagt arrendeavtalet eller om
arrendatorn uppsagt avtalet enligt 3 § och i uppsägningen begärt förlängning av
avtalet på ändrade villkor, har arrendatorn rätt till förlängning av avtalet,
utom när
1.
arrenderätten är förverkad
eller avtalet kan uppsägas enligt 8 kap. 14 § utan att likväl jordägaren
uppsagt avtalet att upphöra på någon av dessa grunder,
2.
arrendatorn i annat fall
åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att avtalet skäUgen icke bör
förlängas,
3.
jordägaren gör sannoUkt,
att 3. jordägaren gör sannolikt, att han själv, hans make eller
avkom- han själv, hans make eller avkom-ling eller hans adoptivbarn
eller ling skall bruka arrendestället, dess avkomling skall bruka arrendestället,
4.
jordägaren gör sannolikt, att
arrendestället behövs för en mera ändamålsenlig indelning i brukningsenheter,
och det ej av särskilda skäl är obilligt mot arrendatorn att
arrendeförhållandet upphör,
5.
jordägaren gör sannolikt, att
arrendestället skall användas i enlighet med fastställd stadsplan eller
byggnadsplan,
6.
jordägaren i annat fall gör
sannolikt, att arrendestället skall användas för annat ändamål än jordbruk,
och det ej är obilligt mot arrendatorn att arrendeförhållandet upphör.
Om
jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avträder endast
en del av arrendestället och avtalet lämpligen kan förlängas såvitt avser
arrendestället i övrigt, har arrendatorn utan hinder av första stycket rätt
till sådan förlängning.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972. Lydelse enligt 1970: 994.
opaginerad Kontrollera mot PDF
LU 1971: 25
5
Förslag till
Lag
om ändring i brottsbalken
Härigenom
förordnas, att 5 kap. 5 §, 8 kap. 3 och 13 §§ samt 17 kap. 11 § brottsbalken
skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 kap. 5 §1
Brott som avses i 13 §§ må ej åtalas av annan än
målsägande. Förtal eller grovt förtal må dock åtalas av åklagare, om målsägande
angiver brottet till åtal och åtal av särskilda skäl finnes påkallat ur allmän
synpunkt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har
förtal riktats mot avliden, må åtal väckas av den avlidnes efterlevande
make, bröstarvinge, fader, moder eller syskon samt, om åtal av särskilda
skäl finnes påkallat ur allmän synpunkt, av åklagare.
Har förtal riklats mot avliden, må åtal väckas av
den avlidnes efterlevande make, bröstarvinge, fader, moder eller syskon eller
av den som på grund av adoption stod i motsvarande förhållande till honom samt,
om åtal av särskilda skäl finnes påkallat ur allmän synpunkt, av åklagare.
Innebär brott som avses i 13 §§, att någon genom
förgripelse å främmande makts statsöverhuvud som vistas här i riket eller å
främmande makts representant här i riket kränkt den främmande makten, må
brottet åtalas av åklagare utan hinder av vad som stadgas i första stycket. Åtal
får dock ej ske utan förordnande av Konungen eller den Konungen bemyndigat
därtill.
8
kap.
3 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stjäl
någon från dödsbo, vari han är delägare, eller stjäla makar, syskon, föräldrar
och barn, de som på grund av adoption stå i motsvarande förhållande eller
fosterföräldrar och fosterbarn från varandra medan de sammanbo, dömes för b
o d r ä k t till böter eller fängelse i högst ett år. För bo-dräkt dömes ock,
om någon stjäl lösöre vari han äger del. Medverka flera till stöld och gäller
vad nu är sagt någon av dem, dömes jämväl envar av de övriga för bo-dräkt,
dock ej den som handlat
Senaste
lydelse 1970: 225.
Stjäl
någon från dödsbo, vari han är delägare, eller stjäla makar, syskon, föräldrar
och barn eller fosterföräldrar och fosterbarn från varandra medan de sammanbo,
dömes för b o d r ä k t till böter eller fängelse i högst ett år. För bodräkt
dömes ock, om någon stjäl lösöre vari han äger del. Medverka flera till stöld
och gäller vad nu är sagt någon av dem, dömes jämväl envar av de övriga för
bodräkt, dock ej den som handlat med uppsåt att tillägna sig det tillgripna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
med
uppsåt att tillägna sig det tillgripna.
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har
annat i detta kapitel omför-mält brott än grov stöld, rån eller grovt rån
förövats mot make eller trolovad till gärningsmannen eller till annan vid
brottet medverkande eller mot syskon, skyldeman i rätt upp- eller nedstigande
led eller den som i första svågerlag lika nära är eller mot fosterföräldrar
eller fosterbarn, må åklagare väcka åtal allenast om brottet av målsägande
angives till åtal eller ock åtal finnes påkallat ur allmän synpunkt.
Har annat i detta kapitel omför-mält brott än grov
stöld, rån eller grovt rån förövats mot make eller trolovad till gärningsmannen
eller till annan vid brottet medverkande eller mot syskon, skyldeman i rätt
upp- eller nedstigande led eller den som i första svågerlag lika nära är eller
mot den, till vilken gärningsmaniren eller annan medverkande på grund av
adoption står i motsvarande förhållande, eller mot fosterföräldrar eller fosterbarn,
må åklagare väcka åtal allenast om brottet av målsägande angives till åtal
eller ock åtal finnes påkallat ur allmän synpunkt.
Vid tillämpning av vad nu sagts skall såsom
medverkan anses jämväl häleri och häleriförseelse.
17
kap. 11 §
Om någon döljer den som förövat brott, hjälper
honom att undkomma, undanröjer bevis om brottet eller på annat dylikt sätt
motverkar att det uppdagas eller beivras, dömes för skyddande av brottsling
till böter eller fängelse i högst två år.
Den som icke insåg men hade skälig anledning antaga
att den andre var brottslig, dömes till böter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Make,
trolovad, syskon, skyldeman i rätt upp- eller nedstigande led, den som i
första svågeriag är lika nära förenad med den brottslige, den som på grund av
adoption står i motsvarande förhållande till honom, fosterföräldrar eller
fosterbarn må ej fällas till ansvar enligt denna paragraf.
Make,
trolovad, syskon, skyldeman i rätt upp- eller nedstigande led, den som i
första svågerlag är lika nära förenad med den brottslige, fosterföräldrar
eller fosterbarn må ej fällas till ansvar enligt denna paragraf.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 Förslag till
Lag om ändring i rättegångsbalken
Härigenom förordnas, att 4 kap. 12 och 13 §§, 20 kap. 13
§, 21 kap. 1 § och 36 kap. 3 § rättegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
De som med varandra äro eller varit gifta eller äro
trolovade eller äro i rätt upp- och nedstigande släktskap eller svågerlag eller
äro syskon eller äro i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den
andres syskon, eller som på grund av adoption stå i motsvarande förhållande
till varandra, må ej samtidigt sitta som domare i rätten.
De som med varandra äro eller varit gifta eller äro
trolovade eller äro i rätt upp- och nedstigande släktskap eller svågerlag eller
äro syskon eller äro i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den
andres syskon, må ej samtidigt sitta som domare i rätten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
13 §2
Domare vare jävig att handlägga mål:
1. om han själv är part eller eljest har del i saken eller
av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada;
opaginerad Kontrollera mot PDF
2. om han med part är eller varit gift eller är trolovad
eller är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är
syskon eller är i den släktskap, att den ene är avkomling till den andres
syskon eller att de äro syskonbarn, eller i det svågerlag, att den ene är
eller varit gift med den andres syskon eller syskons avkomling eller med
någon, från vilkens syskon den andre härstammar;
2.
om han
med part är eller varit gift eller är trolovad eller är i rätt upp- eller
nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i den släktskap,
att den ene är avkomling till den andres syskon eller att de äro syskonbarn,
eller i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon
eller syskons avkomling eller med någon, från vilkens syskon den andre
härstammar, eller om han på grund av adoption står i motsvarande förhållande
till part;
3.
om han till någon,
som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada,
står i förhållande, som avses i 2;
4.
om han eller
någon honom närstående, som avses i 2, är förmyndare eller god man för part
eller eljest parts ställföreträdare eller är ledamot av styrelsen för bolag,
förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning, som är
part, eller, då kommun eller annan
» Senaste lydelse 1958: 641. » Senaste lydelse 1958: 641.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
sådan menighet är part, är ledamot av nämnd eller
styrelse, som handhar förvaltningen av den angelägenhet målet rör;
5.
om han eller
någon honom närstående, som sägs i 2, till någon, som har del i saken eller av
dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som
avses i 4;
6.
om han är parts
vederdeloman, dock ej om parten sökt sak med honom för att göra honom jävig;
7.
om han i annan
rätt såsom domare eller befattningshavare fattat beslut, som rör saken, eller
hos annan myndighet än domstol eller såsom skiljeman tagit befattning därmed;
8.
om han i saken
såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt part eller vittnat eller
varit sakkunnig; eller
9.
om eljest
särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans
opartiskhet i målet.
20
kap. 13 §3
Har någon genom brott blivit dödad, äge hans efterlevande
make, bröstarvinge, fader, moder eller syskon eller den som på grund av
adoption stod i motsvarande förhållande till honom samma rätt som målsägande
att angiva brottet eller tala därå.
Har någon genom brott blivit dödad, äge hans efterlevande
make, bröstarvinge, fader, moder eller syskon samma rätt som målsägande att
angiva brottet eller tala därå.
Avlider eljest den, mot vilken
brott är begånget eller som därav blivit förnärmad eller lidit skada, äge
närstående, som nu sagts, samma rätt att angiva brottet eller tala därå, som
tillkom den avlidne, om icke av omständigheterna framgår, att denne ej velat
angiva eller åtala brottet.
21 kap.
1 §*
Den misstänkte äge själv föra sin
talan. Är han omyndig, skall rätten, om det med hänsyn till brottets
beskaffenhet eller eljest finnes erforderligt, höra den som har vårdnaden om
honom; denne äge ock föra talan för den omyndige.
Har den misstänkte avlidit, äge hans efterlevande make,
bröstarvinge, fader, moder eller syskon eller den som på grund av adoption
stod i motsvarande förhållande till honom föra talan mot dom, såvitt genom
denna fastställts, att den misstänkte förövat gärnineen.
Har den misstänkte avlidit, äge
hans efterlevande make, bröstarvinge, fader, moder eller syskon föra talan mot
dom, såvitt genom denna fastställts, atl den misstänkte förövat gärningen.
" Senaste lydelse 1958:641. * Senaste lydelse 1958:
641.
LU 1971:
25 12
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
36 kap.
3 §5
Den som med part är eller varit Den som med part är eller varit
gift eller är trolovad eller är i rätt gift
eller är trolovad eller är i rätt
upp- eller nedstigande släktskap upp- eller
nedstigande släktskap
eller svågerlag eller är syskon el- eller
svågerlag eller är syskon el
ler är i det svågerlag, att den ene ler
är i det svågerlag, att den ene
är eller varit gift med den andres är
eller varit gift med den andres
syskon, eller som på grund av syskon,
vare ej skyldig att avläg-
adoption står i motsvarande för- ga
vittnesmål.
hållande till part vare ej skyldig
att avlägga vittnesmål.
Står någon till parts
ställföreträdare i sådant förhållande, som nu sagts, äge han ej på grund därav
undandraga sig att vittna.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
7 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1915:219) om avbetalningsköp
Härigenom förordnas, att 11 § lagen
(1915: 219) om avbetalningsköp skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 ¥
Handräckning må beviljas endast där
utmätningsmannen finner uppenbart, att sådant dröjsmål föreligger med
betalningen, som i 2 § första stycket sägs, eller att köparen eljest åsidosatt
förpliktelse, vars uppfyllande är av väsentlig betydelse för säljaren.
Gång- och sängkläder, som äro Gång- och sängkläder, som äro
oundgängligen behövliga för kö- oundgängligen
behövliga för kö
paren, hans make och oförsörjda paren, hans
make och oförsörjda
barn eller adoptivbarn, må icke i barn,
må icke i något fall åter-
något fall återtagas. tagas.
Visar köparen sannolika skäl, att
godset blivit sålt till oskäligt högt pris, må handräckning ej heller beviljas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Senaste lydelse 1958: 641. Senaste lydelse 1953:152.
LU 1971: 25 13
8
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten
att
förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag
Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1916: 156) om
vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller
aktier i vissa bolag skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
1
§
Utländsk medborgare må ej utan tillstånd för varje
särskilt fall här i riket förvärva fast egendom eller inmuta mineralfyndighet
eller förvärva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka gruvdrift.
Vad
sålunda är stadgat om utländsk medborgare skall ock tillämpas beträffande
utländska bolag, föreningar, andra samfälligheler och stiftelser.
Tillstånd
för utländsk medborgare att förvärva fast egendom må, om skäl mot tillståndet
icke föreligger med hänsyn till allmänt intresse eller förvärvarens personliga
förhållanden, lämnas av länsstyrelsen
1. om
egendomen förvärvas huvudsakligen för att bereda förvärvaren
och hans familj
a)
stadigvarande bo och hemvist
samt egendomen är bostadsfastighet, avsedd för en eller ett fåtal familjer,
eller tomt, lämpad att bebyggas med elt mindre bostadshus,
b)
bostad för fritidsändamål samt
egendomen är lämpad därför,
2.
om egendomen förvärvas för att
bereda förvärvaren utkomst genom jordbruk, åt vilket han kan antagas komma att
själv ägna sig, samt förvärvaren förut varit svensk medborgare eller sedan två
år har hemvist i Sverige,
3.
om egendomen förvärvas för att
bereda förvärvaren utkomst genom annan näringsverksamhet, för vilken egendomen
prövas behövlig, samt förvärvaren antingen har hemvist i Sverige sedan två år
och har fått sådant tillstånd till näringsverksamheten som avses i 5 § lagen
den 29 november 1968 (nr 555) om rätt för utlänning och utländskt företag att
idka näring här i riket eller har bosättningstillstånd.
4.
om förvärvaren är fånges- 4. om
förvärvaren är fångesmannens make eller om förvar- mannens
make eller om förvärvaren eller, när makar förvärva våren
eller, när makar förvärva gemensamt, endera av dem är gemensamt,
endera av dem är fångesmannens eller också, om fångesmannens eller
också, om denne är gift, hans makes avkom- denne är gift, hans makes avkomling, adoptivbarn,
syskon eller ling, syskon eller syskons avkom-adoptivbarns eller
syskons avkom- ling.
ling. I övriga fall lämnas tillstånd av Konungen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. '
Senaste lydelse 1968: 560.
LU 1971: 25 14
9
Förslag tiU
Lag
om ändring i konkurslagen (1921: 225)
Härigenom förordnas, att 93 § konkurslagen (1921:
225) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
93
§
I fall, då det åligger förmyndare att avlägga sådan
ed, som omförmä-les i 91 §, vare jämväl den omyndige, om han fyllt femton år,
pliktig att avlägga eden, så framt förvaltaren eller borgenär det yrkar samt ej
sådana särskilda omständigheter föreligga, att anledning till edgången saknas.
Är gäldenär gift, åligge samma skyldighet hans make.
Gäldenärs barn och adoptivbarn Gäldenärs
barn eller, där gälde-
eller, där gäldenären är död, hans nären är död, hans stärbhusdel-
stärbhusdelägare, så ock gäldenä- ägare, så ock gäldenärens husfolk
rens husfolk och tjänare vare, om och tjänare vare, om det kan an
del kan antagas, att de äga kun- tagas, att de äga kunskap om boet,
skåp om boet, pliktige att på yr- pliktige att på yrkande av förval-
kände av förvaltaren eller borge- låren eller borgenär avlägga ed,
när avlägga ed, som nyss nämnts. som nyss nämnts. Har någon haft
Har någon haft egendom, som hör egendom, som hör till boet, om
till boet, om händer, vare han händer, vare han pliktig att upp-
pliktig att uppgiva vad han om- giva vad han omhänderhaft och
händerhaft och med ed fästa upp- med ed fästa uppgiften, så framt
giften, så framt förvaltaren eller förvaltaren eller borgenär det yr-
borgenär det yrkar. kar.
Edgångsyrkande, som ovan i denna paragraf avses,
skall göras hos konkursdomaren. Har sådant yrkande framställts, kalle
konkursdomaren den, av vilken edgång äskas, att infinna sig inför
konkursdomaren å tid och ställe, som av honom bestämmas; underrätte ock därom
rättens ombudsman och förvaltaren samt, där edgångsyrkandet framställts av
borgenär, denne. Medgives yrkandet, varde, om det kan ske, edgången genast
fullgjord; kan det ej ske vid tillfället, meddele konkursdomaren beslut om tid
och ställe, då eden skall inför honom avläggas. Medgives ej yrkandet, varde frågan
om edgång skall äga rum hänskjuten till rätten; och vare, där rätten bifaller
edgångsyrkandet, om edgångens fullgörande inför konkursdomaren lag, som nyss
sagts. Bestämmelserna i 92 § andra stycket skola i fall, varom här är fråga,
äga motsvarande tillämpning.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
LU 1971: 25 15
10
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjande-
rättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område
Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1925: 334) om
rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
1
§
Den som med nyttjanderätt för brukande eller
bostadsändamål innehar annan tillhörig mark vare berättigad att i den ordning
denna lag stadgar tillösa sig marken under förutsättning:
dels
att marken är upplåten för nyttjanderättshavarens livstid eller vid annan
upplåtelse, då ansökan om utövande av lösningsrätt göres, mer än tio år i följd
innehafts av annan än ägaren eller ock den tid, marken innehafts av annan än
ägaren, tillsammans med den tid, som återstår enligt gällande avtal om
nyttjanderätt till marken, uppgår till mer än tio år;
dels
att marken sedan den 1 januari 1928 varit bebyggd med nyttjanderättshavare
tillhörigt boningshus, som under samma tid utgjort stadigvarande bostad åt
honom och hans familj;
och
dels att minst en fjärdedel av det värde, marken med därå befintliga byggnader
äger, belöper på nyttjanderättshavarens byggnader.
Avlider
nyttjanderättshavare Avlider nyttjanderättshavare
utan att hava utövat honom
enligt ulan att hava utövat honom enligt
föregående stycke
tillkommande föregående stycke tillkommande
lösningsrätt och skall
enhgt nytt- lösningsrätt och skall enhgt nytt-
janderättsavtalet
nyttjanderätten janderältsavtalet ny ttj anderätten
upphöra till följd av
dödsfallet, äge upphöra till följd av dödsfallet, äge
dock efterlevande make,
bröstar- dock efterlevande make eller
vinge eller adoptivbarn
utöva lös- bröstarvinge utöva lösningsrätten;
ningsrällen; och skall
beträffande och skall beträffande sådan efter-
sådan efterlevande i
tillämpliga de- levande i tillämpliga delar gälla
lar gälla vad i denna lag
sägs om vad i denna lag sägs om nyttjan-
nyttjanderätlshavare,
där ej an- derättshavare, där ej annorlunda
norlunda är särskilt
stadgat. är särskilt stadgat.
Ändå att avtal om nyttjanderätt till marken icke
visas föreligga, skall vad i första stycket stadgas äga motsvarande
tillämpning; och skall i sådant fall å innehavaren av marken tillämpas vad i
denna lag sägs om ny ttj anderättshavare.
Vid
uppskattning av värde, som i första stycket sägs, skall ej medräknas värdet av
förbättring, vilken marken vunnit genom arbete eller kostnad, som
nyttjanderättshavaren eller föregående nyttjanderättshavare, vars rätt övergått
å denne, nedlagt å marken utöver vad honom ålegat enligt vad vid upplåtelsen
avtalats eller uppenbarligen varit fömtsatt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Senaste lydelse 1967:756.
11 Förslag tUl
Lag om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal
Härigenom förordnas, att 104 och 105 §§ lagen (1927: 77)
om försäkringsavtal skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
104 §1
Är förmånstagare insatt, skall försäkringsbelopp,
som utfaller efter försäkringstagarens död, ej ingå i dennes kvarlåtenskap.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har försäkringstagaren efterlämnat make eller
bröstarvinge, skall, där förordnandet hade kunnat av försäkringstagaren
återkallas, försäkringsbeloppet, så vitt fråga är om efterlämnad
stärbhus-delägares giftorätt, rätt enligt 13 kap. 12 § andra stycket
giftermålsbalken, rätt till vederlag eller lag-lott, behandlas så som om
beloppet tillhört boet och tillagts förmånstagaren genom testamente.
Har försäkringstagaren efterlämnat
make, bröstarvinge, adoptivbarn eller dess bröstarvinge, skall, där
förordnandet hade kunnat av försäkringstagaren återkallas,
försäkringsbeloppet, så vitt fråga är om efterlämnad stärb-husdelägares
giftorätt, rätt enligt 13 kap. 12 § andra stycket giftermålsbalken, rätt till
vederlag eller laglott, behandlas så som om beloppet tillhört boet och
tillagts förmånstagaren genom testamente.
I fråga om
tjänstegrupplivförsäkring skall andra stycket ej tillämpas på belopp som på
grund av försäkringen tillfaller make eller med hustru likställd kvinna eller
bröstarvinge.
Huru efter försäkringstagarens död hans borgenärer i visst
fall äga hålla sig till försäkringsbeloppet, stadgas i andra stycket av 116 §.
105 §
Vid tolkning av bestämmelser om
förmånstagares rätt till försäkringsbelopp, som utfaller efter
försäkringstagarens död, skall, där ej annat framgår av omständigheterna,
iakttagas följande:
Har försäkringstagaren betecknat
sin make såsom förmånstagare, skall, där han vid sin död var omgift,
förordnandet gälla till förmån för den, med vilken han då levde i äktenskap.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Äro försäkringstagarens barn insatta som förmånstagare,
skall förordnandet gälla till förmån för bröstarvinge, adoptivbarn eller dess
bröstarvinge och, där flera sådana förmånstagare finnas, envar av dem äga del
i försäkringsbeloppet efter de grunder, som gälla i fråga om arvsrätt efter
försäkringstagaren.
1 Senaste lydelse 1969:615.
Äro försäkringstagarens barn insatta som förmånstagare,
skall förordnandet gälla till förmån för bröstarvinge och, där flera sådana
förmånstagare finnas, envar av dem äga del i försäkringsbeloppet efler de
grunder, som gälla i fråga om arvsrätt efter försäkringstagaren.
opaginerad Kontrollera mot PDF
LU 1971: 25 17
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
Har försäkringstagaren insatt make och barn såsom
förmånstagare, skall, såframt flera förmånstagare finnas, envar av dem taga del
i försäkringsbeloppet efter de gmnder, som vid dödsfall gälla i fråga om
bodelning och om sådan förmånstagares arvsrätt.
Äro
försäkringstagarens arvingar insatta såsom förmånstagare, tage envar av dem del
i försäkringsbeloppet efter de grunder som gälla i fråga om arvsrätt efter
försäkringstagaren.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fall då försäkringstagaren avlidit
dessförinnan.
12
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1950: 382) om svenskt medborgarskap
Härigenom förordnas, att i lagen (1950: 382) om
svenskt medborgarskap skall införas en ny paragraf, 13 a §, av nedan angivna
lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
13
a §
Bestämmelserna i denna lag om barns förvärv eller
förlust av svenskt medborgarskap med anledning av att barnets fader eller
moder förvärvar eller förlorar sådant medborgarskap gäller i fråga om
adoptivbarn endast om barnet också är adoptivfaderns eller adoptivmoderns barn
i eller utom äktenskap.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
2
Riksdagen 1971. 8 saml. Nr 25
Kartong. S. 31, not 2 nederst på sidan. Står: 1966:
271 Rättat till: 1966: 424. Sid. 32 efter rad 12 insattes: I fråga om den
vapenfria tjänsten tillämpas förordningens bestämmelser om värnpliktig och om
tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen på vapenfri tjänstepliktig och
på tjänstgöring enligt 5 § första stycket lagen om vapenfri tjänst.
Bestämmelserna i 20 § förordningen gälla icke.
opaginerad Kontrollera mot PDF
13 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring
Härigenom förordnas, att 4, 15, 21 och 22 §§ lagen (1954:
243) om yrkesskadeförsäkring' skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelte
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 §
Från försäkringen undantages arbetstagare som är gift med arbetsgivaren.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jämväl arbetstagare, som är i rätt upp- eller nedstigande
släktskap eller svågerlag med arbetsgivaren eller dennes make och som
varaktigt lever i hushållsgemenskap med arbetsgivaren, är undantagen från
försäkringen, dock endast såvida arbetstagaren ej är placerad i
sjukpenningklass enligt lagen om allmän försäkring. Med släktskap likställes
adoptivförhål-lande.
Jämväl arbetstagare, som är i rätt upp- eller nedstigande
släktskap eller svågerlag med arbetsgivaren eller dennes make och som
varaktigt lever i hushållsgemenskap med arbetsgivaren, är undantagen från
försäkringen, dock endast såvida arbetstagaren ej är placerad i
sjukpenningklass enligt lagen om allmän försäkring.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utföres arbetet för två eller flera
arbetsgivares gemensamma räkning, skall vad i första och andra styckena är
stadgat om undanlag från försäkringen icke äga tillämpning, med ihindre
förutsättningarna därför äro uppfyllda i förhållande till envar av
arbetsgivarna.
15 §2
För tid, då yrkesskada föranleder sjukhusvård, skall sjukpenning
minskas med fem kronor för dag, dock med högst hälften av sjukpenningens
belopp.
opaginerad Kontrollera mot PDF
För skadad, som stadigvarande sammanbor med eget eller
makes barn, adoptivbarn eller fosterbarn under tio år, utgör sjukpenningen vid
sjukhusvård lägst sex kronor för dag.
För skadad, som stadigvarande sammanbor med eget eller
makes barn eller fosterbarn under tio år, utgör sjukpenningen vid sjukhusvård
lägst sex kronor för dag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Varje barn till den avlidne äger till och med den månad, under
vilken det fyller nitton år, uppbära livränta med belopp, som motsvarar en
sjättedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. Är barnet efler sagda
lidpunkt till följd av
> Lagen omtryckt 1962: 408. ' Senaste lydelse 1970:
142. Senaste lydelse 1967:916.
Varje barn till den avlidne äger till och med den månad,
under vilken det fyller nitlon år, uppbära livränta med belopp, som motsvarar
en sjättedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. Är barnet efter
sagda tidpunkt till följd av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
sjukdom
eller annan dylik orsak ur stånd att själv försörja sig, skall livräntan utgå,
så länge anledningen till den bristande försörjningsförmågan fortfar, dock
längst till och med den månad, under vilken barnet fyller tjugu-ett år. Till
barn, som var adopterat av annan än den avlidnes make, skall livränta dock ej
utgivas. Ej heller skall livränta utgå till barn utom äktenskap, därest den
avlidne enligt avtal som är bindande för barnet, åtagit sig att till dess
underhåll utgiva visst belopp en gång för alla.
Adoptivbarn
äger samma rätt till livränta som eget barn.
Var
den avlidne gift, skall med eget barn likställas jämväl makens barn i tidigare
gifte eller utom äktenskap eller adoptivbarn, såvida barnet stod under makens
vårdnad; dock skall livränta till barn som nu nämnts ej utgå efter kvinna,
med mindre barnet genom hennes frånfälle kommer att sakna erforderligt
underhåll.
Föreslagen lydelse
sjukdom
eller annan dylik orsak ur stånd att själv försörja sig, skall livräntan utgå,
så länge anledningen till den bristande försörjningsförmågan fortfar, dock
längst till och med den månad, under vilken barnet fyller tjuguett år. Livränta
skall dock ej utgå till barn utom äktenskap, därest den avlidne enligt avtal
som är bindande för barnet, åtagit sig att till dess underhåll utgiva visst
belopp en gång för alla.
Var den avlidne gift, skall med eget barn
likställas jämväl makens barn i tidigare gifte eller utom äktenskap, såvida
barnet stod under makens vårdnad; dock skall livränta till barn som nu nämnts
ej utgå efter kvinna, med mindre barnet genom hennes frånfälle kommer att sakna
erforderligt underhåll.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommer
den avlidnes fader, moder eller adoptant att till följd av dödsfallet sakna
erforderligt underhåll, äger sådan efterlevande under sin återstående livstid
erhålla livränta med belopp, som med hänsyn till omständigheterna prövas
skäligt, dock högst motsvarande en sjättedel av den avlidnes årliga
arbetsförtjänst. Livränta skall dock ej utgivas till den avlidnes fader eller
moder, därest den avlidne var adopterad av annan än faderns eller moderns make.
Konimer
den avlidnes fader eller moder att till följd av dödsfallet sakna
erforderligt underhåll, äger sådan efterlevande under sin återstående livstid
erhålla livränta med belopp, som med hänsyn till omständigheterna prövas
skäligt, dock högst motsvarande en sjättedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Kartong.
S. 19, h. spalt, rad 12. Står: bidrag Rättal till: belopp
LU 1971: 25 20
14
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1957:390) om fiskearrenden
Härigenom förordnas, att 5 § lagen (1957: 390) om
fiskearrenden' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse- Föreslagen lydelse
5 §
Om fastighetens ägare uppsagt arrendeavtalet eller
om arrendatorn uppsagt avtalet enligt 4 § och i uppsägningen begärt förlängning
av avtalet på ändrade villkor, har arrendatorn rätt till förlängning av avtalet,
utom när
1.
arrenderätten är förverkad utan
att likväl fastighetens ägare uppsagt avtalet att upphöra på grund härav,
2.
arrendatorn i annat fall
åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att arrendeavtalet icke bör förlängas,
3.
fastighetens ägare gör sanno- 3.
fastighetens ägare gör san-likt, att han själv, hans make eller nolikt,
att han själv, hans make avkomling eller hans adoptivbarn eller
avkomling skall bruka fisket, eller dess avkomling skall bruka
fisket,
4. fastighetens ägare i annat fall har befogad
anledning att upplösa
arrendeförhållandet.
I
fråga om förlängning av arrendeavtal äga 9 kap. 8 § andra stycket och 913 §§
jordabalken motsvarande tillämpning.
Första
och andra styckena gälla ej, om arrendeavtalet icke träffats för viss tid eller
om arrendeförhållandet upphör på den grund att arrenderätten är förverkad.
Förbehåll
att arrenderätten icke skall vara förenad med rätt till förlängning gäller mot
arrendatorn, om det godkänts av arrendenämnden.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
15
Förslag till
Lag
om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959: 83)
Härigenom förordnas, att 7 § allmänna
tjänstepliktslagen (1959: 83) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
7 §
Vad
i 5 och 6 §§ stadgas gäller ej
a) där anställningen är av
endast tillfällig natur;
'
Lagen omttyckt 1970:1018. " Lydelse enligt 1970:1018.
LU 1971: 25 21
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
b)
där ej arbetstagaren fyllt
eller under kalenderåret fyller sexton år eller där han före kalenderårets början
fyllt sjuttio år; eller
c)
där parterna i ett anställ- c) där
parterna i ett anställningsförhållande äro makar eller ningsförhållande
äro makar eller där ena parten eller hans make är där ena parten eller hans
make är den andra partens avkomling eller den andra partens avkomling eller adoptiv-, styv-
eller fosterbarn el- styv- eller fosterbarn eller dess av-ler dess
avkomling eller ock sys- komling eller ock syskon, halvsyskon, halvsyskon,
adoptiv- eller fos- kon eller fostersyskon, tersyskon.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
16
Förslag till
Lag
om ändring i barnavårdslagen (1960: 97)
Härigenom förordnas, att 97 § barnavårdslagen
(1960: 97) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
97
§
Vad i denna lag stadgas angående föräldrar skall i
fråga om adoptivbarn gälla adoptanten eller, om make adopterat andre makens
barn, båda makarna.
Tillkommer vårdnaden om underårig endast den ena av
föräldrarna eller särskilt förordnad förmyndare, skall vad i 3, 4 och 6 kap. är
stadgat med avseende på föräldrarna gälla om den som har vårdnaden.
Deima
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Kartong. S. 28, rad 16. Står: tillstånd till
avstyckning Rättat till: fastighetsbildningsbeslut
LU 1971: 25 22
17
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga
verk
Härigenom förordnas, att 59 § lagen (1960: 729) om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
59
§
Brott som avses i denna lag må ej åtalas av allmän
åklagare, där det ej angives till åtal av målsägande.
Överträdelse av stadgandet i 3 § Överträdelse
av stadgandet i 3 §
eller av föreskrift enligt 41 § andra eller av föreskrift
enligt 41 § andra
stycket må städse beivras av efter- stycket må städse beivras av upp
levande make, skyldeman i rätt hovsmannens efterlevande make,
upp- och nedstigande led eller sys- skyldeman i rätt upp- och nedsti-
kon eller den som på grund av gande led eller syskon.
adoption står i motsvarande för
hållande till upphovsmannen.
Egendom varom i 55 § sägs må, där brott som avses i
denna lag skäUgen kan antagas föreligga, tagas i beslag; därvid skall vad om
beslag i brottmål i allmänhet är stadgat äga motsvarande tillämpning.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
18
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring
Härigenom förordnas, att 8 kap. 5 § och 20 kap. 2 §
lagen (1962: 381) om allmän försäkring skall ha iiedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
8
kap.
5
§
Rätt till folkpension i form av barnpension
tillkommer barn, vars fader eller moder eller båda föräldrar avlidit och som
icke fyllt sexton år.
Rätt till barnpension föreligger Rätt till
barnpension föreligger
ej, om barnet är adopterat av an- ej för barn utom äktenskap, därest
nan än den avlidne eller dennes den avlidne enligt avtal, som är
make, och ej heller för barn utom bindande för barnet, åtagit sig att
äktenskap, därest den avlidne en- till dess underhåll utgiva visst he
ligt avtal, som är bindande för bar- lopp en gång för alla.
net, åtagit sig att till dess under-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
håll
utgiva visst belopp en gång för alla.
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Adoptivbarn
likställes i denna lag med eget barn. Vid tillämpning av bestämmelse i 3 kap.
2, 4 och 9 §§ samt 21 kap. 1 § om försäkrad, som sammanbor med barn, skall med
barn som där sägs likställas fosterbarn.
Vid
tillämpning av bestämmelse i 3 kap. 2, 4 och 9 §§ samt 21 kap. 1 § om
försäkrad, som sammanbor med barn, skall med barn som där sägs likställas
fosterbarn.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
19
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1962: 512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag,
fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge
Härigenom
förordnas, att 1 § lagen (1962: 512) om indrivning i Sverige av
underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge skall ha
nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lagakraftvunnen
dom, administrativ myndighets beslut eller skriftlig förbindelse, varigenom i
Danmark, Finland, Island eller Norge någon förpliktats eller ut-fäst sig att
utgiva underhållsbidrag till make, förutvarande make, barn i äktenskap,
styvbarn, adoptivbarn, barn utom äktenskap eller moder till sådant barn och
vara verkställighet kan vinnas i den stat, där domen eller beslutet meddelades
eller förbindelsen ingicks, skall på begäran omedelbart verkställas här i riket
efler vad nedan sägs. Detsamma skall gälla sådan i Danmark, Finland, Island
eller Norge meddelad ännu icke lagakraftvunnen dom och sådant i någon av
Lagakraftvunnen
dom, administrativ myndighets beslut eller skriftlig förbindelse, varigenom i
Danmark, Finland, Island eller Norge någon förpliktats eller ut-fäst sig att
utgiva underhållsbidrag till make, förutvarande make, barn i äktenskap,
styvbarn, barn utom äktenskap eller moder till sådant barn och vara verkställighet
kan vinnas i den stal, där domen eller beslutet meddelades eller förbindelsen
ingicks, skall på begäran omedelbart verkställas här i riket efter vad nedan
sägs. Detsamma skall gälla sådan i Danmark, Finland, Island eller Norge
meddelad ännu icke lagakraftvunnen dom och sådant i nåson av
opaginerad Kontrollera mot PDF
LU
1971: 25 24
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
dessa stater av rätten, domaren dessa stater av rätten, domaren
eller
överexekutor meddelat beslut, eller
överexekutor meddelat be-
som kan
verkställas lika med laga- slut, som kan verkställas lika med
kraftvunnen
dom. lagakraftvunnen dom.
Är genom dom eller beslut här i
riket bidrag bestämt till lägre belopp eller ock fastställt, att
underhållsskyldighet ej föreligger, kan verkställighet i strid häremot ej
påfordras.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
20 Förslag till
Lag om ändring i namnlagen (1963: 521)
Härigenom förordnas, att 3 och 13
§§ namnlagen (1963: 521) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
Den som antages till adoptivbarn förvärvar därigenom
adoptantens eller, om han adopteras av makar, adoptivfaderns släktnamn, såframt
ej rätten tillåter, att han behåller det släktnamn han hade före adoptionen.
Har adoptivbarn behållit sitt tidigare släktnamn, må barnet senare genom
anmälan hos pastor antaga det släktnamn, som barnet enligt vad nyss sagts ägt
förvärva genom adoptionen.
Barn, som adopterats av makar och som ej fyllt aderton år,
må genom anmälan hos pastor antaga det släktnamn adoptivmodern hade som ogift,
såframt rätten funnit namnbytet vara förenligt med barnets bästa. Av makar
adopterat barn som fyllt aderton år må, om särskilda skäl äro därtill, efter
ansökan hos namnmyndigheten erhålla släktnamn som nu sagts.
Bestämmelserna i första och andra
styckena om den som adopteras av makar äga motsvarande tillämpning då make
adopterar andre makens barn.
Barn som adopterats av kvinna må, om adoptivmodern
förvärvat sitt släktnamn genom vigsel eller anmälan som avses i 6 § andra
stycket, genom anmälan hos pastor antaga det släktnamn adoptivmodern hade som
ogift. Detta gäller dock ej om kvinnan vid adoptionen var gift med barnets
fader eller adoptivfader eller om barnet efter adoptionen adopterats av hennes
make.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
Adoptivbarn som förvärvat adoptants släktnamn må
framför detta bära det släktnamn barnet hade före adoptionen. Har adoptivbarnet
behållit sitt tidigare släktnamn, må barnet framför detta bära det namn, som
barnet enligt första stycket ägt förvärva genom adoptionen. Anmälan om
tilläggsnamn som nu sagts må göras hos pastor.
13 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förvärva
makar släktnamn, tillkommer namnet jämväl makarnas barn och adoptivbarn, som
hava makarnas namn, stå under makarnas vårdnad och icke fyllt aderton år.
Förvärvar någon eljest släktnamn efter ansökan hos namnmyndigheten eller
genom annan anmälan hos pastor än som avses i 6 och 7 §§, tillkommer namnet
jämväl hans barn och adoptivbarn, som hava hans namn och icke fyllt aderton år,
såvida han ensam har vårdnaden.
Har
någon efter ansökan förvärvat nytt släktnamn, må hans barn eller adoptivbarn,
som ej enligt första stycket förvärvat samma namn, så ock dess avkomling med
hans samtycke genom anmälan hos pastor antaga namnet. Har namnet förvärvats av
makar, erfordras samtycke av dem båda.
Förvärva
makar släktnamn, tillkommer namnet jämväl makarnas barn, som hava makarnas
nanm, stå uinder makarnas vårdnad och icke fyllt aderton år. Förvärvar någon
eljest släktnamn efter ansökan hos namnmyndigheten eller genom annan anmälan
hos pastor än som avses i 6 och 7 §§, tillkommer namnet jämväl hans barn, som
hava hans namn och icke fyllt aderton år, såvida han ensam har vårdnaden.
Har någon efter ansökan förvärvat nytt släktnamn,
må hans barn, som ej enligt första stycket förvärvat samma namn, så ock dess
avkomling med hans samtycke genom anmälan hos pastor antaga namnet. Har
namnet förvärvats av makar, erfordras samtycke av dem båda.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
21
Förslag till
Lag
om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290)
Härigenom
förordnas, att 1 § jordförvärvslagen (1965: 290) skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
§
Fast egendom, som är taxerad såsom
jordbruksfastighet, må ej utan tillstånd av lantbruksnämnd förvärvas genom
»
Senaste lydelse 1971: 558.
LU 1971: 25 26
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
köp,
byte eller gåva; tillskott till bolag eller förening; utdelning eller skifte
från bolag eller förening;
fusion
enligt 175 § lagen den 14 september 1944 (nr 705) om aktiebolag.
Förvärvstillstånd fordras
dock ej
1.
om egendomen förvärvas från
staten;
2.
om staten, landstingskommun,
kommun eller kommunalförbund är förvärvare;
3.
om egendomen enligt medgivande
av Konungen förvärvas föt kyrkligt ändamål eller fånget prövats enligt lagen
(1970: 939) om förvaltning av kyrklig jord;
4.
om egendomen förvärvas av
kreditinrättning vilken enligt lag eller enligt reglemente eller bolagsordning,
som Konungen fastställt, är skyldig att åter avyttra densamma;
5.
om förvärvaren är fånges- 5. om
förvärvaren är fångesmannens make och ej heller om mannens
make och ej heller om förvärvaren eller, när makar för- förvärvaren
eller, när makar förvärva gemensamt, endera av dem värva
gemensamt, endera av dem är fångesmannens eller också, om är
fångesmannens eller också, om denne är gift, hans makes avkom- denne är
gift, hans makes avkomling, adoptivbarn, syskon eller ling,
syskon eller syskons avkom-adoptivbarns eller syskons avkom- ling,
allt under förutsättning alt ling, allt under förutsättning att fångesmannen
ej är skyldig att av-fångesmannen ej är skyldig att av- yttra
egendomen enligt 12 § eller yttra egendomen enligt 12 § eller enligt 7
§ lagen den 30 maj 1916 enligt 7 § lagen den 30 maj 1916 (nr 156)
om vissa inskränkningar (nr 156) om vissa inskränkningar i
rätten att förvärva fast egendom i rätten att förvärva fast egendom eller
gruva eller aktier i vissa bo-eller gruva eller aktier i vissa bo- lag;
lag;
6.
om fånget skall prövas enligt
1, 2 eller 4 § lagen den 30 maj 1916
7.
om förvärvet sker genom inrop
på exekutiv auktion;
8.
om egendomen ingår i stadsplan
eller enligt byggnadsplan, fastställd efter den 1 januari 1948, är avsedd för
annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk;
9.
om egendomen utgör fastighet
som genom avstyckning bildats för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk och
ej därefter undergått taxering;
10.
om andel i fastighet förvärvas
av någon som redan äger till samma taxeringsenhet hörande andel i fastigheten
och ej enligt 12 § är skyldig att avyttra sistnämnda andel;
11.
om egendomen utgör fideikommiss
eller ingår i fideikommissbo under avveckling och förvärvet sker genom
tillskott i samband med teckning av aktier.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förvärv som skett dessförinnan.
LU 1971: 25 27
22
Förslag tm
Lag
om ändring i lagen (1966: 680) om ändring av vissa underhållsbidrag
Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1966: 680) om ändring
av vissa underhållsbidrag skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
1
§
Är någon skyldig att till fullgö- Är någon
skyldig att till fullgö
rande av lagstadgad underhålls- rande av lagstadgad underhålls
skyldighet på särskilda tider utge skyldighet på särskilda tider utge
bidrag i svenskt mynt till make, bidrag i svenskt mynt till make,
förutvarande make, barn, adop- förutvarande make, barn, makes
tivbarn, makes barn, makes adop- barn, fader eller moder, ändras
tivbarn, fader, moder eller adop- bidragets belopp enligt denna lag
tant, ändras bidragets belopp en- med hänsyn till penningvärdels
ligt denna lag med hänsyn till förändring,
penningvärdets förändring.
Lagen äger ej tillämpning, om dom eller avtal
varigenom bidraget bestämts innehåller föreskrift om att bidraget skall vid
ändring i penningvärdet eller den bidragspliktiges inkomster utgå med ändrat
belopp enligt gmnder som anges i domen eller avtalet.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
23
Förslag till
Lag
om ändring i förköpslagen (1967: 868)
Härigenom förordnas, att 3 § förköpslagen (1967:
868) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
3 §1
Förköpsrätt
får ej utövas, om
1.
den sålda fastigheten eller,
när försäljningen avser flera fastigheter, varje fastighet har en ägovidd som
understiger 3 000 kvadratmeter och ett värde som är lägre än 200 000 kronor,
2.
staten är säljare,
3.
staten eller landstingskommun
är köpare,
4.
köparen är säljarens make 4.
köparen är säljarens make och ej heller om köparen eller, när och ej heller om
köparen eller, makar förvärvar gemensamt, en- när makar förvärvar
gemensamt,
'
Senaste lydelse 1970:1021.
LU 1971: 25 28
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
dera
av dem är säljarens eller endera av dem är säljarens eller
också, om denne är gift, hans ma- också, om denne är gift, hans ma
kes avkomling, adoptivbarn, sys- kes avkomling, syskon eller sys
kon eller adoptivbarns eller sys- kons avkomling.
kons avkomling,
5.
försäljningen sker på exekutiv auktion,
.6.
försäljningen avser endast andel av fastighet samt köparen redan agér annan
andel i fastigheten och denna andel förvärvats på annat sätt än genom gåva.
Första
stycket 1 äger motsvarande tillämpning, om försäljningen avser del av
fastighet. Frågan huruvida förköpsrätt får utövas skall därvid bedömas som om
köpet avsett den odelade fastigheten. Sökes lagfart innan förköpsrätt utövas,
bedömes frågan i stället med hänsyn till delen, om denna är utbruten, eller,
när försäljningen avser område av fastighet, fastighetsbildningsbeslut
meddelats.
Som
värde gäller taxeringsvärdet på fastigheten eller den taxeringsenhet, i vilken
fastigheten ingår, året före det år då försäljningen skedde. Sökes lagfart
innan förköpsrätt utövas, gäller i stället taxeringsvärdet året före det år då
lagfart sökes eller, om särskilt taxeringsvärde icke finns för det året, det
värde som lägges till grund för bestämmandet av stämpelskatten.
Förköp i strid med
bestämmelserna i derma paragraf är utan verkan.
Deima lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om försäljning som skett dessförinnan.
24
Förslag till
Lag
om ändring i rennäringslagen (1971: 437)
Härigenom förordnas, att 1 § rennäringslagen
(1971:437) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
1
§
Rätt att enligt denna lag begagna mark och vatten
till underhåll för sig och sina renar (renskötselrätt) har den som är av samisk
härkomst, om hans fader eller moder eller någon av hans far- eller morföräldrar
haft renskötsel som stadigvarande yrke.
Adoptivbarns och dess barns rätt till renskötsel
bedömes efter adoptantens härkomst samt dennes och hans föräldrars befattning
med renskötsel.
LU 1971: 25 29
Om särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen
medge person med samisk härkomst renskötselrätt, även i annat fall än som avses
i första stycket.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
25
Förslag till
Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom förordnas, att 65 § kommunalskattelagen
(1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
65
§1
Fråga, huruvida skattskyldig Fråga,
humvida skattskyldig
haft barn eller icke eller om barn haft barn eller icke eller om barn
är att räkna såsom hemmavaran- är att räkna såsom hemmavaran
de eller icke, liksom ock fråga om de eller icke, liksom ock fråga om
barns ålder skall bedömas efter barns ålder skall bedömas efter
förhållandena den 1 november året förhållandena den 1 november året
näst före taxeringsåret. Med barn näst före taxeringsåret. Med barn
avses jämväl styvbarn, adopterat avses jämväl styvbarn och foster-
barn och fosterbarn. Barn, som barn. Barn, som bor hos sina för
hör hos sina föräldrar, skall, såvitt åldrar, skall, såvitt avser föräldrar-
avser föräldrarnas rätt till avdrag nas rätt till avdrag enligt 46 § 2
enligt 46 § 2 mom. första stycket mom. första stycket vid 3) och 46 §
vid 3) och 46 § 3 mom., anses 3 mom., anses som hemmavaran-
som hemmavarande endast hos den de endast hos den ena av dem.
ena av dem.
I fråga om skattskyldig, som ingått äktenskap under
beskattningsåret, skola de bestämmelser som avse gift skattskyldig, om ej annat
följer av vad som stadgas i sista stycket, äga tillämpning först vid taxering
för det därpå följande beskattningsåret.
Bestämmelser
som avse gift skattskyldig skola i fråga om makar, som levt tillsammans,
tillämpas jämväl under det beskattningsår, vamnder make avlidit. Skattskyldig
vars make avlidit före den 1 juli året näst före taxeringsåret är dock
berättigad till avdrag enligt 46 § 3 mom. fjärde stycket.
Har
eljest under beskattningsåret ändring inträtt i förhållande, som har betydelse
för tillämpning av bestämmelserna angående taxering av gift skattskyldig, skall
det förhållande, som rått under större delen av beskattningsåret, vara
bestämmande för taxeringen.
Bestämmelser
i denna lag om gift skattskyldig skola äga tillämpning jämväl i fråga om dem
som, utan att vara gifta, leva tillsammans, om de tidigare varit förenade i
äktenskap eller gemensamt hava eller hava haft barn.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972. Senaste lydelse 1970:162.
opaginerad Kontrollera mot PDF
26 Förslag till
Förordning om ändring i förordningen (1941: 416) om
arvsskatt och gåvoskatt
Härigenom förordnas, att 28 § förordningen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Till klass I hänföras efterlevande make, barn,
avkomling till barn, make till barn och efterlevande make till avlidet barn.
Till klass I hänföras efterlevande
make, barn, avkomling till barn, make till barn och efterlevande make till
avHdet barn. Detta gäller även om barnet eller av-komlingen till följd av
adoption förlorat sin arvsrätt efter arvlåta-ren.
Såsom skattefritt avdragas från lott som tillkommer den avlidnes
efterlevande make 30 000 kronor, från vad som tillkommer annan i klass I 15 000
kronor och från lott, som beskattas enligt klass II eller klass III, 3 000 kronor. Har barn eller avkomling
till avlidet barn vid skattskyldighetens inträde ej fyllt 20 år, avdragas
ytterligare 3 000 kronor för varje helt år eller del därav, som då återstod
till dess sagda ålder uppnås.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Med make jämställes den som vid tiden for dödsfallet
sammanlevde med den avlidne, om de sammanlevande tidigare varit gifta med
varandra eller gemensamt ha eller ha haft barn. Motsvarande gäller, i
förhållande till den,avlidnes barn, beträffande den som' sammanlevt med
barnet. Styvbarns-, fosterbarns- och adoptiv-förhållande räknas lika med skyldskap.
Med fosterbarn avses barn, som före fyllda 16 år stadigvarande vistats i den
avlidnes hem och därvid erhållit vård och fostran som eget barn.
Med make jämställes den som vid tiden för dödsfallet sammanlevde
med den avlidne, om de sammanlevande tidigare varit gifta med varandra eller
gemensamt ha eller ha haft barn. Motsvarande gäller, i förhållande till den
avlidnes barn, beträffande den sorri sammanlevt med barnet. Styvbarns- och
fosterbarnsförhållande , räknas lika med skyldskap. Med fosterbarn avses barn,
som före fyllda 16 år stadigvarande vistats i den avlidnes hem och därvid erhållit
vård och fostran som eget barn;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Högre avdrag än enligt andra
stycket får ej åtnjutas i fråga om vad som erhålles från samme arvlåtare eller
testator, även om det erhålles vid skilda tillfällen.
Till klass II hänföres annan arvinge eller
testamentstagare än sådan som avses i klass I eller III.
Till klass
III hänföras
kyrka,
landsting, kommun eller annan menighet ävensom hushåll-
Senaste lydelse 1970: 174.
opaginerad Kontrollera mot PDF
LU 1971: 25 31
ningssällskap
med stadgar som fastställts av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer;
stiftelse
med huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande, sociala, politiska,
konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella eller eljest
allmännyttiga ändamål;
stiftelse med huvudsakligt
ändamål att främja landets näringsliv;
registrerad
understödsförening;
sådan
sammanslutning, som, utan att hava till syfte att i sin verksamhet tillgodose
medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen fullföljer ovan angivet
ändamål;
folketshusförening,
bygdegårdsförening eller annan liknande sammanslutning som har till främsta
syfte att anordna eller tillhandahålla allmän samlingslokal,
där
fråga är om svensk juridisk person och skattebefrielse ej åtnjutes jämlikt 3 §.
För
skattelott, som i 11 § 2 mom. sägs, beräknas skatten efter den klass, gällande
för arvinge eller universell testamentstagare i dödsboet eller för mottagaren
av det legat varom fråga är, som medför lägst skatt. Från skattelott medgives
icke avdrag enligt andra stycket.
Vad
som återstår, sedan avdrag enligt andra stycket gjorts, utgör skattepliktig
lott. Denna skall jämnas till närmast lägre hundratal kronor. Om öretal
uppkommer vid beräkning av skatten, skall skatten jämnas nedåt till närmast
hela krontal.
Skatten beräknas enligt
följande skalor.
Denna
förordning träder i kraft den 1 januari 1972.
27
Förslag till
Lag
om ändring i familjebidragsförordningen (1946: 99)
Härigenom förordnas, att 1 a och 3 §§ samt 14 § 3
mom. familjebidragsförordningen (1946: 99) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
la §2 Vad i följande paragrafer med undantag av 20
§ stadgas om värnpliktig skall gälla jämväl civilförsvarspliktig, å vilken
förordningen är tillämpUg enhgt 1 §. Vid tillämpning av förordningen inom
civilförsvaret skall iakttagas att familjebidrag må utgå endast till den som
utbildas vid heltidskurs eller i omedelbar anslutning till sådan kurs deltager
i övning
att
vad i förordningen sägs om att vad i förordningen sägs om
värnpliktigs hustru,
hustrus barn värnpliktigs hustru, hustrus barn
och adoptivbarn samt
frånskilda samt frånskilda hustru skall gälla
hustru skall gälla
civilförsvarsplik- civilförsvarspliktigs make, makes
tigs make, makes barn och
adop- barn och frånskilda make,
tivbarn samt frånskilda make,
Förordningen omtryckt 1960: 152. » Senaste lydelse 1966: 424.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
att vad som stadgas om värnpliktigs första tjänstgöring
(tjänstgöring i en följd) skall, beträffande civilförsvarspliktig som icke är i
civilförsvaret inskriven värnpliktig, avse civilförsvarstjänstgöring som
fullgöres tidigare än under det kalenderår, under vilket han uppnår tjugutre
års ålder,
samt
att tjänstgöring jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen skall motsvaras av
tjänstgöring jämlikt 12 § 2 mom. och 3 mom. första stycket civilförsvarslagen.
1
fråga om den vapenfria tjänsten tillämpas förordningens bestämmelser om
värnpliktig och om tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen på vapenfri
tjänstepliktig och på tjänstgöring enligt 5 § första stycket lagen om vapenfri
tjänst. Bestämmelserna i 20 § förordningen gälla icke.
3 §
Såsom
medlem av den värnpliktiges familj anses enligt denna förordning en var av
följande personer, nämhgen:
opaginerad Kontrollera mot PDF
a)
den värnpliktiges hustra, med
vilken han sammanlever, samt hans barn och adoptivbarn under sexton år, som stå
under hans vårdnad;
b)
den värnpliktiges hustru, barn
och adoptivbarn i annat fall än under a) sägs, hans föräldrar och adoptant,
hans hustrus barn och adoptivbarn samt hans frånskilda hustru, en var under
fömt-sättning, dels att den värnpliktige är underhållsskyldig gentemot vederbörande
och dels att antingen den värnpliktige före tjänstgöringens början i väsentlig
mån bidrog till vederbörandes underhåll eller det eljest kan antagas, att han
skulle hava i väsentlig mån bidragit till underhållet, om tjänstgöringen ej
mellankommit; samt
c)
den värnpliktiges husföreståndarinna
under förutsättning, att den värnpliktige sammanbor med egna eller hustrus barn
eller adoptivbarn under sexton år samt, därest han därjämte sammanlever med
hustru, att hustrun är oförmögen till arbete.
a)
den värnpliktiges hustru, med
vilken han sammanlever, samt hans barn under sexton år, som stå under hans
vårdnad;
b)
den värnpUktiges hustru och
barn i annat fall än under a) sägs, hans föräldrar, hans hustrus barn samt hans
frånskilda hustru, en var under förutsättning, dels att den värnpliktige är underhållsskyldig
gentemot vederbörande, och dels att antingen den värnpliktige före
tjänstgöringens början i väsentlig mån bidrog till vederbörandes underhåll
eller det eljest kan antagas, att han skulle hava i väsentlig mån bidragit till
underhållet, om tjänstgöringen ej mellankommit; samt
c)
den värnpliktiges husföreståndarinna
under förutsättning, att den värnpliktige sammanbor med egna eller hustrus barn
under sexton år samt, därest han därjämte sammanlever med hustru, att hustrun
är oförmögen till arbete.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Annan den värnpliktiges anhörig än i a) och b)
härovan sägs samt husföreståndarinna i andra fall än som avses i c) må, när
synnerliga skäl därtill äro, efter särskilt medgivande enligt vad i 39 §
stadgas jämställas med familjemedlem.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 mom. Bidrag må icke utgå till avlönande av den
värnpliktiges hustru eller hans barn eller adoptivbarn under sexton år. Huruvida
näringsbidrag må avse avlönande av annan den värnpliktige närstående än nu
sagts skall bero på prövning i varje särskilt fall.
3 mom. Bidrag må icke utgå till avlönande av den
värnpliktiges hustru eller hans barn under sexton år. Huruvida näringsbidrag
må avse avlönande av annan den värnpliktige närslående än nu sagls skall bero
på prövning i varje särskilt fall.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
28 Förslag till
Lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950:
261)
Härigenom förordnas, att 7 § 3 och 4 mom.
militärersättningsförordningen (1950: 261)1 sjau nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 mom. Varje barn till den avlidne äger till och med den
månad, under vilken det fyller nitton år, uppbära livränta med belopp, som
motsvarar en sjättedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. Är barnet efter
sagda tidpunkt till följd av sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att själv
försörja sig, skall livräntan utgå, så länge anledningen till den bristande försörjningsförmågan
fortfar, dock längst till och med den månad, under vilken barnet fyller
tjuguett år. Till barn, som var adopterat av annan än den avlidnes make, skall
livränta dock ej utgivas. Ej heller skall livränta utgå till barn utom
äktenskap, därest den avlidne enligt avtal som är bindande för barnet, åtagit
sig att till dess underhåll utgiva visst belopp en gång för alla.
Adoptivbarn äger samma rätt till livränta som eget barn.
' Förordningen omtryckt 1954: 460. 2 Senaste lydelse
1967:918.
3 mom. Varje barn till den avlidne äger till och med den
månad, under vilken det fyller nitlon år, uppbära livränta med belopp, som
motsvarar en sjättedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. Är barnet efter
sagda tidpunkt till följd av sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att
själv försörja sig, skall livräntan utgå, så länge anledningen till den bristande
försörjningsförmågan fortfar, dock längst till och med den månad, under vilken
barnet fyller tjuguett år. Livränta skall dock ej utgå till barn utom
äktenskap, därest den avlidne enligt avtal som är bindande för barnet åtagit
sig att till dess underhåll utgiva visst belopp en gäng för alla.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Var den avlidne gift, skall med
eget barn likställas jämväl makens barn i tidigare gifte eller utom äktenskap
eller adoptivbarn, såvida barnet stod under makens vårdnad; dock skall livränta
till barn som nu nämnts ej utgå efter kvinna, med mindre barnet genom hennes
frånfälle kommer att sakna erforderligt underhåll.
4 mom. Kommer den avlidnes fader, moder eller adoptant att
till följd av dödsfallet sakna erforderligt underhåll, äger sådan efterlevande
under sin återstående livstid erhålla livränta med belopp, som med hänsyn till
omständigheterna prövas skäligt, dock högst motsvarande en sjättedel av den
avlidnes årliga arbetsförtjänst. Livränta skall dock ej utgivas till den
avlidnes fader eller moder, därest den avlidne var adopterad av annan än
faderns eller moderus make.
Föreslagen
lydelse
Var den avlidne gift, skall med
eget barn likställas jämväl makens barn i tidigare gifte eller utom äktenskap,
såvida barnet stod under makens vårdnad; dock skall livränta till barn som nu
nämnts ej utgå efter kvinna, med mindre barnet genom hennes frånfälle kommer
att sakna erforderligt underhåll.
4 mom. Kommer den avlidnes fader eller moder att till
följd av dödsfallet sakna erforderligt underhåll, äger sådan efterlevande
under sin återstående livstid erhålla livränta med belopp, som med hänsyn till
omständigheterna prövas skäligt, dock högst motsvarande en sjättedel av den
avlidnes årliga arbetsförtjänst.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
29 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1956: 2) om socialhjälp
Härigenom förordnas, att 36 § lagen (1956: 2) om
socialhjälp skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
För socialhjälp, som enligt 12 § lämnats åt barn under 16
år, må ersättning uttagas av barnets fader eller moder eller, då fråga är om
adoptivbarn, av adoptanten. Har make adopterat andra makens barn, åligger
ersättnings.\kyldighc-ten båda makarna.
För socialhjälp, som enligt 12 § lämnats åt barn under 16
år, må ersättning uttagas av barnets fader eller moder.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Senaste lydelse 1959: 587.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
Ersättning
enligt denna paragraf må icke uttagas av fader eller moder till barn utom
äktenskap, vilken enligt avtal, som är bindande för barnet, åtagit sig att till
dess underhåll utgiva visst belopp en gång för alla.
opaginerad Kontrollera mot PDF
skyldighet.
Vad i 35 § andra stycket är stadgat skall äga
motsvarande tillämpning i fall som avses i denna paragraf.
Har
någon, som enligt dom eller avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad
underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barn eller adoptivbarn under
16 år, försummat att fullgöra denna plikt och har socialhjälp till följd härav
måst lämnas åt barnet, föreligger ej ersättningsskyldighet för den av
föräldrarna eller adoptivföräldrarna, som icke gjort sig skyldig till
försummelse av sin underhålls-
Har
någon, som enligt dom eller avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad
underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barn under 16 år, försummat
att fullgöra denna plikt och har socialhjälp till följd härav måst lämnas åt
barnet, föreUgger ej ersättningsskyldighet för den av föräldrarna, som icke
gjort sig skyldig till försummelse av sin underhållsskyldighet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
30
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare
Härigenom
förordnas, att 4 § lagen (1956: 293) om ersättning ut smittbärare skall ha
nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Är
den till ersättning berättigade inlagen å sjukhus, som i lagen om allmän
försäkring omförmäles, skall ersättningen för inkomstbortfall minskas med fem
kronor för dag, dock med högst hälften av ersättningens belopp. Det lägsta
ersättningsbeloppet till den, som stadigvarande sammanbor med eget eller makes
barn, adoptivbarn eller fosterbarn under tio år, skall för tid då han är
intagen å sjukhus utgöra åtta kronor för dag.
Är
den till ersättning berättigade inlagen å sjukhus, som i lagen om allmän
försäkring omförmäles, skall ersättningen för inkomstbortfall minskas med fem
kronor för dag, dock med högst hälften av ersättningens belopp. Det lägsta
ersättningsbeloppet till den, som stadigvarande sammanbor med eget eller makes
barn eller fosterbarn under tio år, skall för tid då han är intagen å sjukhus
utgöra åtta kronor för dae.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. '
Senaste lydelse 1970:143.
opaginerad Kontrollera mot PDF
31
Förslag till
Lag
om ändring i förordningen (1956: 629 om erkända arbetslöshetskassor
Härigenom
förordnas, att 19 § förordningen (1956: 629) om erkända arbetslöshetskassor
skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Barntillägg
utgår till medlem, som själv har barn, adoptivbarn eller fosterbarn eller vars
make har barn i tidigare gifte eller utom äktenskap eller adoptivbarn, under
förutsättning att barnet är under 16 år och kyrkoskrivet hos medlemmen. Därest
medlemmen är underhållsskyldig mot eget eller andra makens barn eller adoptivbarn
under 16 år och på sätt tillsynsmyndigheten föreskriver styrker att
underhållsskyldigheten fullgöres, utgår barntillägg, ehuru barnet ej är
kyrkoskrivet hos honom.
Äro
medlemmar, som sammanbo, samtidigt arbetslösa och berättigade till
barntillägg för samma barn, skall tillägg endast utgå till fadern
(adoptivfadern, fosterfadern), om han är en av de berättigade, och eljest
endast till modern (adoptivmodern, fostermodern).
Barntillägg
utgår lill medlem, som själv har barn eller fosterbarn eller vars make har barn
i tidigare gifte eller utom äktenskap, under förutsättning att barnet är under
16 år och kyrkoskrivet hos medlemmen. Därest medlemmen är underhållsskyldig
mot eget eller andra makens barn under 16 år och på sätt tillsynsmyndigheten föreskriver
styrker att underhållsskyldigheten fullgöres, utgår barntillägg, ehuru barnet
ej är kyrkoskrivet hos honom.
Äro medlemmar, som sammanbo, samtidigt arbetslösa
och berättigade till barntillägg för samma barn, skall tillägg endast utgå
till fadern (fosterfadern), om han är en av de berättigade, och eljest endast
till modern (fostermodern).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Förordningen
omtryckt 1964: 495.
LU 1971: 25 37
32
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1964: 47) om krigshjälp
Härigenom förordnas, att 9 § lagen (1964: 47) om
krigshjälp skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
9
§
Den, som vid ansökan om krigshjälp medvetet eller
av grov vårdslöshet lämnat oriktig eller vilseledande uppgift rörande
hjälpbehovet eller orsaken till detta, är ersättningsskyldig för krigshjälp som
utgivits på grund av sådan uppgift.
Konungen
förordnar med riksdagen om ersättningsskyldighet för krigshjälp enligt 2 §
första stycket
a)
för hjälptagare, där denne
kommer i åtnjutande av annan social förmån för samma tid som krigshjälpen
avser;
b)
för underhållsskyldig, där b) för
underhållsskyldig, där krigshjälpen utgivits till hans make krigshjälpen
utgivits till hans make eller till hans barn eller adoptiv- eller
till hans barn under sexton barn under sexton år, för tillgodo- år, för tillgodoseende av hjälpbe-scende av
hjälpbehov, vilket icke hov, vilket icke skulle ha förele-skulle ha
förelegat därest han full- gat därest han fullgjort sin under-gjort sin
underhållsskyldighet. hållsskyldighet.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
33
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott
Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1964: 143) om
bidragsförskott skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
1
§
Tillkommer vårdnaden om barn, som är svensk
medborgare och bosatt i riket, endast en av föräldrarna eller står barnet icke
under föräldrarnas vårdnad, utgår enligt vad nedan stadgas av allmänna medel
bidragsförskott till barnet i förhållande till fader eller moder, som ej har
vårdnaden om barnet.
Utan
hinder av att barnet saknar svenskt medborgarskap, må bidragsförskott utgå,
därest vårdnadshavaren är svensk medborgare och bosatt i riket.
Fader
eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, benämnes i denna lag
underhållsskyldig.
LU 1971: 25 38
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
I fråga om adoptivbarn av.ses i denna lag med
barnets föräldrar adoptanten. Är barn adopterat av makar eller har ena maken
adopterat den andres barn, anses barnet såsom deras gemensamma.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
34
Förslag till
Lag
om ändring i studiehjälpsreglemcntet (1964: 402)
Härigenom förordnas, att 26 §
studiehjälpsreglemcntet (1964:402)' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
26
§
Vad i detta reglemente är stad- Vad
i delta reglemente är stad
gat om föräldrar avser dels fader gat om föräldrar avser dels fader
och moder som ha vårdnaden el- och moder som ha vårdnaden el
ler, i fråga om studerande som ler, i fråga om studerande som
fyllt tjugo år, senast haft vårdna- fyllt tjugo år, senast haft vårdna
den om den studerande, dels fader den om den studerande, dels fader
eller moder som stadigvarande eller moder som stadigvarande
sammanbor med vårdnadshavare sammanbor med vårdnadshavare
som nu sagts. I fråga om foster- som nu sagts. I fråga om foster
barn eller adoptivbarn gäller vad barn gäller vad som sägs om för-
som sägs om föräldrar i stället äldrar i stället fosterföräldrarna,
fosterföräldrarna eller adoptivför
äldrarna.
Har make under sin vårdnad barn i tidigare gifte
eller utom äktenskap, skall vid prövning av fråga om barnets rätt till
studiehjälp andra makens inkomst och förmögenhet beaktas i stället för inkomst
och förmögenhet hos den av barnets föräldrar som är skild från vårdnaden.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
1
Reglementet omtryckt 1970: 267.
LU 1971:25 39
Utskottet
De ändringar i adoptionslagstiflningen som antogs
av 1970 års riksdag (ILU 1970: 81 och 82, rskr 470) och trädde i kraft den 1
januari och den 1 juli 1971 har lett till att adoptivbarn nu är helt likställda
med andra barn i familjerättsligt hänseende så långt detla över huvud taget är
möjligt. I propositionen föreslås att i föräldrabalken införs en allmän regel
om adoptions rättsverkningar. Förslaget innebär all den allmänna
likslällighetsprincipen kommer till klart uttryck i lagstiftningen om adoption.
Enligt utskottets mening måste detta anses värdefullt. Utskottet, som inte har
något att invända mot utformningen av regeln, tillstyrker lagförslaget.
Som
departementschefen framhåller blir det i fortsättningen inte nödvändigt att
belasta regler i annan lagstiftning som rör släktskapsrelationer med särskilda
bestämmelser för adoptivförhållanden annat än i undantagsfall. Utskottet har
därför inget alt erinra mot det föreslagna slopandet av specialbestämmelser om
adoption i ett stort antal författningar.
De
föreslagna specialbestämmelserna i arvs- och gåvoskatteförordningen,
medborgarskapslagen och namnlagen föranleder ingen utskottets erinran.
Utskottet hemställer
att riksdagen antar de vid propositionen 1971: 143
fogade författningsförslagen.
Stockholm
den 1 december 1971
På
lagutskottets vägnar DANIEL WIKLUND
Närvarande:
herrar Wiklund i Stockholm (fp), Lidgard (m), Hammarberg (s)*, Börjesson i
Falköping (c), fru Asbrink (s)*, fru Lundblad (s)*, herrar Winberg (m),
Andersson i Södertälje (s), Israelsson (vpk), Olsson i Timrå (s), fru Olsson i
Helsingborg (c)*, herrar Annerås (fp), Stadling (s), fru Nilsson i Sunne (s)
och herr Olsson i Sundsvall (c).
*
Ej närvarande vid betänkandets justering.
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 71 0028
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.