Sök i Ratio Lex

Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner om åtgärder till förmån för importkonkurrerande hemmamarknadsindustrier

1971 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:NU14, Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner om åtgärder till förmån för importkonkurrerande hemmamarknadsindustrier

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Näringsutskottets
betänkande nr 14 år 1971 NU 1971:14

Nr 14

Näringsntskottets
betänkande i anledning av motioner om åtgärder till förmån för
importkonkurrerande hemmamarknadsindustrier.

Ärendet

I
detta betänkande behandlas

dels
motionen 1971: 1081 av herr Magnusson i Borås m.fl. (m), såvitt gäller
hemstäUan att riksdagen skall hos Kungl. Maj:t begära att inom ramen för GATT
och EFTA licensgivningen av importen från låglöneländer tillämpas så att
fortbeståndet av eljest livskraftiga svenska industrigrenar och
sysselsättningen inte äventyras samt att en begränsning av importkontingentema
för dylika länder vidtages där så befin-nes möjUgt,

dels
motionen 1971: 1092 av herr SjöneU m.fl. (c), vari hemstäUs att riksdagen skaU
i skrivelse tUl Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag tUl riksdagen
angående de problem som den importkonkurrerande hemmaindustrin ställs inför i
samband med den ökande konkurrensen från importerade varor samt angående
övriga problem i samband med pågående strukturomvandling inom näringslivet.

I motionen 1971: 1081 förekommer ytterUgare två
yrkanden, vilka behandlats i utskottets betänkanden 1971: 5 och 1971: 13.

Remissyttranden över motionerna har avgivits av
arbetsmarknadsstyrelsen och kommerskollegium.

Motionerna

Såsom underlag för det här aktuella yrkandet
rörande importrestriktioner och för yrkanden rörande de mindre och medelstora
företagens kreditförsörjning och om en utredning av försörjningsläget i fråga
om vissa produkter redovisas i motionen 1971: 1081 statistik beträffande
konkurser och personalinskränkningar inom näringslivet. Motionärerna tar
därefter upp de problem som vissa industribranscher möter tiU följd av en
kraftigt ökande lågprisimport. Textil- och konfektionsindustriernas samt
skoindustrins situation belyses statistiskt, varvid bl. a. visas hur under
1960-talet importen av textilvaror från lågprisländer och importandelen i
tUlförseln av konfektionsvaror och skor stigit kraftigt samt sysselsättningen
inom konfektions- och skoindustrierna minskat.

1
Riksdagen 1971. 17 saml Nr 14

s. 2 Kontrollera mot PDF

NU 1971:14 2

Även
den manuellt arbetande glasindustrin har, påpekas det, svårigheter på gmnd
av det höga kostnadsläget i Sverige.

I
motionen 1971: 1092 understryks inledningsvis den i årets finansplan framförda
synpunkten att en förbättring av bytesbalansen måste åstadkommas på varusidan.
Den industrisektor som tillverkar konsumtionsvaror för hemmamarknaden
omfattar, framhåller motionärema, en avsevärd del av det svenska näringslivet
och har samma betydelse som exportindustrin för balansen i vår utrikeshandel.
Även beredskapspolitiska och sysselsättningspolitiska motiv sägs tala for att
hemmamarknadsindustriernas problem skall uppmärksammas. För att den
ifrågavarande gruppen av industriföretag skall kunna bedriva en lönsam
produktion erfordras, anför motionärerna, åtgärder i fråga om bl. a. kredit-
och kapitalförsörjning, rationalisering, marknadsföring, ut-bUdning och
forskning samt handels- och skattepolitik. Även om en stor del av problemen
måste angripas av företagen själva åligger det också, hävdar de, samhället att
medverka genom sin närings- och skattepolitik, genom insatser på forsknings-
och utvecklingsområdet, genom stimulerande åtgärder av olika slag och genom
övergripande utredningsarbete.

Bestämmelser
m. m. i fråga om importrestriktioner

Bankoutskottet lämnade i sina utlåtanden 1967:31
(s. 211) och 1968: 38 (s. 1019) ingående redogörelser för Sveriges
internationeUa förpliktelser på det handelspolitiska området enUgt Allmänna
tull- och handelsavtalet (GATT) och enligt EFTA-konventionen, för vissa bilaterala
överenskommelser och för bestämmelser och praxis i fråga om importlicenser.

Som
bUaga 5 till TEKO-utredningens betänkande »TEKO-industrierna inför 70-talet»
föreligger en aktuell framställning av den handelspolitiska ramen, utarbetad
av kommerserådet Olle Lindqvist (SOU 1970: 60, s. 104115). Häri redogörs
ingående för GATT, för EFTA-konventionen, för nu gällande tullskydd för textil-
och konfektionsvaror samt för de bilaterala överenskommelser om
importbegränsningar som Sverige ingått. Redogörelsen utmynnar i följande
sammanfattande bedömning av handlingsfriheten i fråga om användande av tullar
och kvantitativa restriktioner till skydd för inhemsk tillverkning:

De av Sverige internationeUt överenskomna
tullbindningarna är så omfattande att det finns endast begränsade möjUgheter
till tullhöjningar. Ett systematiskt genomfört förhöjt tullskydd för TEKO-produkter
kan icke ske utan förhandlingar med andra länder. Härvid kommer krav på
kompensation att uppställas. Möjligheterna att för tullhöjningar som kan ge
ett verksamt skydd ge likvärdiga kompensationer måste bedömas som mycket
begränsade. Om sådana kompensationer

s. 3 Kontrollera mot PDF

NU 1971:14 3

ej
kan ges ökas riskerna för retaliationsåtgärder. Dessa kan riktas mot svensk
textilexport men också mot export av andra produkter.

Tullar
är den traditionella metoden till skydd för ett lands egen industri.
Kvantitativa restriktioner kan vara en annan. De internationella åtagandena
sätter snäva gränser för sådana åtgärder. Att mera permanent ge industrin ett
ökat skydd mot marknadsmässig konkurrens med importrestriktioner torde med
hänsyn till GATT-reglernas utformning icke te sig som en framkomlig väg.
Tillämpandet av temporära åtgärder, som för vissa begränsade sektorer sker i
dag, kräver förhandlingar. Kraven på motprestationer resp. riskerna för
motåtgärder blir beroende av de planerade åtgärdernas omfattning och
inriktning. Reellt sett är det dock uppenbart att ju fler länder som blir
berörda ju svårare blir förhandlingarna. Genom det internationella
bomullstextilavtalet har dock inom en speciell sektor inom textUindustrin
öppnats en väg för selektiva ehum temporära åtgärder.

Gällande
begränsningar är icke absoluta. Tullhöjningar kan vidtas och kvantitativa
restriktioner införas. Utrymmet för sådana åtgärder utan tvång tUl kompensation
och utan risk för motåtgärder är dock snävt. Vid övervägande rörande mer
omfattande ingrepp måste sålunda noga beaktas de nackdelar på övriga områden,
som kan bli en följd av åtgärderna.

Uttalanden
i propositionerna 1970: 41 och 1971:1

I propositionen 1970: 41 angående stimulansåtgärder
för textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande
glasindustrin berörde chefen för industridepartementet frågan om de
internationella konkurrensförhållandenas betydelse för produktion och
konsumtion av textU- och konfektionsvaror i Sverige och erinrade därvid om de
åtgärder av importbegränsande natur som Kungl. Maj:t i några fall tillgripit.
I detta sammanhang åberopades vissa uttalanden av chefen för
handelsdepartementet. Denne hade betonat att åtgärder av det aktueUa slaget,
som innebär ett avsteg från principen om ett fritt handelsutbyte meUan
staterna, vid långvarig användning får en inte önskad effekt såväl på
resursanvändningen inom landet och den inhemska konsumentprisnivån som på
industrialiseringssträvanden i de berörda exportländerna. De borde därför vara
tidsbegränsade och på längre sikt ersättas med positivt branschstimulerande åtgärder.
Vad sålunda anförts i propositionen lämnades utan erinran vid
riksdagsbehandUngen (BaU 1970: 23).

I
propositionen 1971: 1, bUaga 15 (s. 5557) diskuterar chefen för
industridepartementet frågan om användning av importbegränsande åtgärder som
ett generellt skydd för de inhemska textil- och konfektionsindustrierna. Till
gmnd för resonemanget ligger vad TEKO-utredningen anfört i ämnet (SOU 1970: 59,
s. 129 f.) och remissyttrandena däröver. Det noteras att TEKO-produktionen
åtnjuter ett tullskydd som i många fall ligger högre än genomsnittligt för
industrivaror. Oavsett de näringspolitiska betänkligheterna föreligger,
konstateras det, endast ett

1*
Riksdagen 1971. 17 saml. Nr 14

s. 4 Kontrollera mot PDF

NU 1971:14 4

begränsat handelspolitiskt utrymme för ensidiga
importbegränsande åtgärder från svensk sida. Sådana åtgärder skulle för att få
avsedd effekt behöva riktas inte endast mot import från s. k. låglöneländer
utan även mot bl. a. Sveriges EFTA-partners som numera svarar för en större andel
av vår TEKO-import än låglöneländerna. En generell importbegränsning som även
skulle innebära en omprövning av skyddet mot länder med i huvudsak samma
konkurrenssituation och handelspolitik som Sveriges betecknas som en icke
framkomlig väg.

Vid olika tillfäUen uppstår emeUertid, påpekar
departementschefen, inom begränsade varuområden allvarliga risker för
marknadsstörningar på grund av snabbt växande import från enstaka länder. En
tillräckligt snabb anpassning hos den inhemska industrin kan i sådana lägen
vara svår att uppnå. Detta kan leda till akuta sysselsättningsstörningar och
bortfall av på längre sikt livskraftiga företag. Vissa ingrepp av importbegränsande
natur kan i sådana lägen bli motiverade och handelspolitiskt försvarbara.

De importrestriktioner som tillämpas på TEKO-området är,
uttalar departementschefen, temporära åtgärder som avser att ge andrum för en
nödvändig omstäUningsprocess inom de berörda industrierna. Det bedöms som
nödvändigt att under en övergångsperiod i väsentliga stycken bibehålla
nuvarande begränsningspolitik. Utredningen har uttalat som ett önskemål att
åtgärdema så långt möjligt ges en systematisk utformning och att
importutvecklingen nära följs så att ett aktuellt underlag kontinuerligt
skapas för en anpassning av restriktionerna. Departementschefen instämmer i
princip i önskvärdheten av en sådan ordning men säger sig vara medveten om att
det med hänsyn till bl. a. internationella bindningar och de skilda
förutsättningar som föreligger vid olika förhandlingstillfällen är svårt att
åstadkomma den i och för sig önskvärda utformningen. Även risken för åtgärder
riktade mot svensk export sätter bestämda gränser för omfattningen och
inriktningen av importrestriktioner.

Utskottet har i sitt betänkande (1971: 13) över
propositionen i denna del inte funnit anledning till något uttalande i fråga om
vad departementschefen sålunda anfört.

Tidigare behandling av motioner om åtgärder till skydd för
hemmamarknadsindustrier

Motioner med yrkanden av samma
innebörd som det här aktueUa yrkandet i motionen 1971: 1081 har tidigare väckts
vid envar av 1967 1970 års riksdagar. Dessa motioner har i samtliga faU
avslagits av riksdagen på bankoutskottets hemställan (BaU 1967:31, 1968: 38,
1969: 23 och 1970: 22). Åtgärder i huvudsaklig överensstämmelse med

s. 5 Kontrollera mot PDF

NU 1971:14 5

motionsyrkandena har föreslagits i reservationer, 1967 och
1968 av företrädare för högerpartiet, 1969 och 1970 av företrädare för centerpartiet
och för moderata samlingspartiet.

I utlåtandet 1967 återgav bankoutskottet en utförlig
redogörelse för svensk handelspolitik m. m. som lämnats av kommerskollegiet.
Förutom från denna myndighet förelåg remissyttranden från ett antal organisationer.
Av dessa ställde sig de som representerade producentintressen relativt
positiva till importbegränsande åtgärder enligt motionärernas förslag, medan
däremot de som representerade handels- och konsumentintressen intog en klart
avvisande hållning.

I utlåtandet 1968 återgavs bl. a. i sammanfattning
resultaten av en översyn av den s. k. lågprisimporten på konfektionsvaruområdet
som verkställts av kommerskoUegiet. Ytterligare uppgifter om denna import
redovisades 1969 och 1970. Kommerskollegiet uttalade 1969 att lågprisimporten
inom textil- och konfektionsbranscherna i stort sett hade kommit under kontroll
genom de åtgärder som vidtagits.

Bankoutskottet framhöll i sina utlåtanden i ämnet
genomgående att den svenska handelspolitiken som en av sina grundläggande
principer har att fördelarna av en rationell arbetsfördelning mellan olika
länder skall tiUvaratas och att denna grundsats står i överensstämmelse med
internationella strävanden på handelspolitikens område. Fömtsättningar skapas
sålunda, påpekade utskottet, för en alltmera produktiv användning av vårt
lands resurser, något som bl. a. kan innebära att arbetskraft successivt förs
över från låglöneindustrier till industrier som kan erbjuda de anställda mera
gynnsamma lönevillkor. De problem som påtalats i motionerna borde man inte
söka lösa genom åtgärder av protektionistisk natur utan i stället angripa med
näringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska insatser. Till sina principiella
synpunkter av här angiven innebörd fogade bankoutskottet hänvisningar till de
åtgärder i importbegränsande syfte som vidtagits. Utskottet tillbakavisade 1970
ett av det årets motionärer i ämnet fällt omdöme att importbegräns-ningama
gjorts för sent och att ingreppen varit aUtför svaga samt erinrade om att
Sveriges internationella förpliktelser på det handelspolitiska området medför
att möjligheterna att genom tullhöjningar och kvantitativa restriktioner minska
konkurrensen frän låglöneländerna är starkt begränsade.

Remissyttrandena

Arbetsmarknadsstyrelsen lämnar
vissa uppgifter med anledning av vad motionärerna anfört rörande
arbetsmarknadsläget. Antalet arbetsställen och anstäUda som de båda senaste
åren berörts av varsel om personalinskränkningar och driftsnedläggningar är
följande:

s. 6 Kontrollera mot PDF

NU 1971:14 6

personalinskränkningar driftsnedläggningar

arbetsställen
anställda arbetsställen anställda

1969
320 10
290 197 7 420

1970
682 20
960 352 13 580

Antalet vid arbetsförmedling anmälda arbetslösa låg
båda åren på ungefär samma nivå (ca 36 000 i genomsnitt per månad).

I
anslutning till de statistiska uppgifterna berörs olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.

Kommerskollegium hänvisar inledningsvis till de
handelspolitiska redogörelser som kollegiet lämnat i yttranden tiU
bankoutskottet åren 1967-1970 och till den framställning av Sveriges
förpliktelser på utrikeshandelns område som finns i bilaga 5 till
TEKO-utredningens betänkande. Kollegiet nämner att det i sitt remissyttrande
över betänkandet anslutit sig tiU utredningens stäUningstagande i vad avser
importbegränsande åtgärder och samtidigt betonat vikten av att utveckUngen
noga följs så att selektiva importbegränsande åtgärder kan övervägas i god tid.
I yttrandet har vidare framhållits att därvid särskild uppmärksamhet får ägnas
åt importen från sådana länder där speciella konkurrensförhållanden råder, att
de nuvarande begränsningsåtgärderna synes böra bestå tUls vidare och att nya
selektiva åtgärder inte bör vara uteslutna. I sammanhanget erinras om de
speciella åtgärder som vidtagits eUer föreslagits för att underlätta
strukturomvandlingen inom textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt
arbetande glasindustrin.

Ett
av de bärande motiven för valet av de aktuella stödtyperna har, anför
kollegiet, varit att importbegränsningar av tillräckligt verksam karaktär till
följd av de handelspolitiska förpliktelserna inte har kunnat tillgripas. Vid
sidan av dessa stödtyper har emellertid ingrepp av importbegränsande natur
gjorts inom begränsade varuområden, då allvarliga risker uppkommit för
marknadsstörningar på grund av snabbt växande import från enstaka länder. Ett
avgörande skäl för dessa åtgärder har varit att en tiUräckUgt snabb anpassning
hos den inhemska industrin bedömts svår att uppnå, med åtföljande risker för
akuta sysselsättningsstörningar och bortfall av på längre sikt livskraftiga
företag. De avtal som koUegiet beskrivit i tidigare remissyttranden är alltjämt
i kraft, meddelas det, i vissa fall efter förlängningar och smärre justeringar.
I sammanhanget nämns att det tidigare gällande avtalet om en begränsning av
exporten från Jugoslavien av vissa beklädnadsvaror ersatts med en
importreglering i Sverige.

Inom
kommerskollegiet pågår sedan länge, framhålls vidare, i nära samverkan med
näringslivet en kontinuerlig övervakning av importutvecklingen. Import av
lågpriskaraktär intar härvid en framträdande plats. Det får enligt kollegiets
mening inte uteslutas att ytteriigare selek-

s. 7 Kontrollera mot PDF

NU 1971:14 7

tiva
åtgärder temporärt kan bli nödvändiga i klart avgränsade och utredda fall,
varvid även andra sektorer än TEKO-området kan bli aktuella. Det är dock
viktigt, säger kollegiet, att importbegränsande ingrepp anpassas till de
internationella bindningarna på ett sådant sätt att risken för åtgärder som
riktas mot svensk export eller för andra komplikationer på det internationella
planet i största möjliga utsträckning undviks.

Kommerskollegiets
nu återgivna synpunkter gäller motionen 1971: 1081. I vad avser motionen 1971:
1092 hänvisar koUegiet till det material för bedömningen av olika
industrigrenars utveckUng som framlagts av 1970 års långtidsutredning.
Kollegiet understryker i detta sammanhang långtidsutredningens uppfattning att
inte bara exportindustrins utan också den importkonkurrerande industrins
konkurtenskraft måste stärkas för att en förbättring av handelsbalansen skall
kunna uppnås. Av betydelse för denna bedömning är, påpekar kollegiet, att den
importkonkurrerande industrin i stor utsträckning är underleverantör åt
exportindustrin.

Långtidsutredningen
har, anför kollegiet vidare, närmast kommit fram till att utbudet av
arbetskraft kan komma att utgöra en restriktion för produktionstillväxten. Med
hänsyn till att arbetsmarknaden består av en rad delmarknader kommer det
väsentliga problemet i vad avser sysselsättningen att bli hur arbetskraften
skall kunna anpassas med hänsyn till efterfrågan inom olika sektorer,
branscher och regioner och i mindre utsträckning om man över huvud taget kan
finna sysselsättning för den arbetskraft som friställs tiU följd av den
fortgående strukturomläggningen inom näringslivet. De särpräglade förhåUanden
som föreligger i många avseenden för enskilda branscher och delbranscher
fordrar att studier och analyser görs branschvis, säger kollegiet och erinrar
om att ett stort antal branschstudier utförts eUer pågår, både i form av
särskilda utredningar och som ett led i det fortgående utredningsarbetet inom
departement och myndigheter.

Kollegiet
uttalar att den fortgående stmkturomvandlingen stäUer stora krav på en
kontinuerlig bevakning av utvecklingen inom olika branscher och delbranscher.
Denna fråga är, framhålls det, under särskild prövning, bl. a. inom
kommerskollegieutredningen, som har att överväga kommerskollegiets framtida
arbetsuppgifter. Vidare erinras om den aviserade utredningen rörande
beredskapen i fråga om viss varuförsörjning (se härom NU:s betänkande 1971:
13, s. 12 f.).

En
rad utredningar har alltså, konkluderar kommerskoUegiet, gjorts rörande frågor
av den typ som berörs i motionen 1971: 1092, och andra utredningar pågår som
direkt tar sikte på sådana frågor. Kollegiet kan därför inte firma att det nu
föreligger något behov av en utredning av det slag som föreslås i motionen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

NU
1971:14 8

Utskottet

I de föreliggande motionerna tas de
problem upp som drabbat vårt lands hemmamarknadsindustrier bl. a. till följd av
import från länder med en i vissa fall avsevärt lägre kostnadsnivå än den som
råder i Sverige. I båda fallen nämns textil-, konfektions- och skoindustrierna
och i motionen 1971: 1092 därjämte flera andra industrigrenar. Yrkandet i den
sistnämnda motionen går ut på att en utredning skall företas angående den
importkonkurrerande hemmamarknadsindustrins problem, varvid den pågående
strukturomvandlingens konsekvenser i stort skall beaktas. Mera specifikt är det
yrkande i motionen 1971: 1081 som behandlas här. Liksom i motioner tidigare år
alltsedan 1967 begärs åtgärder tiU skydd för »eljest livskraftiga svenska
industrigrenar» vilkas fortbestånd är hotat tUl följd av import från
låglöneländer.

Frågan om importbegränsningar som ett medel för att skydda
vissa hemmamarknadsindustrier har senast behandlats av TEKO-utredningen och i
det på dess betänkande gmndade avsnitt i propositionen 1971: 1 vari föreslås
anslag till omställningsfrämjande åtgärder för textil- och
konfektionsindustrierna. Det kan konstateras å ena sidan att till följd av vårt
lands handelspolitiska åtaganden utrymmet för importbegränsande åtgärder är
ringa och att starka skäl talar mot sådana åtgärder som ett permanent inslag i
vår handelspolitik, å andra sidan att Kungl. Maj;t i ett flertal fall som
redovisats av TEKO-utredningen och tidigare år av kommerskollegiet i yttranden
över motioner av liknande innebörd funnit skäl att utnyttja befintliga
möjligheter att inom begränsade varuområden ingripa mot marknadsstörande
import. Såsom chefen för industridepartementet framhåller i den nyssnämnda
propositionen synes enighet råda om att den nuvarande begränsningspolitiken
under en övergångstid måste bibehållas i väsentliga stycken. Utskottet, som
inte kan finna annat än att Kungl. Maj:t noga observerar den av motionärerna
påtalade importkonkurrensen och vidtar de motåtgärder mot denna som lämpligen
kan ifrågakomma, anser det inte finnas skäl för riksdagen att såsom påyrkas i
motionen 1971: 1081 rikta en särskild begäran tUl Kungl. Maj;t om insatser för
att begränsa importen från låglöneländer.

Handelspolitiska åtgärder innefattas i det program till
förmån för de importkonkurrerande hemmamarknadsindustrierna som efterlyses i motionen
1971: 1092 men diskuteras inte närmare av motionärerna. Dessa betonar att vad
saken gäller i hög grad är de allmänna förutsättningarna för de berörda
industrigrenarnas fortbestånd. Utskottet kan instämma med motionärerna i att
utformningen av näringspolitiken i stort kan ha väsentUg betydelse för vilka
möjligheter företag i de utsatta branscherna har att fortleva med rimligt
utfall av rörelsen. Härav följer emellertid att utskottet inte anser en
speciell utredning rörande de

s. 9 Kontrollera mot PDF

NU 1971:14 9

importkonkurrerande hemmamarknadsindustrierna vara
motiverad. Resultatet av skUda utredningars arbete och av vederbörande
departements och ämbetsverks fortlöpande näringspolitiska verksamhet behöver utnyttjas
till förmån för dessa branscher. Utskottet erinrar om de åtgärder i fråga om
textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin
som nu är aktuella. Olika utredningar bl. a. den nu tillsatta om beredskapen
i fråga om viss varuförsörjning kan, som kommerskollegium påpekar, ha
betydelse i detta sammanhang. Utskottet fömtsätter att Kungl. Maj;t utan
särskild framställning från riksdagens sida kommer att beakta de importkonkurrerande
hemmamarknadsindustriernas situation även framgent och avstyrker därför motionen
1971: 1092.

Åberopande
vad här anförts hemställer utskottet

l.att
riksdagen avslår motionen 1971: 1081, såvitt nu är i fråga, 2. att riksdagen
avslår motionen 1971: 1092.

Stockholm den 20 aprU 1971

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Bengtsson i
Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Haglund
(s), Andersson i Storfors (s). Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg (fp), SjöneU
(c), Svensson i Malmö (vpk). Häll (s). Hovhammar (m), fru Hansson (s) och fru
Hambraeus (c).

Reservationer

1. såvitt gäller importbegränsande
åtgärder av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro
(fp), SjöneU (c). Hovhammar (m) och fru Hambraeus (c), vilka anser

dels att det stycke i utskottets
yttrande som börjar med »Frågan om importbegränsningar» och slutar med
»importen från låglöneländer» bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

»En grundläggande princip för den svenska handelspolitiken
är att fördelarna av en rationell arbetsfördelning mellan olika länder skall
tillvaratas. Denna princip, som utskottet finner helt riktig, bör dock inte
föranleda att en marknadsstörande import godtas, vilken hotar fortbeståndet av
i och för sig livskraftiga svenska företag.

Under de senaste åren har utländska försäljningsoffensiver
på den svenska marknaden i flera fall lett till att från försäljnings- och
syssel-

s. 10 Kontrollera mot PDF

NU 1971:14 10

sättningssynpunkt viktiga industrigrenar kommit i ett
utsatt läge. Härvid har konkurrensförhållandena ibland varit sådana att den
svenska industrin inte kunnat tävla med den utländska på jämbördiga villkor.
Kungl. Maj:t har vidtagit vissa åtgärder för att motverka lågprisimporten av
textil- och konfektionsvaror. Ingreppen har emellertid inte alltid visat sig
effektiva. Resultatet kan sägas ha blivit att importen stabiliserats på en hög
nivå.

Utskottet är medvetet om att utrymmet för ingripanden till
skydd för hotade svenska industrier är begränsat. De problem som antytts ovan
motiverar emellertid en ingående prövning av frågan om i vad mån ytterligare
skyddsåtgärder är förenliga med vårt lands internationeUa åtaganden och i så
fall lämpligen bör komma till stånd. Åtgärder som borde kunnas övervägas är en
utvidgning för vissa faU av systemet med importlicenser, en begränsning av
importkontingenterna för vissa länder, åtgärder på tullområdet, närmast för att
motverka dumping, samt ytterligare förhandlingar om begränsning av vissa
länders export tiU Sverige. Det ligger i sakens natur att de åtgärder som kan
komma i fråga bör vara av temporär natur och följaktligen smidigt kunna avvecklas
så snart läget tillåter detta.»

dels att utskottet under 1 bort
hemställa »l.att riksdagen, med bifall tUl motionen 1971: 1081 i förevarande
del, hos Kungl. Maj;t hemställer att frågan om åtgärder tiU skydd mot
lågprisimport prövas i enlighet med vad utskottet anfört,»

2. såvitt gäller de importkonkurrerande
hemmamarknadsindustriernas situation i allmänhet av herrar Regnéll (m),
Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Ericsson i Åtvidaberg (fp),
Sjönell (c). Hovhammar (m) och fm Hambraeus (c), vilka anser

dels att det stycke i utskottets
yttrande som börjar med »Handelspolitiska åtgärder innefattas» och slutar med
»därför motionen 1971: 1092» bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

»Vad som anförs om de importkonkurrerande
hemmamarknadsindustrierna i motionen 1971: 1092 har ett vidare syfte.
Motionärerna betonar att vad saken gäller är de allmänna fömtsättningarna för
de berörda industrigrenarnas fortbestånd. I detta sammanhang måste beaktas
inte bara handelspolitiska frågor utan också frågor rörande skattepolitik,
kreditpolitik, utbildnings- och forskningspolitik m. m. Företagens investeringsförmåga
och deras möjligheter i övrigt till utvecklingsarbete, rationalisering,
marknadsföringsinsatser osv. måste studeras. En stor del av problemen måste i
första hand, såsom redan sker, angripas av företagen själva och deras
organisationer. Även samhället bör emellertid medverka. Genom sin
näringspolitik i stort och genom speciella insatser på de områden som antytts
ovan kan samhället bidra till att skapa de grundförutsättningar som erfordras
för att svenska företag skall kunna

s. 11 Kontrollera mot PDF

NU 1971:14 11

vidmakthålla
och stärka sin konkurrenskraft. En utrediung som kan ligga tUl grund för
förslag till åtgärder ägnade att förbättra de importkonkurrerande
hemmamarknadsindustriernas situation ter sig angelägen. Utskottet tUlstyrker
aUtså motionen 1971: 1092.»

dels att utskottet under 2 bort hemställa »2. att
riksdagen med bifall tiU motionen 1971: 1092 hos Kungl. Maj:t hemställer om
utredning angående de importkonkurrerande industriernas problem i enlighet
med vad utskottet anfört.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

TRYCKERIBOLAGET
STOCKHOLM 1B7I

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.