Sök i Ratio Lex

Näringsutskottets betänkande i anledning av proposition angående lån m. m. till Norrbottens Järnverk AB jämte motioner

1971 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:NU22, Näringsutskottets betänkande i anledning av proposition angående lån m. m. till Norrbottens Järnverk AB jämte motioner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Näringsutskottets
betänkande nr 22 år 1971 NU 1971:22

Nr 22

Näringsutskottets
betänkande i anledning av proposition angående lån m. m. till Norrbottens
Järnverk AB jämte motioner.

Ärendet

I
propositionen 1971: 64 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

1.
tiU Bidrag till Norrbottens
Järnverk AB på tUläggsstat III tiU riksstaten för budgetåret 1970/71 under
trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 22 000 000 kr.,

2.
tUl Lån tiU Norrbottens
Järnverk AB på tiUäggsstat III tiU riksstaten för budgetåret 1970/71 under
fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 40 000 000 kr.

I anledning av propositionen har väckts två
motioner, som redovisas nedan (s. 2).

Propositionen

I propositionen redogörs för ett av Nortbottens
Jämverk AB (NJA) utarbetat produktprogram, avseende företagets utveckUng under
1970-talet, och därav föranledda investeringsplaner. De utredningar som låg
till grund för det produkt- och investeringsprogram som redovisades i
propositionen 1970: 78 har kompletterats med ytterligare marknads- och
lönsamhetsbedömningar. Råjärnskapaciteten avses bli utökad från ur-spmngligen
avsedda 600 000 ton per år till 1 600 000 ton per år. Produktionen år 1976
beräknas fördela sig på 800 000 ton valsade produkter (fartygsmaterial,
verkstadsmaterial och stålbyggnadsmaterial) samt 760 000 ton tackjärn och
ämnen. Den reeUa sysselsättningseffekten beräknas till ca 800 personer, vilket
innebär att nuvarande antal anställda, ca 3 400 personer, ökas med 400 i
stället för att minskas i motsvarande mån. T. o. m. år 1973 räknas med
fortsatta förluster. Sedan det nya programmet slagit igenom bör överskott
uppkomma fr. o. m. år 1974.

Kostnaderna
för investeringsprogrammet under åren 19711973 anges tiU 430 milj. kr. DärtiU
kommer ett behov av 125 milj. kr. såsom ytterligare rörelsemedel. Av totalt
erforderliga 555 milj. kr. har NJA räknat med att få 260 milj. kr. i form av
lokaliseringsstöd. Detta har tillstyrkts av arbetsmarknadsstyrelsen, som dock
ansett ytterUgare anslag erfordras för ändamålet. Enligt propositionen skall
särskilda anslag an-

1
Riksdagen 1971. 17 saml. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

NU
1971:22 2

visas
för det statliga stödet tiU NJA. Det begärda stödet om 260 milj. kr. föreslås
lämnas i sin helhet och bli fördelat på 22 milj. kr. (mot begärda 53 milj.
kr.) i bidrag och 238 milj. kr. såsom lån utlämnade enligt samma grunder som
lokaliseringslån. Medelsanvisningen uppdelas på tre budgetår. Erforderliga
medel i övrigt beräknar NJA kunna anskaffa genom upplåning och
leverantörskrediter.

Motionerna

Yrkanden

De
i anledning av propositionen väckta motionerna är dels motionen 1971: 1371 av
herr Löfgren m.fl. (fp), vari hemstäUs att riksdagen skall hos Kungl. Maj:t
begära att en utredning snarast verkställs för att bedöma i vad mån och i
vilken omfattning ett »pla-ceringskompenserande» värdetillägg för
resultatbedömningen för NJA:s framtida produktion är nödvändigt för att NJA
skall kunna noUställas i förhållande tiU andra konkurrerande järnverk med en
produktion av liknande slag och som ej belastas av sådana speciella kostnader,
som NJA enligt en sådan utredning kan anses betungas av,

dels
motionen 1971: 1372 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemstäUs att
riksdagen med avslag på propositionen 1971: 64 skall »anhåUa om nytt förslag
till innevarande års höstriksdag, sedan en grundligare utredning verkställts,
rörande bl. a. investeringsprogrammets närmare utformning, marknadsbedömningen
samt i synnerhet målsättningen på längre sikt för denna för Norrbotten så
viktiga industri».

Motivering

Det i propositionen redovisade investeringsprogrammet
för NJA får, sägs i motionen 1971: 1371, bedömas från densynpunkten att
företagets ledning förutser att rörelsen genom den föreslagna satsningen skall
på längre sikt bli klart lönsam. Även tidigare har anslag till NJA begärts med
motivering att lönsamhet skulle uppnås, något som dock ej blivit fallet. Med
betonande av att riksdagens stäUningstagande vid detta tillfälle i realiteten
avser hela det föreslagna investeringsbeloppet, 555 milj. kr., uttalar
motionärerna att det varit önskvärt att redan nu ha tillgång till en mera
detaljerad redogörelse för NJA:s verkliga ekonomiska läge. Närmare upplysningar
fömtsätts komma att lämnas vid utskottsbehandlingen av ärendet.

De
för driften vid NJA ansvariga måste, anförs vidare i motionen, vara ansvariga
för att verksamhetens framtida resultat kan jämföras med dem som kan uppnås vid
motsvarande icke statsägda företag. Rättvis-ligen måste då tas hänsyn till om
NJA har någon ekonomisk nackdel av rörelsens sysselsättningspolitiskt
motiverade placering i Norrbotten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

NU 1971:22 3

Såsom
sådana nackdelar nämns högre fraktkostnader för utleveranser och vissa
inleveranser samt ishinder och därav föranlett behov av onormalt stor
lagerhållning. Fördelar kan å andra sidan vara närhet till malm-fyndigheter
samt låga elkraftspriser. Motionärema anser det angeläget att kostnadseffekten
av NJA:s lokalisering till Norrbotten utreds och anger med ett exempel hur ett
skisserat »placeringskompenserande» värdetillägg skulle fungera. Avslutningsvis
deklarerar motionärerna att de är positivt instäUda till att NJA får möjlighet
att bedriva en från sysselsättningssynpunkt motiverad fortsatt verksamhet.

I motionen 1971: 1372 uttalar motionärema att de
gärna i rådande svåra läge vill bidraga till att ytterligare aUmänna medel
ställs till NJA:s förfogande men kräver att erforderliga ytterligare
investeringar föregås av en grundligare utredning än den som ligger tiU gmnd
för propositionen. NJA;s enda produktionsfördel vid sidan av tillgången till
relativt billig elektrisk energi är, framhålls det, närheten till LKAB:s
gruvor, i första hand gruvan i Malmberget. Att LKAB måste reservera en del av
sin produktion för NJA kan medföra olägenhet, menar motionärerna. NJA;s
planerade försäljningsökning är enligt deras bedömning icke möjlig att
genomföra utan stöd av mycket goda stålkonjunkturer. Om produktionsprogrammet
varit aUtför optimistiskt' kan riksdagen komma att ställas inför krav på
betydande tilläggsinvesteringar för att möjliggöra att överskottet av tackjärn
och ämnen förädlas tiU färdiga stålprodukter. Slutligen erinras om den pågående
utbyggnaden av det statsägda stålverket Rautaruukki Oy i Brahestad i Finland.
Detta vänder sig, påpekar motionärerna, i stor utsträckning till samma
kundkrets som NJA.

Uppgifter
i anslutning till motionen 1971:1371

För att främja de regionalpolitiska strävandena att
utveckla näringslivet i Norrland och övriga delar av det aUmänna stödområdet
har genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 84, SU 1970: 105) införts ett
regionalt transportstöd i syfte att minska de kostnadsmässiga olägenheter som
följer med långa avstånd inom stödområdet. Transportstödet omfattar järnvägs-
och lastbilstransporter från.ort inom stödområdet på sträckor över 300 km. Av
regional- och näringspolitiska skäl har stödet inriktats på helfabrikat och
mera bearbetade halvfabrikat. Varuslag som är undantagna från transportstödet
är malmer, metaller, mera obearbetade halvfabrikat inom järn- och stålsektorn,
träråvaror och pappersmassa samt oljor och bensin. Fraktnedsättningarna
varierar mellan 15 och 35 % av erlagd frakt beroende på avsändningsortens
belägenhet inom stödområdet. Stödet utgår i form av årlig restitution och
administreras av den för ändamålet inrättade fraktbidragsnämnden. Verksamheten
bedrivs på försök under åren 19711973. Årskostnaden beräknas

s. 4 Kontrollera mot PDF

NU 1971:22 4

i
utgångsläget tiU ca 25 milj. Itr., vUket belopp anvisats för budgetåret
1971/72.

Vid
sin prövning 1970 av förslaget om införande av transportstödet avslog riksdagen
ett motionsyrkande om en undersökning av möjligheterna att lägga om det
föreslagna systemet till att inom en given ekonomisk ram avse en mera genereU
form för fraktsubventionering för det berörda området, omfattande även
sjötransporter. I frågan om transportstöd även till sjöfarten erinrade
statsutskottet om det stöd åt sjöfarten på Norrlandshamnarna som ligger i att
staten anvisar medel för isbrytningen. Vidare uttalades att sjötransporterna i
betydande utsträckning omfattar mäss- och bulktransporter samt avser varor som
ansetts böra falla utanför transportstödet. AUmänt angavs gälla att med den
struktur som sjötransporterna har i kostnads-, pris- och vamhänseende
avståndsfaktorn inte spelar samma roll som i fråga om landtranspor-tema.

Kungl.
Maj:ts förslag till årets riksdag rörande anslaget till regionalt transportstöd
har föranlett vissa motioner. Trafikutskottet, vars betänkande (TU 1971:3)
godkändes av riksdagen, underströk allmänt att en successiv uppföljning och
utvärdering av försöksverksamheten skall ske, något som slagits fast redan i
1970 års proposition i ämnet. Utskottet framhöll att det redan under den nu
löpande tiUämpningsperioden kan bU nödvändigt att vidta vissa jämkningar i
bidragssystemet och i de administrativa mtinerna. Detta uttalande upprepade
utskottet i samband med sitt avstyrkande av en motion vari yrkats att
preciseringen av stöd-berättigade järn- och stålprodukter skulle omprövas så
att stöd kunde utgå tUl fler produkter. Ett motionsyrkande rörande
trafikpolitikens samordning med lokaliseringspolitiken ansågs i väsentlig del
tillgodosett genom transportstödets införande och genom vad som aUmänt anförts
om översyn av stödsystemet.

I direktiven för den år 1965 tiUkallade
hamnutredningen (ordförande: generaldirektör Erik Severin) ingår att imdersöka
och lägga fram förslag rörande en ändamålsenlig uppläggning av vintersjöfarten
på Norrland.

Utskottet

Under de tre årtionden som gått sedan Norrbottens
Järnverk AB (NJA) inrättades har riksdagen vid åtskilliga tillfällen fått ta
ställning till frågor om dess verksamhet och finansiering. Ett betydelsefullt
beslut rörande NJA träffade riksdagen 1970 (prop. 1970: 78, SU 1970: 104).
Statsföretag AB, som vid 1970 års ingång övertagit det direkta ägaransvaret
för NJA, hade funnit en ekonomisk rekonstmktion av NJA nödvändig. I enUghet med
Statsföretag AB:s uppfattning föreslog Kungl. Maj;t ett kapitaltUlskott på 100
milj. kr. till NJA, avsett att täcka dess

s. 5 Kontrollera mot PDF

NU 1971:22 5

balanserade
förluster. Samtidigt redovisades Statsföretag AB:s avsikt att nedskriva NJA:s
aktiekapital från 300 milj. kr. till 200 milj. kr. i syfte att åstadkomma en
riktigare värdering av aktiekapitalet i förhåUande tiU NJA:s ekonomiska potential
och tillgångar. Riksdagen godtog det program som framlades i propositionen.

Någon
särskUd motivering för uppfattningen att riksdagen bör möjliggöra NJA:s
fortsatta verksamhet erfordras inte, yttrade statsutskottet i sitt utlåtande
över propositionen. Företaget har, uttalades det, förts fram tiU en sådan
storlek att det ingår som en betydelsefull, accepterad och erkänd länk inom den
svenska järnhanteringen, och det har därtill stor vikt för sysselsättningen i
Norrbottens län. Samtidigt underströks att de former som valts för den
finansieUa rekonstmktionen inte fick uppfattas som avsteg från det normalt
gällande förräntningskrav som bl. a. slagits fast i samband med riksdagens
beslut om Statsföretag AB. Ett första etappmål angavs vara att verksamheten skuUe
kunna drivas utan förlust.

NJA:s
tillverkning, som tiU en början var inriktad på produkter av låg
förädlingsgrad, har successivt förändrats. På 1960-talet kom mera
ma-nufakturerade produkter, bl. a. fartygsprofiler, att utgöra en större del av
tiUverkningsprogrammet. I den nyssnämnda propositionen 1970: 78 redovisades ett
av NJA framlagt förslag tUl investeringsprogram som avsåg en fortsatt övergång
till högre förädlingsgrad och därjämte viss volymökning. Chefen för
industridepartementet förklarade emellertid att han i likhet med Statsföretag
AB inte var beredd att ta ställning tiU mer än en del av
investeringsprogrammet innan ytterUgare marknadsundersökningar verkställts.
Riksdagen gick på samma linje och avslog sålunda motionsyrkanden om en utvidgning
av den i propositionen föreslagna investeringsramen.

I
den nu föreliggande propositionen redovisas det produktprogram och därav
föranledda investeringsprogram sorh utarbetats inom NJA efter fortsatta
marknads- och lönsamhetsbedömningar. Motiv har befunnits föreligga för en
kraftig utvidgning av tillverkningskapaciteten, i första hand vad gäUer råjäm.
Varmvalsnings- och manufaktureringskapaciteten ökas också väsentligt. Den
beräknas bli ytterUgare utbyggd på längre sikt. I avvaktan härpå kommer försäljningen
att tUl inemot hälften i vUct räknat avse tackjärn och ämnen.
Investeringsprogrammet, inklusive erforderUg ökning av rörelsekapitalet,
beräknas kosta sammanlagt 555 milj. kr. NJA har räknat med att erhålla 260
milj. kr. härav såsom statligt lokäUseringsstöd och i övrigt basera
finansieringen på annan upplåning och på leverantörskrediter. I detta
sammanhang noteras att antalet anställda vid NJA, som f. n. är ca 3 400, genom
utbyggnaden beräknas öka med ca 400, Utan utbyggnaden skulle företaget få
genomföra en motsvarande minskning av personalen.

Arbetsmarknadsstyrelsen
har tillstyrkt NJA:s ansökan om lokaliserings-

s. 6 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 22 6

stöd
under förutsättning att ytterligare medel stäUs till förfogande för lokaliseringsverksamheten.
Kungl. Maj:t har likaledes ställt sig positiv men funnit lämpligast att ett
särskilt anslag anvisas för stöd till NJA. Dét av NJA angivna totalbeloppet för
stödet har härvid godtagits. Kungl. Maj:ts förslag innebär emellertid att
bidragsdelen av stödet begränsas från 53 milj. kr., som NJA begärt, tiU 22
milj. kr. Återstoden, 238 milj. kr., skall utgå som lån under samma
förutsättningar som gäller för lokaliseringslån.

I
de båda motionerna betecknas det i propositionen framlagda utredningsmaterialet
såsom otillräckligt som underlag för bedömning av ärendet. Motionen 1971: 1372
vari uttalas att motionärerna i och för sig är villiga att medverka tiU att
ytterligare statsmedel stäUs till NJA:s förfogande utmynnar i ett yrkande om
avslag på propositionen i avvaktan på ett nytt förslag, baserat på en
grundligare utredning. I motionen 1971: 1371 riktas ingen direkt invändning
mot Kungl. Maj:ts förslag. Motionärerna har emellertid fömtsatt att närmare
upplysningar vid riksdagsbehandlingen skuUe lämnas till näringsutskottet.

å
har också skett. Utskottet har haft tUlgång till den rapport rörande det
tiUtänkta investeringsprogrammet som utarbetats inom NJA och därutöver av NJA:s
verkställande direktör och av representanter för Statsföretag AB:s ledning fått
muntliga informationer. Det krav på utredningsmaterialets omfattning som
framförts i motionen 1971: 1372 får anses vara tillgodosett en annan sak är
att detta material inte i sin helhet kan offentliggöras och att därför
propositionen i vissa hänseenden fått bli relativt summarisk. Någon anledning
att, såsom förordas i denna motion, uppskjuta riksdagens ställningstagande
föreligger enUgt utskottets mening icke.

I
motionen 1971: 1371 uttalas att riksdagens prövning vid detta tillfälle i
realiteten gäller hela den avsedda kapitaltillförseln till NJA och inte bara
det belopp av 62 milj. kr. som hemställan i propositionen avser. Utskottet vill
understryka att ett bifall till propositionen måste få uppfattas som ett
besked om att riksdagen, om fömtsättningarna inte ändras på ett avgörande sätt,
är beredd att även fortsättningsvis medverka tiU den av NJA planerade
utbyggnaden.

I
nuvarande läge för NJA står valet, såvitt utskottet vid sin prövning av ärendet
kunnat finna, mellan å ena sidan en väsentlig utbyggnad av det slag som
föreslås, baserad på en genomgripande sanering och en förbättrad styrning och
kontroll som tar sikte på ökad produktivitet, å andra sidan en negativ
utveckling som kan komma att resultera i en nedläggning av företaget. Riksdagen
har förra året enhälligt tagit stäUning för en ekonomisk rekonstmktion av NJA.
Det föreslagna investeringsprogrammet har vid utskottets granskning inte givit
anledning till erinran. Utskottet fiimer det följdriktigt att riksdagen tar
ställning för ett genomförande av programmet och tillstyrker alltså Kungl.
Maj:ts förslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

NU 1971:22 7

I motionen 1971: 1371 anförs att NJA i jämförelse
med konkurrerande järnverk obestridligen har ekonomisk nackdel genom högre
fraktkostnader för utleveranser och även vissa inleveranser. Motionärerna
pekar bl. a. på vad ishinder för sjötransporter betyder. Motionärerna önskar en
särskild utredning av vad de antydda nackdelarna har för kostnadseffekt. Som en
metod att underlätta en rättvisande bedömning av NJA:s rörelseresultat nämner
de att företaget skulle kunna tillgodoräknas ett »placeringskompenserande»
värdetillägg på sina produktpriser.

Motionärerna
fäster enligt utskottets mening uppmärksamheten på ett viktigt problem. Detta
är dock icke specifikt för NJA i annan mån än att NJA är det enda järnverket i
övre Norrland. I allt väsentligt måste de berörda transportproblemen betraktas
som genereUa för näringslivet i denna del av landet. Med hänsyn härtill har
också statsmakterna beslutat införa det regionala transportstöd som nu
försöksvis tillämpas. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen för
transportstödet är detta emellertid utformat så att det inte kan m.edföra någon
väsentlig lättnad vad beträffar NJA:s fraktkostnader. Genom sitt beroende av
sjötransporter har NJA också stor nackdel av att inte vara förlagt vid en isfri
hamn. Företaget belastas med merkostnader för ökad lagerhållning och för
landtransport av en del varor tiU sydligare hamn eller ända till
bestämmelseorten.

Riksdagen
har nyligen tagit ställning tUl motioner rörande transportstödet. Därvid har
framhållits att jämkningar i bidragssystemet kan visa sig nödvändiga redan
under försöksperioden. Utskottet tar fasta på detta uttalande och förutsätter
att Kungl. Maj;t ägnar fortlöpande uppmärksamhet åt transportstödets
utformning med beaktande av de svårigheter av i motionen angiven art som NJA
och andra företag i övre Norrland är drabbade av.

Möjlighet
att upprätthålla vintersjöfart på Luleå kan skapas genom ökad isbrytarinsats i
kombination med användande av isförstärkt tonnage; så har varit fallet under
den nu gångna vintem. Sjöfartsverket eftersträvar att i mån av resurser
medverka till att denna möjlighet tillvaratas. En betydande resursförstärkning
erhålls när en i dagarna beställd isbrytare med väsentligt större kapacitet än
de nu befintliga levereras år 1974. Förutsättningarna för vintersjöfart på
övre Norrland behandlas av hamnutredningen, som till hösten beräknas framlägga
förslag om mål för den statliga politiken i detta hänseende. Utskottet räknar
med att härigenom skall framkomma ytterligare bidrag till lösningen av de i
motionen berörda transportproblemen.

Åberopande vad här anförts
hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till propositionen
1971: 64 och med avslag på motionen 1971: 1372

a) till Bidrag till Norrbottens Järnverk AB på
tilläggsstat III tUl riksstaten för budgetåret 1970/71 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 22 000 000 kr.,

s. 8 Kontrollera mot PDF

NU 1971:22 8

b)
till Lån till Norrbottens Järnverk AB på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1970/71 under fonden för låneunderstöd anvisar ett
investeringsanslag av 40 000 000 kr., 2. att riksdagen avslår motionen 1971:
1371.

Stockholm
den 13 maj 1971

På
näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande:
herrar Svanberg (s), RegnéU (m), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i
Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s),
Gustafsson i Byske (c). Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg (fp), Blomkvist (s),
Svensson i Malmö (vpk), Jonsson i Husum (s) och Clarkson (m).

Särskilt
yttrande

av herrar Andersson i Örebro (fp) och Ericsson i
Åtvidaberg (fp), som anfört:

Det regionala transportstödet kan förväntas bli av
stor betydelse för att utjämna skiUnadema i konkurrensvillkor meUan företag i
Norrland och företag i landets övriga delar. Det är emeUertid tveksamt i vad
mån detta stöd är tUlräckUgt för att i konkurrensavseende jämställa Norrbottens
Jämverk AB med järnverken i landets södra delar. För en framtida bedömning av
den företagsekonomiska lönsamheten av NJA:s verksamhet är det angeläget att
frågan om eventuella ekonomiska nackdelar för NJA på grund av dess från
sysselsättningssynpunkt motiverade förläggning tUl Nortbotten har blivit
föremål för utredning.

TRYCKERIBOLAGET IVAR H,tGGSTROM AB. STOCKHOLM
1971

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.