Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979), m. m. jämte motion
1971 · 24 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 14 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:LU26, Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979), m. m. jämte motion
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lagutskottets
betänkande nr 26 år 1971 LU 1971: 26
Nr 26
Lagutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om
ändring i förmånsrättslagen (1970: 979), m. m. ämte motion.
Propositionen
Genom en den 5 november 1971 dagtecknad
proposition, nr 178, har Kungl. Maj:t, under åberopande av utdrag av
statsrådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslagit
riksdagen att antaga de vid propositionen fogade förslagen till
1.
lag om ändring i
förmånsrättslagen (1970: 979),
2.
lag om ändring i lagen (1971:
494) om exekutiv försäljning av fast egendom,
3.
lag om ändring i konkurslagen
(1921: 225),
4.
lag om ändring i lagen (1970:
741) om statlig lönegaranti vid konkurs,
5.
lag om ändring i sjölagen
(1891; 35 s. 1).
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en omkastning av företrädesordningen
i konkurs så att inteckningar i fast egendom får företräde framför löne-och
pensionsfordringar. Förslaget har möjliggjorts av den nyligen genomförda
reformen med statlig lönegaranti vid konkurs. I samband härmed föreslås en
höjning av det maximala beloppet för betalning enligt den statliga
lönegarantin. Detta utgör f. n. summan av fyra basbelopp enligt lagen (1962:
381) om allmän försäkring. Det senast bestämda basbeloppet uppgår till 6 900
kr. Enligt förslaget skall beträffande lönefordringar och förfallna
pensionsfordringar maximibeloppet utgöra summan av fem basbelopp och
fordringar på framtida pension utgå utan någon beloppsbegränsning.
Förstärkningen av löneskyddet antas inte behöva påverka lönegarantiavgiftens
storlek inom överskådlig tid.
1
Riksdagen 1971. 8 saml Nr 26
opaginerad Kontrollera mot PDF
LU 1971: 26 2
Motion
Med anledning av propositionen har väckts en
motion, 1971: 1635, av herr Levin (fp), vari hemställs att riksdagen skall som
sin mening ge Kungl. Maj:t till känna vad som anförts i motionen.
Motionären framhåller att fastighetsinteckningarnas
ställning försvagades genom att riksdagen i maj 1971 antog lagen om
anställningsskydd för vissa äldre arbetstagare. I lagen förlängdes
uppsägningstiderna för dessa arbetstagare, vilket innebar att löneprivilegiet
vid konkurs utvidgades. Motionären anser det nu rimligt att staten avstår från
att göra sina genom inträde i löneborgenärernas ställe uppkomna fordringar gällande
i konkurser, som påbörjats under tiden från nämnda lags ikraftträdande fram
till förevarande lags ikraftträdande den 1 januari 1972, för den händelse
kreditgivare eller borgensmän härigenom gör förluster som har sin grund i
utvidgningen av löneprivilegiet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
LU
1971: 26
Lagförslagen
har följande lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 Förslag till
Lag om ändring i förmånsrättslagen (1970: 979)
Härigenom förordnas, att
11, 16 och 17 §§ förmånsrättslagen (1970: 979) skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen
lydelse
11 Allmän förmånsrätt följer därefter med arbetstagares
fordran på sådan lön eller annan ersättning på grund av anställningen som ej
förfallit till betalning tidigare än ett år innan konkursansökningen
gjordes och på lön eller ersättning under skälig uppsägningstid, högst sex
månader. Har lönefordran som förfallit tidigare varit föremål för tvist,
gäller förmånsrätten, om talan väckts eller sådan förhandling som
föreskrives i kollektivavtal begärts inom sex månader från förfallodagen och
konkursansökningen följt inom sex månader från det att tvisten blivit
slutligt avgjord. I fråga om semesterlön eller semesterersättning som är
intjänad innan konkursansökningen gjordes, gäller förmånsrätten vad som står
inne för det löpande och de närmast föregående två kvalifikationsåren.
§
Allmän förmånsrätt följer därefter med arbetstagares
fordran på sådan lön eller annan ersättning på grund av anställningen som ej
förfallit till betalning tidigare än ett år innan konkursansökningen gjordes
och på sådan lön eller ersättning under skälig uppsägningstid, högst sex månader,
som överstiger inkomst vilken arbetstagaren under tid som lönen eller
ersättningen avser förvärvat eller uppenbarligen borde ha kunnat förvärva i
annan anställning, genom uppdrag eller genom egen förvärvsverksamhet. Har lönefordran
som förfallit tidigare än ett år innan konkursansökningen gjordes varit föremål
för tvist,, gäller förmånsrätten, om talan väckts eller sådan förhandling, som
föreskrives i kollektivavtal begärts inom sex månader från förfallodagen och
konkursansökningen följt inom sex månader från det att tvisten blivit slutligt
avgjord. I fråga om semesterlön eller semesterersättning som är intjänad innan
konkursansökningen gjordes, gäller förmånsrätten vad som står inne för det
löpande och de närmast föregående två-kvalifikationsåren.
Förmånsrätt enligt första stycket
följer även med fordran på pension vilken tillkommer arbetstagare eller dennes
efterlevande för högst ett år innan konkursansökningen gjordes och nästföljande
sex månader. För-
LU 1971:
26 4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
månsrätlen gäller även i fråga om pension, som intjänats
hos föregående arbetsgivare, om gäldenären övertagit ansvaret för pensionen
under de betingelser som anges i 23 och 26 §§ lagen (1967: 531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m.
Om gäldenären är näringsidkare, skall arbetstagare, som
själv eller jämte närstående ägde väsentlig andel i företaget och som hade
väsentligt inflytande över dess verksamhet, eller hans efterlevande ej ha förmånsrätt
enligt denna paragraf för lön eller pension. Vad som sagts nu gäller även om
gäldenären är juridisk person utan att vara näringsidkare.
16 §
Fordran med allmän förmånsrätt
enligt 10 eller 11 § uttages, om del behövs, före fordringar med särskild
förmånsrätt i lös egendom enligt 4 § andra eller tredje stycket, 5 eller 8 §.
Vad som uttages på detla sätt skall, när det finns särskilda förmånsrätter i
olika egendomsgrupper, fördelas på grupperna i förhållande till den
köpeskilling som erhållits för varje grupp.
Brist som därefter kvarstår uttages
vid exekutiv försäljning av gäldenärens fasta egendom eller tomträtt med
företräde, framför inteckning eller fordran med förmånsrätt på grund av
utmätning. Finns två eller flera fastigheter eller tomträtter i konkursboet,
skall vad som sammanlagt behöver uttagas om möjligt fördelas på fastigheterna
eller tomträtterna i förhållande till de köpeskillingar som erhållits för
dem.
17 §
Fordran med allmän förmåns- Fordran med allmän förmåns
rätt enligt 12 § uttages, om det rätt enligt
12 § uttages, om det
behövs, före fordringar med sär- behövs, före
fordringar med sär
skild förmånsrätt i lös egendom skild
förmånsrätt i lös egendom
enligt 4 § tredje stycket, 5 eller enligt
4 § tredje stycket, 5 eller
8 §. Härvid äger 16 § första styc- 8
§. Härvid äger 16 § andra
ket andra punkten motsvarande punkten
motsvarande tillämpning,
tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
LU
1971: 26
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971: 494) om exekutiv försäljning
av fast egendom
Härigenom förordnas, att 21 och 25
§§ lagen (1971: 494) om exekutiv försäljning av fast egendom skall ha nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen
lydelse
Sökanden, ägaren samt kända
innehavare av fordringar och rättigheter som bör iakttagas vid auktionen
skall i god tid särskilt underrättas om denna.
Nuvarande lydelse
21
Sökanden, ägaren samt kända
innehavare av fordringar och rättigheter som bör iakttagas vid auktionen skall
i god tid särskilt underrättas om denna. Innehavare av fordran med förmånsrätt
enligt 10 eller 11 § förmånsrättslagen (1970:979) behöver dock ej underrättas
särskilt.
Har anslutning enligt 13 § ägt rum,
skall underrättelse därom ske enligt första stycket.
25 § I sakägarförleckningen
upptages, förutom exekutionsfordringen,
1.
fordran som
skall utgå med förmånsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen
(1970: 979) och som förfaller till betalning senast den tillträdesdag som anges
i 36 §,
2.
fordran som är
förenad med panträtt i fastigheten,
3. nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft
som besvärar
fastigheten, om rättigheten är inskriven eller gmndar sig på skriftlig
handling som är tillgänglig, dock ej rättighet av beskaffenhet att skola
bestå oavsett fastighetens försäljning,
4. kostnaden för förfarandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om fastigheten hör till konkursbo, upptages även arvode
och annan kostnad för fastighetens förvaltning under konkursen samt fordran som
skall utgå ur fastigheten med förmånsrätt enligt 10 eller 11 §
förmånsrättslagen.
Om fastigheten hör till konkursbo, upptages även arvode
och annan kostnad för fastighetens förvaltning under konkursen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
opaginerad Kontrollera mot PDF
LU
1971: 26
3 Förslag till
Lag om ändring i konkurslagen (1921: 225)
Härigenom förordnas, att 70 och 71
§§ konkurslagen (1921:225) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
70 §1 Finnes i boet fast egendom,
äge förvaltaren hos vederbörande myndighet begära försäljning därav i den
ordning som gäller för utmätt sådan egendom. Egendomen må jämväl säljas i annan
ordning, så framt förvaltaren finner det för boet fördelaktigare och rättens
ombudsman till försäljningen lämnar bifall; vägrar han bifall, begäre förvaltaren
borgenärernas samtycke. När det lämpligen kan ske, skall förvaltaren inhämta
gäldenärens mening beträffande försäljningen.
Har auktion å fast egendom. Har auktion å fast egendom,
som hör till boet, hållits i den ord- som
hör till boet, hållits i den ord
ning som gäller för utmätt sådan ning som
gäller för utmätt sådan
egendom utan att försäljning kom- egendom
utan att försäljning kom
mit till stånd, må förvaltaren un- mit
till stånd, må förvaltaren un
derlåta att vidtaga ytterligare åt- derlåta
att vidtaga ytterligare åt
gärder för egendomens försälj- gärder för
egendomens försälj
ning. Har auktion i nyssnämnda ning. Har
auktion i nyssnämnda
ordning ej ägt rum, men förelig- ordning ej
ägt rum, men förelig
ger anledning till antagande, att ger
anledning till antagande, att
sådan auktion ej kommer att leda sådan
auktion ej kommer att leda
till försäljning, äge förvaltaren till
försäljning, äge förvaltaren
med samtycke av ombudsmannen med samtycke
av ombudsmannen
underlåta att föranstalta om egen- underlåta
att föranstalta om egen
domens avyttrande, där de borge- domens
avyttrande, där de borge
närer som i konkursen bevakat närer som i
konkursen bevakat
fordringar, vilka skola utgå med fordringar,
vilka skola utgå med
särskild förmånsrätt eller bättre särskild
förmånsrätt ur egendo-
rätt ur egendomen, samtycka där- men,
samtycka därtill,
till.
Varder auktion å boets fasta
egendom utsatt att hållas i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom,
åligge det förvaltaren att före bevakningssammanträdet avlämna behållning, som
under konkursen av egendomen uppkommit. Behållning som ej avlämnas före
bevakningssammanträdet skall, om egendomen säljes, avlämnas före tillträdesdagen
och i annat fall innan slututdelning i konkursen sker.
Förvaltaren skall även senast Förvaltaren skall även senast
vid bevakningssammanträde för vid
bevakningssammanträde för
auktion på fast egendom anmäla auktion på
fast egendom anmäla
arvode, annan kostnad och i kon- arvode,
annan kostnad och i kon
kursen bevakade fordringar som kursen
bevakade fordringar som
' Senaste lydelse 1971: 498.
opaginerad Kontrollera mot PDF
LU 1971:
26 7
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
böra beaktas vid egendomens för- böra beaktas vid
egendomens försäljning. / den mån det är påkal- säljning. Förvaltaren
skall genom lat skall han också i ärendet föra brev underrätta borgenär om
an-talan för borgenärer som ha för- mälan som han gör på dennes
månsrätt enligt 10 eller 11 § för- vägnar. månsrättslagen (1970:979).
Förvaltaren skall genom brev underrätta borgenär om anmälan som han gör
eller yrkande som han framställer på dennes vägnar.
71 §1
Vill förvaltaren efter första
borgenärssammanträdet låta försäljning av lös egendom, som icke sker genom fortsättande
av gäldenärens rörelse, äga rum annorledes än å auktion, begäre samtycke
därtill av rättens ombudsman eller, om han vägrar, av borgenärerna. Innan ombudsmannen
meddelar sitt beslut, skall han höra gäldenären, där det lämpligen kan ske.
Lös egendom, vari borgenär har panträtt eller annan
särskild förmånsrätt, må ej i något fall utan hans samtycke säljas annorledes
än å auktion, så framt hans rätt är av försäljningen beroende.
Samtycke som avses i första och andra styckena fordras
icke, när förvaltaren vill genom fondkommissionär sälja på fondbörs noterat
värdepapper till gällande börspris. Samtycke enligt andra stycket fordras ej
heller för försäljning av lös egendom genom fortsättande av gäldenärens
rörelse.
Skall helt fartyg eller gods i fartyg säljas, äge
förvaltaren, där fartyget finnes å ort inom riket, begära försäljning i den
ordning som gäller för utmätt sådan egendom. Är fartyg, som skall säljas,
intecknat för gäld, må det ej säljas annorledes än utmätningsvis, med mindre
inteckningshavare, vilkens fordran ej kan till fullo gäldas, likväl samtycker
till försäljningen samt, om fartyget inköpts av annan, för inteckningens
dödande avlämnar inteckningshandlingen till den, som utses av honom och
köparen.
Är fråga om försäljning av luftfartyg eller av intecknade
reservdelar till sådant fartyg och finnes egendomen inom riket, skall vad i 70
§ första och andra styckena sägs äga motsvarande tillämpning. Vill förvaltaren,
ehuru auktion ej ägt rum i den ordning som för utmätt sådan egendom är stadgad,
med ombudsmannens samtycke underlåta att föranstalta om egendomens avyttrande,
skall dock därtill lämnas tillstånd av de borgenärer, som i konkursen bevakat
fordran, för vilken egendomen på grund av inteckning häftar eller med vilken
är förenad luft-panträtt i egendomen eller varmed följer rätt att såsom
säkerhet kvar-hålla egendomen eller förmånsrätt enligt 10 eller 11 §
förmånsrättslagen (1970: 979). Gods i luftfartyg skall säljas i samma ordning
som gods i sjögående fartyg.
Skall gäldenären tillkommande rätt till andel i inteckning
som belastar hans luftfartyg eller till sådant fartyg hörande reservdelar
säljas, late förvaltaren innan försäljning sker anskaffa särskild
inteckningshandling
» Senaste lydelse 1971: 498.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
å det gäldenären tillkommande beloppet, där laga hinder
däremot icke möter. Skall försäljning ske av inteckningshandling, som
innehaves av gäldenären och för vilken han är personligen ansvarig, vare
förvaltaren pliktig att, där ej gäldenären medgiver, att handlingen må
försäljas med bibehållande av hans ansvarighet, förse handlingen med påskrift,
varigenom gäldenären frikallas friin ansvarighet.
Bestämmelserna i 70 § sista Bestämmelserna i 70 §. sista
stycket
äga motsvarande tillämp- stycket äga motsvarande tillämpning, när gäldenären
tillhörig lös ning, när gäldenären tillhörig lös
egendom
under konkursen skall säljas i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom.
Vad där sägs om talan för borgenärer gäller även borgenärer som ha förmånsrätt
enligt 12 § förmånsrättslagen.
egendom
under konkursen skall säljas i den ordning som gäller för utmätt sådan egendom.
/ sådant fall skall förvaltaren dessutom, i den mån det är påkallat, i ärendet
föra talan för borgenärer som ha förmånsrätt enligt 10, 11 eller 12 §
förmånsrättslagen samt genom brev underrätta borgenär om yrkande som han
framställer på dennes vägnar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Övergångsbestämmelserna till lagen (1971: 498) om ändring
i konkurslagen (1921: 225) gäller i tillämpUga delar.
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1970: 741) om statlig lönegaranti
vid konkurs
Härigenom förordnas, att 2 § lagen (1970: 741) om statlig
lönegaranti vid konkurs skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
Betalning enligt garantin utgår för lönefordran som har
förmånsrätt enligt 17 kap. 4 § handelsbalken och för pensionsfordran som har
förmånsrätt enligt 17 kap. 4 eller 6 a § samma balk. Med lönefordran
jämställes fordran på skadestånd som avses i 17 kap. 4 § handelsbalken.
Betalning enligt garantin utgår för sådan fordran på lön
eller annan ersättning som har förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen
(1970:979) och för fordran på pension som har förmånsrätt enligt 11 eller 12 §
samma lag.
Senaste lydelse 1971: 201.
LU
1971: 26
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Har arbetstagare på gmnd av fordran
som avses i första stycket ansökt om gäldenärens försättande i konkurs, utgår
betalning även för kostnaden härför och, om konkursen avskrivits enligt 185 §
konkurslagen (1921: 225), för kostnad som arbetstagaren ålagts att utge enligt
188 § samma lag.
Betalning enligt garantin utgår för varje arbetstagare
t7jed sammanlagt högst ett belopp som motsvarar fyi-a gånger det vid tiden
för konkursbeslutet gällande basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962: 381)
om allmän försäkring.
Beträffande fordran med för
månsrätt enligt 11 § förmånsrätts
lagen gäller garantin för varje ar
betstagare högst ett belopp som
motsvarar fem gånger det vid liden
för konkursbeslutet gällande bas
beloppet enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962: 381) om allmän försäk-
________ _________________ ring.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
I fråga om konkurs på grund av ansökan som gjorts före
ikraftträdandet, gäller 2 § första stycket i sin äldre lydelse.
Beträffande fordran som gjorts eller kunnat göras gällande
i konkurs, i vilken beslut om egendomsavträde meddelats före ikraftträdandet,
gäller 2 § tredje stycket i sin äldre lydelse.
5 Förslag till
Lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1)
Härigenom förordnas, att 3 § sjölagen (1891: 35 s. 1)
skall ha nedan angivna lydelse.
3 § 1
Nuvarande
lydelse
Har den, för vars räkning fartyg
bygges, för byggnadens verkställande givit eller utfäst sig att giva
varvsägaren eller byggmästaren förskott av penningar eller byggnadsämnen, äge
han, när avhandling därom upprättals, att låta den intagas, om byggnaden verkställes
i stad med rådhusrätt, i rådhusrättens protokoll och eljest i protokollet hos
närmaste rådhusrätt. Han njuter sedan förmånsrätt enligt 4 § andra stycket
förmånsrättslagen (1970: 979).
Föreslagen
lydelse
Har den, för vars räkning fartyg
bygges, för byggnadens verkställande givit eller utfäst sig att giva
varvsägaren eller byggmästaren förskott av penningar eller byggnadsämnen, äge
han, när avhandling därom upprättats, att låta den intagas i protokollet hos
Stockholms tingsrätt. Han njuter sedan förmånsrätt enligt 4 § andra stycket
förmånsrättslagen (1970: 979).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. ' Senaste
lydelse 1970: 983.
LU
1971:26 10
Utskottet
För närvarande och fram till
utgången av år 1971 bestäms den ordning i vilken borgenärer vid konkurs har
rätt till betalning enligt 17 kap. handelsbalken. Från och med den 1 januari
1972 gäller förmånsrättslagen (FörmL). Man skiljer mellan särskilda och
allmänna förmånsrätter. Särskild förmånsrätt belastar endast viss bestämd
egendom medan allmän förmånsrätt i princip gäller i all gäldenärens egendom.
Som exempel på särskild förmånsrätt kan nämnas fastighetsinteckning (6 §
FörmL). Allmän förmånsrätt följer med löne- och pensionsfordringar (11 §
FörmL). Lönefordringar och förfallna pensionsfordringar har en mycket
framskjuten förmånsrätt, det s. k. löneprivilegiet. Även fordringar på framtida
pension utgår i viss utsträckning med förmånsrätt. Fordran enligt
löneprivilegiet skall i första hand utlas ur egendom, som ej är föremål för
särskild förmånsrätt, och därefter ur lös egendom, som är föremål för sådan
förmånsrätt (15 och 16 §§ FörmL). Brist som därefter kvarstår får uttas i
gäldenärens fasta egendom före inteckning.
Trots den framskjutna förmånsrätten i konkurs har
arbetstagarnas löneskydd varit ofullständigt. För att åstadkomma en
förstärkning av löneskyddet antog riksdagen år 1970 lagen om statlig
lönegaranti vid konkurs, vilken trädde i kraft den 1 januari 1971.
Lönegarantilagen innebär att staten svarar för betalning av arbetstagares
fordran hos arbetsgivare som försatts i konkurs. De fordringar som omfattas av
garantin är sådana löne- och pensionsfordringar som har förmånsrätt i konkursen.
Betalning utgår för varje arbetstagare med visst maximibelopp. Maximalt
garantibelopp var ursprungligen summan av tre basbelopp enligt lagen om allmän
försäkring men är efter lagändring, som trädde i kraft den 11 juni 1971 i
samband med införandet av lag om anställningsskydd för vissa äldre arbetstagare
(SFS 1971: 201, InU 1971: 18), summan av fyra sådana basbelopp. Det nu
gällande basbeloppet är 7 100 kronor. Staten inträder i fråga om utbetalat garantibelopp
i arbetstagarens rätt mot konkursgäldenären. Lönegarantin finansieras genom
arbetsgivaravgifter.
Frågan om förhållandet mellan löneprivilegiet och
fastighetsinteckning i förmånsrättshänseende har länge varit uppmärksammad.
Företrädesrätten för löneprivilegiet har sin grund i starka sociala skäl. Den
har emellertid för fastighetskrediten inneburit betydande olägenheter. Sålunda
medför gällande ordning osäkerhet för kreditgivarna. Även om de får aldrig så
välbelägna inteckningar i säkerhet, har de inte någon möjlighet att på förhand
bedöma riskerna för förlust. I flera fall har också förluster inträffat för
inteckningshavarna. Förlusten kan i det enskilda fallet vara mycket betydande.
I sammanhanget förtjänar att påpekas att det inte endast är banker och andra
större kreditgivare.
LU
1971: 26 11
som är inteckningshavare, utan även stiftelser och
enskilda personer, som kanske inte ens känner till de risker som oberäkneligt
kan aktualiseras.
Såsom departementschefen framhåller råder nu allmän
enighet om att det anmärkta förhållandet helst bör avhjälpas. Problemet har
dock inte gått att lösa inom förmånsrättsordningens ram. Genom införandet av
den statliga lönegarantin har frågan emellertid kommit i ett annat läge. I sill
av riksdagen godkända utlåtande över propositionen med förslag till
lönegarantilagen och motioner med yrkanden om kompletterande bestämmelser
angående förhållandet mellan löneprivilegiet och fastighetsinteckningar anförde
första lagutskottet (ILU 1970: 79) bl. a. att några delade meningar inte torde
råda om att det är en betydande olägenhet att fastighelsinteckningar t. o. m.
inteckningar med bästa rätt kan bli nödlidande på grund av att löne- och
pensionsfordringar har bättre förmånsrätt. Så betydande som realkrediten är i
vårt land borde den enligt utskottet i största möjliga utsträckning åtnjuta
rättsordningens skydd. Genom förslaget till lönegaranti öppnade sig en möjlighet
alt lösa konflikten mellan löneborgenärerna och inteckningshavarna. Eftersom
frågan enligt vad departementschefen anfört skulle komma alt upptas till
fortsatt behandling ansåg utskottet det emellertid inte föreligga tillräckliga
skäl att i lagen om statlig lönegaranti övergångsvis göra avsteg från gällande
förmånsrättsordning.
I propositionen föreslås nu en omkastning av
företrädesordningen i konkurs så att inteckningar i fast egendom får företräde
framför löne-och pensionsfordringar. Detta uppnås genom att andra stycket i 16
§ FörmL föreslås skola utgå. Vidare föreslås att det maximala beloppet enligt
den statliga lönegarantin för betalning av lönefordringar och förfallna
pensionsfordringar höjs till summan av fem basbelopp samt alt fordringar på
framtida pension får utgå ulan någon beloppsbegränsning. Förstärkningen av
löneskyddet antas inte behöva påverka lönegarantiavgiftens storlek inom
överskådlig tid.
Utskottet finner det tillfredsställande att konflikten
mellan inteckningshavarna och löneborgenärerna nu fått sin lösning. Med hänsyn
till den betydelse som fastighetskrediten har den fasta egendomen utgör
enligt propositionen säkerhet för lån på omkring 125 miljarder kronor är det
angeläget att lagstiftningen är så utformad att fastig-hetspanträtten erbjuder
fullgod säkerhet. Enligt utskottets mening kan detta uppnås endast om fastighetsinteckningar,
såsom nu föreslås, får förmånsrätt före löneborgenärerna. Utskottet vill även
uttrycka sin tillfredsställelse över de föreslagna ändringarna i
lönegarantilagen. Genom att maximigränsen för den statliga lönegarantin höjs
elimineras i huvudsak risken för att omkastningen i förmånshänseende mellan
löneprivilegiet och faslighetsinteckningarna skall leda till minskad betalning
i konkurs för vissa arbetstagare. Det föreslagna slopandet av belopps-
LU 1971:26 12
begränsningen beträffande förmånsberättigade fordringar på
framtida' pension innebär en socialt välmotiverad förbättring av
lönegarantisystemet. Dessa pensioner tillkommer nämligen arbetstagare som på
grund av hög ålder inte alls eller endast ofullständigt kommer i åtnjutande av
allmän tilläggspension. Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet de
föreslagna ändringarna i förmånsrättslagen och lönegarantilagen. Övriga
lagändringar föranleder ingen utskottets erinran.
I motionen 1971: 1635 framhålls alt
fastighetsinteckningarnas ställning försvagades när riksdagen i maj 1971 antog
lagen om anställningsskydd för vissa äldre arbetstagare. I lagen förlängdes
uppsägningstiderna för dessa arbetstagare, vilket innebar alt löneprivilegiet
vid konkurs utvidgades. Motionären anser det nu rimligt att staten avstår från
att göra sina genom inträde i löneborgenärernas ställe uppkomna fordringar
gällande i konkurser, som påbörjats under tiden från nämnda lags ikraftträdande
den 11 juni 1971 fram till förevarande lags ikraftträdande den 1 januari 1972,
för den händelse kreditgivare eller borgensmän härigenom gör förluster som har
sin grund i utvidgningen av löneprivilegiet. Motionären yrkar atl vad sålunda
anförs skall ges Kungl. Maj:t till känna.
Genom att uppsägningstiderna fÖr vissa äldre arbetstagare
förlängdes har dessa arbetstagare fått möjlighet att bevaka större lönefordringar
i konkurs än tidigare. Arbetstagare som under uppsägningstiden lyfter lön från
ny anställning är dock skyldig att vidkännas avdrag med ett häremot svarande
belopp från sin förmånsberättigade utdelning i konkurs. I vilken mån de
förlängda uppsägningstiderna har lett till eller kan komma alt leda till
förluster för inteckningshavare saknas närmare utredning om. Enligt utskottets
mening kan det dock endast ha varit elt ringa antal fall där det uppkommit
förluster, utöver vad som redan före den 11 juni 1971 följt av löneprivilegiets
företrädesrätt. Utskottet finner inte att del föreligger skäl att ha en
särskild reglering för dessa få fall. Det bör för övrigt anmärkas att, om
gäldenär sätts i konkurs före den 1 januari 1972, löneborgenärerna alltjämt har
företräde framför inteckningshavarna. Alt göra inteckningshavarna i sådan
konkurs skadeslösa för förluster, som skulle ha undvikits om konkursen
inträffat efter nämnda dag, har inte ansetts påkallat. På grund av det anförda
avstyrker utskottet motionen.
Utskottet
hemställer
l.att
riksdagen antager de vid propositionen 1971: 178 fogade
lagförslagen; 2. att riksdagen avslår motionen 1971: 1635.
Stockholm den 8 december 1971
På lagutskottets vägnar ERIK SVEDBERG
LU 1971: 26 13
Närvarande:
herrar Svedberg (s). Svanström (c), fröken Anderson i Lerum (s), herrar
Lidgard* (m), Börjesson i Falköping (c), fru Asbrink (s), herrar Sjöholm (fp),
Winberg (m), Andersson i Södertälje (s). Israelsson (vpk), Olsson i Timrå (s),
Enlund (fp) fru Nilsson i Sunne (s) och herr Olsson i Sundsvall (c).
*
Ej närvarande vid betänkandets justering.
MARCUS BOKTR, STHLM 1971 71 0028
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.