Näringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning i statsverkspropositionen om anslag för budgetåret 1971/72 till statens vattenfallsverk jämte motioner
1971 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:NU15, Näringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning i statsverkspropositionen om anslag för budgetåret 1971/72 till statens vattenfallsverk jämte motioner
Dokumentets text
Näringsutskottets
betänkande nr 15 år 1971 NU 1971:15
Nr 15
Näringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning i statsverkspropositionen om anslag för budgetåret 1971/72 till
statens vattenfallsverk jämte motioner.
I betänkandet behandlas
propositionen 1971: 1 bUaga 15 såvitt gäUer punkten I.F: 1 under
kapitalbudgeten (Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.) samt motioner
med anknytning därtill. Motionema avser dels Ritsemprojektet, dels
Kaitumprojekteti.
KAPTTALBUDGETEN
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Statens vattenfallsverk
Kraftstationer m. m. Kungl. Maj:t har (punkten I.F: 1,
s. 140160) föreslagit riksdagen att
1.
till
Kraftstationer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av
975 000 000 kr.,
2.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att fr. o. m. budgetåret 1971/72 medge statens vattenfaUsverk att
teckna borgen intill sammanlagt 75 000 000 kr. för varje budgetår,
3.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att vid statens vattenfallsverk inrätta två tjänster för byråchef
i Ce 1.
Yrkanden angående det i
propositionen angivna Ritsemprojektet framförs i fyra motioner, nämligen
dels
motionen 1971:277 av herr Hedlund m.fl. (c), vari hemstäUs
1. att riksdagen skall besluta att anslag förknippade med
det s. k.
Ritsemprojektet inte skall beviljas,
2. att riksdagen under förevarande punkt skall för
budgetåret 1971/72
anvisa ett investeringsanslag av 973 300 000 kr.,
dels
motionen 1971: 278 av herr Helén m.fl. (fp), vari hemställs 1. »att riksdagen
med upphävande av 1970 års riksdagsbeslut måtte besluta att något intrång i
Stora Sjöfallets nationalpark för reglering av
' En karta över det område som berörs av Ritsem- och
Kaitumprojekten finns i propositionen 1970: 173 om intrång i Stora
Sjöfallets nationalpark.
1 Riksdagen 1971. 17 saml. Nr 15
NU 1971:15 2
Autajaure-Sitasjaure
och byggande av Ritsems kraftstation ej måtte medges»,
2. »att riksdagen måtte besluta att några anslag
förknippade med det s. k. Ritsemprojektet ej skall beviljas»,
3. att anslaget för budgetåret 1971/72 under
förevarande punkt skall utgå med ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
med 1 700 000 kr. minskat belopp av 973 300 000 kr.,
dels motionen 1971: 432 av
herr Bohman m. fl. (m), vari hemstäUs
1. »att riksdagen med upphävande av 1970 års
riksdagsbeslut måtte besluta att något intrång i Stora Sjöfallets nationalpark
för reglering av Autajaure-Sitasjaure och byggande av Ritsems kraftstation ej
måtte medges»,
2. »att riksdagen måtte besluta att några anslag
förknippade med det s. k. Ritsemprojektet ej skall bevUjas»,
3. att riksdagen under förevarande punkt skaU för
budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 973 300 000 kr.,
dels
motionen 1971: 1071 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk), vari hemställs
att riksdagen skaU avslå proposition 1971: 1, bilaga 15, i vad den gäller det
begärda anslaget för Ritsems kraftstation.
I sammanhanget har utskottet vidare behandlat
följande två motioner angående det av statens vattenfallsverk planerade
Kaitumprojek-t e t, nämligen
dels
motionen 1971: 153 av herrar Stridsman (c) och Johansson i Holmgården (c), vari
hemstäUs att riksdagen skall uttala sig mot ett genomförande av
Kaitumprojektet,
dels
motionen 1971: 1058 av herrar Ahlmark (fp) och Wirtén (fp), vari hemställs att
riksdagen skall uttala att någon utbyggnad av Kaitum för kraftändamål ej bör
komma tiU stånd.
Generaldirektören för statens vattenfallsverk har
tillstäUt utskottets ledamöter en skrivelse i ärendet jämte visst
informationsmaterial. Utskottet har vidare mottagit dels en till riksdagen
ställd skrivelse från ett av vissa naturskydds- och friluftsorganisationer m.
fl. i Göteborg anordnat opinionsmöte för KaitumRitsem-områdets bevarande, dels
en skrivelse från Svenska byggnadsarbetareförbundet angående utbyggandet av
Ritsem.
Generaldirektörerna för statens vattenfallsverk och
statens naturvårdsverk samt representanter för Svenska samernas riksförbund.
Svenska naturskyddsföreningen och Sveriges fältbiologiska ungdomsförening har
inför utskottet redogjort för respektive verks och organisationers syn på Ritsem-
och Kaitumprojekten.
NU 1971:15 3
Vissa
kompletterande uppgifter
Gällivare kommun begärde i skrivelse till Kungl.
Maj:t den 12 december 1969 att intrång skulle få göras i Stora Sjöfallets
nationalpark för anläggande av väg. Vägen, som skulle gå genom Teusa-dalen,
avsågs tiUgodose statens vattenfallsverks transportbehov i samband med
Ritsemprojektets genomförande men motiverades främst med turistsynpunkter och
samernas intressen. Statens naturvårdsverk avstyrkte i remissjfttrande tUl
chefen för jordbruksdepartementet den 27 februari 1970 ett vägbygge med
sträckning genom Teusadalen men angav som ett möjligt alternativ, för den
händelse kraftverksutbyggnaden vid Ritsem skulle komma tUl stånd, att en väg anlades
utmed sjön Akka-jaures nordsida. I ny skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 april
1970 gjorde Gällivare kommun motsvarande framställning beträffande detta
väg-alternativ.
I
sitt av riksdagen godkända utlåtande 1970: 51 över Kungl. Maj:ts förslag om intrång
i Stora Sjöfallets nationalpark för reglering av Auta-jaure och byggande av
Ritsems kraftstation uttalade jordbruksutskottet att det icke motsatte sig det
ytterligare intrång som en eventuell vägbyggnad mellan Suorva och Ritsem
skulle innebära.
Vattenfallsverket
har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 februari 1971 meddelat att verket
omprövat sin avsikt att inte anlägga någon väg för transporter i samband med
Ritsemprojektet. Vattenfallsverket är enligt skrivelsen berett att bygga en väg
med den föreslagna sträckningen. Merkostnaderna för vägbygget i jämförelse med
kostnaderna för att möjliggöra transporter på annat sätt beräknas tiU 10 milj.
kr. Vägbygget anses möjligt »inom ramen för en bibehållen god lönsamhet» av
kraftverksprojektet.
Vattenfallsverket har i april 1971 träffat
villkorliga avtal med Norr-kaitums och Mellanbyns fjällappbyar om ekonomisk
ersättning till sa merna för verkningarna av de regleringar som ingår i
Ritsemprojektet. Förhandlingar med Sörkaitums lappby pågår.
Vattenfallsverket har den 8 januari 1971 ingivit
ansökan till Övre Norrbygdens vattendomstol rörande det s.k. Kaitumprojektet.
Förslaget omfattar reglering av Kaitumsjöarna med en 12 m hög damm vid den
nedersta av de tre sjöarna, överledning av Kaitumsjöamas vatten tUl Lule älv
genom en 12 km lång tunnel samt byggande av en underjordisk kraftstation i
överledningstunneln med en fallhöjd av 125 m och en effekt av 100 MW. Det
överledda vattnet kan därefter utnyttjas i övriga kraftstationer längs Lule
älv med en sammanlagd faUhöjd av ca 350 m. Genom företaget beräknar
vattenfallsverket att vinna en ökning av energiproduktionen med 1 000 GWh.
Värdet därav beräk-
1*
Riksdagen 1971. 17 saml. Nr 15
NU 1971:15 4
nas
bli 19 milj. kr. per år om Ritsemprojektet blivit genomfört och eljest 18,5
milj. kr. Anläggningskostnaderna beräknas till 153 milj. kr. och årskostnaderna
tiU 13,5 milj. kr. Företaget medför viss minskning av vattenförsörjningen i
Kalix älv. En del av den areal som berörs av projektet ligger inom Sjaunja
fågelskyddsområde.
Motionerna
I motionerna 1971:277, 1971:278, 1971:432 och
1971:1071 åberopas av respektive partigrupper framlagda motioner vid 1970 års
riksdag, vari yrkades avslag på propositionen 1970: 173 om intrång i Stora
Sjöfallets nationalpark. Motionärerna anger summariskt de argument som de anser
tala mot ett genomförande av Ritsemprojektet och hänvisar i övrigt till
motsvarande motioner år 1970.
I
motionen 1971: 277 uttalas också att ett genomförande av Kaitumprojektet bör
undvikas. Verkningarna av detta projekt skulle, hävdas det, bli betydligt
allvarligare än Ritsemprojektets. Motionärerna anser att en samlad plan över
framtida vattenkraftsutbyggnader och deras skadeverkningar snarast bör
presenteras för riksdagen och att utbyggnad av Kaitum inte bör ingå i en sådan
plan.
Även
i motionen 1971:278 berörs Kaitumprojektet. Motionärema anser att ett
genomförande av detta skulle underlättas genom utbyggnaden i Ritsem, något som
anförs som ett argument mot Ritsemprojektet.
I
motionen 1971: 1071 behandlas särskilt sysselsättningsfrågan. Motionärerna
säger sig vara medvetna om de allvarliga sysselsättningsproblem som finns i
GälUvare och Jokkmokk men framhåller att den temporära sysselsättning som
Ritsemprojektet skulle medföra balanseras av att andra grupper, speciellt
samerna, kan komma att berövas sin utkomst i området för all framtid.
Sysselsättningsfrågan för anläggningsarbetare måste och kan lösas på annat
sätt, uttalar motionärerna och nämner härvidlag statlig företagsamhet samt
vissa järnvägs- och vägbyggen. En väg från Suorva till Ritsem sägs kunna bli
tUl gagn för den lokala befolkningen.
I motionen 1971: 153 erinras om den ansökan
angående Kaitumprojektet som statens vattenfallsverk ingivit till Övre
Norrbygdens vattendomstol. Det planerade överledningsföretaget har, uppger
motionärema, mött ogillande från den berörda befolkningens sida och avstyrkts
av samtliga kommuner i Kalix älvdal. Företaget betecknas som »en stor miljö-
och trivselfråga» med negativa verkningar för djur- och växtlivet, fisket och
flottningen. Det anses vidare kunna menligt inverka på vattenförsörjningen
till massaindustrin vid Kalixälvens utlopp. Svårigheter bedöms uppstå att
bedriva renskötseln i vedertagna former och i nu-
NU 1971:15 5
varande
omfattning. Även Sjaunja fägelskyddsområde skulle påverkas negativt.
Liknande
synpunkter framförs i motionen 1971: 1058. Motionärerna understryker särskilt
de berörda områdenas stora vetenskapliga värde och framhåller att
Sjaunjaområdet har betecknats som norra Europas sista återstående vildmark.
Samerna har anfört att fortsatt rennäring för deras del blir omöjUg vid en
utbyggnad av Ritsem och Kaitum, säger motionärerna, och fisket, som har yrkes-
och rekreationsmässig betydelse, skulle försvåras. Ett beslut redan nu av
innebörd att Kaitumprojektet inte bör komma till stånd skulle medföra
betydande besparingar, eftersom den pågående planeringen av projektet är
kostnadskrävande.
Utskottet
Statens vattenfallsverks investeringsram för
budgetåret 1971/72 beräknas i propositionen tUl 960 milj. kr. Det föreslagna
investeringsanslaget till kraftstationer m. m. utgör 975 milj. kr. och
innefattar sålunda en viss marginal för sådan ökning av medelsförbrukningen
som kan bli påkallad. Av det angivna beloppet avser 160 milj. kr. inköp och
upplagring av uran till atomkraftverken. Kraftverk av detta slag kommer att
svara för närmare hälften av medelsförbrukningen i övrigt. Det största objektet
är kraftstationen i Ringhals. För dess båda första atomkraftaggregat beräknas
ett belopp av inemot 350 milj. kr. 1970 års riksdag gav sitt bifall till
förberedelsearbeten för ännu ett atomkraftverk med preliminär placering i
Forsmark i norra Uppland. 27 milj kr. beräknas nu för fortsättning av dessa
arbeten. Frågan om det nya kraftverkets förläggning är, meddelas det, ännu
inte slutgiltigt avgjord. För regleringar och vattenkraftstationer kalkyleras
med ett investeringsbelopp av totalt ca 135 milj. kr. under det förestående
budgetåret. En väsentligt större del av investeringsramen, 214 milj. kr.,
hänför sig tiU distributionsanläggningar.
Investeringsramens
fördelning på olika typer av objekt är ett uttryck för att en förändring håller
på att ske inom kraftproduktionen. Utbyggnaden av vattenkraftproduktionen, som
hittills svarat för en dominerande del av krafttillförseln, är som 1970 års
långtidsutredning nyligen framhåUit snart ett passerat kapitel. Av
energitillskottet 19701975 beräknas endast en sjättedel falla på
vattenkraften, vars andel av elproduktionen 1980 beräknas bli 40 å 45 % mot 80
% 1970, aUt under förutsättning av normal vattentillgång. Då förbrukningen av
elenergi under perioden 19701980 enligt centrala driftledningens förra året
framlagda prognos väntas stiga med drygt 8 % per år, måste investeringarna i
andra slag av kraftproduktion än den hittiUs dominerande elproduktionen
sålunda i fortsättningen bli betydande.
NU 1971:15 6
Denna utveckling gäller också för
vattenfallsverket, vars andel av landets elproduktion beräknas ligga kvar på en
nivå av ca 45 %. Mot bakgmnd härav är det naturligt att chefen för
industridepartementet i den nu föreliggande propositionen inleder sin framställning
rörande vattenfallsverkets medelsbehov med en principdiskussion om
utnyttjandet av landets återstående outbyggda vattenkrafttUlgångar. Utskottet
behandlar i det följande vissa hithörande frågor. Mot det föreslagna investeringsprogrammet
i stort och mot de speciella förslag som framläggs rörande bemyndiganden för
Kungl. Maj:t att teckna borgen och att inrätta vissa tjänster har utskottet
ingen erinran.
Bedömningen
av frågan om utnyttjandet av landets återstående vattenkraftresurser måste,
anför departementschefen, ske med starkt beaktande av naturvårdssynpunkter,
samtidigt som hänsyn tas till behovet att öka sysselsättningen i övre Norrland,
att bereda arbetstiUfällen för vattenfallsverkets personal i berörda områden
och att trygga landets energiförsörjning. Frågan om avvägningen mellan dessa
olika intressen har nyUgen diskuterats när det gällde Vindelälvens utnyttjande.
Sedan förslaget om en utbyggnad av Vindelälven av naturvårdsskäl avvisats och
det därjämte fastslagits att Pite och Torne älvar skall helt undantas från
utbyggnad har vattenfaUsverket på Kungl. Maj:ts uppdrag gjort en inventering av
andra tänkbara utbyggnadsprojekt, vilka nu summariskt redovisas i
propositionen. Några av dessa avseende en anläggning i Luleälvens system och
två i Umeälven bör enligt departementschefen med hänsyn tUl starka
naturvårdsskäl inte komma i fråga. Vidare slås fast att en utbyggnad av
Kalixälven f.n. inte är aktuell. Av återstående sex utbyggnadsprojekt som
vattenfallsverket redovisat utöver sina ordinarie utbyggnadsplaner skall två
kraftstationerna Vittjärv i Luleälven och Rebnisluspen i Skellefteälven
enligt Kungl. Maj;ts förslag kunna påbörjas under det kommande året. Åt de fyra
övriga ägnar vattenfaUsverket eiUigt Kungl. Maj:ts uppdrag fortsatta
förberedelser. Huruvida dessa projekt sedermera skall förverkligas blir,
framhålls i propositionen, beroende av Kungl. Maj:ts och riksdagens framtida
prövning. Utskottet har ingen erinran mot de båda nyssnämnda utbyggnadsprojekten
och inte heller mot föreslagen fortsatt utbyggnad av vissa vattenkraftstationer
och ombyggnad av Porjus kraftstation. En fråga som föranleder särskilt
uttalande från utskottets sida är däremot huruvida den föreslagna utbyggnaden
av Ritsems kraftstation skall få påbörjas. De kalkylerade totala kostnaderna
för detta projekt är 50 milj. kr. för reglering av sjöarna Sitasjaure och
Autajaure, 90 milj. kr. för byggande av kraftstationen och 14,9 mUj. kr. för en
kraftledning VietasRitsem jämte anslutning. Härav beräknas på budgetåret
1971/72 falla respektive 0,5 milj. kr., 1 milj. kr. och 0,2 milj. kr., dvs.
sammanlagt 1,7 milj. kr.
Frågan
om anläggande av en kraftstation i Ritsem har tidigare be-
NU 1971:15 7
rörts
vid 1970 års riksdag (prop. 1970: 173, JoU 1970: 51). Projektet innebär att
vatten från sjön Autajaure skall i tunnel avledas till Suorva-magasinet och att
den därvid uppkomna fallhöjden skaU utnyttjas genom en underjordisk
kraftstation vid Ritsemjokk. Den härav föranledda regleringen av Autajaure
förutsätter visst intrång i Stora Sjöfallets nationalpark. Sedan Övre
Norrbygdens vattendomstol funnit att den avsedda regleringen av Autajaure inte
möter hinder enligt vattenlagen föreslog Kungl. Maj:t hösten 1970 att riksdagen
skulle medge det intrång i nationalparken som sjöns reglering och anläggandet
av Ritsems kraftstation föranledde. Riksdagen biföll denna framställning. Det
medgivande att anlägga en kraftstation i Ritsem som sålunda indirekt lämnades
blir nu föremål för förnyad prövning sedan Kungl. Maj:t föreslagit
medelsanvisrdng för ändamålet på sätt ovan angivits.
I
fyra motioner 1971:277, 1971:278, 1971:432 och 1971: 1071 yrkas att
riksdagen skall motsätta sig Ritsemprojektets genomförande och alltså reducera
det föreslagna anslaget med det belopp som avses för detta projekt. I två av
motionerna begärs särskUt att 1970 års riksdagsbeslut att medge intrång i Stora
Sjöfallets nationalpark skall upphävas.
Vid
prövrung av om nya vattenkraftverksprojekt skall realiseras bör, eiUigt
departementschefens ovan redovisade uttalande, beaktas naturvårdssynpunkter,
energibehov och sysselsättningsbehov. I detta fall tiUkommer hänsyn till
samebefolkningen i området. Det aktueUa vägbygget får verkningar dels för
befolkningen i trakten, dels för turismen. Utskottet har ägnat frågans olika
aspekter ingående uppmärksamhet och därvid, såsom redovisats tidigare i detta
betänkande, berett företrädare för olika berörda intressen tillfälle att
framföra synpunkter.
Vad
gäUer naturvårdssynpunkterna kan följande noteras. Landskapsbilden förändras
särskilt genom den avsedda regleringen av sjön Autajaure, vilken medför en
kraftig höjning av sjöns vattennivå. Vattenståndet påverkas även i sjöarna
Sitasjaure och Teusajaure, belägna ovanför respektive nedanför Autajaure. De
geovetenskapliga, zoologiska och botaniska undersökningar som företagits har
påvisat värden främst av botanisk art. Naturvårdsverket har i yttrande tUl
kammarkollegiet 1969 anfört att skadeverkningarna från naturvårdssynpunkt av
Sitasjau-res och Autajaures reglering skulle bli så stora att företagets
tillåtlighet kunde ifrågasättas. Naturvårdsverket uttalade sig därvid för en
totalbedömning av Ritsemprojektets inverkan på motstående naturvårdsintressen
med utgångspunkt i övriga planerade utbyggnader. 1 sitt yttrande över
vattenfallsverkets framställning beträffande intrång i nationalparken anförde
naturvårdsverket att, om tiUstånd gavs tiU kraftverksutbyggnaden, erforderligt
intrång kunde få göras under fömtsättning att vattenfaUsverket rättade sig
efter kontroll och anvisningar från naturvårdsverkets sida. Svenska
naturskyddsföreningen, som vid remissbehandlingen av vattendomstolens skrivelse
angående frågan om regleringsföretagets
NU 1971:15 8
tillåtlighet
enligt vattenlagen avstyrkte förslaget, har inför utskottet deklarerat att
föreningen vidhåller sin uppfattning. Härvid har hänvisats även tiU zoologiska
värden och till det ekologiska sambandet mellan det berörda området och Sjaunja
fågelskyddsområde.
Vid
bedömningen från naturvårdssynpunkt är att beakta att frågan om exploatering av
vattenkraften i det nu aktueUa området omfattades av den i propositionen
åberopade överenskommelse, »freden i Sarek», som 1961 ingicks mellan
vattenfaUsverket och företrädare för naturvårdsintressena. Naturvårdsverket
har, som framgår av vad ovan sagts, ansett att överenskommelsen i detta
avseende borde omprövas.
Vad
gäller projektets konsekvenser för samebefolkningen och rennäringen kan
konstateras att i synnerhet Sörkaitums lappby berörs. De skador som kommer att
drabba rennäringen har av vattendomstolen ansetts sammantagna »icke vara av
den omfattningen att rennäringen, vilken måste anses utgöra näring av större
betydenhet, kommer att lida väsentligt förfång». Svenska samernas riksförbund
hävdar att regleringen av hänsyn till samernas näringsutövning icke bör komma
till stånd. Det berörda området anges från förbundets sida ha speciell
betydelse såsom kalvningsland.
Energiproduktionen
i den föreslagna kraftstationen beräknas till genomsnittligt ca 500 GWh (milj.
kilowattimmar) per år, vUket f. n. motsvarar ca 0,8 % av årskonsumtionen av
elenergi i Sverige och ca 10 % av den årliga tillväxten av denna konsumtion.
Vid bedömning av projektet från energiförsörjningssynpunkt bör hänsyn också tas
till driftssäkerhet, till produktionskostnader och till anläggningens förutsättningar
att leverera toppkraft. Att projektet enligt gängse beräkningsmetoder är
lönsamt synes vara obestritt.
Sysselsättning
kommer genom projektet att skapas primärt för i medeltal 325 man under fyra år.
Med hänsyn till den sekundära effekten på servicenäringarna beräknas det
totala antalet berörda inkomsttagare bli inemot 500. Med hänsyn också till
familjemedlemmar skulle totalt i medeltal ca 1 000 personer få sin försörjning
från projektet under utbyggnadstiden. Svenska byggnadsarbetareförbundet har i
en skrivelse till utskottet erinrat om den höga arbetslösheten inom
byggnads-och anläggningsindustrierna, särskilt i Norrland. Förbundet anför att
problemet är störst för anläggningsarbetarna. Ett godkännande av hemställan i
propositionen bör enligt förbundet kompletteras med ett förslag om omedelbart
genomförande av vägbygget SuorvaRitsem.
Vid en sammanfattande bedömning av Ritsemprojektet
med hänsyn till de faktorer som här i korthet angivits kommer utskottet till
följande slutsatser.
Naturvårdssynpunkterna,
vilka enUgt departementschefens uttalande måste starkt beaktas, bör enligt
utskottets mening tillmätas avgörande betydelse. De allvarliga ingrepp som
projektets genomförande medför
NU 1971:15 9
i
landskapet skuUe helt förändra områdets karaktär av fjällandskap i naturligt
tillstånd och icke kunna kompenseras genom sådana skyddsåtgärder och
återstäUande åtgärder som naturvårdsverket förordar. Från botanisk synpunkt har
området stora värden, som skulle gå tUl spillo vid en utbyggnad. Som
reproduktionsområde för många fågelarter bU-dar det en viktig bas för det rika
fågellivet inom Sjaunja fågelskyddsområde. En turism som tar hänsyn till
områdets speciella beskaffenhet behöver inte komma i konflikt med
naturskyddsintresset men har som förutsättning att området bevaras från
ödeläggande ingrepp. UtveckUngen inom de befolkningsrika delarna av vårt land
och av Europa i övrigt gör det aUtmera betydelsefullt att bevara regioner av
vUdmarks-karaktär.
Rennäringen,
som lidit avsevärt intrång genom tidigare regleringar i angränsande områden, skulle
genom utbyggnaden förlora ytterligare renbetesland, utgörande ett
betydelsefullt kalvningsområde. Under byggnadstiden skuUe renskötseln dämtöver
utsättas för en rad störningar. Varje nytt ingrepp i samebefolkningens
möjligheter att bedriva renskötsel med tillhörande binäringar kan befaras få en
avsevärd negativ effekt på denna folkgrupps levnadsfömtsättningar. Ett
genomförande av den nu föreslagna regleringen synes svårt att förena med
samhällets ansvar gentemot den minoritetsgrupp inom befolkningen som drabbas.
Skadeverkningarna på längre sikt kompenseras inte genom den ekonomiska
ersättning som vattenfallsverket erbjuder.
Det
tiUskott tUl elenergiförsörjningen som ett kraftverk i Ritsem kan ge framstår
mot bakgrund av det totala behovet av elenergi och dess årliga tUlväxt som
ringa. Ritsemstationen beräknas få en maximieffekt av 300 MW. Enbart det första
av de fyra aggregaten i den atomkraftstation som nu planeras bli förlagd till
Forsmark avses skola ha en effekt av ca 800 MW. Att Ritsemprojektet enligt
vattenfaUsverkets beräkningsgrunder är lönsamt får vid en samlad avvägning
sägas ha begränsad betydelse. För exploatering av ett från naturvårdssynpunkt
värdefullt vattensystem måste i dagens läge, när vattenkraftutbyggnaden under
alla omständigheter står inför sitt slut, krävas väsentligt starkare motiv än
lönsamhet.
Ett
annat motiv, vars betydelse framhävts av vattenfaUsverket och i propositionen,
är behovet att skapa sysselsättningstUlfällen i övre Norrland och att därvid
särskUt sörja för de arbetstagare hos vattenfallsverket som successivt blir
friställda när nu pågående utbyggnadsföretag avslutas. Behovet av
sysselsättningsskapande åtgärder i övre Norrland är uppenbart. Ett i aUt
väsentligt endast temporärt tiUskott av arbets-tUlfäUen kan emellertid enUgt
utskottets mening inte uppväga de negativa omständigheter som angivits ovan och
få tas till intäkt för ett natur-förstörande ingrepp som är oåterkalleligt.
Statsmakterna har ansvar för att arbetsmarknadsproblemen i övre Norrland bli
lösta på annat sätt.
Utskottet ansluter sig
sålunda till de yrkanden som framförs i de fyra
NU 1971:15 10
här
berörda motionema och avstyrker bifall till propositionen såvitt den gäller
byggande av en.kraftstation i Ritsem och därmed sammanhängande åtgärder.
Motionerna 1971: 153 och 1971: 1058 berör det s. k.
Kaitumprojektet, som regionalt och även i övrigt har samband med Ritsemprojektet
men i beslutshänseende formellt är skilt från detta. Kaitumprojektet är
föremål för planering inom vattenfaUsverket, som i januari i år till Övre
Norrbygdens vattendomstol ingivit en ansökan i ämnet, bl. a. avseende en
överledning av vatten från Kaitumsjöarna, vilka tillhör Kalix älvs
vattenområde, via Satisjaure till Vietas kraftstation och sålunda tiU Lule älvs
vattenområde. Motionärerna begär att riksdagen nu skall uttala att projektet
inte bör komma tiU stånd.
Utskottet
konstaterar att vattenfallsverket planerar för ett genomförande av
Kaitumprojektet men att något förslag från Kungl. Maj:ts sida om förverkligande
av detta inte föreligger. Av utskottets ställningstagande till Ritsemprojektet
följer att utskottet icke heller kan godtaga Kaitumprojektet, vilket såvitt kan
bedömas skulle medföra än större skadeverkningar. Utskottet ansluter sig till
motionärernas synpunkter och föreslår att riksdagen gör ett uttalande av den
innebörd som angivits i motionerna.
Åberopande vad här anförts
hemställer utskottet
1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifaU tiU
motionerna 1971:277, 1971:278, 1971:432 och 1971: 1071 till Kraftstationer tn.
m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 973 300 000 kr. och
därvid uttalar att det föreslagna Ritsemprojektet och därav föranlett intrång i
Stora Sjöfallets nationalpark icke skall komma till stånd,
2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att fr. o. m. budgetåret 1971/72
medge statens vattenfaUsverk att teckna borgen intUl sammanlagt 75 000 000 kr.
för varje budgetår,
3. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens vattenfaUsverk
inrätta två tjänster för byråchef i Ce 1,
4. att riksdagen med bifaU tUl motionerna 1971:153 och 1971: 1058 som sin
mening ger Kungl. Maj:t tiU känna att det av statens vattenfallsverk planerade
Kaitumprojektet icke bör komma tUl stånd.
Stockholm den 30 april
1971 ,
På näringsutskottets
vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande:
hertar Svanberg (s), Regnéll (m), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i
Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s). Rask (s), Holmberg (m),
SjöneU (c), Svensson i Malmö (vpk), Hagnell (s). Häll (s), Möller i Göteborg
(fp), fm Hansson (s) och fru Hambraeus (c).
NU 1971:15 11
Reservationer
1.
beträffande Ritsemprojektet av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona,
Haglund, Rask, Hagnell, Häll och fru Hansson (alla s), som anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som
börjar på s. 8 med »Naturvårdssynpunkterna, vilka» och slutar på s. 10 med
»därmed sammanhängande åtgärder» bort utbytas mot ett avsnitt av följande
lydelse:
»Vad gäller naturvårdssynpunkterna har ovan
erinrats om att en utbyggnad i det aktuella området godkändes av
naturvårdsintressenas företrädare vid den överenskommelse som de 1961 ingick
med vattenfaUsverket. Detta ställningstagande, som legat tUl grund för
vattenfaUsverkets fortsatta planering, ter sig naturligt med hänsyn till att
projektet inte berör något orört vattendrag utan innebär ett fullföljande av en
sedan årtionden pågående reglering av Lule älvs vattensystem. Även en sådan
åtgärd medför vissa skador på den vUdmarksmiljö det här är fråga om. Utskottet
finner emellertid att dessa skador är av begränsad omfattning. Till den del
projektet föranleder intrång i Stora SjöfaUets nationalpark prövades det av
riksdagen hösten 1970. Från den ståndpunkt som riksdagen därvid intog synes
den inte ha anledning att nu avvika.
Såsom
särskilt framhållits av vattendomstolen medför utbyggnaden inte sådana skador
för rennäringen att den blir till väsentUgt förfång för samebefolkningen. Det
bör också beaktas att samerna i de områden som påverkas av projektet får
ekonomisk ersättning av vattenfallsverket, något som kan möjliggöra en
utökning av renstammen. För Norr-kaitums och Mellanbyns fjällappbyars del har
överenskommelse härom träffats. Det synes klart att de samer som berörts av
utbyggnaden inte motsätter sig denna sedan ersättningsfrågan blivit löst.
Det tiUskott till elkraftförsörjningen som
kraftverket i Ritsem kommer att ge är betydelsefullt, även om kvantiteten
motsvarar blott en ringa del av landets samlade behov. Av vikt är att
produktionskostnaderna blir förhållandevis små jämfört med andra energikällor
samt att projektet tidsmässigt ligger väl till med hänsyn till det starkt
ökande behovet av elektrisk energi, inte minst toppkraft.
Den väg mellan Suorva och Ritsem som begärts av
Gällivare kommun och nu planeras ingå i projektet skulle få stor betydelse för
strävandena att vidga turistverksamheten och därmed sysselsättningen inom
Gällivare kommun. Utskottet vill erinra om att vägen nu avses få den sträckning
utmed Suorvasjöarnas norra strand såsom föreslagits av naturvårdsverket i
stället för den ursprungligen avsedda framdragningen genom Teusadalen. Vägen
kan också förutsättas bli av värde för samerna i området.
Ett
genomförande av Ritsemprojektet innebär primärt att ca 325 personer får
sysselsättning i minst fyra år. Därtill kommer arbetstillfällen
NU
1971:15 12
vid
vägbygget och de sekundära sysselsättningseffekter som omtalats ovan. I
Norrbottens län och i hela Norrland är läget på arbetsmarknaden synnerligen
besvärande. Enbart i Gällivare kommun, där Ritsem ligger, har i vinter
redovisats ca 1 200 arbetslösa. För byggnads- och anläggningsarbetarna är
läget, såsom Svenska byggnadsarbetareförbundet framhållit i sin skrivelse till
utskottet, särskUt bekymmersamt. Statsmakternas ansvar för
arbetsmarknadssituationen i Norrbotten och det övriga Norrland utgör enligt
utskottets mening ytterligare ett tungt vägande motiv för bifall till Kungl.
Maj;ts förslag om utbyggnad av Ritsem och för byggande av en väg mellan Suorva
och Ritsem.
Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker sålunda de fyra här berörda
motionerna.»
dels
att utskottet under 1 bort hemställa
»1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag och med avslag på motionerna 1971:277, 1971:278, 1971:432 och 1971:
1071 till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett
investeringsanslag av 975 000 000 kr.,»
2. beträffande Kaitumprojektet av herrar Svanberg,
Bengtsson i Landskrona, Haglund, Rask, Hagnell, HäU och fru Hansson (alla s),
som anser
dels att det avsnitt på s. 10 i utskottets yttrande
som börjar med »Motionerna 1971: 153 och» och slutar med »angivits i motionerna»
bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:
»Motionerna
1971:153 och 1971:1058 berör det s.k. Kaitumprojektet, som regionalt har en
viss beröring med Ritsemprojektet men är helt skilt från detta. Kaitumprojektet
är föremål för planering inom vattenfallsverket, som i januari i år till Övre
Norrbygdens vattendomstol ingivit en ansökan i ämnet, bl. a. avseende en
överledning av vatten från Kaitumsjöarna, vilka tillhör Kalix älvs
vattenområde, via Satisjaure till Vietas kraftstation och sålunda till Lule
älvs vattenområde. Motionärerna begär att riksdagen nu skall uttala att
projektet inte bör komma till stånd.
Utskottet
konstaterar att något förslag från Kungl. Maj:ts sida om förverkligande av det
av vattenfallsverket skisserade Kaitumprojektet inte föreligger. Utskottet
saknar därför anledning att närmare behandla detta projekt. Framhållas bör
emellertid, att de skador som projektet skulle förorsaka inte till någon del är
hänförliga tUl Ritsemprojektet. Utskottet finner det också angeläget att betona
att ett godtagande av Ritsemprojektet inte i något avseende utgör ett
ställningstagande till förmån för en utbyggnad av Kaitum. Under hänvisning
till vad nu sagts avstyrker utskottet motionema 1971: 153 och 1971: 1058.»
dels att utskottet under 4 bort hemställa »4. att
riksdagen avslår motionerna 1971: 153 och 1971: 1058.»
TRYCKERIBOLAGET IVAR HyEGGSTR Ö M AB, STOCKHOLM 1971
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.