Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående ifrågasatt förläggning av en skidfabrik till Boden
1971 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:NU24, Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående ifrågasatt förläggning av en skidfabrik till Boden
Dokumentets text
Näruigsutskottets
betänkande nr 24 år 1971 NU 1971:24
Nr 24
Näringsutskottets
betänkande i anledning av motion angående ifrågasatt förläggning av en
skidfabrik till Boden.
Ärendet
I motionen 1971: 509 av herr Ericsson i Åtvidaberg
m.fl. (fp) hemställs att riksdagen skall föreslå Kungl. Maj:t att till
Statsföretag AB utfärda direktiv om att man omprövar beslutet att förlägga en
skidfabrik till Boden samt att Kungl. Maj;t undersöker andra möjligheter att
täcka sysselsättningsbehovet därstädes.
Motionen
I motionen erinras om att den svenska skidindustrin
sedan mitten av 1940~talet genomgått en omstrukturering och rationalisering.
Antalet skidfabriker är nu tre mot 13 år 1946. Produktionen, som under samma
tid ökat från ca 300 000 till ca 500 000 par skidor, är helt inriktad på
tillverkning av terrängskidor. Mot bakgmnd av att det inhemska behovet av
skidor enligt branschens bedömning skuUe kunna täckas av två fabrikers
produktion ifrågasätter motionärerna en av Svenska industri-etablerings AB
(Svetab) föreslagen förläggning av en skidfabrik till Boden. Den ytterligare
ökning av produktionsresurserna som skulle bli följden skulle enligt
motionärerna resultera i överproduktion, vUket sannolikt skulle leda till
driftsinskränkningar vid redan befintliga företag, av vilka två ligger inom
stödområdet.
Uppgifter
om Svetabs etableringsplaner
I samband med förhandlingar om samarbete mellan
Svetab och Norrbottens sportartikelfabrik (NBS), som tiUverkar ishockey- och
bandyklubbor, har möjligheten till en expansion inom produktområdet »fritidsartiklar»
undersökts inom Svetab. Av en inom Svetab upprättad promemoria rörande Svetabs
eventuella engagemang i en skidfabrik i Boden framgår att det angivna
produktområdet bedöms som expansivt och att möjligheterna att skapa nya
produkter grundade på nya idéer bedöms vara stora. Förutsättningarna för en
företagsetablering i Norrland inom detta område anses goda.
Av
promemorian framgår vidare att i samband med förhandlingarna om ett eventuellt
samarbete mellan Svetab och NBS, som vid årsskiftet
1
Riksdagen 1971. 17 saml. Nr 24
NU 1971:24 2
19701971 övergick i Svetabs ägo, inleddes undersökningar
av möjligheterna att NBS skuUe utgöra början till ett företag inom
fritidsartikelområdet. I promemorian anförs i övrigt följande:
NBS är i och för sig ett lönsamt
företag men måste för att överleva på sikt expandera bl. a. genom att bredda
sitt sortiment för att kunna klara de alltmer betydande kostnaderna för
marknadsföring.
Det första steget i en sådan expansion är mycket
naturligt, nämligen att bredda sortimentet med tiUverkning av skidor, vilket
bl. a. passar ytterligt väl in i den industrieUa miljö som föreligger och
passar dessutom utomordentligt väl in marknadsföringsmässigt, förutsatt
givetvis att marknaden som sådan är intressant.
Marknaden har undersökts och bedömts ingående liksom
konkurrensförhållandena. Bedömningar har gjorts över de fyra befintliga
skidfa-brikernas möjligheter att överleva oavsett om en ny produktionsenhet
tUlskapas i Boden eller ej, och vidare har importen beaktats. Resultatet av
dessa undersökningar har blivit att skidkonsumtionen bedöms ökande. Denna
slutsats har grundats dels på en framskrivning och bearbetning av befintlig
statistik och dels på den allmänna utvecklingen på motions-området samt på den
utveckling som kommer att ske genom tillkomsten av alltfler eUjusspår, en
utveckling som kommer att påverka skidkonsumtionen på i princip samma sätt som
tillkomsten av konstfrusna banor påverkat konsumtionen av ishockeyklubbor.
Förutom för den svenska marknaden har bedömningar gjorts
över exportmöjligheterna, där en mycket intressant utveckling har börjat på
kontinenten när det gäller längdåkning och där liknande tendenser kan spåras i
USA. De närmaste åren bedöms medföra en ökad export av svenska skidor, och där
möjligheten till samverkan mellan de olika fabrikanterna bör utnyttjas på
lämpligt sätt.
Slutsatsen har därför blivit att en skidfabrik i Boden med
en kapacitet på 120 000 par skidor är en ur marknadssynpunkt riktig satsning
och att detta inte kommer, att skada de övriga skidfabrikerna, som ej blott har
förutsättningar att leva vidare utan bedöms också ha möjligheter till en
expansion.
Den föreslagna skidfabriken i Boden skall ses som ett steg
i uppbyggnaden av ett större företag inom fritidsartikelområdet, en uppbyggnad
som kan ske enligt flera olika alternativ och där ännu icke ett slutgiltigt
ställningstagande föreligger tUl vilket alternativ som skall väljas. Skidfabriken
i Boden passar dock in i aUa alternativ som är under diskussion och alla alternativ
kommer på sikt att möjliggöra tillverkning av ytterligare produkter inom
fritidsartikelområdet lokaliserad till för Svetabs målsättning lämpliga orter.
Vad beträffar det slutliga beslutet om igångsättning av en
tillverkningsenhet för skidor, är detta ett beslut som Svetabs styrelse har
överlämnat till styrelsen för Sirius Sportprodukter AB som är det ombildade
NBS, att fatta. Det kommer att ske efter det att en utvärdering skett av de
tillgängliga handlingsalternativen.
Vissa uppgifter om skidindustrin
Antalet skidfabriker i Sverige är
(bortsett från ett företag som förutom andra produkter tiUverkar barnskidor) f.
n. tre, nämUgen AB Edsbyver-
NU 1971: 24 3
ken,
Sundins fabriker AB och Bröderna Sandströms skidfabrik AB. De
tre skidfabrikemas tiUverkningskapacitet är följande:
AB Edsbyverken 400 000 par per år
Sundins fabriker AB 150 000 par per år
Bröderna Sandströms
skidfabrik AB 50 000 par per år
Edsbyverken
utnyttjar f. n. en tillverkningskapacitet av 300 000 par. Enligt vad som
uppgetts till utskottet anser sig Sundins kunna höja sin kapacitet tiU 200 000
par och Sandströms sin till 75 000 par. För en sådan kapacitetshöjning
erfordras enligt företagens bedömningar endast obetydliga investeringar.
AB
Edsbyverken, Edsbyn, tillverkar även möbler för kontor och hem. Personal från
skidtillverkningen kan delvis flyttas till möbeltillverkningen, vilken
emellertid hämmas av svag orderingång. Företaget har inklusive tjänstemän ca
350 anställda. Företaget grundades 1899 och har vuxit bl. a. genom förvärv av
en rad andra företag. Aktiekapitalet är 2 milj. kr. Omsättningen under det
senaste verksamhetsåret var ca 31 milj. kr., varav skidtillverkningen svarade
för ca 12 milj. kr. Edsbyverken uppförde 19661967 en ny skidfabrik, vilken
delvis finansierades med statligt lokaliseringsstöd, varav bidrag ca 2 1/4
milj. kr. och lån ca 3 1/2 milj. kr. Hela anläggningen har förnyats så att
ingen del är äldre än sju år. Av Edsby verkens skidproduktion exporteras f. n. ca
15 % (i värde). Innevarande år har på grund av den ringa snötillgången i
Sverige orderingången blivit endast 30 % av den normala.
Sundins
fabriker AB, Hudiksvall, har utom skidtUlverkning mekanisk industri. I
skidtillverkningen sysselsätts f. n. ca 50 man av totalt ca 180. Omsättningen
under det senaste verksamhetsåret var ca 13,5 mUj. kr., varav
skidtillverkningen svarade för ca 5,5 milj. kr. 7 ä 8 % av skid-produktionen
exporteras.
Bröderna
Sandströms skidfabrik AB, Lindesberg, som sedan 1966 är dotterbolag tUl Jofa AB
i Malung, tillverkar utom skidor även bandy-och ishockeyklubbor. Av ca 60
anställda sysselsätts ca 40 med skidtiU-verkning. Denna svarar för en
årsomsättning av 2,5 å 3 mUj. kr. av totalt 3,5 å 4 milj. kr. Av
skidproduktionen exporterades förra året ca 20 %. I år beräknas exportandelen
bli ca 30 %.
I
utlandet möter de svenska skidfabrikerna konkurrens från ett tjugotal stora
skidfabriker särskilt i Österrike och öststaterna. Den näst största
skidfabriken finns i Jugoslavien. De svenska skidfabrikerna har fått avstå
från att tiUverka alpina skidor. Den största utländska skidfabriken tillverkar
nu även löpskidor av nordisk typ.
Utskottet
Svenska industrietablerings AB (Svetab) bUdades den
1 juli 1969 och är sedan årsskiftet 1969/70 dotterbolag tiU Statsföretag AB.
Svetab har
NU 1971:24 4
till
uppgift att skapa sysselsättningstillfällen främst i de nordliga länen. Detta
kan ske genom etablering av nya och utbyggnad av befintliga företag antingen
helt i Svetabs regi eller i samarbete med det enskUda näringslivet, kommunägda
företag och kooperationen. I samband med expansions- eUer
rationaliseringsinvesteringar har Svetab möjlighet att inträda som hel- eller
delägare i företag. Enligt de av statsmakterna givna direktiven för
verksamheten skall Svetab drivas på affärsmässiga grunder och varje
etableringsbeslut föregås av noggranna ekonomiska bedömningar.
Under
hänvisning tUl en av Svetab planerad etablering av en skidfabrik i Boden anförs
i motionen 1971: 509 att den nuvarande produktionen av skidor täcker
marknadsbehovet och att den ökning av produktionsresurserna som tiUkomsten av
denna fabrik skulle resultera i kan komma att medföra en överproduktion med
åtföljande svårigheter för de nu existerande företagen i branschen. Motionärema
hemställer att riksdagen skall föreslå Kungl. Maj:t att dels utfärda direktiv
tUl Statsföretag AB om att beslutet att förlägga en skidfabrik tiU Boden skall
omprövas, dels låta undersöka andra möjligheter att täcka sysselsättningsbehovet
där.
Vad
avser hemställan om direktiv till Statsföretag AB viU utskottet framhålla att i
propositionen om inrättande av ett statligt förvaltningsbolag betonades, att
den del av Kungl. Maj:ts ägaransvar som är direkt inriktad på de olika
företagens skiftande verksamhet skuUe avlastas genom att ett förvaltningsbolag
inrättades. Enligt de av statsmakterna givna riktlinjerna för bolagets
verksamhet (prop. 1969: 121, SU 1969: 168) skall detta uppställa mål för de
olika företagen, följa måluppfyllelsen och sörja för att de möjligheter tiU
samverkan som föreligger inom hela företagsgruppen blir effektivt utnyttjade.
Förvaltningsbolaget skall dock inte överta ansvaret för den löpande
verksamheten vid företagen från dessas styrelser och verkställande direktörer.
Särskilt har framhållits att de statliga företagen skall kunna driva sin
verksamhet på samma villkor som enskUda företag. Inrättandet av
förvaltningsbolaget har avsetts ge möjligheter att i större utsträckning än
vad tidigare varit faUet hänföra politiska beslut och beslut av verkställande
natur till skilda organ, något som innebär praktiska fördelar och står i
överensstämmelse med traditionen inom svensk förvaltning.
Utskottet
finner det uppenbart att ett uttalande från riksdagens sida i enlighet med vad
som föreslås i motionen skulle innebära ett avsteg från de av statsmakterna
fastställda riktlinjerna för Statsföretag AB;s verksamhet. Utskottet avstyrker
därför motionen i denna del.
I
övrigt vill utskottet framhålla att Svetabs etableringsbeslut enligt av
statsmakterna givna direktiv bör föregås av noggranna ekonomiska bedömningar.
Det kan i detta sammanhang erinras om att i Statsföretag AB:s årsredovisning
för år 1970 uttalas att en samordnad projektverk-
NU 1971:24 5
samhet
och stränga krav på snabb lönsamhet kommer att vara vägledande för Svetabs
fortsatta verksamhet. Utskottet delar motionärernas betänkligheter i fråga om
sådan företagsetablering från Svetabs sida inom stödområdet som kan få menliga
konsekvenser för sysselsättning och företag på andra håll inom stödområdet.
Utskottet anser det rimligt att Svetab när en etablering övervägs särskUt
beaktar om det vid redan befintUga företag inom stödområdet finns outnyttjad
kapacitet för eUer möjlighet att med förhållandevis ringa investeringar skapa
förutsättningar för motsvarande produktion.
I
motionen yrkas vidare att alternativa möjUgheter att täcka sysselsättningsbehovet
i Boden skaU undersökas. Utskottet finner inte erforder-Ugt att riksdagen gör
ett särskilt uttalande i denna fråga.
Åberopande vad här anförts hemställer utskottet att
riksdagen avslår motionen 1971: 509.
Stockholm
den 18 maj 1971
På
näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande:
herrar Svanberg (s), RegnéU (m), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i
Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s).
Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg (fp). Blomkvist (s), SjöneU (c), Svensson i
Malmö (vpk), Jonsson i Husum (s). Hovhammar (m) och fru Hambraeus (c).
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.