Näringsutskottets betänkande i anledning av proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71 i vad avser industridepartementets verksamhetsområde jämte motion
1971 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:NU21, Näringsutskottets betänkande i anledning av proposition angående utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71 i vad avser industridepartementets verksamhetsområde jämte motion
Dokumentets text
Näringsutskottets
betänkande nr 21 år 1971 NU 1971:21
Nr 21
Näringsutskottets
betänkande i anledning av proposition angående utgifter på tilläggsstat III
till riksstaten för budgetåret 1970/71 i vad avser industridepartementets
verksamhetsområde jämte motion.
I betänkandet behandlas propositionen 1971: 75,
bilaga 10. I anledning av punkten C 4, Sveriges geologiska undersökning:
Prospektering, har väckts en motion om utredning angående gruvdrift i
Stekenjokk.
DRIFTBUDGETEN
TRETTONDE
HUVUDTITELN
Industri
m. m.
1.
Kapitaltillskott till ett nybildat bolag i Vilhelmina. Kungl. Maj:t har
(punkten B 5, s. 3538) föreslagit riksdagen att till KapitaltUlskott till ett
nybUdat bolag i Vilhelmina på tUläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.
Utskottet
Statsföretag AB har i lokaliseringssyfte träffat
överenskommelse med Coronaverken AB om att bilda ett företag i Vilhelmina för
tillverkning av plastprodukter. Avsikten är att flytta plasttillverkningen vid
Husqvarna Borstfabrik, som är ett helägt dotterbolag till Coronaverken, tUl
det nybildade bolaget i Vilhelmina. Detta skall vara ett produktionsbolag som
skall leverera plastprodukter till Coronaverken AB, medan Husqvarna Borstfabrik
skall svara för produktutveckling, marknadsföring och försäljning samt de
kostnader som hänger samman därmed.
Projektet
väntas medföra ökade kostnader för administration och transporter. Därtill
kommer betydande kostnader för omlokaliseringen. Enbart flyttningen beräknas
kosta 3 mUj. kr.
Det
nya företagets kapitalbehov har kalkylerats till 18,5 milj. kr. Finansieringen
avses ske bl. a. genom att bolaget tillförs ett aktiekapital av 2 milj. kr.
och erhåller statliga bidrag och lån om ca 4 milj. kr. Häri förutsätts ingå
lokaliseringsstöd enligt gällande regler för det inre stödområdet.
Därutöver föreslås i
propositionen att företaget erhåller ett engångs-
1
Riksdagen 1971.17 saml. Nr 21
NU 1971:21 2
stöd
på 4,5 milj. kr., avsett att möjliggöra en produktion på i huvudsak samma
vUlkor som tidigare. Engångsstödet anges motsvara det kapita-liserade värdet av
framtida fördyringar till följd av lokaliseringen och vara avsett att skapa
förutsättningar för att företaget skall kunna drivas med lönsamhet utan
ytterligare stöd i framtiden.
Tillkomsten
av det föreslagna företaget, som beräknas ge sysselsättning till mer än 100
personer, är att se som ett led i strävandena att öka antalet arbetstUlfällen i
Vilhelmina kommun, vilket betraktas som angeläget inte minst med hänsyn till
att förberedelserna för gruvbrytning i Stekenjokk tills vidare har avbrutits.
I
samband med beslutet att inrätta Statsföretag AB angav statsmakterna som ett
väsentligt näringspolitiskt motiv för en väl fungerande statlig företagssektor
att ökade möjligheter skulle skapas att stimulera sysselsättningen och den
ekonomiska utvecklingen i vissa regioner. Kravet på lönsamhet underströks.
Samtidigt framhölls dock att speciella anordningar för att förena det
företagsekonomiska intresset med det samhällsekonomiska skulle kunna övervägas.
De
motiv som anförs för det nu aktuella projektet är främst av lokaliseringspolitisk
natur. Att öka sysselsättningsmöjligheterna i Vilhelmina är enligt utskottets
mening en angelägen uppgift för statsmakterna. Projektet synes sålunda stå i
överensstämmelse med den nyss åberopade näringspolitiska motiveringen för
statlig företagsamhet.
Åberopande vad här anförts
hemställer utskottet
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj;ts förslag
till Kapitaltillskott till ett nybildat bolag i Vilhelmina på tilläggsstat III
tUl riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisar ett reservationsanslag av 4 500
000 kr.
Bergsbruk
2.
Sveriges geologiska undersökning: Prospektering. Kungl. Maj:t har (punkten C 4,
s. 3841) föreslagit riksdagen att till Sveriges geologiska undersökning:
Prospektering på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71
anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.
I
motionen 1971: 1382 av herr Ångström m.fl. (fp) hemställs "att riksdagen
måtte bordlägga frågan om ett avbrytande av förberedelserna för gruvdrift i
Stekenjokk till höstriksdagen,
att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om snabbutredning angående
de samhällsekonomiska och företagsekonomiska konsekvenserna av projektet under
alternativa antaganden om kostnadsutveckling, kopparprisutveckling m. m. och
att resultatet av denna föreläggs höstriksdagen".
NU 1971:01 3
Propositionen
Av Statsföretag AB:s redovisning
för de fortsatta förberedelserna för gruvdrift i Stekenjokk, vilka sker med
anlitande av Luossavaara-Kiimnavaara AB (LKAB), framgår att underskottet i
investeringskalkylen beräknas uppgå till 46 milj. kr. i stället för tidigare
beräknade 6 mUj. kr. (prop. 1970; 1, bU. 15, s. 148). Det förändrade läget
beror, framhålls i propositionen, i huvudsak på en ändrad bedömning av de
tekniska förutsättningarna för gruvdrift och på kostnadsutvecklingen särskUt i
fråga om lönerna. LKAB;s beräkningar utgår från ett genomsnittligt kopparpris
på 4 900 kr. per ton. F. n. ligger priset på ca 5 700 kr. per ton. För att
underskott inte skall uppkomma fordras att kopparpriset uppgår till ca 6 200
kr.
I propositionen uttalas att de nya lönsamhetsberäkningarna
för projektet medför att förberedelserna tills vidare bör avbrytas. Med hänsyn
till sysselsättningsläget inom regionen är det angeläget att få ett snabbt
klarläggande av om gruvdrift kan påbörjas. Den av Sveriges geologiska
undersökning (SGU) bedrivna prospekteringen bör därför intensifieras och en
förnyad analys av det förväntade framtida kopparpriset utföras och beaktas.
Det förslag till program för en intensifierad
prospektering som lagts fram av Statsföretag AB godtas av chefen för
industridepartementet. Det föreslås att riksdagen för ändamålet anvisar 3,5
milj. kr.
Motionen
De kalkyler på vilka Kungl. Maj:ts
beslut att tills vidare avbryta förberedelserna för gruvdrift i Stekenjokk
grundas bör, enligt motionärerna, kritiskt granskas. De antaganden som legat
till grund för Statsföretag AB:s kalkyler betecknas i motionen som alltför
pessimistiska. I synnerhet anses detta gälla antagandena om kopparprisets
utveckling. Motionärerna redovisar att Bureau of Mines i Förenta staterna
räknar med en realprisökning på koppar med ca 35 "/o mellan år 1968 och år
2000 samt att enligt andra beräkningar gjorda av en internationellt känd expert
det reala kopparpriset kan komma att fördubblas fram tUl 1990.
Kopparprisets betydelse för Stekenjokkprojektets framtida
eventuella lönsamhet motiverar, anför motionärerna, krav på att riksdagen
föreläggs detaljerade kalkyler innan gruvprojektet läggs ner. Kritik riktas
också mot att det inte gjorts något försök från statsmakternas sida att beräkna
de samhällsekonomiska konsekvenserna av gruvdrift i Stekenjokk. Med hänvisning
till en utredning som utförts på uppdrag av Vilhelmina kommun rörande
samhällsbyggandet för Stekenjokkprojek-tet hävdar motionärerna att det kan
ifrågasättas om inte projektet kommer att ge en avkastning som mer än väl gör
det samhällsekonomiskt lönsamt.
NU 1971:21 4
Utskottet
Riksdagen anvisade 1970 ett anslag av 8 milj. kr.
som skulle möjliggöra ett lån till Statsföretag AB, avsett som ersättning åt
bolaget för dess åtagande att under då kända förutsättningar svara för
gruvdrift i Stekenjokk. Sedan investeringskalkylen reviderats har underskottet
däri befunnits uppgå tUl 46 milj. kr. mot 6 milj. kr. enligt tidigare beräkningar.
Kungl. Maj:t har därför beslutat att förberedelserna för gruvdrift i Stekenjokk
skall avbrytas till dess resultatet av fortsatt prospektering föreligger.
Detta beslut, som framgår av propositionen, är inte underställt riksdagens
prövning. Vad som i sammanhanget föreslås i propositionen är att Sveriges
geologiska undersökning skall få ett anslag för intensifierad prospektering i
Stekenjokkområdet i syfte att klarlägga om det kan finnas underlag för en mera
gynnsam bedömning av produktionsfömtsättningarna vUken skulle kunna medföra en
omprövning av beslutet att inte inleda gmvdriften.
I
motionen 1971: 1382 granskas de beräkningar som ligger tUl grund för detta
beslut. Motionärerna hävdar att kopparprisets framtida utveckling bort kunna
bedömas mera optimistiskt än vad Statsföretag AB gjort i sina kalkyler för
gruvdriften. Motionärerna yrkar att riksdagen skall dels "bordlägga frågan
om ett avbrytande av förberedelserna för gruvdrift i Stekenjokk tiU
höstriksdagen", dels hos Kungl. Maj:t begära en snabbutredning angående
projektets ekonomiska konsekvenser vid alternativa antaganden om bl. a. kopparprisets
utveckling.
För
bifall till det förstnämnda yrkandet saknas, såsom framgår av det föregående,
formella förutsättningar. Vad gäUer det senare yrkandet vill utskottet anföra
följande.
Av
t. f. verkställande direktören för Statsföretag AB har utskottet fått
kompletterande upplysningar om de nya kalkyler rörande gruvdriften som utförts
sedan 1970 års riksdag fattade beslut i saken. Utskottet har funnit de
redovisade kalkylerna realistiska och vill betona att det måste anses rimligt
att låta en betydande försiktighet prägla beräkningar varpå investeringsbeslut
med vittgående konsekvenser skall baseras. Framhållas bör emellertid, att
avbrytandet av förberedelserna för gruvdrift i Stekenjokk inte innebär att
detta projekt avskrivits. Kungl. Maj:ts förslag går ut på att möjligheter tiU
en förnyad prövning av saken med hänsyn till nya omständigheter skall skapas
utan dröjsmål. Enligt vad som uttalas i propositionen skall också en förnyad
analys av det förväntade framtida kopparpriset genomföras. Genom de föreslagna
och aviserade åtgärderna synes motionärernas önskemål om en ytterligare
utredning i själva verket bli tUlgodosedda i allt väsentligt utom vad gäller
själva tidsplanen, som givetvis inte kan närmare anges.
Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag om anslag för prospektering i
Stekenjokkområdet. Motionen 1971: 1382 avstyrker utskottet med hänvisning tUl
vad ovan sagts.
NU 1971:21 5
Utskottet hemställer sålunda
1. att riksdagen med bifaU
till Kungl. Maj:ts förslag till Sveriges
geologiska undersökning: Prospektering på tilläggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisar ett reservationsanslag
av 3 500 000 kr.,
2. att
riksdagen avslår motionen 1971: 1382.
KAPITALBUDGETEN
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
3. Lån tUl Statsföretag AB. Kungl. Maj:t har (punkten 14,
s. 4143)
föreslagit
riksdagen att till Lån till Statsföretag AB på tilläggsstat III till riksstaten
för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000 kr.
Utskottet
Statsföretag AB har träffat
överenskommelse med Coronaverken AB om att bilda ett bolag med placering i
Nykroppa. Bolaget skall överta huvuddelen av den tillverkning av plåtprodukter
för byggnadsindustrin som f. n. sker vid Coronaverkens dotterbolag E. A. Rosengren
AB i Kungsbacka samt tillhörande marknadsförings- och produktutvecklingsorganisation.
En förutsättning för överenskommelsen är att riksdagen bevUjar Statsföretag AB
ett ränte- och amorteringsfritt lån på 2,5 milj. kr. för aktieteckning.
Det nya företagets kapitalbehov har beräknats tiU ca 24,5
milj. kr. Finansieringen avses ske genom aktiekapital om 5 milj. kr., stadigt
stöd, inklusive lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån, om ca 8,5 milj. kr.
samt andra lån om ca 11 milj. kr.
Enligt Statsföretag AB:s bedömning är det nya företaget på
längre sikt lönsamt. Flyttningen av tillverkningen från Kungsbacka till Nykroppa
kommer emellertid att medföra betydande kostnader. Under en relativt lång
inkörningsperiod torde därför, framhålls i propositionen, ingen avkastning på
aktiekapitalet kunna påräknas. Med hänvisning till det ansträngda
arbetsmarknadsläget i Nykroppa i samband med att Uddeholms AB avvecklar sitt
järnverk där och svårigheterna att med lokaliseringspolitiska medel stimulera
privat nyetablering på orten föreslår Kungl. Maj:t att Statsföretag AB erhåller
det lån på 2,5 mUj. kr. som förutsätts i överenskommelsen med Coronaverken.
Lånet bör löpa utan ränta och vara amorteringsfritt till dess vinstutdelning
sker.
Överenskommelsen mellan Statsföretag AB och Coronaverken
AB betecknas i propositionen som en väsentlig insats i sysselsättningsskapande
syfte. Denna bedömning, varigenom den lokaliseringspolitiska motiveringen för
projektet betonas, vUl utskottet understryka. Utskottet, som
NU 1971:21 6
i det föregående (punkten 1, s. 2), erinrat om de
näringspolitiska motiven för statligt företagande, finner att
arbetsmarknadsläget i Nykroppa motiverar en statlig företagsetablering i
regionen. Åberopande vad här anförts hemställer utskottet
att riksdagen med bifall tUl Kungl.
Maj:ts förslag tUl Lån till Statsföretag AB på tilläggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisar ett investeringsanslag av 2 500 000
kr.
Stockholm den 11 maj 1971
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Bengtsson i
Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Haglund
(s), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c). Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg
(fp), Blomkvist (s), Holmberg (m), Jonsson i Husum (s) och Bengtson i Jönköping
(c).
Vid behandlingen av punkten 2
ersattes herr Ericsson i Åtvidaberg (fp) av herr Rydén.(fp).
Reservation
vid punkten 2 (Sveriges geologiska
undersökning: Prospektering) av herrar Andersson i Örebro (fp) och Rydén (fp),
som anser
dels att det avsnitt i utskottets
yttrande på s. 4 som börjar med "Av t. f. verkställande" och slutar
med "vad ovan sagts" bort utbytas mot ett avsnitt av följande
lydelse:
"Beslutet att förberedelser för gruvdrift skulle
inledas i Stekenjokk grundades i väsentlig mån på samhällsekonomiska
överväganden. TUlgången på arbetstillfällen i den region där Stekenjokk ligger
är mycket begränsad, varför en sysselsättningsskapande insats där skulle få en
starkt positiv effekt. Det är naturligt att avbrytandet av förberedelserna
utlöst stor besvikelse hos befolkningen i området.
Med hänsyn till utgångspunkterna för Stekenjokkprojektet
framstår det som beklagligt att från statens sida inte redovisats någon närmare
utredning av den planerade gruvdriftens samhällsekonomiska verkningar. En
undersökning som Vilhelmina kommun låtit utföra pekar på en betydande samhällsekonomisk
vinst av projektet. Om motsvarande antal sysselsättningstUlfällen skall skapas
på annat sätt uppkommer stora kostnader för samhällsbyggande, omskolning och
omflyttning, vartUl kommer svårmätbara negativa verkningar av annat slag.
Fortsatt arbetslöshet eUer undersysselsättning ett för de enskUda
människorna särskilt
NU 1971: 21 7
olyckligt
alternativ medför också en belastning på samhällsekonomin. Det är alltså
angeläget att Stekenjokkprojektets samhällsekonomiska verkningar blir
ordentligt klarlagda.
Den
utredning som föranlett Kungl. Maj:ts senare beslut rörande gmvdriften synes
helt ta sikte på företagsekonomiska förhållanden. Det väsentliga i sammanhanget
är kopparprisets framtida utveckling. Antagandena härvidlag har varit starkt
pessimistiska och kontrasterar påtagligt mot de mera positiva kalkyler som
internationellt erkända auktori-teter framlagt. Några sådana nämns i motionen.
Andra i utlandet framtagna indexserier ger likaledes entydigt en mera gynnsam
bUd av kopparprisets utveckling. Att tillkomsten av ersättningsmedel för
kopparn måste leda till ett kraftigt prisfall med bestående verkningar synes
inte vara en välgrundad slutsats. Upprättande av alternativa kalkyler, grundade
på mera realistiska prognoser, bör skapa förutsättningar för en företagsekonomiskt
motiverad omprövning av beslutet att avbryta förberedelserna för gruvdrift i
Stekenjokk och är alltså ett viktigt komplement till den samhällsekonomiskt
inriktade utredningsverksamhet som förordats ovan.
Av
de skäl som här i korthet angivits föreslår utskottet att riksdagen hos Kungl.
Maj:t hemställer om en fortsatt utredning av Stekenjokkprojektets
samhäUsekonömiska och företagsekonomiska förutsättningar, innefattande alternativa
antaganden rörande kostnadsutveckling, kopparprisets utveckling etc. Denna
utredning bör bedrivas snabbt med sikte på att dess resultat skall kunna
föreläggas riksdagen vid årets höstsession.
Vad
utskottet nu förordat innebär att huvudyrkandet i motionen 1971: 1382
tillgodoses. Kungl. Maj;ts förslag om anslag för prospektering i
Stekenjokkområdet tiUstyrker utskottet."
dels
att utskottet under 2 bort hemställa
"2. att riksdagen i anledning av motionen
1971: 1382 hos Kungl. Maj;t hemställer om utredning angående
Stekenjokkprojektet i enlighet med vad utskottet anfört".
Särskilt
yttrande
vid punkten 2 (Sveriges geologiska undersökning:
Prospektering) av herr Gustafsson i Byske (c), som anfört:
Avbrytandet av förberedelserna för gruvdrift i
Stekenjokk är ett allvarligt bakslag för befolkningen i en region där det
föreligger ett stort behov av nya fasta arbetstUlfällen. Det hade varit
önskvärt att en grundlig utredning av den planerade gruvdriftens
samhällsekonomiska verkningar hade förelegat innan frågan om
Stekenjokkprojektets avbrytande
NU 1971:21 8
togs
upp till prövning. Att en sådan utredning nu kommer till stånd är angeläget.
Även
från företagsekonomisk utgångspunkt bör projektets förutsättningar närmare
belysas. Motionärernas resonemang om möjliga alternativa antaganden rörande
kopparprisets framtida utveckling förtjänar att beaktas. Det är viktigt att de
åtgärder och överväganden som propositionen ställer i utsikt och som utskottet
hänvisar till fullföljs utan dröjsmål.
MARCUS BOKTR. STHLM i97l 710043
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.