Sök i Ratio Lex

Näringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar i statsverkspropositionen om vissa anslag för budgetåret 1971/72 inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

1971 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:NU13, Näringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar i statsverkspropositionen om vissa anslag för budgetåret 1971/72 inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Näringsutskottets
betänkande nr 13 år 1971 NU 1971:13

Nr 13

Näringsutskottets
betänkande i anledning av Kimgl. Majrts framställningar i
statsverkspropositionen om vissa anslag för budgetåret 1971/72 inom
industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

I betänkandet behandlas propositionen 1971: 1 bUaga
15 med undantag för punkten I.F: 1 under kapitalbudgeten (Statens
vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.) samt motioner med anknytning därtUl.
Fömtom motioner som mera direkt hänför sig till framställningarna om anslag
behandlas motioner om en beredskapsplan för skoindustrin. Över nyssnämnda
punkt i propositionen kommer utskottet senare att avge betänkande.

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE
HUVUDTITELN

Industridepartementet
m. m.

1.
Industridepartementet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkten A 1, s. 11 f.) och hemstäUer

att riksdagen till Industridepartementet för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 7 079 000 kr.

2.
Tekniska attachéer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten A
2, s. 12) och hemställer

att riksdagen till Tekniska attachéer m. m. för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 197 000 kr.

3.
Kommittéer m. m. Extra ntgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna A 3 och A 4, s. 13) och hemställer att riksdagen för budgetåret
1971/72 anvisar

1. tiU Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.,

2. tUl Extra utgifter ett reservationsanslag av 200 000 kr.

1
Riksdagen 1971.17 saml. Nr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13

Industri
m. m.

4.
Statens institut för företagsutveckling: Förvaltningskostnader. Utskottet
tUlstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten B 1, s. 1416) och hemställer

att riksdagen till Statens institut för
företagsutveckling: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 4 525 000 kr.

5.
Statens institut för företagsutveckling: Bidrag till främjande av företagsutveckling
m. m. Kungl. Maj:t har (punkten B 2, s. 1618) föreslagit riksdagen att tUl
Statens institut för företagsutveckling: Bidrag till främjande av företagsutveckling
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2 400 000 kr.

I motionen 1971:1069 av herr Eriksson i Ulfsbyn m.
fl. (c) hemställs att riksdagen skaU till Statens institut för
företagsutveckling: Bidrag till främjande av företagsutveckling m. m. bevilja
ett anslag av 2 700 000 kr.

Motionen

Statens institut för företagsutveckling (SIFU)
kommer, anförs i motionen 1971: 1069, bl.a. genom sin utbildningsverksamhet
att fyUa en viktig uppgift. Denna verksamhet, som i viss mån kompletterar den
allmänna vuxenutbildningen, betalas till 60 "/o av företagen eller
företagarna själva genom kursavgifter. SIFU planerar att bygga ut sin
utbUd-ningsverksamhet med kurser i företagsledarutbildning och marknadsföringsfrågor.

Motionärema
hävdar att de relativt höga kursavgifter som SIFU är nödsakat att hålla i många
fall utgör ett hinder för deltagande. Med hänsyn tiU den satsning på
vuxenutbUdningen som nu görs från samhällets sida anser de en sänkning av
kursavgifterna och en ökning av stipendiemedlen väl befogad. Det kan enligt
motionärerna framstå som diskriminerande att utbildningsverksamheten i SIFU:s
regi är så kostnadskrävande för den enskUde jämfört med den kommunala vuxenutbildningen.
Motionärerna erinrar om att SIFU:s anslagsframställningar för budgetåret
1971/72 kraftigt skurits ned.

Uppgifter
i anslutning till motionen

Den av statsmakterna år 1970 beslutade
omorganisationen av statens institut för hantverk och industri
numera statens institut för företagsutveckling (SIFU) syftade tUl att ge
ihstitiitet möjlighet att fungera som ett centralt statligt serviceorgan åt
företrädesvis hantverksföretag samt mindre och medelstora industriföretag.
Institutet har till uppgift

s. 3 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 3

bl. a. att bygga upp kunskaper och erfarenheter i
tekniska, administrativa, kommersiella och ekonomiska frågor av betydelse för
utvecklingen inom industri och hantverk. Genom kurser och föreläsningar samt
publiceringsverksamhet och rådgivning har SIFU en omfattande
kunskaps-förmedlande verksamhet.

Utbildningsverksamheten bör enligt de år 1970 angivna
riktlinjerna (prop. 1970: 1, bil. 15 s. 36) i första hand ta sikte på
företagsledamt-bildning och utbildning av företagareföreningarnas personal samt
på yrkesgrupper inom andra begränsade och specialiserade områden där brist på
utbildningsmöjligheter föreligger. En begränsning av institutets nuvarande
breda och i flera fall traditionella fortbildningsverksamhet bör ske successivt
och först i den mån motsvarande utbildning kan erbjudas från annat håll.
Institutets verksamhet som även avses omfatta marknadsföringsfrågor
finansieras genom statsanslag samt avgifter och bör bedrivas så att
självfinansieringsgraden ytterligare ökas. Några särskUda regler för utbildningsverksamhetens
finansiering har inte uppställts.

Av SIFU:s totala kostnader finansieras f. n. 35 o/o av
anslag över statsbudgeten.

UtbUdningsverksamheten vid institutet ökar. Antalet
kursdeltagare, som budgetåret 1968/69 var 13 800, steg under budgetåret 1969/70
tiU 16 500. Under samma tid ökade antalet kurser från ca 650 tiU ca 750. Det
genomsnittliga antalet deltagare per kurs är 22.

I sitt utlåtande 1970: 13 behandlade statsutskottet
motionsförslag om en höjning av anslaget till SIFU. Utskottet uttalade i detta
sammanhang att det fann det "angeläget att kursavgifterna vid institutet
inte blir så höga att de verkar hindrande för deltagare från speciellt mindre
och medelstora företag". Stipendiegivningen som avser bidrag tUl resor,
traktamente och kursavgifter utgör, anfördes vidare, "i många fall en
väsentlig faktor då det gäller att förmedla utbildning". Utskottet
tUl-styrkte en höjning utöver Kungl. Maj:ts förslag med 200 000 kr. till stipendier
för fortbildning budgetåret 1970/71. Riksdagen biföU detta yrkande.

Utskottet

Kungl. Maj:ts förslag beträffande
detta anslag innebär en ökning med 100 000 kr. dels av bidraget tUl
undervisningsverksamheten, dels av stipendiemedlen för fortbildning vid
institutet. En större uppräkning av anslaget avvisas bl. a. med hänvisning
till att kommerskollegieutredningen väntas lägga fram sina förslag under 1971.
I motionen 1971: 1069 yrkas en höjning av anslaget med 300 000 kr.

Utskottet, som erinrar om den vid 1970 års riksdag
beslutade omorganisationen av verksamheten vid institutet, är inte berett att
tillstyrka en höjning av ifrågavarande anslag utöver Kungl. Maj:ts förslag,
varför utskottet avstyrker motionen.

It Riksdagen 1971.17 saml. Nr 13

s. 4 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 4

Utskottet
hemställer alltså

att riksdagen med bifaU tUl Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag på motionen 1971: 1069 tiU Statens institut för företagsutveckling:
Bidrag till främjande av företagsutveckling m. m. för budgetåret 1971/72
anvisar ett reservationsanslag av 2 400 000 kr.

6. Främjande
av hemslöjden. Utskottet tUlstyrker Kungl. Maj:ts förslag

(punkten B 3, s. 18 f.) och hemstäUer

att riksdagen till Främjande av hemslöjden för
budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 825 000 kr.

7. Medelstillskott
till Norrlandsfonden. Kungl. Maj:t har (punkten B 4,

s. 1921) föreslagit riksdagen att till MedelstUlskott till Nortlandsfon-

den för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000

kr.

I motionen 1971: 434 av herr Eriksson i Bäckmora m.
fl. (c, fp) hemställs att riksdagen skall besluta att Norrlandsfondens
geografiska verksamhet skall omfatta jämväl Gävleborgs län.

Bestämmelser
och uttalanden om Norrlandsfondens geografiska verksamhetsområde

Stiftelsen Norrlandsfonden, som enligt sin stadga
har till ändamål att "främja näringslivets utveckling i Norrland, främst i
Norrbottens län", bUdades 1961. Riktlinjer för fondens verksamhet under
åren 1971 1975 fastställdes av statsmakterna 1970 (prop. 1970: 85, SU 1970: 106).
I propositionen behandlade chefen för industridepartementet då relativt
ingående vilka uppgifter fonden i fortsättningen skulle ha, varvid flerstädes
uttalades att det gällde verksamhet "i Norrland". Bl. a. upptogs frågan
om en genom fonden främjad samverkan mellan olika centrala och lokala organ i
syfte att åstadkomma resurser för en bättre industriell miljö. Det förordades
att fonden för ändamålet skulle inbjuda vederbörande myndigheter och organ att
ingå i ett samarbetsråd för den regionala industrieUa servicens utveckling
"i Norrland, dvs. de fyra nordligaste länen". Antalet
styrelseledamöter utökades från sex till nio. Fömt hade gällt att minst en
ledamot skulle "vara bosatt i Norrbottens län och vara väl förtrogen med
förhållandena därstädes". Enligt den nya lydelse av stadgan som Kungl.
Maj:t fastställde på grundval av riksdagsbeslutet skall vart och ett av
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län "vara
företrätt i styrelsen av en ledamot, som skall vara bosatt inom länet och väl förtrogen
med dess förhållanden". Minst ett styrelsesammanträde årligen skall hållas
inom vart och ett av dessa län. Representanterna för de fyra nordligaste länen
bör eiUigt uttalande i propositionen utses sedan förslag tUl ledamöter
inhämtats från ifrågavarande landsting och företagareföreningar. Förslaget om
ökad

s. 5 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 5

medelstiUdelning
till fonden motiverades bl. a. med fondens nya funktion som samordnande organ
för att "främja den industriella miljöns utveckling i de fyra nordligaste
länen".

I
motioner med anledning av 1970 års proposition angående Norrlandsfonden
påyrkades ett beslut av riksdagen att fondens geografiska verksamhetsområde i
fortsättningen skulle omfatta samtliga fem Norrlandslän. Statsutskottet vars
utlåtande godkändes av riksdagen erinrade om stadgebestämmelsen rörande
fondens ändamål och konstaterade att inga formella hinder tycktes föreligga
för fonden att innefatta Gävleborgs län i sin verksamhet. Att så inte skett
dittills sades bero på att fondstyrelsen med hänsyn till fondens begränsade
ekonomiska tUl-gångar funnit det nödvändigt att koncentrera verksamheten till
de fyra nordUgaste länen. Utskottet sade sig icke uppfatta att avsikten med de
uttalanden avseende de fyra nordligaste länen som gjorts i propositionen var
att inskränka fondens stadgeenliga rätt att stödja projekt i hela Norrland.
Det borde även i fortsättningen åligga fondens styrelse att inom givna
riktlinjer besluta om fördelningen av de medel som ställts tUl fondens
disposition. Utskottet sade sig i och för sig ha förståelse för motionäremas
synpunkter men inte anse det påkallat att riksdagen gjorde något särskilt
uttalande i frågan.

Motionen

I motionen erinras om innebörden av förra årets
beslut om nya riktlinjer för Nortlandsfondens verksamhet och understryks att
fondens insatser haft stor betydelse för det norrländska näringslivets
utveckling under de senaste tio åren. Det konstateras att verksamheten hittills
i huvudsak gällt Norrbottens län men att den också innefattat projekt i
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Det femte Norrlandslänet,
Gävleborgs län, har däremot inte, framhåller motionärerna, ingått i fondens
arbetsområde. Motionärerna säger sig ha erfarit att tveksamhet föreligger inom
Norrlandsfonden huruvida dess verksamhet kan utsträckas tiU Gävleborgs län.
Åtskilliga skäl talar, anser de, för att fonden bör stödja projekt även inom
detta län, vilket i stort sett har samma näringslivsstmktur som övriga delar av
Norrland och vars norra delar i vissa avseenden har ett sämre läge än
kustområdena i övriga Nortland.

Utskottet

Riksdagen tog förra året ställning till ett av
Kungl. Maj:t framlagt förslag tiU riktlinjer för Norrlandsfondens verksamhet
under perioden 19711975. Förslaget avsåg bl. a. en viss utvidgning av
verksamheten. Utan att någon ändring skedde beträffande fondens gmndläggande
ändamål att "främja näringslivets utveckling i Norrland, främst i Norrbottens
län" fick fonden den nya funktionen att utgöra samordnande organ för
främjande av den industriella miljöns utveckling i de fyra nordligaste länen.
Samtliga dessa blev också företrädda i fondens styrelse. Med an-

s. 6 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 6

ledning
av vad som anförts i vissa motioner konstaterades emellertid vid
riksdagsbehandlingen att inga formella hinder förelåg för fonden att innefatta
även Gävleborgs län i sin verksamhet. I den nu föreliggande motionen
aktualiseras ånyo frågan om i vad mån Norrlandsfondens verksamhet skall gälla
Gävleborgs län.

Det
kan vitsordas att, såsom anges i motionen. Norrlandsfonden hittills icke
lämnat stöd till något projekt inom Gävleborgs län. Detta får dock icke
uppfattas som något uttryck för att detta län skulle principiellt vara
undantaget från fondens verksamhetsområde. Vid bedömningen av fondens
nuvarande aktivitet måste beaktas att efterfrågan på stöd från fonden
överstiger dennas tillgång på resurser. Med hänsyn tUl det ställningstagande i
saken som riksdagen gjorde förta året föreligger enligt utskottets mening inget
behov av ett sådant uttalande från riksdagens sida som motionärerna begär.
Utskottet avstyrker därför motionen.

Mot
Kungl. Maj:ts förslag tUl medelsanvisning har utskottet ingen erinran.

Åberopande vad här anförts
hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag tUl Medelstillskott
till Norrlandsfonden för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av
5 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 434.

8. Utbildningsåtgärder
för textil- och konfektionsindustrierna samt den

manuellt arbetande glasindustrin. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts för

slag (punkten B 5, s. 21 f.) och hemställer

att riksdagen till Utbildningsåtgärder för textil-
och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.

9. Omställningsfrämjande
åtgärder för textil- och konfektionsindustrier

na. Kungl. Maj:t har (punkten B 6, s. 2260) föreslagit riksdagen att

1. godkänna av chefen för industridepartementet
förordade riktlinjer för omställningsfrämjande åtgärder för textil- och
konfektionsindustrierna,

2. tUl Omställningsfrämjande åtgärder för textil- och
konfektionsindustrierna för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 000 kr.

I
detta sammanhang har utskottet behandlat

dels
motionen 1971: 276 av herr Ernulf m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
skall hemställa "att Kungl. Maj:t måtte

1. utarbeta en plan för hur långt en krympning av
TEKO-industrin ur sysselsättnings-, beredskaps- och försörjningssynpunkt bör
tillåtas ske,

2. klarlägga sett ur samhällets resurssynpunkter i
vilken tids-

s. 7 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 7

mässig takt en eventuell krympning i förhållande till
nuläget bör tUlåtas ske, samt

3. utreda, vilka åtgärder som bör vidtagas för att
garantera att produktionskapaciteten inte nedgår under den erforderliga
nivån",

dels motionen 1971: 279 av herr Persson i Heden m. fl. (c)
vari hemställs att riksdagen skall i skrivelse till Kungl. Maj;t anhålla om
tillsättande av en utredning med uppgift att dels fastställa omfattningen av
den textU- och konfektionstillverkning samt skotillverkning som måste ske av
beredskapsskäl, dels utarbeta planer för hur denna tillverkning skall
säkerställas,

dels motionen 1971: 282 av herr Sjönell m.fl. (c) vari
hemställs att riksdagen skall besluta att det föreslagna stödet till
Omställningsfräm-jande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna
utvidgas till att omfatta även marknadsundersökningar,

dels motionen 1971: 430 av herr Andersson i Örebro m. fl.
(fp, c, m) vari hemställs att riksdagen skaU hemställa "att Kungl. Maj:t
måtte

1.
utarbeta en
plan för hur långt en krympning av skoindustrin från beredskaps- och försörjningssynpunkt
bör tUlåtas ske,

2.
utreda, vilka
åtgärder som bör vidtagas för att garantera att produktionskapaciteten inte
nedgår under den erforderliga nivån",

dels motionen 1971: 1081 av herr Magnusson i Borås m. fl.
(m), såvitt gäller hemställan att riksdagen skaU hos Kungl. Maj;t "begära
att det allvarliga försörjningsläge som föreligger för vissa för vårt land livsviktiga
produkter uppmärksammas och att Kungl. Maj;t uppdrar åt nämnden för ekonomisk
försvarsberedskap att genom en noggrann inventering klarlägga det svenska
försörjningsläget och vidtaga de åtgärder som kan anses erforderliga".

I sistnämnda motion förekommer
ytterligare två yrkanden, av vilka ett har behandlats i utskottets betänkande
1971: 5 och det återstående kommer att tagas upp i annat sammanhang.

Propositionen

Kungl. Maj:ts förslag under denna
anslagspunkt innebär att det fr. o. m. budgetåret 1970/71 löpande fyraåriga
exportfrämjande programmet för textil- och konfektionsindustrierna
kompletteras med ett statligt bidrags- och garantisystem för omställning och
företagsutveckling. Propositionen bygger härvidlag i huvudsak på de förslag
som lagts fram av de sakkunniga för översyn av vissa frågor rörande textil- och
konfektionsindustrierna TEKO-utredningen i betänkandet "TEKO-industrierna
inför 70-talet" 1 (SOU 1970; 59).

Statliga bidrag för omställningsfrämjande åtgärder om
sammanlagt 7,5 milj. kr. för en tre-årsperiod föreslås ställas till förfogande
för företag som för att verkställa en allmän översyn av sin verksamhet behöver

2t Riksdagen 1971.17 saml. Nr 13

s. 8 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 8

utnyttja
utomstående expertis. Det primära målet för bidragssystemet skall vara att
underlätta bildandet av livskraftiga och expansiva företag, men medel skall i
undantagsfall kunna tillhandahållas även för undersökningar som syftar till
att klargöra förutsättningarna för nedläggning av driften vid ett företag.

Statliga
lånegarantier skall kunna lämnas både för investeringar i anläggningstillgångar
och för anskaffning av omsättningstUlgångar. Dessa garantier föreslås skola
lämnas inom ramen för det statliga kreditstödet till hemslöjd, hantverk och
småindustri. För budgetåret 1971/72 föreslås lånegarantier ställas till
förfogande intill ett belopp av 7,5 milj. kr. Den övre gränsen för summan av
utestående garantiutfästelser under de två därpå följande budgetåren föreslås
bli 15 mUj. kr. resp. 22,5 milj. kr. Utrymme för denna garantigivning anses
kunna beredas utan ökning av garantiramen för stöd till hemslöjd, hantverk och
småindustri eller av härtill hörande anslag för förlusttäckning. Administration
av de föreslagna stödåtgärderna skall anförtros åt kommerskollegium.

Importrestriktionerna
på textil- och konfektionsområdet betecknas i propositionen som temporära
åtgärder vilka avser att ge andrum för en nödvändig omställningsprocess inom de
berörda industrierna.

När
det gäller den svenska försörjningsberedskapen intar de textila förnödenheterna
en central plats, framhålls det. Den omständigheten att fredskonsumtionen i
ökad utsträckning bygger på import får inte medföra att
försörjningsberedskapen eftersatts. Beredskapsfrågorna bör emeUertid ses i ett
vidare sammanhang. En utredning på detta område aviseras.

En
särskild kontaktgrupp för TEKO-frågor föreslås knytas till arbetsmarknadsstyrelsen
med uppgift att biträda styrelsen i frågor rörande sysselsättningen inom
textil- och konfektionsområdet. Med hänsyn till att de beredskapspolitiska
förhållandena bör bli beaktade på ett så tidigt stadium som möjligt när
nedläggningar eller driftsinskränkningar aktualiseras avses överstyrelsen för
ekonomiskt försvar bli representerad i kontaktgruppen.

Motionerna

Inriktningen av det statliga stödet till
omställningsfrämjande åtgärder för TEKO-industrierna behandlas i motionen 1971:
282. Motionärerna anser att prioriteringen av organisations- och fusionsfrågor
samt det förhållandet att marknadsundersökningar inte avses berättiga till
bidrag tyder på att propositionens förslag syftar till att få till stånd större
enheter inom branschen. Med hänsyn tUl att det inte i första hand är de mindre
och medelstora företagen inom branschen som lagts ner framstår för
motionärerna en alltför ambitiös strävan mot större enheter som omotiverad och
även något dogmatisk.

De mindre och medelstora
företagen missgynnas påtagligt, hävdar

s. 9 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 9

motionärerna, genom att det statliga stödet inte är avsett
att uigå till marknadsundersökningar. Detta minskar möjligheterna för dessa
företag att genomföra de sortimentsöversyner som är nödvändiga för att erhålla
beslutsunderlag för förändringar av sortimentspolitiken.

Frågan om försörjningsberedskapen för textil- och
konfektionsvaror och skodon tas upp i ett flertal motioner. Utvecklingen under
1960-talet med ett stort antal företagsnedläggelser har, anförs i motionen
1971: 276, skapat problem såväl för de anställda som för de samhällen som
drabbats. Motionärerna hävdar att den väntade utvecklingen under 1970-talet kommer
att innebära att ca 20 000 anställda friställs. Av dessa kommer enligt
beräkningar gjorda av arbetstagarorganisationerna ca 20 o/o att inte kunna
erhåUa nya anställningar. Av återstående 80 "/o kommer två tredjedelar att
få likvärdiga eller bättre betalda arbeten medan en tredjedel får sämre lön än
tidigare. Motionärerna anför att denna utveckling är oroväckande även från
försvarsberedskapssynpunkt och de efterlyser en övergripande målsättning från
samhällets sida för utvecklingen inom TEKO-industrierna.

Beträffande beredskapsförsörjningen
med textilprodukter åberopas i motionen 1971; 279 ett remissuttalande av
överstyrelsen för ekonomiskt försvar över TEKO-utredningens betänkande. I detta
uttalar styrelsen att en betydande försämring av beredskapsläget inträffat på
området. Motionärerna anför att beredskapsförsörjning kan åstadkommas dels
genom en ökad beredskapslagring, dels genom upprätthållande av en tillräcklig
egen produktion. Med hänsyn till svårigheten att förutse behovet av
beredskapslagring förordar motionärerna att en tUlräcklig egen produktion skall
upprätthållas. De anser att en utredning snarast bör tillsättas för att
undersöka vilken produktionsnivå som måste upprätthållas av beredskapsskäl.
Den föreslagna utredningen anses även böra behandla skoindustrins problem.

Svensk skoindustri har enligt vad
som anförs i motionen 1971: 430 genom den ökade importen och den minskade
inhemska tillverkningen kommit in i ett ytterst allvarligt och svårbemästrat
krisläge. Utvecklingen inom denna industri betecknas som bekymmersam såväl
från sysselsättningssynpunkt som frän beredskapssynpunkt. Motionärerna uttalar
att åtgärder måste vidtas för att hejda skofabriksdöden och trygga nuvarande
produktion. Åtgärderna bör även syfta tUl att skapa sådana förhållanden att
industrin förmår vända utvecklingen och åter nå upp tUl den produktionsnivå som
från beredskapssynpunkt är erforderlig. De olika åtgärder som TEKO-utredningen
föreslagit tiU stöd för TEKO-industrierna kunde enligt motionärerna sättas in
för att stödja skoindustrin.

s. 10 Kontrollera mot PDF

NU
1971:13 10

Följderna av utvecklingen inom de
berörda industrierna uppmärksammas även i motionen 1971: 1081. Enligt
motionärernas mening är det nödvändigt att sådana åtgärder vidtas att dels
sysselsättningsläget inte ytterligare förvärras, dels tillräcklig ekonomisk
försvarsberedskap kan upprätthållas. Detta skulle, anför motionärerna, kunna
åstadkommas genom ett långsiktigt upphandlingssamarbete mellan staten och de
berörda industrierna, vilket lämpligen skulle kunna ordnas via vederbörande
branschorganisationer.

Uppgifter om skoindustrin

På uppdrag av en samarbetsgrupp
inom skobranschen har den svenska skoindustrins distributionsproblem utretts
av Industriens utredningsinstitut. Följande uppgifter rörande svensk
skoproduktion, importen av skor samt produktionsstrukturen är hämtade ur denna
utredning (Margit Liden: Skoindustrins distributionsproblem, Stockholm 1971).

Större delen av antalet läderskor på den svenska marknaden
kommer från utlandet. Endast omkring 30 "/o utgörs numera av inhemsk produktion.
Läderskoproduktionen inom landet uppgick 1969 till ca 6,6 milj. par. 1960
tUlverkades ca 10,4 milj. par. Det är främst produktionen av dam- och barnskor
samt sandaler som gått tillbaka. ÅrstiU-verknmgen 1969 uppgick för dessa
grupper till mindre än hälften av den mängd som producerades 1960.
Herrskotillverkningen har inte minskat i samma grad. Den motsvarar nu ca 70
"/o av antalet producerade par 1960.

Läderskoproduktionen 1960, 1965, 1968 och 1969 (v = värde
i milj. kr.; q = kvantitet i tusen par)

1960 1965 1968 1969

v

q

v

q

v

q

v

q

262,8

10 427

281,8

9 968

228,3

7 589

6 637

Importen av läderskor uppgick 1954
till 7 "/o av den totala läderskotillförseln men har ökat snabbt under
1960-talet. År 1960 importerades 3,8 milj. par läderskor och importandelen var
i par räknat 27 "/o. 1969 hade importen stigit tiU 12,6 milj. par, vilket
ungefär var dubbelt så många läderskor som under året producerades i Sverige. Importandelen
var sistnämnda år 68 "/o- Exporten av läderskor är obetydlig.

Importen av läderskor i o/o av
tillförseln 1960, 1965, 1968 och 1969

1960 1965 1968 1969

v

q

v

q

v

q

v

q

22

27

34

43

50

68

68

s. 11 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 11

Skoindustrin är en arbetskraftsintensiv industri
med lönekostnaden som en stor del av framställningskostnaden. Löneandelen av
salutiU-verkningsvärdet från fabrik uppskattas till mellan 40 och 50 "/o.
År 1968 var antalet arbetsställen 162 med sammanlagt ca 5 400 arbetare. 40 o/o
av antalet arbetsställen sysselsatte mindre än 50 personer och endast två
företag hade fler än 200 arbetare anställda. Antalet arbetare sysselsatta inom
skoindustrin har varit sjunkande under senare år. Av arbetsmarknadsstyrelsens varselstatistik
för åren 19681970 framgår att 13 arbetsställen har varslat om inskränkningar i
driften, varvid ca 300 anställda berörts, och att 21 arbetsställen med ca 900
anställda har varslat om nedläggning. Antalet varsel ökade kraftigt från 1969
tUl 1970.

Utskottet

Kungl. Maj:ts förslag under denna anslagspunkt
innebär en komplettering av det av 1970 års riksdag beslutade exportfrämj
andeprogrammet för textil- och konfektionsindustrierna. Det föreslagna bidrags-
och garantisystemet för omställning och företagsutveckling bygger i huvudsak
på TEKO-utredningens slutbetänkande "TEKO-industriema mför 70-talet"
(SOU 1970: 59).

Utvecklingen
inom TEKO- och sko-industrierna är till viss del en följd av Sveriges
konkurrensinriktade näringspolitik och liberala handelspolitik. I
propositionen uttalas att de importrestriktioner som vidtagits på TEKO-området
är temporära åtgärder som syftar till att underlätta en nödvändig
omstäUningsprocess men att under en övergångsperiod nuvarande
begränsningspoUtik i väsentliga stycken måste bibehållas. Frågan om ett ökat
skydd för den importkonkurrerande hemmamarknadsindustrin tas upp i motionerna
1971: 1081 och 1971: 1092 och behandlas i utskottets betänkande nr 14.

I
propositionen förordade riktlinjer för statliga bidrag för
omställningsfrämjande åtgärder innebär att sammanlagt 7,5 milj. kr. under en
treårsperiod ställs tUl förfogande för företag som önskar verkställa en översyn
bl. a. av sin sortiments- och funktionspolitik samt organisatoriska uppbyggnad
men som saknar personella resurser härför. Inriktningen av statligt
finansierade undersökningar bör anpassas efter den situation i vilket det
aktuella företaget befinner sig och undersökningarna ges en klar inriktning på
de organisatoriska förhållandena, varvid särskilt frågor sammanhängande med
dels företagens behov av specialisering, dels lämpligheten av mer eller mindre
långtgående samarbete med andra tillverkare bör stå i centrum. Rena
marknadsundersökningar bör inte få bekostas med dessa statliga bidrag.

Inriktningen
av det statliga stödet ifrågasätts i motionen 1971: 282. Motionärerna hävdar
att de mindre företagen kommer att få stora svårigheter att utan bidrag till
marknadsundersökningar anskaffa de data som krävs för en förändring av
sortimentspolitiken. De hemställer där-

s. 12 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 12

för
att det föreslagna statliga stödet utvidgas till att omfatta även marknadsundersökningar.

Syftet
med bidragen, som för budgetåret 1971/72 föreslås uppgå till 2,5 milj. kr.,
avses vara att stimulera omställningar och projekt som inte skulle kunna
förverkligas utan statligt stöd men som är motiverade på lång sikt. Bidragen är
aUtså i första hand avsedda för åtgärder av engångsnatur och sådana aktiviteter
som kan anses falla utanför företagens normala handlande. Utskottet, som vill
erinra om att särskilda medel ställs till förfogande för marknadsundersökningar
utomlands genom det exportfrämjande programmet, finner inte minst med hänsyn
till den ekonomiska ramen för bidragsgivningen propositionens riktlinjer väl
avvägda. Utskottet avstyrker alltså motionen 1971: 282.

För
den svenska försörjningsberedskapen medför minskningen av den inhemska
produktionen av textil- och konfektions-produkter vissa problem. Den omständigheten
att fredskonsumtionen av textila förnödenheter i ökad utsträckning bygger på
import får, fram-håUs i propositionen, inte medföra att försörjningsberedskapen
eftersatts. I de fall fredsproduktionen av en viss förnödenhet hotar att
sjunka under den för gällande beredskapsplanering uppställda minimigränsen
måste särskUda åtgärder vidtas för att trygga försörjningsberedskapen. Som
huvudregel anges att den nödvändiga försörjningsberedskapen skall åstadkommas
tUl lägsta möjliga kostnad för samhället och att sålunda inget generellt val
kan träffas mellan fortsatt produktion inom landet och lagring. En utredning av
dessa frågor aviseras.

Ett
flertal motioner tar upp frågan om vilken produktionsnivå för TEKO-varor och
skor som måste upprätthållas för att säkerställa försörjningsberedskapen. I
motionen 1971: 276 föreslås att Kungl, Maj:t skall låta utarbeta en plan för
hur långt en krympning av TEKO-industrierna kan tillåtas gå med hänsyn till
sysselsättnings-, beredskaps- och försörjningssynpunkterna samt utreda vUka
åtgärder som bör vidtas för att garantera att produktionskapaciteten inte
nedgår under den erforderliga nivån. Ett likartat utredningskrav avseende
skoindustrin förs fram i motionen 1971:430. Yrkandet i motionen 1971:276
innefattar även att det skall klarläggas sett från samhällets synpunkt i
vilken takt en eventuell krympning i förhållande till nuläget bör tillåtas ske.
En utredning bör enligt motionen 1971: 279 tillsättas för att fastställa
omfattningen av den textil- och konfektionstillverkning samt skotillverkning
som erfordras av beredskapsskäl. Den föreslagna utredningen anses även böra få
till uppgift att utarbeta planer för hur denna tillverkning skall
säkerställas. I motionen 1971: 1081 hemställs att det allvarliga försörjningsläge
som föreligger för vissa för landet livsviktiga produkter skall uppmärksammas
och att överstyrelsen för ekonomiskt försvar skall få i uppdrag att genom en
noggrann inventering klarlägga försörjningsläget och vidta de åtgärder som kan
anses erforderliga.

s. 13 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 13

Som framgår av det föregående har
departementschefen uttalat att en utredning med uppgift bl. a. att undersöka
olika metoder för att trygga försörjningsberedskapen övervägs. Chefen för
handelsdepartementet har i april 1971 fått bemyndigande att tillkalla
särskilda sakkunniga för att utreda olika metoder för att upprätthålla en
tillfredsställande beredskap inom varuområden som har väsentlig betydelse för
försörjningen. Utredningsuppdraget omfattar i första hand överväganden rörande
avvägningen mellan produktionsåtgärder och beredskapslagring och rörande
fördelningen av ansvaret i dessa sammanhang mellan staten och näringslivet. En
analys av för- och nackdelar i olika avseenden av statliga företagsengagemang
som medel att trygga försörjningsberedskapen på utsatta varuområden bör enligt
utredningsdirektiven ingå i utredningen. De samhällsekonomiska,
näringspolitiska och handelspolitiska konsekvensema av föreslagna åtgärder bör
beaktas och redovisas.

Med
hänsyn till att det inom TEKO- och skoområdena föreligger risk för att
självförsörjningsgraden sjunker till en alltför låg nivå bör enligt direktiven
en analys utföras av den produktionsnivå som i kombination med kommersiell
lagerhållning behövs för att upprätthålla en rimlig försörjningsberedskap på
dessa områden. Som aUmän riktpunkt för sina överväganden bör utredningen ha den
självförsörjningsgrad som f. n. råder för beklädnadsvarorna. Förslag bör läggas
fram om den självförsörjningsgrad som bör upprätthållas på de olika
delområdena och om de eventuella åtgärder av skydds- och stödkaraktär som kan
behöva vidtas för att säkerställa en tillräcklig produktionskapacitet. Dessa
överväganden måste göras mot bakgrund av Sveriges internationella förpliktelser.
De sakkunniga bör även behandla frågan om statlig upphandling som ett led i
försörjningsberedskapen. Samråd med försvarsutredningen bör äga rum.
Utredningsarbetet avses skola bedrivas så att förslag rörande
försörjningsberedskapen för TEKO-varor och skodon kan föreläggas 1972 års
riksdag.

Utskottet
som i denna fråga samrått med försvarsutskottet finner att de ovan
redovisade utredningsdirektiven i huvudsak tillgodoser motionsyrkandena.
Utskottet finner därför inte anledning att tillstyrka motionema 1971:276,
1971:279, 1971:430 och 1971:1081 i nu nämnda hänseende.

Vad
i övrigt anförts under denna punkt i propositionen föranleder inte något
särskUt uttalande från utskottets sida. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj;ts
förslag.

Åberopande vad här anförts
hemställer utskottet

1. att riksdagen med avslag på motionen 1971: 282 godkänner av chefen för
industridepartementet förordade riktlinjer för omställningsfrämjande åtgärder
för textU- och konfektionsindustrierna,

2. att riksdagen till Omställningsfrämjande åtgärder för textil- och
konfektionsindustrierna för budgetåret 1971/72 anvisar ett re-

s. 14 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 14

servationsanslag
av 2 500 000 kr., 3. att riksdagen i vad avser utredning av beredskapen i fråga
om viss varuförsörjning avslår

a) motionen 1971: 276,

b) motionen 1971: 279,

c) motionen 1971: 430,

d) motionen 1971:
1081 såvitt nu är i fråga.

Bergsbruk

10. Sveriges
geologiska undersökning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts

förslag (punkterna C 1C 5, s. 6168) och hemställer

att riksdagen för
budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Sveriges geologiska undersökning: Förvaltningskostnader ett
förslagsanslag av 7 965 000 kr.,

2. till Sveriges geologiska undersökning: Kartarbeten m. m. ett reservationsanslag
av 3 310 000 kr.,

3. till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning ett reservationsanslag
av 700 000 kr.,

4. till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering ett reservationsanslag
av 18 700 000 kr.,

5. till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet ett
förslagsanslag av 600 000 kr.

11. Bergsstaten.
Utskottet tUlstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten

C 6, s. 68 f.) och hemstäUer

att riksdagen tiU Bergsstaten för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 939 000 kr.

12. Statens
gruvegendom. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj;ts förslag

(punkten C 7, s. 6974) och hemställer

att riksdagen till Statens gruvegendom för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 20 130 000 kr.

Energiförsörjning

13. Statens
elektriska inspektion. Kostnader för vissa nämnder. Utskot

tet tUlstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna D 1 och D 2, s. 75 f.)

och hemställer

att riksdagen för
budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Statens elektriska inspektion ett förslagsanslag av 2 494 000 kr.,

2. till Kostnader för vissa nämnder ett förslagsanslag av 43 000 kr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 15

14.
Främjande av landsbygdens elektrifiering. Kungl. Maj:t har (punkten D 3, s. 76
f.) föreslagit riksdagen att

1. till Främjande av landsbygdens elektrifiering för
budgetåret 1971/ 72 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

2. medge att under budgetåret 1971/72 bidrag för
upprustning och nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbygden
beviljas intill ett belopp av sammanlagt 3 000 000 kr.,

3. medge att under budgetåret 1971/72 statlig garanti
för lån till upprustnings- och nyaiUäggningsåtgärder som berör landsbygdens
elnät beviljas intUl ett belopp av 10 000 000 kr.

I motionen 1971: 218 av herr Sundelin m. fl. (s, c,
fp, m) hemstäUs att riksdagen skall uttala "att stödverksamheten bör
fortsätta i nuvarande form tills de angelägna restelektrifieringama genomförts
och eldistributionens stmkturrationalisering fortskridit så långt, att
glesbygdsdistributionens samordning med ekonomiskt bärkraftig distribution kan
fullföljas samt att omfattningen av stödet anpassas efter de behov, som efter
hand anmäles av kommerskollegium inom en total ram av 40 miljoner
kronor".

Motionen

Kungl. Maj:ts förslag om 3 milj. kr. till bidrag
för upprustning och nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbygden
innebär enligt motionärerna en avsevärd begränsning i förhållande till
föreliggande behov. Uppmstningsbidragen har i huvudsak lämnats i samband med
företagsöverlåtelser föranledda av rationaliseringar. En fömtsättning för
sådana strukturrationalisermgar är, anför motionärerna, att möjligheten att
erhålla statsbidrag kan bedömas i förväg. Så är emellertid f. n. inte
förhållandet, bl. a. på gmnd av att Kungl. Maj:t inte angivit en totalram för
bidragen. Enligt vad kommerskollegium uppger skulle sannolikt sammanlagt
mellan 40 och 50 milj. kr. erfordras för att lösa återstående stmkturproblera
inom glesbygderna och fullfölja restelektrifieringama.

Uppgifter
i anslutning till motionen

Kommerskollegium äger enligt kungörelse den 28 maj
1959 (nr 369) bevilja statligt stöd till nyanläggning och upprustning av
elektriska distributionsnät på landsbygden i form av bidrag och lånegarantier.
Enligt beslut av 1958 års riksdag (prop. 1958: 116, JoU 17) skaU statligt stöd
i form av bidrag och lånegarantier kunna utgå till eldistributionsföretag som
har ett uppenbart behov därav och som utnyttjat tillgängliga möjligheter att
på annat sätt anskaffa kapital till uppmstningen. Syftet med det statliga
upprustningsstödet angavs vara att göra det stödmottagande
distributionsföretaget ekonomiskt bärkraftigt för framtiden. Om detta syfte
inte kan vinnas med ett med hänsyn tUl förhållandena rimligt bidrag bör
bidragsansökan avslås under hänvisning härtiU. Åtgär-

s. 16 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 16

der
för att söka uppnå en reorganisation av på längre sikt oräntabla
eldistributionsföretag bör ingå som en integrerande del av verksamheten för
uppmstning av elnäten på landsbygden.

För
detta stöd ställdes en total medelsram för en femårsperiod av 50 milj. kr. tUl
förfogande. Totalt har t. o. m. innevarande budgetår 90 milj. kr. anvisats för
främjande av landsbygdens elektrifiering.

Detaljdistributionen
av elkraft till de enskilda förbrukarna ombesörjs av ett stort antal
distributionsföretag av olika slag industriföretag, enskilda
distributionsföretag, kommunala elverk och bolag samt ekonomiska föreningar.
Antalet distributionsföretag har under efterkrigstiden minskat kraftigt och
har från 1965 gått ned från 1 500 tUl f. n. ca 900. Företagsstorleken varierar
i hög grad. Nära 600 företag har mindre än 2 000 abonnenter och ungefär hälften
av dessa har mindre än 500 abonnenter. Majoriteten av företag med fler än 2 000
abonnenter är kommunala företag och råkraftbolag. De ekonomiska föreningarna utgör
omkring hälften av antalet företag men har mindre än en tiondel av antalet
abonnenter. Fördelningen på kommunala och icke-kommunala företag motsvaras i
stort av fördelningen på tätortsdistribution resp. glesbygdsdistribution.

Staten
har i samband med koncessionsprövning verkat pådrivande på
strukturrationaliseringen. Genom ändringar i ellagen år 1957 utvidgades
tillståndsskyldigheten till att omfatta i princip alla starkströmsledningar.
Tillståndsgivningen förenklades samtidigt genom införande av ett system med
områdeskoncessioner, som innebär att distributör får koncession för ett visst
geografiskt område. Inom detta får distributören utan särskild prövning dra
erforderliga ledningar med viss högsta spänning för sin detaljdistribution.

Frågan
om åtgärder för att påskynda och effektivisera rationaliseringsarbetet på
eldistributionsområdet har utretts av eldistributionsutredningen, som lagt
fram sina förslag i betänkandet "Eldistributionens rationalisering"
(SOU 1968: 39). Utredningen konstaterar att rationaliseringen inte fortgått i
den takt och omfattning som förutsatts. Utredningens förslag går i huvudsak ut
på att öka koncessionsmyndighetens befogenheter bl. a. genom viss rätt att
återkalla löpande koncession samt rätt att kräva att koncessionsiimehavaren på
skäliga villkor avstår distributionsanläggningar och viss annan egendom som
använts i distributionsverksamheten. Den önskvärda rationaliseringen bör
enligt utredningen kunna genomföras med hjälp av lämpliga distributörer som får
bärkraftiga enheter till sitt förfogande. Vidare hävdar utredningen att de
nuvarande statsbidragen bör kunna slopas utan att rationaliseringen på ett avgörande
sätt försvåras.

Kommerskollegium
anför i sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 att kollegiet ansluter
sig till utredningens förslag att stödverksamheten i stort bör avvecklas.
Kollegiet framhåller dock behovet av

s. 17 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 17

fortsatta
stödåtgärder under en övergångsperiod och anger den totalt erforderliga
medelsramen till 50 milj. kr., varav huvuddelen avser upprustningsmedel.
Kollegiet redovisar vidare vissa svårigheter som uppstått i behandlingen av
upprustningsansökningar på grund av att koUegiet sedan länge inte kunnat lämna
förhandsupplysningar angående möjligheterna till statsbidrag.

I
prop. 1970: 139 angående lagstiftningen om elektriska anläggningar anförde
chefen för industridepartementet att beredningen av eldistributionsutredningens
förslag visat på behov av ytterligare överväganden rörande
distributionsverksamhetens framtida organisation. En mera genomgripande
lösning sades vara tänkbar än den som utredningen mot bakgrund av sina direktiv
hade förordat. Det angavs som inte osannolikt att frågan om en mera omfattande
lösning av distributionsproblemen borde anförtros en särskUd utredning.

Motioner
av samma innebörd som den nu föreliggande har väckts vid ett flertal tillfällen
och senast vid 1970 års riksdag. Statsutskottet hänvisade därvid (SU 1970: 13)
tiU den inom industridepartementet pågående överarbetningen av
eldistributionsutredningens betänkande och avstyrkte motionerna.

Utskottet

Enligt kungörelsen den 28 maj 1959 (nr 369) om
statligt stöd åt landsbygdens elförsörjning äger kommerskollegium bevilja stöd
till nyanläggning och upprustning av elektriska distributionsnät på
landsbygden i form av bidrag och lånegarantier.

Frågor
rörande eldistributionens rationalisering har varit föremål för överväganden
sedan mitten av 1960-talet. Eldistributionsutredningen lade i sitt betänkande
"Eldistributionens rationalisering" (SOU 1968: 39) fram en rad
förslag. I årets statsverksproposition anförs att för en rationell elförsörjning
krävs betydligt större distributionsenheter än vad tidigare förutsatts. En
särskild utredning avses närmare undersöka bl. a. frågan om förutsättningarna
på distributionssidan för en rationell elförsörjning.

I
motionen 1971: 218 hemstäUs om uttalanden från riksdagens sida rörande
stödverksamheten och den ekonomiska omfattningen av stödet. Utskottet
fömtsätter att den aviserade utredningen, som enligt vad utskottet inhämtat
kommer att tillsättas inom kort, får i uppdrag att behandla frågan om en
nödvändig omorganisation av eldistributionen på landsbygden och i de mindre
tätorterna. Insatser för restelektrifiering och upprustning av
distributionsnäten är enligt utskottets mening angelägna. Tillkomsten av mer
omfattande distributionsenheter med större resurser bör ge möjligheter att på
ett bättre sätt än hittills tUlgodose behovet därav. Med hänsyn till kommande
utredningsverksamhet anser sig utskottet inte böra förorda att riksdagen nu gör
i motionen avsett uttalande om formerna för det statliga stödet till eldistributionen
på lands-

s. 18 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 18

bygden och omfattningen av stödet. Utskottet
avstyrker alltså motionen. Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

1. att riksdagen till Främjande av landsbygdens elektrifiering för
budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen medger att under budgetåret 1971/72 bidrag för
upprustning och nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbygden
beviljas intill ett belopp av sammanlagt 3 000 000 kr.,

3. att riksdagen medger att under budgetåret 1971/72 statlig garanti för
lån till upprustnings- och nyanläggningsåtgärder som berör landsbygdens elnät
beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr.

4. att riksdagen avslår motionen 1971: 218.

15.
Delegationen för atomenergifrågor. Utskottet tUlstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkten D 4, s. 77 f.) och hemställer

att riksdagen till Delegationen för
atomenergifrågor för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 1 789 000
kr.

Teknisk
utveckling m. m.

16.
Styrelsen för teknisk utveckling. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna E 1E 4, s. 8092) och hemställer

1. att riksdagen

a) godkänner vad chefen för industridepartementet
anfört om organisatoriska förändringar vid styrelsen för teknisk utveckling och
bemyndigar Kungl. Maj:t att vid styrelsen inrätta en tjänst för
planeringsdirektör i Ce 3,

b) till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk
forskning och utveckling för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 110 500 000 kr.,

c) bemyndigar Kungl. Maj:t att under budgetåret
1971/72, i enUghet med vad chefen för industridepartementet anfört, godkänna
avtal och beslut rörande stöd till teknisk forskning och industriellt
utvecklingsarbete m. m. som inberäknat löpande avtal och beslut innebär
åtaganden om högst 65 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren
1971/721975/76,

d) bemyndigar
Kungl. Maj:t att uppdra åt styrelsen för teknisk

utveckling att under av chefen för industridepartementet nämn

da förutsättningar biträda ackord, efterge långivares rätt samt

medge betalningsanstånd i fråga om fordringar på grund av lån

som lämnats med anlitande av reservationsanslaget Styrelsen för

teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling,

2. att riksdagen
till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forsk-

s. 19 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 19

ningsstationer för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. att
riksdagen

a)
till Styrelsen
för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och utveckling för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 12 000 000 kr.,

b)
bemyndigar
Kungl. Maj:t att under budgetåret 1971/72 godkänna avtal och beslut rörande
stöd till skeppsteknisk forskrung och industriellt utvecklingsarbete m. m. som
inberäknat löpande avtal och beslut innebär åtaganden om högst 10 000 000 kr.
under vart och ett av budgetåren 1971/721972/73,

4. att riksdagen till
Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för

budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

17. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet m. fl.
anslag. Utskot

tet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 5E 7, s. 94100)

och hemställer

att riksdagen
för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Statens provningsanstalt:
Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens
provningsanstalt ett reservationsanslag av 4 900 000 kr.,

3. till Statens provningsanslall:
Utrustning ett reservationsanslag av 1 100 000 kr.

18. Statens skeppsprovningsanstalt:
Uppdragsverksamhet m. fl. anslag.

Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 8E 10, s. 101 105) och
hemställer

att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

l.till Statens
skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2, till Bidrag till statens
skeppsprovningsanstalt ett reservationsan

slag av 2 000 000 kr.,

3. till Statens
skeppsprovningsanstalt: Utrustning ett reservationsan

slag av 500 000 kr.

19. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien. Kungl. Maj:t
har (punk

ten E 11, s. 105) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Ingenjörsveten

skapsakademien för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 570 000 kr.

I motionen 1971: 433 av herr
Ericsson i Åtvidaberg m. fl. (fp) hemställs att riksdagen skall som bidrag
till Ingenjörsvetenskapsakademien anvisa ett anslag av 800 000 kr.

s. 20 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 20

Motionen

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har till
huvuduppgift att främja den tekniska och ekonomiska utvecklingen i landet.
Detta har skett bl. a. genom inrättande av forskningsinstitut, genom samverkan
med forskningsråd och fonder i värdering av projekt och genom att stödja och
utveckla den svenska forskningens internationella kontakter. IVA:s verksamhetsområde
omfattar enligt de stadgar som fastställts av Kungl. Maj;t 1969 alla aspekter
på naturvetenskaplig, teknisk och ekonomisk utveckling. Motionärerna erinrar om
att IVA:s verksamhet finansieras i huvudsak genom bidrag till målbundna
utredningar och ersättning för utförda tjänster. De obundna resurser som står
till IVA:s förfogande är dels ett statligt grundbidrag om f. n. 535 000 kr.,
dels årliga bidrag från en rad industriföretag, dels avkastning av IVA:s egna
fonder. Motionärerna understryker vikten av att IVA som ett neutralt och
obundet forum har möjlighet att utan bindning till speciella projekt göra mer
ingående analyser av forskningens och utvecklingsarbetets situation och behov.
Härför krävs dock, anför de, en ökning av den icke projektbundna
finansieringen.

Utskottet

Från detta anslag utgår enligt beslut av 1968 års
riksdag (prop. 1968: 68, SU 131, rskr. 304) statens stöd tUl
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) för dess centrala verksamhet. Styrelsen för
teknisk utveckling lämnar bidrag till IVA;s internationella kontaktverksamhet
över styrelsens anslag.

Kungl.
Maj;ts förslag för budgetåret 1971/72 innebär en uppräkning av anslaget med 35
000 kr. till 570 000 kr. I motionen 1971: 433 yrkas en höjning av anslaget med
230 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit. Vid förra årets riksdag
avslogs motioner med likartat syfte (SU 1970: 13).

Utskottet
finner inte tillräckliga skäl föreligga att föreslå avsteg från Kungl. Maj:ts
förslag tUl bidrag för IVA:s centrala verksamhet under nästa budgetår, varför
utskottet avstyrker motionen.

Utskottet hemställer alltså att riksdagen med
bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1971: 433 till
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1971/72 anvisar ett
anslag av 570 000 kr.

20.
Bidrag till Sveriges standardiseringskommission. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkten E 12, s. 106) och hemstäUer

att riksdagen till Bidrag till Sveriges
standardiseringskommission för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 1 970
000 kr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

NU
1971:13 21

21. Atonienergiverksarahet inom Aktiebolaget Atomenergi m.
fl. anslag.

Utskottet
tUlstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 13E 15, s. 107 118) och
hemställer

att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Atomenergiverksamhet inom
Aktiebolaget Atomenergi ett reservationsanslag av 51 800 000 kr.,

2. till Internationellt
atomenergisamarbete ett förslagsanslag av 4 100 000 kr.,

3. till Utvecklingsarbete rörande
utvinning av uran ett reservationsanslag av 8 100 000 kr.

Domänverket

22. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för
övertalig personal.

Utskottet
tUlstyrker Kungl. Maj;ts förslag (punkten F 1, s. 122 f.) och hemställer

att
riksdagen

1. till Ersättning till domänverkets
fond för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 147 000 kr.,

2. beslutar att kyrkofonden skall för
år 1970 ersätta domänverkets fond för övertalig personal vid domänverket med
202 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

Förenade fabriksverken

23. Byggnader och utrustning. Kungl. Maj:t har (punkten 1.
E: 1, s, 124 139) föreslagit riksdagen att till Byggnader och utrustning för
budgetåret 1971/72 under fabriksverkens fond anvisa ett investeringsanslag av
42 500 000 kr.

I motionen 1971: 1067 av herr
Enarsson (m) hemstäUs att riksdagen skall till Förenade fabriksverken. Byggnader
och utrustning, anvisa ett investeringsanslag av 37 500 000 kr. i enlighet med
vad i motionen anförts.

Utskottet

I förenade fabriksverkens uppgifter
ingår att bedriva tillverkning, försäljning och underhåll av krigsmateriel,
tillverkning och försäljning av civila verkstadsprodukter samt tvätterirörelse.
Verket, som fick sin nu-

s. 22 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 22

varande
organisation efter beslut av 1965 års riksdag, har vid årsskiftet 19691970
förts över från försvarsdepartementet till industridepartementet. Detta får
ses som en konsekvens av att den mot civU produktion inriktade verksamheten
successivt kommit att byggas ut och utvecklas.

För
nästa budgetår har fabriksverken lagt fram ett investeringsprogram på 53,8
milj. kr. Detta är 1 mUj. kr. mer än investeringsramen för innevarande
budgetår. Kungl. Maj:t föreslår för nästa budgetår ett investeringsprogram på
42,5 milj. kr. Vid beräkning av detta anslagsbelopp har hänsyn tagits tUl en
förväntad behållning av 9 milj. kr. under anslaget vid utgången av innevarande
budgetår. Vidare har på sedvanligt sätt ett påslag med 10 o/o gjorts för att
möjUggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av
medelsförbrukningen.

Fabriksverken
har sedan budgetåret 1968/69 årligen beviljats 5 milj. kr. för ökad civil
produktion. Dessa medel har tagits i anspråk bl. a. för att i samarbete med
andra företag utveckla nya produkter. I statsverkspropositionen redovisas bl.
a. samverkan med Kockums Mekaniska Verkstads AB och Husqvarna Vapenfabriks AB i
syfte att vidareutveckla den s. k. Stirlingmotorn samt delägarskap i
Swedevelopment Hospital Equipment AB, som saluför produkter avsedda för
sjukhusen, och i KB Food Control AB & Co., som har till uppgift att
vidareutveckla en uppfinning på livsmedelsteknikens område. Vidare erinras om
det av fabriksverken helägda Trivab Konfektions AB, som administrativt handhar
tillverkningen av sjukhuspersedlar i Ängelholm.

Fabriksverkens
ansträngningar att öka sin civila produktion har varit föremål för
uppmärksamhet och diskussion i olika sammanhang. Diskussionen har gällt såväl
produktionsinriktningen som verksamhetens organisatoriska former. Genom
studiebesök vid fabriksverken har utskottet erhållit information i dessa
ämnen. Utskottet, som anser det angeläget att fabriksverken kännetecknas av
effektivitet i fråga om produktionsinriktning och verksamhetsformer,
förutsätter att Kungl. Maj:t noga följer verkets strävanden i detta hänseende
och tar de initiativ till förändringar av nuvarande förhållanden som kan visa
sig erforderliga.

För
satsningen på civila produkter har fabriksverken för nästa budgetår begärt 5
milj. kr. Detta belopp har av departementschefen föreslagits begränsas till 3
milj. kr. med hänsyn tUl att möjligheten till en samordning av
utvecklingsverksamheten inom den statsägda företagsgruppen ökat sedan
tillkomsten av Statsföretag AB. Med motiveringen att någon närmare redogörelse
för hur anslaget för civil produktion skall användas inte lämnas i
propositionen yrkas i motionen 1971: 1067 att riksdagen avslår detta
anslagsyrkande. Utskottet, som hänvisar till vad ovan anförts, finner inte
anledning att frångå Kungl. Maj:ts förslag.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet att
riksdagen med bifaU tUl Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1971:
1067 till Byggnader och utrustning för bud-

s. 23 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 23

getåret
1971/72 under fabriksverkens fond anvisar ett investeringsanslag av 42 500 000
kr.

Domänverket

24. Förvaltningsbyggnad
för domänstyrelsen. Utskottet tiUstyrker Kungl.

Maj:ts förslag (punkten I.G: 4, s. 161) och hemstäUer

att riksdagen tUl Förvaltningsbyggnad för
domänstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 1 000
000 kr.

Statens
allmänna fastighetsfond

25. Byggnadsarbeten
för teknisk utveckling m. m. Utskottet tUlstyrker

Kungl. Maj:ts förslag (punkten II:
21, s. 162 f.) och hemställer

att riksdagen tUl Byggnadsarbeten för teknisk
utveckling m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 4 000
kr.

Statens
utlåningsfonder

26. Kronotorparnas
inventarielånefond. Utskottet tUlstyrker Kungl.

Maj:ts förslag (punkten IV.C, s. 164) och hemstäUer

att riksdagen medger att det för budgetåret 1962/63
anvisade investeringsanslaget till Kronotorparnas inventarielånefond under
budgetåret 1971/72 får användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

Fonden
för låneunderstöd

27. Lån
till Aktiebolaget Atomenergi. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts

förslag (punkten V.ll, s. 164 f.) och hemställer

att riksdagen till Lån till Aktiebolaget Atomenergi
för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.

Stockholm
den 20 april 1971 På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande:
herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i
Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s),
Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg (fp), Sjönell (c), Svensson i Malmö (vpk). Häll
(s), Hovhammar (m), fru Hansson (s) och fm Hambraeus (c).

s. 24 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 24

Reservationer

1. vid punkten 5 (Statens institut för
företagsutveckling: Bidrag till

främjande av företagsutveckling m. m.) av herrar Börjesson i Glöm

minge (c), Andersson i Örebro (fp), Ericsson i Åtvidaberg (fp), Sjönell

(c) och fru Hambraeus (c), som anser

dels att det avsnitt på s. 3 i utskottets yttrande
som börjar med "Utskottet, som erinrar" och slutar med
"utskottet avstyrker motionen" bort utbytas mot ett avsnitt av
följande lydelse:

"Utskottet
vill erinra om statsutskottets uttalande vid förra årets riksdag om
angelägenheten av att kursavgifterna vid institutet inte blir så höga att de
verkar hindrande för deltagande från mindre och medelstora företag. Med hänsyn
härtill samt tUl det behov som finns av att bygga ut institutets verksamhet när
det gäller företagsledamtbildning och marknadsföringsfrågor finner utskottet
den av motionärerna föreslagna ökningen av anslaget befogad."

dels
att utskottet bort hemstäUa "att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag och med bifall till motionen 1971: 1069 tUl Statens institut för
företagsutveckling: Bidrag till främjande av företagsutveckling m. m. för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 2 700 000 kr."

2. vid punkten 9 (Omställningsfrämjande åtgärder
för textU- och

konfektionsindustrierna) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge

(c), Andersson i Örebro (fp), Ericsson i Åtvidaberg (fp), Sjönell (c),

Hovhammar (m) och fru Hambraeus (c), som anser

dels att det stycke på s. 12 i utskottets yttrande
som börjar med "Syftet med bidragen" och slutar med "alltså
motionen 1971: 282" bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

"Syftet
med bidragen, som för budgetåret 1971/72 föreslås uppgå till 2,5 milj. kr.,
avses vara att stimulera omställningar och projekt som inte skulle kunna
förverkligas utan statligt stöd men som är motiverade på lång sikt. Bidragen
skall ställas till förfogande för företag som önskar verkställa en översyn av
tidigare nämnt slag men som inte har egna resurser för ändamålet utan måste
utnyttja utomstående expertis.

Utskottet
delar motionärernas uppfattning att ett system som innebär att rena
marknadsundersökningar inte får bekostas med de statliga bidragen minskar
möjligheterna för de mindre företagen, som ofta saknar egna resurser att
anskaffa nödvändiga marknadsdata, att genomföra en förändring av sin
sortimentspolitik. I propositionen framhålls att me-

s. 25 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 25

del
för särskilda marknadsundersökningar utomlands ställts till förfogande genom
det nu löpande exportfrämjande programmet. Utskottet vill i detta sammanhang
erinra om att exporten utgör endast ca 17 o/o av TEKO-industriernas samlade
produktionsvärde och att det med få undantag är storföretag som svarar för
denna export. Marknadsundersökningar är en viktig förutsättning för att syftet
med de i propositionen föreslagna omställningsfrämjande åtgärderna skall kunna
uppnås. Med hänsyn härtill finner utskottet det i motionen framförda förslaget
väl motiverat och tillstyrker motionen 1971: 282."

dels att utskottet under 1 bort hemställa "1.
att riksdagen med bifaU till motionen 1971: 282 godkänner av chefen för
industridepartementet förordade riktUnjer för omställningsfrämjande åtgärder
för textil- och konfektionsindustrierna med den ändringen att statliga bidrag
för omstäU-ningsfrämjande åtgärder skall kunna utgå även för marknadsundersökningar,"

3. vid punkten 14 (Främjande av landsbygdens
elektrifiering) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i
Örebro (fp), Sjönell (c), Svensson i Malmö (vpk), Hovhammar (m) och fm
Hambraeus (c), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som
börjar på s. 17 med "I motionen 1971: 218" och slutar på s. 18 med
"avstyrker alltså motionen" bort utbytas mot ett avsnitt av följande
lydelse:

"Departementschefens
förslag innebär för fjärde året i följd en begränsning av anslagsramen för
upprustning och utbyggnad av landsbygdens eldistributionsnät. I motionen 1971:
218 erinras härom och motionärerna hemställer om uttalanden från riksdagens
sida rörande stödverksamheten och den ekonomiska omfattningen av stödet.

I
likhet med motionärerna finner utskottet propositionens förslag
otillfredsställande. Kommerskollegium har kraftigt vitsordat de negativa
verkningar på upprustningsarbetet som vållats av anslagsbegränsningarna. Den
utredning som förutsätts ta upp eldistributionen i stort har ännu inte
tillsatts. Det aktuella upprustningsproblemet är av väsentlig betydelse för
berörda områden, särskilt som kraven på eldistributionsnätets kvalitet stiger.
Det synes ologiskt och praktiskt omotiverat att undergräva grunden för
upprustningsarbetet innan ens förarbetet på alternativlösningar inletts.
Arbetet bör därför ges möjlighet att fortgå i nuvarande form. Med utgångspunkt
i det ovan anförda anser sig utskottet böra tUlstyrka motionen."

dels att utskottet under 4 bort hemställa: "A.
att riksdagen med bifall tUl motionen 1971: 218 i skrivelse tUl

s. 26 Kontrollera mot PDF

NU 1971:13 26

Kungl.
Maj:t uttalar dels att stödverksamheten bör fortsätta i nuvarande form tUls de
angelägna restelektrifieringama genomförts och eldistributionens
strukturrationalisering fortskridit så långt att glesbygdsdistributionens
samordning med ekonomiskt bärkraftig distribution kan fullföljas, dels att
omfattningen av stödet bör anpassas efter de behov som efter hand anmäls av
kommerskollegium inom en total ram av 40 milj. kr."

4. vid punkten 19 (Bidrag till
Ingenjörsvetenskapsakademien) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Andersson i Örebro (fp), Ericsson i Åtvidaberg (fp), Sjönell (c). Hovhammar (m)
och fm Hambraeus (c), som anser

dels
att det stycke på s. 20 i utskottets yttrande som börjar med "Utskottet
finner inte" och slutar med "utskottet avstyrker motionen" bort
utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

"IVA:s
verksamhet finansieras huvudsakligen genom bidrag till målbundna utredningar
och genom ersättning för utförda tjänster. Uppdragsgivare är statliga eller
privata forskningsråd och fonder, styrelsen för teknisk utveckling och
industriföretag. De medel som står till förfogande för icke projektbunden
verksamhet är det statliga grundbidraget, bidrag från industrin samt
avkastningen av IVA:s egna fonder. Dessa medel, som totalt uppgår till ca 2
mUj. kr., gör det möjligt för IVA att bearbeta och föra vidare uppslag till nya
forskningsprojekt. Härigenom bidrar IVA verksamt till att skapa möjligheter för
och stödja en för den svenska industrin nödvändig teknisk ny- och vidareutveckling.
Utskottet finner ett ökat stöd till IVA:s centrala verksamhet väl motiverat och
tillstyrker således motionen 1971: 433."

dels att utskottet bort hemställa "att
riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen
1971:433 till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1971/72
anvisar ett anslag av 800 000 kr."

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.