Sök i Ratio Lex

Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i jordabalken, m. m.

1971 · 44 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:LU27, Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i jordabalken, m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets
betänkande nr 27 år 1971 LU 1971: 27

Nr 27

Lagutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om
ändring i jordabalken, m. m.

Genom en den 5 november 1971 dagtecknad
proposition, 1971: 179, har Kungl. Maj:t, under åberopande av utdrag av
statsrådsprotokollet över justitieärenden och lagrådels protokoll, föreslagit
riksdagen att antaga de vid propositionen fogade förslagen till

1)
lag om ändring i jordabalken,

2)
lag om ändring i lagen (1970:
995) om införande av nya jordabalken,

3)
lag om ändring i
utsökningslagen (1877: 31 s. 1),

4)
lag om ändring i lagen (1971:
495) om ändring i utsökningslagen (1877: 31 s. 1),

5)
lag om ändring i lagen (1971:
494) om exekutiv försäljning av fast egendom,

6)
lag om ändring i lagen (1946:
807) om handläggning av domstolsärenden,

7)
lag om ändring i lagen (1966:
454) om företagsinteckning.

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa smärre ändringar i
nya jordabalkens bestämmelser om panträtt i fast egendom i syfte att
underlätta den praktiska tillämpningen av bestämmelserna. Vidare föreslås viss
ändring i fråga om tiden för besvär mot inskrivningsmyndighets beslut.

Propositionen
innehåller också vissa förslag för alt ytterligare anpassa s. k. publika
arrendeupplåtelser till bl. a. de nya bestämmelserna i jordabalken om
besittningsskydd för jordbruksarrendator.

De
föreslagna ändringarna avses träda i kraft samtidigt med jordabalken, dvs. den
1 januari 1972.

En
utförligare redogörelse för innebörden av ändringsförslagen lämnas på s. 14 f.

1
Riksdagen 1971. 8 saml. Nr 27

opaginerad Kontrollera mot PDF

LU 1971:
27 2

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom förordnas, att 6 kap. 3 och 7 §§ samt 18 kap. 8 § jordabalken
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

När myndighet vid utsökning eller i annat fall fördelar
medel mellan rättsägare i fastighet, har borgenär rätt att för fordran, som
är förenad med panträtt i fastigheten, med den företrädesrätt inteckningen
medför enligt lag få betalning ur medlen intill pantbrevets belopp. I den mån
detta ej förslår, erhåller borgenären betalning ur medlen genom ett tillägg.
Delta får icke överstiga femton procent av pantbrevets belopp jämte sex
procent årlig ränta på detta belopp frän den dag då fastigheten utmättes,
konkursansökan gjordes eller de medel nedsattes som eljest skall fördelas.

När myndighet vid utsökning eller i annat fall fördelar
medel mellan rättsägare i fastighet, har borgenär rätt att för fordran, som är
förenad med panträtt i fastigheten, med den företrädesrätt inteckningen medför
enligt lag få betalning ur medlen intill pantbrevets belopp. I den mån detta ej
förslår, erhåller borgenären genom tillägg betalning ur medlen för ränta på
kapitalbelopp inom pantbrevets belopp, för skadestånd på grund av förtida
betalning samt för ersättning för indrivningskostnad och annan kostnad som
föranledes av fordringsförhållandet. Tillägget får icke överstiga femton
procent av fordringens inom pantbrevets belopp liggande kapitalbelopp jämte
sex procent årlig ränta på detta belopp från den dag då fastigheten utmättes,
konkursansökan gjordes eller de medel nedsattes som eljest skall fördelas.

Har flera pantbrev överlämnats som
pant för fordran och har inteckningarna samma företrädesrätt eller gäller de
omedelbart efter varandra, skall bestämmelserna i första stycket om pantbrevets
belopp avse pantbrevens sammanlagda belopp.

7 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har fastighet överlåtits och har förre ägaren innan nye
ägaren sökt lagfart upplåtit panträtt i fastigheten, gäller upplåtelsen,

Har fastighet överlåtits och har därefter förre ägaren
upplåtit panträtt i fastigheten, gäller upplåtelsen, om borgenären vid upp-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lydelse enligt 1970: 994.

opaginerad Kontrollera mot PDF

LU
1971: 27

Föreslagen
lydelse

låtelsen eller, när fordringen därefter överlåtits till
annan, denne vid sitt förvärv varken ägde eller bort äga kännedom om äganderättsöverlåtelsen.
Om fastigheten överlåtits även till annan, äger vad som sagts nu tillämpning
i fråga om upplåtelse som den senare förvärvaren gjort.

Nuvarande lydelse

om borgenären vid upplåtelsen eller, när fordringen
därefter överlåtits till annan, denne vid sitt förvärv varken ägde eller bort
äga kännedom om äganderättsöverlåtelsen. Om fastigheten överlåtits även till
annan, äger vad som sagts nu tillämpning i fråga om upplåtelse som den senare
förvärvaren gjort innan den förre förvärvaren sökt lagfart.

Första stycket äger tillämpning
även när fastigheten övergått genom sådant förvärv som avses i 17 kap. 11 §.

18
kap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har ärende angående anteckning enligt 19 kap. 20 § att
talan blivit väckt om äganderätt till fast egendom eller enligt 20 kap. 14 §
att ägares rätt att förfoga över egendomen är inskränkt eller enligt 7 §
förköpslagen (1967: 868) att kommun beslutat utöva förköpsrätt i fråga om
egendomen upptagits på inskrivningsdag, får den som därefter förvärvat
egendomen eller panträtt eller annan rättighet i denna icke till stöd för
beståndet av förvärvet eller rätten till ersättning enligt 4 § andra stycket
åberopa att han vid förvärvet varken ägde eller bort äga kännedom om omständighet
som avses med anteckningen. Motsvarande gäller i fråga om anteckning enligt 21
kap. 4 § att tomträttshavares rätt att upplåta servitut eller rätt till
elektrisk kraft i tomträtten är inskränkt.

Har ärende angående anteckning enligt 19 kap. 20 § att
talan blivit väckt om äganderätt till fast egendom eller enligt 20 kap. 14 §
att ägares rätt att förfoga över egendomen är inskränkt eller enligt 7 §
förköpslagen (1967: 868) att kommun beslutat utöva förköpsrätt i fråga om
egendomen upptagits på inskrivningsdag, får den som därefter förvärvat
egendomen eller annan rättighet i denna än panträtt icke till stöd för
beståndet av förvärvet eller rätten till ersättning enligt 4 § andra stycket
åberopa att han vid förvärvet varken ägde eller bort äga kännedom om omständighet
som avses med anteckningen. Motsvarande gäller i fråga om anteckning enligt 21
kap. 4 § att tomträttshavares rätt att upplåta servitut eller rätt till
elektrisk kraft i tomträtten är inskränkt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

ti Riksdagen 1971. 8 saml. Nr 27

opaginerad Kontrollera mot PDF

LU 1971: 27

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1970: 995) om införande av nya jordabalken

Härigenom
förordnas i fråga om lagen (1970: 995) om införande av

nya jordabalken,

dels att 41 och 44 §§
skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall
införas en ny paragraf, 58 a §, av nedan angiv

na lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

41 §

Har avtal om jordbruksarrende Har avtal om jordbruksarrende

träffats före nya balkens ikraft- träffats före nya balkens ikraft

trädande och är upplåtelsen så- trädande och är upplåtelsen så

dan att äldre bestämmelser om dan att 2 kap. 5156 §§ lagen

optionsrätt ej kunnat tillämpas (1907:36 s. 1) om nyttjanderätt

på den, äger 9 kap. 713 §§ nya till fast egendom ej kunnat till-

balken tillämpning på avtalet, lämpas på den, äger 9 kap. 713

om antingen arrendatorn ensam §§ nya balken tillämpning på av-

eller arrendatorn och före honom talet, om antingen arrendatorn

hans make eller någon av hans ensam eller arrendatorn och fö-

föräldrar vid arrendetidens ut- re honom hans make eller nå-

gång brukat arrendestället under gon av hans föräldrar vid ar-

sammanlagt minst tio år. Det- rendetidens utgång brukat arren-

samma gäller, om den arrendetid destället under sammanlagt

som löper vid ikraftträdandet en- minst tio år. Detsamma gäller,

ligt avtalet utgår först sedan ar- om den arrendetid som löper vid

rendeförhållandet varat minst tio ikraftträdandet enligt avtalet ut-

år. går först sedan arrendeförhållan

det varat minst tio år.

Rätt till förlängning av arrendeavtal enligt första
stycket tillkommer dock ej arrendatorn, om jordägaren före utgången av år
1973, dock senast i samband med att tvist som avses i 9 kap. 10 § nya balken
prövas av arrendenämnden, hos nämnden begär förklaring att arrenderätten icke
skall vara förenad med rätt till förlängning och nämnden med hänsyn till
omständigheterna finner skäl meddela sådan förklaring.

44 § I fråga om avtal om jordbruksarrende, som före
utgången av år 1981 ingås beträffande sådan brakningsdel som avses i 2 kap. 49
§ lagen (1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom, äger 2 kap. 63 och
64 §§ samt, såvitt angår förbehåll stridande mot någon av dessa båda
paragrafer, 2 kap. 65 § andra stycket och 68 § första och andra styckena nämnda
lag fortfarande tillämpning.

Första stycket äger motsvarande tillämpning i
fråga om avtal om jordbruksarrende som före ut-

opaginerad Kontrollera mot PDF

LU
1971: 27 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gången av år 1981 ingås beträffande sådan brukningsdel
som avses i I § lagen (1946:147) med särskilda bestämmelser om arrende av viss
kommunal jord. I stället för 2 kap. 68 § första och andra styckena lagen (1907:
36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom till-lämpas 4 § första och andra
styckena förstnämnda lag.

58 a §

Bestämmelserna om besvärstid i 19
kap. 14 § andra stycket nya balken träder, utan hinder av vad som sägs i 1 §
denna lag, i kraft den dag Konungen bestämmer. Till dess gäller, att
besvärstiden vid beslut som avses i 19 kap. 14 § andra stycket nya balken är
två veckor från den dag expeditionen i ärendet hölls sökanden till hända, dock
minst fyra veckor från den inskrivningsdag till vilken beslutet är att hänföra.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

3 Förslag till

Lag om ändring i utsökningslagen (1877: 31 s. 1)

Härigenom förordnas, att
71, 91a och 91 b §§ utsökningslagen (1877: 31 s. 1) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

71 §1 Har någon panträtt i
gäldenärs lösa gods eller rätt att sådant gods till säkerhet för sin fordran
kvarhålla, må hinder därav ej möta för godsets utmätande och försäljande för
annan gäldenärens skuld; och njute sådan borgenär rätt till betalning ur
köpeskillingen, såsom i 6 kap. sägs. Den, som har lös egendom såsom pant eller
eljest under panträtt i handom, vare dock, där egendomen icke utgöras av fartyg
eller av gods i fartyg eller i luftfartyg, ej pliktig att lämna panten från
sig, med mindre full lösen därför gives, eller panthavaren nöjes med att för
sin betalning hålla sig till köpeskillingen; ej äge panthavaren vägra att taga
lösen, då den, i fall som nu är sagt, honom bjudes, ändå att hans fordran ej är
till betalning förfallen.

' Senaste lydelse 1971: 495.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har inteckning i luftfartyg eller reservdelar till sådant fartyg
blivit av ägaren till den intecknade egendomen lämnad såsom pant, skall
inteckningen icke utmätas utan i stället den rätt till andel i inteckningen,
som, efter ty särskilt är stadgat, må tillkomma gäldenären, tagas i mät i den
ordning som 74 § stadgar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Om utmätning av ägarhypotek i fast egendom finnas bestämmelser
i 91 a §.

Om utmätning av pantbrev i fast egendom i den mån det ej
utgör pant för fordran finnas bestämmelser i 91 a §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid utmätning av ägarhypotek i fast
egendom skall pantbrevet tagas i förvar eller, om annan än den intecknade
fastighetens ägare innehar pantbrevet, förbud meddelas innehavaren att utlämna
det utan tillstånd av utmätningsmannen. Utmätningen är fullbordad först när så
skett.

Den fasta egendom vari ägarhypoteket gäller skall tagas i
anspråk, om borgenären yrkar det inom en månad från det att beslut meddelades
om utmätning av ägarhypoteket. När utmätningsmannen meddelat beslut om att den
fasta egendomen tages i anspråk, anses den utmätt. Om borgenären ej inom nämnda
tid yrkat att den fasta egendomen tages i anspråk eller yrkande därom
återkallas, skall det utmätta ägarhypoteket pantförskrivas till honom enligt 91
b §.

Råder tvist huruvida ägarhypotek för gäldenären
föreligger, skall utmätningsmannen, om skäl äro därtill, förelägga utmätningssökanden
att inom en månad efter det att föreläggandet delgivits honom vid domstol som
anges i 10 kap. 10 § rättegångsbalken väcka talan mot gäldenären och den som
bestrider dennes rätt. Innan

» Senaste lydelse 1971: 495.

/ den mån pantbrev i fast egendom ej utgör pant för fordran
får det tagas i anspråk genom utmätning hos fastighetens ägare.

Vid sådan utmätning skall pantbrevet
tagas i förvar eller, om annan än den intecknade fastighetens ägare innehar
pantbrevet, förbud meddelas innehavaren att utlämna det utan tillstånd av utmätningsmannen.
Utmätningen är fullbordad först när så skett.

Har utmätning skett enligt 1 mom.,
skall den fasta egendomen tagas i anspråk, om borgenären yrkar det inom en
månad från utmätningsbeslutet. När utmätningsmannen meddelat beslut om alt den
fasta egendomen tages i anspråk, anses den utmätt. Om borgenären ej inom nämnda
tid yrkat att den fasta egendomen tages i anspråk eller yrkande därom
återkallas, skall pantbrevet pantförskrivas till honom enligt 91b§.

Råder tvist huruvida något finns
att utmäta enligt 1 mom., skall utmätningsmannen, om skäl äro därtill, förelägga
utmätningssökanden att inom en månad efter det att föreläggandet delgivits
honom vid domstol som anges i 10 kap. 10 § rättegångsbalken väcka talan mot
gäldenären och den som bestrider att

opaginerad Kontrollera mot PDF

LU
1971: 27

Nuvarande lydelse

tvisten blivit avgjord genom dom som vunnit laga kraft får
beslut om fastighetens tagande i anspråk meddelas eller pantförskrivning av
ägarhypoteket ske endast om rätten förklarar hinder ej möta däremot.

Efterkommer ej utmätningssökanden
föreläggande enligt 5 mom. och är ej talan i saken väckt av annan part, går
utmätningen åter.

Föreslagen lydelse

något finns att utmäta. Innan tvisten blivit avgjord genom
dom som vunnit laga kraft får beslut om fastighetens tagande i anspråk
meddelas eller pantförskrivning av pantbrevet ske endast om rätten förklarar
hinder ej möta däremot.

Efterkommer ej utmätningssökanden föreläggande enligt 4
mom. och är ej talan i saken väckt av annan part, går utmätningen åter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Pantförskrivning av ägarhypotek sker genom att utmätningsmannen
till borgenären utfärdar bevis att pantbrevet utgör pant för dennes fordran och
överlämnar pantbrevet till honom eller, om annan än fastighetens ägare innehar
detta, underrättar innehavaren om pantförskrivningen. I underrättelsen skall
anges, att innehavaren ej får utlämna handlingen till skada för borgenären.
Ägarhypotek som tillkommer ägare av andel i fastighet får ej pantförskrivas för
sig.

Pantförskrivning av pantbrev sker genom att utmätningsmannen
till borgenären utfärdar bevis att pantbrevet utgör pant för dennes fordran
och överlänmar pantbrevet till honom eller, om annan än fastighetens ägare innehar
detta, underrättar innehavaren om pantförskrivningen. I underrättelsen skall
anges, att innehavaren ej får utlämna handlingen till skada för borgenären.
Andel i pantbrev som tillkommer delägare i fastigheten får ej pantförskrivas
för sig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Har ägarhypotek utmätts före de nya
bestämmelsernas ikraftträdande, medför utmätningen, om den fasta egendomen
tagits i anspråk enligt 91 a § 3 mom., ej rätt till betalning genom tillägg
enligt 6 kap. 3 § jordabalken. Har försäljning av ägarhypoteket ej ägt rum före
ikraftträdandet, tillämpas i övrigt bestämmelserna i utsökningslagen (1877: 31
s. 1) sådan sistnämnda lag lyder den 1 januari 1972, om ej annat följer av
punkt 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1971: 495) om ändring i
utsökningslagen (1877: 31 s. 1). Tid som anges i 91 a § 3 mom. räknas därvid
från ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1971: 495. t2
Riksdagen 1971. 8 saml. Nr 27

opaginerad Kontrollera mot PDF

LU
1971: 27 8

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971: 495) om ändring i
utsökningslagen (1877:318.1)

Härigenom förordnas, att punkt 2 av
övergångsbestämmelserna till lagen (1971: 495) om ändring i utsökningslagen
(1877: 31 s. 1) skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971: 494) om exekutiv försäljning
av fast egendom

Härigenom förordnas, att 2, 26, 27,
33, 39 och 58 §§ lagen (1971: 494) om exekutiv försäljning av fast egendom
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Vad i denna lag sägs om utmätt
fast egendom gäller i tillämpliga delar även när fast egendom skall säljas
exekutivt under konkurs.

Vad som sägs om fordran som Vad som sägs om fordran som

är
förenad med panträtt i fast är förenad med panträtt i fast

egendom gäller även rätt till be- egendom gäller även fordran för

talning på grund av ägarhjpotek, vilken fast egendom tagits i an-

om ej annat följer av särskilda språk enligt 91 a § 3 mom. utsök-

bestämmelser i lagen. ningslagen (1877: 31 s. 1) samt,

om ej
annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag, rätt till betalning på
grund av ägarhypotek.

De bestämmelser som meddelas om
pantbrev gäller i tillämpliga delar även vilandebevis.

26 § Fordringar och rättigheter
upptages efter det företräde som gäller enligt lag. Inskriven rättighet har
företräde framför fordran med förmånsrätt på grand av utmätning, om
inskrivning sökts före dagen för utmätningen. Kostnaden för förfarandet
upptages närmast före exekutionsfordringen.

Tillägg som avses i 6 kap. 3 § Ränta och annan biförpliktelse

jordabalken upptages före pant- upptages
före fordringens kapital

brevets belopp, om ej borgenären belopp, om
ej borgenären yrkar

yrkar annat. annat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

LU 1971:
27 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Fordran eller rättighet upptages i
förteckningen även om den är beroende av villkor eller tvistig. Är panträtt
för fordran beroende av att sökt inteckning beviljas eller är inskrivning av
rättighet sökt men ännu ej beviljad, upptages fordringen eller rättigheten med
det företräde som tillkommer den, om inteckningen eller inskrivningen beviljas.

När försäljning begärts av förvaltaren i konkurs, anses
konkursboet som sökande utan förmånsrätt, om ej anslutning enligt 13 § ägt rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

27 § Fordran upptages med det
belopp till vilket den beräknas uppgå på tillträdesdagen, dock med den
begränsning som kan följa av att panträtt ej får åtnjutas för mer än
pantbrevets belopp jämte tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken. Understiger
fordringen pantbrevets belopp, upptages återstoden som ägarhypotek.

Om i fastigheten gäller pant- Om i fastigheten gäller pant-

och
någon fordran för vilken pantbrevet utgör säkerhet ej blivit anmäld, upptages
pantbrevets belopp och ett till tio procent av detta belopp beräknat
tillägg.

brev
som ej innehaves av ägaren brev som ej innehaves av ägaren och någon fordran
för vilket pantbrevet utgör säkerhet ej blivit anmäld, upptages pantbrevets
belopp och det tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken som med hänsyn till
ägarens uppgifter och andra omständigheter kan antagas böra utgå.

Ägarhypotek upplages utan tillägg enligt 6 kap. 3 §
jordabalken.

Ägarhypotek upplages utan tillägg, om det ej är
utmätt.

Rättighet upptages utan att något belopp anges.

33 § Tomträtt som inskrivits är vid
försäljningen skyddad utan särskilt förbehåll. Annan nyttjanderätt samt
servitut och rätt till elektrisk kraft är skyddade utan särskilt
förbehåll, om rättigheten har bättre rätt än exekutionsfordringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I andra fall än som avses i första stycket skall
nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft särskilt förbehållas,
om det saknas anledning antaga att de belastar fastigheten till beaktans-värd
skada för innehavare av fordran med bättre rätt. Härvid skall rätt till
betalning på grund av ägarhypotek icke anses som fordran.

I andra fall än som avses i första
stycket skall nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft särskilt
förbehållas, om det saknas anledning antaga att de belastar fastigheten till
beaktans-värd skada för innehavare av fordran med bättre rätt. Härvid skall
rätt till betalning på grund av ägarhypotek icke anses som fordran, i den mån
ägarhypoteket ej är utmätt.

Talan mot överexekutors
beslut varigenom rättighet förbehållits enligt andra stycket får föras
endast av den som bestritt att förbehål-

s. 10 Kontrollera mot PDF

LU 1971: 27 10

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

let
göres. Innehavare av rättighet som ej sålunda förbehållits får ej föra talan
mot överexekutors beslut i denna fråga.

Rättighet
som ej enligt första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och icke
heller förbehållits enligt andra stycket kan skyddas genom förbehåll vid
auktionen enligt 39 §.

39 §

Om sakägarförleckningen upp- Om sakägarförleckningen upp

tager rättighet som ej enhgt 33 § tager rättighet som ej enligt 33 §

första stycket är skyddad utan första stycket är skyddad utan

särskilt förbehåll och ej heller särskilt förbehåll och ej heller

förbehållits enligt 33 § andra förbehållits enhgt 33 § andra

stycket, skall fastigheten först ut- stycket, skall fastigheten först ut

ropas utan förbehåll om rättighe- ropas utan förbehåll om rättighe

tens bestånd och därefter med tens bestånd och därefter med

sådant förbehåll. Uppnås vid det sådant förbehåll. Uppnås vid det

senare utropet bud som täcker senare utropet bud som täcker

fordringar med bättre rätt än rät- fordringar med bättre rätt än rät

tigheten eller som, utan att täcka tigheten eller som, utan att täcka

dessa, är lika högt som eller hög- dessa, är lika högt som eller hög

re än budet vid det föregående re än budet vid det föregående

utropet, har budet vid det senare utropet, har budet vid det senare

utropet företräde. Att ägarhypo- utropet företräde. Att ägarhypo

tek i den mån det ej är utmätt tek icke täckes utgör ej hinder

icke täckes utgör ej hinder mot mot att bud med förbehåll för

att bud med förbehåll för rättig- rättigheten godtages.

heten godtages.

Upptager sakägarförleckningen två eller flera
sådana rättigheter som avses i första stycket, skall fastigheten först utropas
utan förbehåll för någon av rättigheterna och därefter med förbehåll först endast
för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter
enligt deras inbördes ordning. Bud som skyddar flera rättigheter än annat bud
har företräde framför delta, om del icke leder till sämre täckning av fordran
som har bättre rätt än någon av rättigheterna.

När
bud med förbehåll för rättighet ej täcker fordringar med bättre rätt, kan
rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det
budet och bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden
som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.

Om
rättighetshavare i fall som avses i andra stycket är villig att betala enligt
vad nyss sagts men till följd av att flera tillskott erfordras det sålunda
erbjudna beloppet ej ensamt eller i förening med annat tillskott som bjudes är
tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas enhgt tredje stycket, skall
fastigheten utropas med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter
som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som bjudes.

Om
borgenär, vars fordran ej blivit täckt genom visst bud, godtager budet, skall
fordringen vid tillämpning av första-fjärde styckena anses som täckt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

LU 1971: 27 H

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Om rättighetshavare i stället för att betala
ställer säkerhet, skall det gälla.

58 §

Vid försäljning under hand Vid försäljning under hand

skall köparen åläggas att svara skall köparen åläggas att svara

för alla fordringar som på grund för alla fordringar som på grund

av panträtt, utmätning eller el- av panträtt, utmätning eller el

jest är förenade med förmånsrätt jest är förenade med förmånsrätt

i fastigheten och kostnaden för i fastigheten och kostnaden för

förfarandet, i den mån ej borge- förfarandet, i den mån ej borge

när kan erhålla betalning ur and- när kan erhålla betalning ur and

ra tillgängliga medel eller avstår ra tillgängliga medel eller avstår

från förmånsrätt i fastigheten el- från förmånsrätt i fastigheten el

ler sökanden medger att försälj- ler sökanden medger att försälj

ning får ske utan att kostnaden ning får ske utan att kostnaden

för förfarandet blir täckt. Rätt på för förfarandet blir täckt. Rätt på

grund av ägarhypotek anses icke grund av ägarhypotek anses icke

som fordran i den mån ej ägar- som fordran.

hypoteket är utmätt.

Fordran som är förfallen till betalning skall
betalas kontant, om ej köparen visar att han avtalat annat med borgenären eller
betalning skall utgå ur särskilt tillgängliga medel. Om ej sökanden avstått
från täckning av kostnaden för förfarandet, skall vad som behövs för sådan
täckning betalas kontant.

Före
försäljningen upplåten rättighet som grundas på skriftlig handling skall
förbehållas. Härvid äger 47 § motsvarande tillämpning.

Köparen
skall lämna handpenning enligt vad som i 35 § föreskrives i fråga om inrop på
auktion. Återstoden av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast fyra
veckor efter det att köpehandling upprättats. Försummas det är köpet ogiltigt.

Blir
köpet ogiltigt, äger bestämmelserna i 43 § om handpenning motsvarande
tillämpning. Vad i 43 § första stycket sägs om auktion gäller även försäljning
under hand.

I övrigt bestämmer
överexekutor köpevillkoren.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

6
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1946: 807) om handläggning av domstolsärenden

Härigenom förordnas, att 7 § lagen (1946: 807) om
handläggning av domstolsärenden skall upphöra att gälla vid utgången av år
1971.

'
Senaste lydelse av 7 § 1964: 670.

s. 12 Kontrollera mot PDF

LU 1971: 27 12

7
Förslag tiU

Lag
om ändring i lagen (1966: 454) om företagsinteckning

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1966: 454) om
företagsinteckning,

dels
att i 10, 17, 2123, 26, 2931, 34 och 35 §§ ordet "inskrivningsdomare"
i olika böjningsformer skall bytas ut mot "inskrivningsmyndighet" i
motsvarande form,

dels
att 4 och 16 §§ samt punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4 § Företagsinteckning gäller i
näringsidkarens lösa egendom, i den mån denna hör till den intecknade
verksamheten och utgöres av

1.
inventarier, varor eller andra
lösören, dock ej fartyg som kan in-tecknas för fordran eller luftfartyg eller
sådan reservdel till luftfartyg som kan omfattas av inteckning i luftfartyg,

2.
byggnad eller anläggning 2.
byggnad eller annan anlägg-som icke hör till tomträtt eller ning
som icke hör till tomträtt, vattenfallsrätt,

3.
arrenderätt, hyresrätt, rät- 3.
arrenderätt, hyresrätt, rättighet som avses i 1 kap. 7 § la- tighet
som avses i 7 kap. 3 § Jörgen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) dabalken,
bostadsrätt eller rätt om nyttjanderätt till fast egen- till
gruva eller annan gruvegen-do/n, bostadsrätt eller rätt till dom,
om rättigheten kan utmä-gruva eller annan gruvegendom, tas,

om rättigheten kan
utmätas,

4.
nyttjanderätt till inventarier
eller andra lösören, om rättigheten kan utmätas,

5.
patent, upphovsrätt eller annan
rättighet av immateriell art, om rättigheten kan utmätas,

6.
fordran på vederlag för
överlåtelse eller upplåtelse av egendom av sådant slag, som avses under 15,
eller på ersättning med anledning av att sådan egendom skadats eller gått
förlorad eller tagits i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande,

7.
fordran på vederlag för arbete.

Överlåtes
verksamheten, gäller inteckningen i överlåtarens fordran på vederlag, i vad
detta avser egendom som vid överlåtelsen omfattades av inteckningen.

16 §

Ärende
om företagsinteckning Ärende om företagsinteckning

upptages av
inskrivningsdomaren upptages av inskrivningsmyndig-

för stad som är säte för
länssty- heten för kommun som är säte

relsen i det län där
verksamheten för länsstyrelsen i det län där

s. 13 Kontrollera mot PDF

LU 1971: 27 13

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

bedrives
eller, om näringsidkaren verksamheten bedrives eller, om

är aktiebolag, bolagets styrelse näringsidkaren är aktiebolag, bo-

har sitt säte. lagets styrelse har sitt säte.

Över
ärenden om företagsinteckning föres särskild inskrivningsbok.

3. Bestämmelserna i den nya lagen skola tillämpas
på meddelad eller sökt förlagsinteckning eller inteckning i jordbruksinventarier,
om annat ej framgår av bestämmelse under a)f) i det följande.

a)
Är egendom, i vilken
förlagsinteckning eller inteckning i jordbruksinventarier gäller, utmätt vid
lagens ikraftträdande eller är näringsidkaren försatt i konkurs på grund av
ansökan som gjorts före ikraftträdandet, skall i stället för bestämmelserna i
4, 13 och 14 §§, 15 § andra stycket, 32 § samt 4 nedan äldre lag gälla
beträffande utmätningen eller konkursen.

b)
Är vid lagens ikraftträdande
fartyg som kan intecknas för fordran eller luftfartyg eller sådan reservdel
till luftfartyg som kan omfattas av inteckning i luftfartyg föremål för
beviljad eller sökt förlagsinteckning, omfattar inteckningen utan hinder av
bestämmelserna i 4 § alltjämt egendomen eller utestående köpeskilling för
denna. Detta gäller dock icke i konkurs som inträder på grand av ansökan som göres
senare än tio år efter lagens ikraftträdande. Bestämmelsen om förmånsrätt vid
utmätning i 13 § skall ej tillämpas på sådan egendom som avses här.

c)
Den nya lagen medför icke någon
inskränkning i inteckningsha-vares rätt att erhålla ränta som belöper på tid
före lagens ikraftträdande.

d) Bestämmelsen
i 12 § skall ej tillämpas, om köpeavhandlingen upp

rättats innan lagen trädde i kraft.

e) Inteckningsärende
som ej avgjorts vid lagens ikraftträdande skall

prövas enligt äldre lag men handläggas enligt den nya lagen.

f) Bestämmelsen i 2 § lagen f)
Bestämmelsen i 2 § lagen

om förlagsinteckning i vissa olje- om förlagsinteckning i vissa olje

lager skall alltjämt tillämpas på lager skall alltjämt tillämpas på

förlagsinteckning i oljelager som förlagsinteckning i oljelager som

beviljats eller sökts före den nya beviljats eller sökts före den nya

lagens ikraftträdande. Avser så- lagens ikraftträdande. Avser så

dan inteckning lager som tillhör dan inteckning lager som tillhör

annan än aktiebolag, skall ärende annan än aktiebolag, skall ärende

angående inteckningen även efter angående inteckningen upptagas

den nya lagens ikraftträdande av inskrivningsmyndigheten i

upptagas av inskrivningsdomaren Stockholms domsaga.

i Stockholm.

Föreskrift om företagsmteckning i annan författning
skall tillämpas även på förlagsinteckning eller inteckning i
jordbraksinventarier, om annat ej föreskrives.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Vid
tillämpning av 4 § första stycket 2 skall vattenfallsrätt anses likställd med
tomträtt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

LU 1971: 27 14

Huvudinnehållet
i propositionen

Den 1 januari 1972 träder betydelsefulla och
omfattande nya lagkomplex på fastighetsrättens område i kraft. Bland dem märks
jordabalken (JB) och lagen om exekutiv försäljning av fast egendom jämte vissa
följdändringar i utsökningslagen (UL). I förevarande proposition läggs fram
förslag till vissa ändringar i nämnda lagar. Sålunda föresläs ändringar i JB:s
bestämmelser om panträtt i fast egendom i syfte att underlätta den praktiska
tillämpningen inom kreditlivet och hos inskrivningsmyndigheterna av
bestämmelserna. Ändringsförslagen har utarbetats på grundval av synpunkter som
kommit fram vid överläggningar, varvid följande kreditorganisalioner medverkat,
nämligen Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksinslitulion.
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen,
Sveriges allmänna hypoteksbank och Sveriges jordbrukskasseförbund. I
propositionen föreslås vidare viss ändring i fråga om tiden för besvär mot
inskrivningsmyndighets beslut. Härjämte läggs fram förslag för att ytterligare
anpassa s. k. publika arrendeupplåtelser till bl. a. de nya bestämmelserna i
jordabalken om besittningsskydd för jordbruksarrendator. Förslagen bygger bl.
a. på en av publika arrendeutredningen i juni 1971 avlämnad promemoria (Ds Jo
1971: 4), benämnd Publika arrenden vid övergången till jordabalken. Slutligen
föreslås ändringar i lagen (1946: 807) om handläggning av domstolsärenden
(ärendelagen) och i lagen (1966: 454) om företagsinleckning. Ändringarna innebär
en anpassning av bestämmelserna till JB.

Den
föreslagna lagstiftningen är avsedd att träda i kraft samtidigt som JB, dvs.
den 1 januari 1972.

I
det följande lämnar utskottet en kortfattad redogörelse för de föreslagna
ändringarna rörande dels panträttsbestämmelserna, dels bestämmelserna om
besittningsskydd för jordbruksarrendator.

Bestämmelserna
om panträtt i JB innebär att den förutvarande konstruktionen med ett
skriftligt fordringsbevis på vilket fastighetsägaren tecknat medgivande till
inteckning övergivits. I stället utfärdar inskrivningsmyndigheten på ansökan
av fastighetsägaren ett pantbrev som inte utgör någon skuldförbindelse (6: 1
JB). Inte heller berättigar enbart innehavet av pantbrevet till betalning ur
fastigheten. En borgenär måste alltid kunna hänvisa till en fordran, för vilken
pantbrev överlämnats som pant. Fordringen behöver inte vara skriftlig men i
praktiken torde skuldförhållandet komma att regleras i omslagsrevers.
Panträtten uppkommer genom att fastighetsägaren lämnar över pantbrev till
fordringshavaren som säkerhet för dennes fordran (6: 2 JB). Det är av grundläggande
betydelse för panträtten enligt JB att upplåtelsen måste göras av fastighetsägaren.
En borgenär kan i princip inte göra godtrosförvärv om panträttsupplåtelsen har
gjorts av annan än fastighetens ägare. Principen är

s. 15 Kontrollera mot PDF

LU 1971: 27 15

dock
försedd med undantag. I det följande berörs de undantagsbestämmelser Som finns
i 6: 7 JB. Dessa bestämmelser reglerar företrädet mellan äganderättsförvärv
och panlrättsupplåtelse och innehåller att borgenär som är i god tro med
avseende på äganderättsövergången är skyddad i sitt förvärv av panträtt från
den förutvarande ägaren. Den viktiga begränsningen gäller dock att borgenären
inte är skyddad, om nya ägaren hade sökt lagfart när panträtten upplåts. Av
betydelse i detta sammanhang är också vissa bestämmelser i 18 kap. JB om
godtrosförvärv på grund av inskrivning m. m. Sålunda medför enligt 18: 8 JB
anteckning i fastighetsboken om äganderättslvist eller om
förfoganderättsinskränkning eller enligt 7 § förköpslagen (1967: 868) om att
kommun beslutat utöva förköpsrätt att förvärvare av panträtt inte får åberopa
god tro beträffande omständighet som avses med anteckning till stöd för bl. a.
beståndet av förvärvet. Den avgörande tidpunkten då anteckningen hindrar god
tro är den dag då anteckningsärendet har tagils upp på inskrivningsdag. I
frågavarande bestämmelser innebär således att en pantha-vare för att vara
skyddad av sin goda tro måste vid upplåtelsen förvissa sig om inte bara att
innehavaren av pantbrevet har lagfart på fastigheten utan även att annan än
den som upplåter panträtten inte har sökt lagfart på fastigheten eller del av
denna och att någon sådan anteckning som avses i 18: 8 JB inte har gjorts i
faslighetsboken.

I
propositionen anförs att den ägarkontroll som de nya panträttsbestämmelserna
ålägger borgenären att utföra, om han vill vara skyddad mot tredje man i vissa
hänseenden, ställer större krav på kreditgivarsidan än man tidigare har utgått
från i lagstiftningsärendet. De praktiska problem som påvisats har enligt
föredragande statsrådet sådan räckvidd att de inte kan förbigås. Otvivelaktigt
är det också så att de nya reglerna förutsätter en längre gående service från
inskrivningsmyndigheternas sida än som hittills förekommit, framhåller föredraganden
och tillägger att det i dagens läge finns starka skäl att undvika att
inskrivningsmyndigheterna ytterligare belastas.

I
syfte att undanröja nämnda svårigheter föreslås i propositionen sådan ändring i
6:7 JB att borgenärens godtrosskydd utvidgas så atl hans möjlighet att göra
godtrosförvärv inte utan vidare skärs av i och med att den nye ägaren söker
lagfart. Då innebörden av kravet på god tro hos borgenären bör vara detsamma
enligt 18: 8 JB som enligt 6: 7 JB föreslås vidare att 18: 8 JB jämkas så att
en borgenär som får ett pantbrev överlämnat till sig som pant inte drabbas av
rättsförlust om han har gjort den kontroll som rimligen kan begäras av honom
beträffande förekomsten av sådan anteckningar som avses i lagrummet.

Innebörden
av panträtten i JB är i huvudsak följande. Borgenärens rätt till betalning ur
fastigheten är inte begränsad till pantbrevets belopp. Säkerheten består
dessutom av ett särskilt tillägg som uppgår till högst 15 procent av nämnda
belopp. Tillägget är avsett att täcka borgenärens

s. 16 Kontrollera mot PDF

LU 1971: 27 16

anspråk
på ränta och hans krav på ersättning för kostnader som föranleds av
fordringsförhållandet. Härutöver får borgenären tillgodogöra sig ränta efter 6
procent om året för tiden efter det alt fastigheten utmättes eller efter
motsvarande tidpunkt i andra fall av medelsfördelning. Det särskilda tillägget
får tas i anspråk bara under vissa särskilt angivna förutsättningar. För det
första får tillägget tas i anspråk bara om pantbrevets belopp inte förslår.
För det andra får tillägget utnyttjas endast för betalning av ränta på
fordringens kapitalbelopp i den mån detla inte överstiger pantbrevets belopp,
av skadestånd på grund av förtida betalning eller av ersättning för
indrivningskostnad eller annan kostnad som föranleds av fordringsförhållandet.
Borgenären har alltså inte rätt atl få betalning för sin kapitalfordran ur
tillägget. Inte heller får han, om fordringen överstiger pantbrevels belopp,
uppbära betalning för den ränta som hänför sig till det överskjutande beloppet.

De
bestämmelser som begränsar borgenärs rätt atl utnyttja tillägget får särskild
betydelse för andrahandspanthavare. Andrahandspantsätt-ning uppkommer genom atl
fastighetsägare, som lämnat pantbrev som pant till borgenär, pantförskriver
pantbrevet även lill annan borgenär. Denne senare får på grund av sådan
panlförskrivning utnyttja det överhypotek som föreligger eller kan uppkomma. De
förut angivna begränsningarna i möjligheten alt utnyttja tillägget medför, att
en andrahandspanthavare får betalning ur fastigheten endast om
förstahands-panthavarens totala anspråk således även utmätningsräntan understiger
pantbrevets kapitalbelopp. Andrahandspanlhavaren har vidare rätt alt ta ut
ränta och kostnader ur tillägget bara i den mån anspråken hänför sig till den
del av hans fordran som ryms inom pantbrevets belopp och inom ramen för elt
procentuellt tillägg som beräknas på samma del av fordringen.

När
pantbrev inte alls eller bara delvis har utnyttjats för pantsättning, utgör pantbrevet
eller den outnyttjade delen därav ägarhypotek. Innebörden härav är enligt 6; 9
JB att om pantbrev inte överlämnats som pant för fordran, fastighetsägaren är
berättigad alt när myndighet vid utsökning eller i annat fall fördelar medel
mellan rättsägare i fastigheten med den företrädesrätt inteckningen medför
enligt lag erhålla tilldelning ur medlen med pantbrevels belopp. Har pantbrev
överlämnats som pant för fordran men understiger fordringen pantbrevets belopp,
har fastighetsägaren rätt att ur medlen erhålla skillnaden. Ägarhypotek kan
utmätas för fastighetsägarens skuld. Reglerna härom finns i 91 a § och 91 b §
UL.

I
propositionen föreslås nu att bestämmelserna i 6: 3 JB om tillägget ändras på
så sätt atl borgenär vid medelsfördelning skall kunna få betalning för sin
fordran dels med pantbrevets belopp, dels, om detta inte räcker till, genom
tillägget, som utgör 15 procent av pantbrevets belopp jämte utmätningsräntan.
Regeln innebär i motsats till JB:s nuva-

s. 17 Kontrollera mot PDF

LU 1971:
27 17

rande ordning att borgenär kan få betalt för sin
kapitalfordran även ur tillägget. Däremot skall han i överensstämmelse med JB:s
nuvarande ordning vara skyldig att i första hand hålla sig till vad som faller
ut på pantbrevets belopp. För andrahandspanthavarens del innebär den föreslagna
bestämmelsen att han får utnyttja skillnaden mellan första-handspanthavarens
hela fordran och pantbrevets belopp jämte hela till-lägget. Även i det fallet
beräknas tillägget på pantbrevets belopp. I likhet med förstahandspanthavaren
är andrahandspanlhavaren skyldig alt först hålla sig till pantbrevels belopp.
Om detta i sin helhet har tagits i anspråk för betalning av
förstahandspanthavarens fordran, får andrahandspanlhavaren för sin
kapitalfordran hålla sig till tillägget eller vad som kan återstå av detta.

Eftersom tillägget enligt de föreslagna reglerna kan
utnyttjas av en andrahandspanthavare för att täcka dennes kapilalfordran måste
en ulmätningsborgenär på samma sätt kunna ta tillägget i anspråk för att få sin
fordran täckt. I annat fall skulle han behöva stå tillbaka för en borgenär åt
vilken fastighetsägaren senare har upplåtit panträtt i andra hand. Syftet att
göra tillägget tillgängligt för utmätning nås genom ändring av reglerna om
utmätning av ägarhypotek i 91 a § UL, vilka tillkom genom lagen (1971: 495) om
ändring i UL. Ändringen innebär att man utvidgar föreskrifterna om utmätning av
ägarhypotek till att avse utmätning av den rätt på grund av pantbrev som
tillkommer faslighets-ägare som följd av att pantbrev inte alls eller endast
delvis behöver tas i anspråk för täckning av fordran. Genom att pantbrev i den
mån det ej utgör pant för fordran får utgöra föremål för utmätning kommer man
att för en utmätningssökandes räkning kunna ta i anspråk hela det utrymme av
fastighetens värde som ägaren har möjlighet alt förfoga över genom
pantsättning, dvs. både eventuellt ägarhypotek och tillägg som inte behövs för
atl täcka fordran för vilket pantbrevet är pantsatt. Efter en sådan utmätning
bör utmälningssökanden få samma ställning som han fått om pantbrevet av ägaren
pantsatts för utmätningsfordringen. Med denna lösning kommer begreppet
ägarhypotek att reserveras som beteckning för den rätt till betalning som
fastighetsägaren har enligt 6: 9 JB i dess antagna lydelse, dvs. en rätt för
fastig-helsägaren att fä tilldelning ur medel antingen med pantbrevets hela
belopp eller med den del av detta som överstiger fordran för vilken pantbrevet
är pantsatt. Den sålunda föreslagna lösningen föranleder ändringar, förutom i
91 a § UL, också i 71 § och 91 b § samma lag, i lagen (1971: 495) om ändring i
UL samt i lagen om exekutiv försäljning av fast egendom.

JB:s arrendebestämmelser, som träder i kraft den 1 januari
1972, har utformats i huvudsak enhetligt för enskilda, staten, kommunerna och
kyrkan. Samma dag upphävs nuvarande särskilda författningar för publika
arrenden. I 40 och 41 §§ lagen (1970: 995) om införande av

s. 18 Kontrollera mot PDF

LU 1971: 27 18

nya
jordabalken (JP) finns övergångsbestämmelser som i fråga om jordbruksarrende
medför att besittningsskyddsreglerna i JB blir omedelbart tillämpliga på vissa
avtal om jordbruksarrende som ingåtts före balkens ikraftträdande. 40 § JP
omfattar de s. k. sociala jordbruksarrendena enligt 2 kap.
nyttjanderättslagen. På dem är i princip de nya besittningsskyddsreglerna utan
vidare tillämpliga. 41 § JP avser upplåtelse som är sådan alt äldre
bestämmelser om optionsrätt inte har kunnat tillämpas på den. I det fallet
gäller de nya besiltningsskyddsreglerna om arrendeförhållandet vid JB:s
ikraftträdande har varat under sammanlagt minst tio år eller om den arrendetid
som löper vid ikraftträdandet enligt avtalet utgår först sedan
arrendeförhållandet varit minst lika lång tid. Enligt 41 § andra stycket finns
en möjlighet för jordägaren att före utgången av år 1973 hos arrendenämnd
begära förklaring alt arrendeavtal av nu ifrågavarande slag inte skall vara
förenat med rätt till förlängning.

Publika
arrendeutredningen har framhållit att villkoret atl optionsrätt inte har gällt
kan medföra att publika arrendalorer, som har rätt till besittningsskydd enligt
de publika specialförfatlningarna, vid en tvist om förlängning inte kan stödja
sig på JB;s besittningsskyddsregler utan endast på specialförfattningamas
bestämmelser i ämnet. Eftersom dessa författningar ger arrendatorn ett
betydligt svagare skydd än JB, har utredningen föreslagit att 41 § JP ändras så
att det klart framgår att publika arrendalorer i övergångshänseende inte kommer
i en sämre ställning än andra.

I
propositionen framhålles att det inte torde ha varit åsyftat att i fall som
avses i 41 § JP sälta arrendalor av publik jord i sämre ställning än andra. För
att någon tvekan inte skall behöva råda om att lagrummet är tillämpligt även
på arrendalorer av publik jord med optionsrätt enligt specialförfatlningar,
under förutsättning atl villkoren i övrigt i lagrummet är uppfyllda, föreslås
nu den ändringen i paragrafens första stycke att orden "äldre bestämmelser
om optionsrätt" byts ut mot "bestämmelserna i 2 kap. 5156 §§ lagen
(1907: 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom". Genom den sålunda
föreslagna ändringen får de publika arrendatorerna samma möjlighet att komma i
åtnjutande av bestämmelserna i JB om rätt till förlängning av avtalet efter
uppsägning som innehavare av ej sociala jordbruksarrenden har.

Godtrosskyddet
enligt den föreslagna ändrade lydelsen av 6 kap. 7 § JB

Föredraganden
i remissprotokollet den 8 oktober 1971

Föredragande statsrådet anförde i remissprotokollet
följande om godtrosskyddet i 6: 7 JB.

När det gäller att närmare precisera det mått av
undersökning i fråga om pantbrevsinnehavarens rätt att förfoga över pantbrevet
som bör

s. 19 Kontrollera mot PDF

LU 1971: 27 19

krävas
av en borgenär för atl han skall anses vara i god tro, bör till en början slås
fast att gäldenären inte bör kunna anses legitimerad att upplåta panträtt
redan genom sitt innehav av pantbrevet. En sådan ordning skulle vara helt
oförenlig med grundprinciperna för panträtten i JB. Det har heller inte från
något håll gjorts gällande, att ett så långt gående godtrosskydd för borgenären
skulle behövas. Vad frågan gäller är att skydda den borgenär som förlitar sig
på uppgifterna i ett aktuellt gravationsbevis, även om lagfartsförhållandena
skulle ha ändrats sedan beviset utfärdades. Som första krav på borgenären bör
alltså gälla att denne genom gravationsbevis eller på annat betryggande sätt
vid panträttsupplåtelsen förvissat sig om att gäldenären var lagfaren ägare
till fastigheten och att annan ej sökt lagfart.

I
princip bör borgenären vara skyddad, om han har tagit del av elt
gravationsbevis av så färskt datum som inskrivningsmyndigheten kan
tillhandahålla. Det synes dock inte vara möjligt alt beakta arbetsläget vid den
enskilda inskrivningsmyndigheten just när panträttsupplåtelsen sker. Det skulle
också föra för långt att fordra att borgenären skulle förnya gravationsbeviset,
om panträttsupplåtelsen kommer att ske vid en något senare lidpunkt än som från
början var avsett. Det kan t. ex. tänkas att gravationsbeviset anskaffats
någon tid innan fastighetsägaren vänder sig till borgenären för att ansöka om
lån och att låneförhandlingarna därefter drar ut på liden. Hänsyn bör här tas
till vilken tid som enligt god bankpraxis normalt kan förflyta, innan ny
kontroll sker av gravationsbeviset. I allmänhet bör inte ett gravationsbevis
som är äldre än sex månader godtagas. Utrymme bör dock finnas att därutöver ta
hänsyn till särskilda omständigheter i det enskilda fallet. En borgenär har
givetvis inte rätt att förlita sig på innehållet i ett gravationsbevis, om han
på annat sätt fått eller borde ha fått kännedom om ägande-rättsövergången. God
tro hos en borgenär som är juridisk person bör inte vara utesluten enbart av
del skälet atl annan tjänsteman än den eller de som handlägger panträttsärendet
äger kännedom om äganderättsövergången under förutsättning att det vid ett
bedömande av omständigheterna inte ter sig rimligt att föra denna kunskap
borgenären till last i panträttsärendet.

De
synpunkter som nu har lagts på innebörden av ett vidgat godtrosskydd för
borgenären enligt 6: 7 JB grundas på förhållandena hos
inskrivningsmyndigheterna under de närmaste åren efter ikraftträdandet av JB.
Efter övergången till ADB med de starkt ökade möjligheter att tillhandahålla
aktuella fastighetsuppgifter som ett sådant system ger finns anledning att se
på ett annat sätt på dessa frågor.

Frågan
om räckvidden av godtrosskyddet för borgenär i samband med att fastigheten
överlåts till ny ägare har aktualiserats inte bara av de praktiska
svårigheterna att tillhandahålla gravationsbevis som utvisar
lagfartsförhållandena vid panträttsupplåtelsen. Godtrosskyddet har också
betydelse i fråga om fordringsförhållanden som uppkommer efter det att
fastighetsägare, som har upplåtit panträtt i fastigheten, har överlåtit denna
till ny ägare.

Till
en början bör framhållas att något generellt hinder givetvis inte möter mot att
panträtt upplåts lill säkerhet för en framdeles uppkommande fordran. Såsom i
allmänhet gäller på panträttsområdet bör en sådan rättshandling ha full
giltighet även vid upplåtelse av panträtt i fast egendom. En sådan uppfattning
har också kommit till uttryck i förarbetena till JB. I dessa har, som förut
nämnts, uttalats att

s. 20 Kontrollera mot PDF

LU 1971:
27 20

hinder inte möter mot att pantbrev lämnas som säkerhet för
fordran som uppkommer ur visst angivet rättsförhållande. I linje med detla
ligger alt panträtt kan upplåtas exempelvis till säkerhet för fullgöran-del av
elt garantiåtagande, en vitesklausul eller ett framtida anspråk på skadestånd.
På samma sätt bör rimligen bedömas fall då pantbrevet läggs som säkerhet för
kredit i löpande räkning eller då s. k. generell panlförskrivning sker
antingen genom särskild panlförskrivnings-handling eller genom sådan klausul om
generell pantförskrivning som förekommer i bankernas sedvanliga reversformulär.

Även om det alltså torde vara obestridligt att
pantförskrivning av pantbrev för framtida fordran kan ske med rättslig verkan,
har däremot osäkerhet uppstått hur långt rättsverkningarna av ett sådant avtal
sträcker sig i förhållande till tredje man. Vad man har diskuterat är i vad mån
förvärvare av fastighet kan anses bunden av förre ägarens panträttsupplåtelse
i den mån fordringen uppkommit först efter det alt förvärvaren sökt lagfart.
Från kreditorganisationernas sida har understmkits att denna fråga har
utomordentligt stor praktisk betydelse. Vid kredilgivning mot säkerhet i fast
egendom är del mycket vanligt alt säkerheten tas i anspråk först efter hand.
Som exempel härpå har nämnts kredit i löpande räkning såsom checkräkningskredit
eller byggnadskreditiv där lånebeloppet lyfts allteftersom byggnadsarbetet
fortskrider. Man har också betonat betydelsen av alt generell pantförskrivning
kan ske särskilt när det gäller näringslivets kreditbehov. I situationer av
detla slag skulle det vara i praktiken ogenomförbart atl kontrollera
äganderätten till fastigheten vid varje tidpunkt då säkerheten belastas med ny
fordran.

I de nu diskuterade situationerna torde det vara ställt
utom allt tvivel alt i den mån det inte längre beror på borgenären, huruvida
eller när en fordran kommer till stånd, panträtten kan göras gällande mot
förvärvaren oberoende av lagfarlsansökningen. Som typexempel kan nämnas att
pantbrevet lämnats som säkerhet för ett garantiåtagande. Mera osäkert torde
rättsläget vara, om situationen är den att borgenären själv avgör om och när
huvudfordringen kommer till stånd, såsom ibland är fallet vid kredit i löpande
räkning och praktiskt laget alltid vid generell pantförskrivning. Skilda
uppfattningar har här gjort sig gällande.

Från kreditorganisationernas sida har anförts att det från
kreditlivets synpunkt ler sig naturligt, att säkerheten skall kunna utnyttjas
för tillkommande fordringar även i dessa fall intill dess borgenären blivit
underrättad om all fastigheten överlåtits. Om det efter underrättelsen om
överlåtelsen alltjämt är borgenären som avgör huruvida en huvudfordran skall
komma till stånd eller ej, bör enligt kreditorganisationernas mening
säkerheten inte kunna utnyttjas för denna fordran.

Det bör framhållas alt i de fall som nu diskuteras har
borgenären vid den ursprungliga pantförskrivningen förvissat sig om att upplåtaren
är lagfaren ägare. Jag anser för egen del väl förenligt med det vidgade
godtrosskyddet enligt 6: 7 JB att panträttsupplåtelse avseende framlida fordran
ges den räckvidd som nu har angetts. Avgörande skulle alltså vara, om
borgenären när det alltjämt är han som avgör huruvida huvudfordringen skall
uppkomma eller ej blivit underrättad om fastighetsöverlåtelsen. Däremot skulle
en mellankommande lagfartsansökan inte tillmätas avgörande betydelse. Med
hänsyn till att

s. 21 Kontrollera mot PDF

LU 1971:
27 21

en sådan innebörd av godtrosskyddet ligger inom ramen för
den ändrade lydelse som jag föreslår att 6: 7 JB skall ges, anser jag inte att
några ytterligare bestämmelser är behövliga.

Innebörden av de nu föreslagna ändrade
godtrosbeslämmelserna i 6: 7 JB bör uppmärksammas även i vissa situationer då
en äldre pant-sättning upphör atl gälla och ersätts med en ny. Jag tänker på de
fall då exempelvis ett byggnadskreditiv som beviljats av ett kreditinstitut
lyfts av med hjälp av en lång kredit hos ett annat kreditinstitut. Därvid
förfars i praktiken regelmässigt så, att den faslighetspant som banken har till
säkerhet för byggnadskreditivet förs över till det andra kreditinstitutet. Ny
kontroll av atl låntagaren alltjämt är ägare till fasligheten ter sig i sådant
fall överflödig. I denna situation uppkommer inte någon ny belastning på
fastigheten utan vad som sker är att en kreditform byts ut mot en annan
kreditform som regelmässigt är billigare för fastighetsägaren. 6: 7 JB i sin
ändrade lydelse bör för dessa situationer innebära att kreditivlåntagarens
pantförskrivning till det nya kreditinstitutet blir gällande utan hinder av alt
under mellantiden lagfart sökts på fastigheten för ny ägare, förutsatt atl ond
tro inte föreligger hos det nya kreditinstitutet. På motsvarande sätt bör det
fallet kunna bedömas, att elt lån konverteras under låneliden eller vid
lånelidens utgång. Del får dock därvid förutsättas att ej andra ändringar sker
i lånevillkoren än som hänger samman med att dessa anpassas till ett ändrat läge
på kreditmarknaden eller ändrad praxis i kreditgivningen. Gemensamt för de
fall som åsyftats är att det får anses ligga närmare till hands för förvärvaren
av fastigheten att underrätta kreditgivaren om överlåtelsen och träffa
överenskommelse med denne i anledning därav än för kreditgivaren alt på nytt
kontrollera lagfarlsförhållandena i ett läge när någon reell ny belastning på
fastigheten inte uppstår.

För egen del anser jag det inte heller uteslutet att också
vissa fall av nybelåning, där en ökad belastning på fastigheten uppkommer, får
bedömas på samma sätt. Jag syftar då i första hand på sådana situationer där
det nya lånet får ses som ett led i en fortlöpande affärsförbindelse. Om i elt
sådant fall borgenären oavbralet har innehaft pantbrevet och fastighetsägaren
vill utnyttja det helt eller delvis som säkerhet för ett nytt lån, kan det
enligt min mening vara rimligt att borgenären inte behöver göra förnyad
ägarkontroll i samband med den nya pantförskrivningen. Frågan om omfattningen
av borgenärens undersökningsplikt i de skiftande fall där nybelåningen innebär
en ökad belastning på fastigheten får dock överlämnas åt rättstillämpningen.

Den föreslagna utvidgningen av godtrosskyddet blir
tillämplig också vid upplåtelse av panträtt i andra hand. För atl
andrahandspanlhavaren skall bli skyddad måste han vara i god tro när
pantbrevets innehavare får underrättelse om panlrättsupplåtelsen. Av allmänna
rättsgrundsatser lär dessutom följa att upplåtelse av panträtt i andra hand
inte blir gällande mot den som före upplåtelsen förvärvat fastigheten av
upplåtaren, om pantbrevets innehavare har fått underrättelse om
äganderätlsövergången innan han underrättas om panlrättsupplåtelsen (jfr SOU
1965: 14 Godtrosförvärv i lösöre s. 86). Däremot bör andrahandspanthavare som
i god tro erhållit panträtt genom en generell pantförskrivning ej anses bli
försatt i ond tro genom att en underrättelse om ett senare ägarbyte lämnats
endast till förstahandspanthavaren.

Den utbyggda godtrosregeln bör gälla också i de fall som
regleras i 6: 7 första stycket andra punkten och i 6: 7 andra stycket JB, dvs.
i

s. 22 Kontrollera mot PDF

LU 1971: 27 22

tvesalafallen
och då den nye ägaren förvärvat fastigheten genom bodelning, arv, testamente,
bolagsskifte eller liknande förvärv.

Lagrådsprotokollet
den 2 november 1971

Beträffande
6: 7 JB anförde lagrådet följande.

I remissprotokollet har i anslutning till den
föreslagna ändringen av godtrosstadgandet i förevarande paragraf gjorts
åtskilliga uttalanden om måttet av den undersökning som bör krävas av
borgenären för att han skall anses vara i god tro och om godlrosskyddets
betydelse i olika situationer. För vissa av de fall, som i detta sammanhang
behandlas, nämligen dem som avser nybelåning innebärande ökad belastning på fastigheten,
har i remissprotokollet anförts att frågan om omfattningen av borgenärens
undersökningsplikt får överlämnas åt rättstillämpningen. Lagrådet vill
understryka att det sagda måste anses vara giltigt för alla de hithörande
situationer som i anledning av kreditorganisationernas framställningar och
påpekanden tagits upp till diskussion i remissprotokollet. Uttalandena däri
kan sålunda tjäna till ledning för rättspraxis och för kreditinstitutens
handlande, men full visshet om godlrosskyddets innebörd och
undersökningspliktens omfattning i olika situationer kan nås endast genom
rättsavgöranden av domstolar, i sista hand högsta domstolen.

Tre av lagrådets ledamöter, nämligen justilierådet
Alexanderson, regeringsrådet Körlof och justilierådet Walberg anförde härjämte
följande.

Vi har icke funnit anledning att behandla samtliga
i dessa sammanhang gjorda uttalanden men anser oss böra gå in på några av dem.

Kreditorganisationerna
har väckt frågan om tillämpningen av en godlrosregel i sådana fall, när
pantbrevet lämnas till säkerhet för en framdeles uppkommande fordran. De har
framhållit att, om JB:s bestämmelser innebär att kravet på ägarebehörighet
hänför sig till dagen för fordringens uppkomst, detta i här avsedda fall leder
till betydande osäkerhet och besvär för kreditgivarna. I remissprotokollet
uttalas att, i den mån det icke längre beror på borgenären huruvida eller när
en fordran kommer till stånd, det är klart att panträtten kan göras gällande
mot ny ägare till fastigheten oberoende av alt äganderättsövergång ägt rum och
att den nye ägaren sökt lagfart. Som typexempel har nämnts, att pantbrevet
lämnats såsom säkerhet för ett garantiåtagande. Som ett annat betydelsefullt
fall kan nämnas panlsättning för checkräkningskredit till visst högsta belopp.
Den i remissprotokollet uttalade meningen är otvivelaktigt riktig. I nu
angivna fall torde i själva verket fordringen få anses ha uppkommit redan vid
panträttsupplåtelsen, ehuru den då ännu är beroende av villkor.

När
däremot borgenären själv avgör om och när fordringen kommer till stånd, såsom
förhållandel i regel är bl. a. vid generell pantförskrivning, blir frågan om
borgenärens goda tro av betydelse, om den pantsatta fastigheten överlåtits,
innan borgenären träffat sitt avgörande, exempelvis att ytterligare kredit
skall lämnas. Enligt remissprotokollet bör borgenären i sådana fall anses vara
i god tro beträffande panträtts-upplåtarens äganderätt, så länge borgenären ej
blivit underrättad om överlåtelsen eller, som framgår av lagtexten, erhållit
kunskap om äganderättsövergången. Det synes icke alldeles klart, att
godtrosstadgandet

s. 23 Kontrollera mot PDF

LU 1971:
27 23

efter den föreslagna ändringen i allo får den räckvidd,
som förutsatts i remissprotokollet. I det vanliga fallet när upplåtelse av
panträtt sker för en redan föreliggande fordran måste det, såsom också framhållits,
i regel krävas av borgenären, att han genom elt någorlunda färskt
gravationsbevis eller på annat sätt söker förvissa sig om att gäldenären
fortfarande är ägare till den inlecknade fastigheten. Det är icke i alla
situationer givet alt mindre krav bör ställas på borgenären i de fall, när
fordringen uppkommer efter panlrättsupplåtelsen, såsom exempelvis vid en
generell panlförskrivning.

Del förefaller också något tveksamt, hur domstolarna
kommer alt till-lämpa de nya godtrosreglerna i de i remissprotokollet berörda
fall, då en äldre pantsättning upphör att gälla och ersattes med en ny, t. ex.
då ett byggnadskreditiv avlyftes med hjälp av en lång kredit hos ett annat
kreditinstitut. God tro skulle enligt remissprotokollet i ett sådant fall anses
föreligga hos den nye kreditgivaren, om denne ej blivit underrättad därom atl
fastigheten överlåtits. Atl en viss person upplåtit panträtt för elt
byggnadskreditiv och all den nya kredit, varigenom kreditivet avlyftes, icke
utgör någon ytterligare belastning av fasligheten, kan i och för sig knappast
anses ge den nye kreditgivaren anledning alt utgå ifrån att ägareväxling ej
skett. Det kan ju ha gått flera år sedan den ursprungliga pantsättningen
skedde. De flesta av byggmästare uppförda fastigheter torde för övrigt byta
ägare i samband med att fasligheten blir färdig. Det är icke heller utan vidare
klart att det i här avsedda fall skall anses ligga närmare till hands för
förvärvaren av fastigheten att underrätta den nye kreditgivaren om överlåtelsen
än för kreditgivaren att på vanligt sätt kontrollera ägareförhållandena.

Såsom tidigare anmärkts, finner föredragande statsrådet
det ej uteslutet, att också vissa fall av nybelåning, där en ökad belastning
uppkommer, bör bedömas så, att den som lämnar den nya krediten anses vara i
god tro, försåvitt han icke erhållit underrättelse om att fastigheten övergått
till ny ägare. Vi finner del för vår del högeligen tveksamt, om kreditgivaren
i något fall, där den nya krediten innebär en ökad belastning på fastigheten,
bör anses befriad från att på vanligt sätt kontrollera
äganderättsförhållandena.

Föredraganden i slutprotokollet den 5 november 1971

Efter att ha redogjort för
lagrådels yttrande anförde föredraganden bl. a. följande.

I anslutning till den föreslagna
ändrade utformningen av godtrosregeln i 6: 7 JB har lagrådet uttalat att full
visshet om godlrosskyddets innebörd och omfattningen av den undersökningsplikt
som åvilar borgenären i olika situationer endast kan näs genom rättsavgöranden
av domstolarna och i sista hand högsta domstolen. Självfallet delar jag denna
uppfattning. Å andra sidan är del uppenbart att uttalanden i vart fall om
dessa har principiell räckvidd som gjorts av statsmakterna vid lagens
tillkomst måste tillmätas myckel stor betydelse i rättstillämpningen. Genom
dessa uttalanden blir klarlagt vilka syften lagstiftningen är avsedd alt
tillgodose. Uppnås inte dessa syften, blir statsmakternas ställningstagande i
lagstiftningsärendet förfelat.

Tre av lagrådets ledamöter har ifrågasatt vissa av de
uttalanden som gjorts i remissprotokollct angående omfattningen av det
godtrosskydd

s. 24 Kontrollera mot PDF

LU 1971:
27 24

som enligt 6: 7 JB i det remitterade förslaget tillkommer
borgenär. Sålunda har de framhållit att del inte i alla situationer är givet
att mindre krav bör ställas på borgenären i fall då fordringen uppkommer efter
panlrättsupplåtelsen, som t. ex. vid generell panlförskrivning, än när
upplåtelse av panträtt sker för en redan föreliggande fordran. Till detta är
till en början att anmärka atl, som också tydligt framgår av remissprotokollet,
godstrosskyddels räckvidd i fall av panträttsupplåtelse till säkerhet för
framtida fordran varvid inte minst åsyftas generell pantförskrivning
tillmätts stor betydelse i detla lagstiftningsärende och att ändringen i 6: 7
JB direkt åsyftat bl. a. alt någon förnyad ägarkontroll normalt ej skall
behöva ske vid den senare tidpunkt då fordringen uppstår. Jag vill betona alt
det förehgger en väsentlig skillnad mellan de båda situationer som ledamöterna
jämför. Vid generell panlförskrivning har borgenären fått pantbrevet
överlämnat till sig och därvid gjort den kontroll av ägarbehörigheten som
krävts av honom. Han har därefter haft pantbrevet i sin besittning. Varje
överlåtelse av fast egendom föranleder en avräkning av belånade pantbrev, och
normalt måste vid sådan avräkning överlåtare och förvärvare eller endera av dem
sätta sig i förbindelse med borgenären. Har denne inte blivit underrättad om
att den fasta egendomen övergått till ny ägare, har han därför starkt fog för
att utgå från alt någon överlåtelse inte har skett och att den som överlämnade
pantbrevet alltså alltjämt är fastighetens ägare. Det bör med hänsyn härtill i
ett praktiskt fungerande kreditliv som regel inte krävas, att borgenären efter
en generell pantförskrivning varje gång ny fordran uppkommer skall behöva på
nytt kontrollera äganderättsförhållandena.

Beträffande tillämpningen av godtrosregeln i fall då en
äldre pant-sättning upphör att gälla och ersätts med en ny tar de tre
ledamöterna upp det fallet att ett bygnadskreditiv avlyfts med hjälp av en lång
kredit hos ett annat kreditinstitut. I remissprotokollet uttalas alt god tro i
ett sådant fall bör anses föreligga hos den nye kreditgivaren, om denne inte
har blivit underrättad om att fastigheten har överlåtits. De tre ledamöterna
anför dels att det förhållandet att någon ytterligare belastning av
fastigheten inte uppkommer knappast kan anses ge den nye kreditgivaren
anledning utgå från att ägarväxling ej skett, dels atl det inte utan vidare är
klart atl det skall anses ligga närmare till hands för förvärvaren av fastigheten
att underrätta den nye kreditgivaren om överlåtelsen än för kreditgivaren att
på vanligt sätt kontrollera lagfartsförhållandena.

Jag vill till en början framhålla att det också i
förevarande fall är fråga om de krav på kontroll av ägarbehörighet som rimligen
bör ställas i ett praktiskt fungerande kreditliv. De synpunkter som jag har
anfört i fråga om pantsättning avseende framtida fordran har i stor utsträckning
tillämpning även i förevarande situation. Anledningen till att jag för vissa
fall av här angiven art, bl. a. då ett byggnadskreditiv som beviljats av elt
kreditinstitut lyfts av med hjälp av en lång kredit hos ett annat
kreditinstitut, ansett ny kontroll av alt låntagaren alltjämt är ägare till
fastigheten vara överflödig, är sålunda i främsta rummet att man kan
förutsätta, att den nye kreditgivaren själv eller genom förmedling av den
tidigare kreditgivaren hade blivit underrättad, om en överlåtelse skett av
fastigheten. Med hänsyn härtill bör den nye kreditgivaren, om han inte får veta
annat, kunna utgå från alt fastigheten alltjämt ägs av den ursprunglige
gäldenären. Hänsyn bör också tas till att

s. 25 Kontrollera mot PDF

LU 1971:
27 25

en snabb handläggning ligger i fastighetsägarens intresse
och atl fastigheten i det här behandlade fallet inte belastas ytterligare.

Med hänsyn till det anförda och eftersom det är
lagtekniskt svårgenomförbart att ge en särskild regel för de åsyftade
situationerna finner jag ej anledning att frångå den i remissprolokollet
föreslagna lösningen. Ansluter riksdagen sig lill de av mig gjorda uttalandena,
kommer godtrosreglerna i 6: 7 JB otvivelaktigt alt i det praktiska rättslivet
få den tillämpning som statsmakterna sålunda avsett.

Utskottet

Utskottet hänvisar till den översiktliga
redogörelse över propositionens innehåll som utskottet lämnat i det föregående
(s. 14). I denna redogörelse redovisas särskilt innebörden av de ändrade
bestämmelser som föreslås i fråga om panträtten (s. 14 f.) samt innehållet i de
förslag som läggs fram för atl ytterligare anpassa s. k. publika arrendeupplåtelser
till bl. a. de nya bestämmelserna i jordabalken om besittningsskydd för
arrendalor (s. 17 f.).

Utskottet vill med anledning av de framlagda lagförslagen
anföra följande. Den rättsliga uppbyggnad, som bestämmelserna om panträtt i
fast egendom erhållit i JB, utgör en av de mest betydelsefulla nyheterna på
fastighetsrättens område. Trots alt bestämmelserna var föremål för ingående
överväganden vid balkens tillkomst har under det intensiva förberedelsearbete
som ägt rum hos både statliga myndigheter och enskilda organisationer inför
balkens ikraftträdande framkommit atl svårigheter kan komma att uppstå vid
tillämpningen av bestämmelserna inom kreditlivet och hos
inskrivningsmyndigheterna. Det är självfallet angeläget att del komplicerade
genomförandel av den nya fastighets-rättsliga lagstiftningen på allt sätt
underlättas och att förutsebara svårigheter vid den praktiska tillämpningen av
bestämmelserna undanröjs före ikraftträdandet. De förslag till ändringar i
JB:s panträttsbestämmelser och därav föranledda förslag till ändringar i annan
lagstiftning som läggs fram i propositionen får anses ägnade atl tillgodose
dessa syften. Utskottet tillstyrker därför att förslagen antas, dock med det
tillägg såvitt avser lagen om exekutiv försäljning av fast egendom
(försäljningslagen) som framgår av vad som anförs i det följande.

Efter det atl beslut fatlats om avlålande till riksdagen
av förevarande proposition har uppmärksammats att den föreslagna ändrade
lydelsen av 6: 3 JB bör leda till jämkning av 45 § försäljningslagen. Andra
stycket av denna paragraf, som innehåller bestämmelser om verkan av auktion,
föreskriver följande: "Borgenär som har pantbrev kan ej efter fastighetens
försäljning mot köparen göra gällande panträtt i fastigheten för större fordran
än som avräknats på köpeskillingen jämte utfäst ränta därå från tillträdesdagen
samt framtida skadestånd och ersättning som avses i 6 kap. 3 §
jordabalken." Med hänsyn till att uppräkningen av

s. 26 Kontrollera mot PDF

LU 1971:
27 26

olika anspråk som får tillgodoses genom tillägget
utmönstras ur 6: 3 JB i dess nu föreslagna lydelse bör 45 § andra stycket
försäljningslagen jämkas så att det på hänvisningen lill nämnda lagrum byggda
uttrycket byts ut mot ett uttryck som anger vilka anspråk som kan komma i
fråga. Utskottet föreslår därför att i 45 § andra stycket nämnda lag orden
"skadestånd och ersättning som avses i 6 kap. 3 § jordabalken" byts
ut mot orden "ersättning för indrivningskostnad och annan kostnad som
föranledes av fordringsförhållandet". Någon ändring i sak åsyftas inte med
den föreslagna jämkningen. Orden "annan kostnad" omfattar sålunda
även skadestånd.

Utskottet vill härefter beröra den diskussion, som med
anledning av den föreslagna ändrade utformningen av godtrosregeln i 6: 7 JB
förs i propositionen rörande måltet av den undersökning som bör krävas av
borgenären för att han skall anses vara i god tro och om godlrosskyddets
betydelse i olika situationer. I nämnda hänseenden har föredragande statsrådet
till en början gjort uttalanden i klarläggande syfte i remissprotokollet. Tre
av lagrådels ledamöter har (propositionen s. 57 f.) ifrågasatt de uttalanden
som föredraganden gjort rörande de krav som bör ställas på borgenären i fall då
fordringen uppkommer efter panlrättsupplåtelsen, som t. ex. vid generell
pantförskrivning, samt beträffande tillämpningen av godtrosregeln i fall då en
äldre pantsättning upphör att gälla och ersätts med en ny, t. ex. elt
byggnadskreditiv avlyfts med hjälp av en lång kredit hos ett annat
kreditinstitut. Lagrådsledamöternas invändningar bemöts härefter av
föredraganden i slutprotokollet (propositionen s. 65 f.).

Beträffande de synpunkter som framkommit under den förda diskussionen
hänvisar utskottet till den redogörelse som intagils i del föregående (s. 18
f.). Som föredragande statsrådet anfört är det lagtekniskt svårgenomförbart att
ge en särskild regel för de situationer som åsyftas i den förda diskussionen.
Genom de av föredragande statsrådet gjorda uttalandena, mot vilka utskottet ej
finner anledning lill erinran, bUr emellertid den närmare innebörden av
godtrosskyddet i 6: 7 JB tillfredsställande klarlagd, och enligt utskottets
mening kan några ytterligare bestämmelser därför inte anses behövliga.

Beträffande övriga genom propositionen framlagda förslag
har utskottet ej funnit anledning till erinran.

Utskottet
hemställer

A. att riksdagen antager de vid
propositionen 1971: 179 fogade,

rned 14 samt 6 och 7 betecknade lagförslagen;

B. att riksdagen för sin del
antager det vid propositionen fogade,

med 5 betecknade förslaget lill lag om ändring i lagen (1971:

494) om exekutiv försäljning av fast egendom med följande

såsom utskottets förslag betecknade tillägg.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl.
Maj:ts förslag

Härigenom förordnas att 2, 26, 27,
33, 39 och 58 §§ lagen (1971: 494) om exekutiv försäljning av fast egendom
skall ha nedan angivna lydelse.

Utskottets
förslag

Härigenom förordnas att 2, 26, 27,
33, 39, 45 och 58 §§ lagen (1971: 494) om exekutiv försäljning av fast egendom
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Utskottets
förslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

45 §

Efter fastighetens försäljning svarar denna ej för fordran som avses i
25 § första stycket 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Borgenär som har pantbrev kan ej efter fastighetens
försäljning mot köparen göra gällande panträtt i fastigheten för större fordran
än som avräknats på köpeskillingen jämte utfäst ränta därå från tillrädesdagen
samt framlida skadestånd och ersättning som avses i 6 kap. 3 § jordabalken.

Borgenär som har pantbrev kan ej efler fastighetens
försäljning mot köparen göra gällande panträtt i fastigheten för större fordran
än som avräknats på köpeskillingen jämte utfäst ränta därå från tillrädesdagen
samt framtida ersättning för indrivningskostnad och annan kostnad som
föranledes av fordringsförhållandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Köparen blir personligen
betalningsskyldig för vad som enligt överenskommelse har avräknats på den
kontanta köpeskillingen och den förre ägaren blir fri från ansvar härför. I
fall som avses i 44 § andra stycket blir även den som gjort inropet
betalningsskyldig.

Stockholm den 8 december 1971

På lagutskottets vägnar ERIK SVEDBERG

Närvarande: herrar Svedberg (s). Svanström (c), fröken
Anderson i Lerum (s), herrar Lidgard (m), Börjesson i Falköping (c), fru
Asbrink (s), herr Sjöholm (fp), fru Lundblad (s), herrar Winberg (m), Andersson
i Södertälje (s), fru Jonäng (c), herrar Israelsson (vpk), Olsson i Timrå (s),
Enlund (fp) och fru Nilsson i Sunne (s).

Särskilt yttrande

av herr Lidgard (m).

Den av utskottet förordade ändringen i 45 § lagen om
exekutiv försäljning av fast egendom har tillkommit genom elt
underhandsförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

LU 1971: 27 28

från
justitiedepartementet. Av tillgänglig handling framgår att viss tveksamhet rått
om ändringens lämpliga utformning. Det kan inte anses tillfredsställande att
riksdagen underställes förslag till ändring av lagtext på sätt som skett, även
om därmed icke åsyftas en saklig förändring.

MARCUS BOKTR, STHLM 1971 710023

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.