Näringsutskottets betänkande i anledning av förnyad behandling av Kungl. Maj:ts framställning i statsverkspropositionen om anslag för budgetåret 1971/72 till statens vattenfallsverk jämte motioner
1971 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:NU26, Näringsutskottets betänkande i anledning av förnyad behandling av Kungl. Maj:ts framställning i statsverkspropositionen om anslag för budgetåret 1971/72 till statens vattenfallsverk jämte motioner
Dokumentets text
Näringsutskottets
betänkande nr 26 år 1971 NU 1971:26
Nr 26
Näringsutskottets betänkande i anledning av förnyad behandling
av Kungl. Maj:ts framställning i statsverkspropositionen om anslag för
budgetåret 1971/72 till statens vattenfallsverk jämte motioner.
I sitt betänkande 1971: 15
behandlade näringsutskottet propositionen 1971: 1 bilaga 15 såvitt gäller
punkten I.F: 1 under kapitalbudgeten (Statens vattenfallsverk: Kraftstationer
m. m.) samt motioner med anknytning därtiU, avseende dels Ritsemprojektet,
dels Kaitumprojektet. Sedan kammaren den 12 maj 1971 återförvisat ärendet tiU
utskottet för ytterligare utredning, avger utskottet härmed nytt betänkande i
ämnet.
KAPITALBUDGETEN
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Statens vattenfallsverk
Kraftstationer m. m. Kungl. Maj:t har (punkten I.F: 1,
s. 140160) föreslagit riksdagen att
1.
till
Kraftstationer m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av
975 000 000 kr.,
2.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att fr. o. m. budgetåret 1971/72 medge statens vattenfallsverk att
teckna borgen intill sammanlagt 75 000 000 kr. för varje budgetår,
3.
bemyndiga
Kungl. Maj;t att vid statens vattenfaUsverk inrätta två tjänster för byråchef i
Ce 1.
Yrkanden angående det i
propositionen angivna Ritsemprojektet framförs i fyra motioner, nämligen
dels
motionen 1971:277 av herr Hedlund m.fl. (c), vari hemställs
1. att riksdagen skall besluta att anslag förknippade med
det s. k.
Ritsemprojektet inte skall beviljas,
2. att riksdagen under förevarande punkt skaU för
budgetåret 1971/72
anvisa ett investeringsanslag av 973 300 000 kr..
Ea karta över det område som berörs av Ritsem- och
Kaitumprojekten finns i propositionen 1970; 173 om intrång i Stora Sjöfallets
nationalpark.
1 Riksdagen 1971. 17 saml. Nr 26
NU
1971: 26 2
dels
motionen 1971: 278 av herr Helén m. fl. (fp), vari hemställs
1. »att riksdagen med upphävande av 1970 års
riksdagsbeslut måtte besluta att något intrång i Stora SjöfaUets nationalpark
för reglering av Autajaure-Sitasjaure och byggande av Ritsems kraftstation ej
måtte medges»,
2. »att riksdagen måtte besluta att några anslag
förknippade med det s. k. Ritsemprojektet ej skall beviljas»,
3. att anslaget för budgetåret 1971/72 under
förevarande punkt skall utgå med ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
med 1 700 000 kr. minskat belopp av 973 300 000 kr.,
dels motionen 1971: 432 av
herr Bohman m. fl. (m), vari hemstäUs
1. »att riksdagen med upphävande av 1970 års
riksdagsbeslut måtte besluta att något intrång i Stora Sjöfallets nationalpark
för reglering av Autajaure-Sitasjaure och byggande av Ritsems kraftstation ej
måtte medges»,
2. »att riksdagen måtte besluta att några anslag
förknippade med det s. k. Ritsemprojektet ej skall beviljas»,
3. att riksdagen under förevarande punkt skaU för
budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 973 300 000 kr.,
dels
motionen 1971: 1071 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk), vari hemställs
att riksdagen skaU avslå proposition 1971: 1, bilaga 15, i vad den gäUer det
begärda anslaget för Ritsems kraftstation.
Det av statens vattenfallsverk planerade
Kaitumprojektet behandlas i två motioner, nämligen
dels
motionen 1971: 153 av herrar Stridsman (c) och Johansson i Holmgården (c), vari
hemställs att riksdagen skall uttala sig mot ett genomförande av
Kaitumprojektet,
dels
motionen 1971: 1058 av herrar Ahlmark (fp) och Wirtén (fp), vari hemställs att
riksdagen skall uttala att någon utbyggnad av Kaitum för kraftändamål ej bör
komma tiU stånd.
Vid sin förnyade behandling av ärendet har
utskottet tagit del av en skrivelse från statens vattenfallsverk till Kungl.
Maj:t med förslag om modifierat utförande av Ritsems kraftstation med reglering
av Sitas-jaure-Autajaure. Generaldirektören för vattenfallsverket har inför utskottet
redogjort för detta förslag, vilket därvid också kommenterats av generaldirektören
för statens naturvårdsverk. Ordföranden i Svenska naturskyddsföreningen har
haft tiUfälle att inför utskottet redogöra för organisationens syn på
förslaget. Utskottet har vidare hört länsarbetsdirektören i Norrbottens län
och planeringsdirektören vid länsstyrelsen i Norrbottens län, vilka lämnat
upplysningar om arbetsmarknadssituationen i länet. Delegationer med
företrädare för GäUivare kommun, för Jokkmokks kommun och för Svenska
byggnadsarbetareförbundets av-
NU 1971: 26 3
delningar
i mellersta och övre Norrland samt en representant för Sörkaitums sameby har
inför utskottet redovisat synpunkter på Ritsem-och Kaitumprojekten.
Vänsterpartiet
kommunisternas riksdagsgrupp har tillställt utskottet en skrivelse med
synpunkter på sysselsättningsläget i Norrbotten och med angivande av täiUcbara
sysselsättningsobjekt där. En konferens i Umeå den 14 maj 1971 med
representanter för ett antal avdelningar av Svenska byggnadsarbetareförbundet
har riktat ett uttalande till utskottet. Från Sörkaitums sameby har inkommit
en skrivelse vari kritik riktas mot vattenfallsverkets modifierade förslag.
Vidare har utskottet mottagit dels en skrivelse från Norrbottens läns
insjöfiskare, dels skrivelser från Fältbiologerna och från fil. kand. Peter
Lindberg, Göteborg, med vissa naturvårdssynpunkter.
Vad gäUer utskottets tidigare behandling av och
hemstäUan i ärendet hänvisas till utskottets betänkande 1971: 15. Däri finns
dels kompletterande uppgifter om Gällivare kommuns förslag rörande anläggning
av väg mellan Suorva och Ritsem, om förhandlingar och villkorliga avtal
angående ekonomisk ersättning till samerna för verkningar av de regleringar som
ingår i det ursprungliga Ritsemprojektet samt om innebörden av det s. k.
Kaitumprojektet, dels redogörelse för motionernas motivering.
Statens
vattenfallsverks modifierade förslag beträffande Ritsemprojektet
I skrivelse tUl Kungl. Maj:t den 19 maj 1971
erinrar statens vattenfallsverk om att vid riksdagens behandling av
Ritsemprojektet rests invändningar mot utbyggnadsförslaget och att därvid
särskilt dämnings-inverkan vid Autajaure åberopats. Vattenfallsverket anför
härefter följande:
Då företagets tillåtlighet prövades i
vattendomstolen, yrkades av kammarkollegiet genom advokatfiskalsämbetet, att
statens vattenfallsverk såsom ett alternativ till den föreslagna regleringen
skulle utreda fömtsättningarna för en jämkning, som gick ut på en reglering av
enbart Sitasjaure. Härigenom skulle enligt ämbetet Autajaure i huvudsak lämnas
orörd och ingreppen på renskötseln och landskapsbilden i avsevärd mån
inskränkas.
Den
yrkade utredningen redovisades i vattenmålet. Av densamma framgick att en
modifierad reglering skulle leda till viss fördyring i förhållande till det ansökta
företaget och även lägre nytta. Vattenfallsverket motsatte sig i målet att
genomföra det alternativa förslaget på grund av dess otillfredsställande
lönsamhet.
Under
den tid, som förflutit sedan utredningen gjordes, har kraftens värde ökat, och
även en modifierad utbyggnad uppfyller numera verkets gäUande förräntningskrav
på 8 %. Mot bakgmnd härav och de erinringar, som framkommit under
riksdagsbehandlingen, har vattenfallsverket omprövat sin inställning och
förklarar sig därför berett utföra regleringen i den modifierade formen.
NU 1971: 26 4
Det modifierade utförandet innebär i korthet, att
regleringsdammen förlägges till utloppet av Sitasjaure. Autajaureområdet lämnas
helt orört av dämningsåtgärder. Sitasjaure regleras med oförändrade
dämnings-och sänkningsgränser, 613603 meter över havet. Vattnet från Sitasjaure
överledes till kraftstationen via en tunnel från sjöns östra ände. I
kraftstationen utnyttjas samma fallhöjd som enligt tidigare planer. Effekten
blir oförändrat 300 000 kW. Den genomsnittliga energiproduk tionen i Ritsem
och ökningen i nedanför liggande kraftverk blir med det modifierade utförandet
nära 500 miljoner kWh, dvs. ca 10 % mindre än i det ursprungliga förslaget.
Arbetena
beräknas kunna bedrivas enligt oförändrad tidsplan och stationen tas i drift
mot slutet av år 1976. Sysselsättningen vid anläggningsarbetena blir i stort
sett oförändrad. Eftersom jorddammsbygge ersattes med tunneldrivningsarbeten,
blir dock sysselsättningen jämnare fördelad under året.
Anslagsbehovet
för reglering och kraftstation tillhopa har tidigare beräknats tiU 140
miljoner kronor, varvid förutsatts en kraftstation utan fast vägförbindelse. I
jämkat utförande och med väg SuorvaRitsem blir anslagsbehovet 160 miljoner
kronor.
I en kompletterande beskrivning av det modifierade
förslaget lämnar vattenfaUsverket vissa ytterligare uppgifter.
Förutom
vägen från Suorva till Ritsem planeras en väg från Ritsem tUl Autajaures
sydspets. En tidigare föreslagen enkel traktorväg mellan Autajaure och
Sitasjaure utförs i förbättrad standard och förbinds med ett mellanpåslag för
tilloppstunneln väster om Autajaure. Vägen längs Autajaures södra strand och de
båda stora dammarna i Autajaures östra del utgår.
De
totala kostnaderna för den alternativa utbyggnaden, inklusive vägen
SuorvaRitsem, beräknas bli ca 190 milj. kr., dvs. något mer än kostnadema för
huvudalternativet.
Den
direkta sysselsättningen vid kraftverksbygget beräknas uppgå till totalt 1 300
årsverken, vartill kommer 260 årsverken för vägbygget. Projektet uppges sålunda
ge sysselsättning åt drygt 300 man i fem år.
Vad
gäller inverkan på landskapsbilden m. m. anförs bl. a. följande. Vattenståndet
i Autajaure blir lägre än normalt. I Teusadalen blir vat-tenföringen ca 50 %
högre än vid genomförande av vattenfallsverkets tidigare utbyggnadsförslag.
Jämfört med detta medför det modifierade förslaget mindre trafik på vägarna,
eftersom masstransporter till dammområdet ej förekommer. Trafiken mellan
Autajaure och Sitasjaure får däremot större omfattning enligt det nya projektet
och kräver en höjning av vägstandarden. Ökade sprängstensmassor och tunnlarna
kräver nya upplagsplatser dels vid mellansänket, dels vid Sitasjaure. Ingen
över-dämning av mark sker inom nationalparken.
Det
renbetesland som på något sätt skadas eller eljest undandras från samernas
disposition uppgår till ca 2 km, vilket är ca 15 % av motsvarande inverkan vid
genomförande av det tidigare förslaget. Ingen överdämning av kalvningsland
förekommer.
NU 1971: 26
Utskottet
I sitt betänkande 1971: 15 tog utskottet
inledningsvis upp den allmänna inriktningen av Kungl. Maj;ts förslag till
investeringsram för statens vattenfaUsverk för budgetåret 1971/72.
Investeringsprogrammet i stort och de speciella förslag som framlagts rörande
bemyndiganden för Kungl. Maj:t att teckna borgen och att inrätta vissa tjänster
lämnades utan erinran. Detsamma gällde de utbyggnadsprojekt på
vattenkrafts-området som redovisades i propositionen, med undantag för
Ritsemprojektet. Utom såvitt gäller detta projekt och Kaitumprojektet hänvisar
utskottet tiU sina ställningstaganden i betänkandet 1971: 15.
Vid sin förnyade behandling av Ritsemprojektet har
utskottet främst ägnat uppmärksamhet åt det modifierade förslag till utformning
av projektet som statens vattenfallsverk framlagt i skrivelse till Kungl. Maj:t
den 19 maj i år. Huvudpunkten i detta förslag vars framläggande föranletts
av de erinringar som inom riksdagen riktats mot det tidigare
utbyggnadsförslaget är att överledning av vatten till den planerade
kraftstationen vid Ritsem skall ske icke från Autajaure utan från den ovanför
liggande sjön Sitasjaure. Projektets tillåtlighet har ännu icke prövats av vattendomstol.
Liksom i det föregående skedet av ärendets behandling har utskottet såsom
redovisats tidigare i detta betänkande berett företrädare för olika berörda
intressen tillfälle att framföra synpunkter. Vid en granskning av det nya
förslaget från olika aspekter kan till en början följande konstateras.
Från naturvårdssynpunkt framstår bevarandet av Autajaure
vid ungefär hittillsvarande nivå som en väsentlig fördel hos det nya förslaget
vid jämförelse med det tidigare. Förändringarna i landskapsbilden genom
dammbyggnader och ändrat vattenstånd blir mindre liksom också skadorna på
växtlighet och djurliv. Förlängningen av överledningstunneln och slopandet av
den stora dammen vid Autajaure medför att avsevärt större sprängstensmassor
behöver placeras. Kvar står att vattenföringen i Teusadalen minskar kraftigt,
dock icke i fullt samma grad som enligt det tidigare förslaget. Den
genomsnittliga vattenföringen i Autajaure, som f. n. är 43 m per sekund,
reduceras till 3,5 m per sekund. För Teusajaure är motsvarande siffror 49 m och
9,5 m. Vattenståndet i Autajaure och i Teusajaure kan bibehållas vid nuvarande
nivå genom gmnddammar, som vattenfallsverket förklarat sig villigt att anlägga.
Från statens naturvårdsverks sida förefaller
invändningar inte komma att framställas mot ett genomförande av det
modifierade förslaget, inklusive byggandet av en väg från Suorva tUl Ritsem,
under fömtsättning att erforderliga skyddsåtgärder och återstäUande åtgärder
vidtas. Svenska naturskyddsföreningen och Fältbiologerna riktar däremot kritik
även mot detta förslag. Vad beträffar landskapsbilden påpekas sank-
NU 1971: 26 6
ningen
av Sitasjaures yta, eliminerandet av vattenfallet vid Sitasjaures utlopp och
den minskade vattenföringen nedanför denna sjö. Fiskbeståndet och fågellivet
liksom djurlivet i övrigt bedöms komma att påverkas menligt. Vidare nämns
skadeverkningar på strand- och bottenvegetation. Vägbygget betraktas som en
negativ faktor bl. a. med hänsyn till trafikens störande inverkan på djurUvet.
Vad
gäller det ursprungliga Ritsemprojektets konsekvenser för rennäringen erimade
utskottet i sitt tidigare betänkande om att vattendomstolen ansett de skador
som skulle komma att drabba rennäringen sammantagna »icke vara av den
omfattningen att rennäringen
------- kommer att lida
väsentligt förfång». Samtidigt framhölls att
Svenska samernas
riksförbund motsatt sig regleringen och poängterat att det berörda området har
speciell betydelse som kalvningsland. Det nya projektet innebär tiU skUlnad
från det föregående att ingen överdämning av kalvningsland skaU företagas.
Renbetesland tas i anspråk i väsentligt mindre utsträckning. Rennäringen bedöms
komma att lida skada dels genom transporter och anläggningsarbete under
byggnadstiden, dels genom trafik då och senare på den nytillkomna vägen.
Energiproduktionen
i Ritsems kraftstation enligt det tidigare förslaget angav utskottet avmndat
till genomsnittligt ca 500 GWh (milj. kUowattimmar) per år. I propositionen var
uppgiften preciserad till 520 GWh. I vattenfaUsverkets nu ingivna skrivelse
till Kungl. Maj:t uppges att den genomsnittliga energiproduktionen i Ritsem
tillsammans med ökningen i nedanför liggande kraftverk med det modifierade utförandet
blir nära 500 GWh, »dvs. ca 10 % mindre än i det ursprungliga förslaget». Om
produktionsökningen i de nedanför liggande kraftverken liksom tidigare
frånräknas torde det modifierade Ritsemprojektets bidrag tiU energiproduktionen
kunna anges till genomsnittligt ca 470 GWh per år. Om det urspmngUga projektet
anförde utskottet att det syntes vara obestritt att projektet enligt gängse
beräkningsmetoder skulle bli lönsamt. Det modifierade projektets lönsamhet är
lägre, och vattenfaUsverket har tidigare när kammarkollegiet hos vattendomstolen
begärt att ett alternativ av det nu aktuella slaget skuUe övervägas
förklarat sig icke vara intresserat av en sådan lösning. Kostnaderna för
elproduktion enligt andra metoder har på sistone stigit mer än kostnaderna för
elproduktion i vattenkraftverk, något som beror dels på de höjda oljepriserna,
dels på pris- och lönestegringarnas betydelse när det gäller sådana kraftverk
vilkas kostnader särskilt avser maskinutrustning. TiU följd härav beräknas
utbyggnad enUgt det modifierade förslaget numera uppfyUa det för
vattenfallsverket gäUande kravet på 8 procents förräntning. Även det
modifierade förslaget betecknas alltså som lönsamt.
Sysselsättningseffekten
av det modifierade projektet beräknas kvantitativt inte avvika från den som
angivits för det ursprung-
NU 1971: 26 7
liga
projektet. Den uppges tiU 1 300 årsverken för kraftverksbygget och 260
årsverken för vägbygget, fördelade på fem år. Det modifierade projektet kan
väntas medföra en jämnare sysselsättning än det ursprungliga, då det
innefattar tunnelbyggande i större utsträckning och dammbyggen i mindre
utsträckning. Företrädare för GäUivare och Jokkmokks kommuner och för
byggnadsarbetarkåren i övre Norrland har för utskottet framhållit
Ritsemprojektets betydelse från sysselsättningssynpunkt. Utskottet har sökt
bilda sig en uppfattning om tillgången på alternativa sysselsättningsobjekt i
Norrbottens län.
Vid
en sammanfattande bedömning av Ritsemprojektet i dess modifierade form finner
utskottet det uppenbart att de invändningar som från olika håll riktats mot det
ursprungliga projektet till väsentlig del måste anses faUa bort vid den
förändring som föreslås. De regleringar som skall företas blir avsevärt mindre
genomgripande. Den kraftigaste av de invändningar som gjorts med hänsyn till
rennäringens intressen bortfaller när det inte längre blir fråga om att
kalvningsland skall överdämmas. Såsom framhåUits i den tidigare fasen av ärendets
behandling inom riksdagen får samerna i de områden som påverkas av ett
utbyggnadsprojekt ekonomisk ersättning av vattenfallsverket för de
skadeverkningar som projektet kan medföra för dem. Utskottet förutsätter att
uppkommande ersättningsfrågor löses på ett tillfredsstäUande sätt.
Den
energikvantitet som ett kraftverk i Ritsem liksom varje annat
kraftverksalternativ kan producera motsvarar blott en ringa del av landets
samlade energibehov. Detta förhåUande utgör dock enligt utskottets uppfattning
inte något argument mot att kraftverket kommer till stånd. Även om andra
energikällor svarar för en ökande del av energiproduktionen kommer
vattenkraftverken att också framgent spela en viktig roll. Det modifierade
Ritsemprojektet skuUe ge ett energitiUskott motsvarande ca 90 % av det
tidigare beräknade och har alltså från kraft-försörjningssynpunkt i stort sett
samma intresse som det ursprungliga projektet. Dess lönsamhet är
tillfredsställande.
I
fråga om sysselsättningseffekten ter sig det modifierade förslaget likvärdigt
med det ursprungliga; genom att det i större utsträckning avser tunnelbyggande
har det t. o. m. vissa fördelar framför detta, såsom att sysselsättningen
fördelas jämnare över året. Utskottet vUl ånyo understryka behovet av
sysselsättningsskapande åtgärder i övre Norrland. Enligt utskottets mening
måste mycket tungt vägande skäl föreligga om man i dagens läge skall avvisa det
sysselsättningstUlskott som ett lönsamt och från naturvårdssynpunkt godtagbart
kraftverksprojekt i övre Norrland kan ge under ett antal år som för många av
de berörda arbetstagarna utgör slutskedet av deras aktiva period.
Med
hänvisning till de argument som här anförts vill utskottet förorda att
riksdagen uttalar sig för ett genomförande av Ritsemprojektet
NU 1971: 26 8
i
den föreslagna modifierade formen. Riksdagens tidigare bemyndigande för Kungl.
Maj:t att medge intrång i Stora SjöfaUets nationalpark i samband med
Ritsemprojektet avser ett större område än det nu aktuella. De båda områdena
sammanfaller inte helt. Utskottet förordar att riksdagen bemyndigar Kungl.
Maj:t att ändra tidigare beslut härvidlag i enlighet med vad som påkallas av
de nya omständigheterna. Utskottet förutsätter att vägbygget från Suorva till
Ritsem, vilket icke behöver prövas av vattendomstol, snarast igångsätts.
Utskottets
förord för det modifierade förslaget till utbyggnad vid Ritsem betingas av en
önskan att skapa bred uppslutning kring projektet och sålunda ta hänsyn till
de invändningar som har riktats mot det ursprungliga förslaget. Utskottet
konstaterar att projektets nya utformning innebär att Autajaure definitivt
undantas från väsentligt ingrepp. Det bör fömtsättas att åtgärder vidtas för
att skona Autajaures stränder och att stora ansträngningar läggs ned på att
återställa landskapet kring överledningstunnel, dammar etc. efter avslutat
byggnadsarbete.
Problemet
hur de stora sprängstensmassorna från tunnelbygget skall placeras tilldrar sig
uppmärksamhet i detta sammanhang. En möjUghet som enligt utskottets mening kan
förtjäna att övervägas är att detta stenmaterial används som underlag för en
fortsättning utefter Sitasjaures norra strand av den väg från Suorva som avses
ingå i pojektet. Gällivare kommun har framfört önskemål om en framtida
förlängrung av den nu planerade vägen så att kontakt nås med den väg som från
norskt håll anläggs fram till Sitasjaures övre ände.
Den
minskade vattenföringen i Teusadalen är ett problem från naturvårdssynpunkt.
Utskottet tar fasta på de uttalanden som gjorts från naturvårdshåU om att
grunddammar som vidmakthåller oförändrad vattennivå i sjöarna kan vara
önskvärda och från vattenfaUsverkets sida om att verket är villigt att medverka
till att sådana dammar blir anlagda. Undersökningar av hur
vegetationsförhållandena i Teusadalen skall kunna i möjligaste mån förbli
intakta är enUgt utskottets mening ett naturligt inslag i det fortsatta
planeringsarbetet.
Utskottets
förord för Ritsemprojektet är, som ovan sagts, i betydande mån föranlett av
hänsyn tiU sysselsättningsproblemen i övre Norrland. Även om projektet innebär
ett värdefuUt tUlskott av arbetstiUfällen måste givetvis alla möjligheter
tillvaratas att i övre Norrland skapa ytterligare sysselsättningsmöjligheter.
Utskottet begagnar tUlfället att understryka vikten av fortsatta inventeringar
och fortsatt projektplanering i detta syfte.
En
specialfråga av betydelse för anläggningsarbetarna i vattenfallsverkets tjänst
är hur avbrott i eller upphörande av anställningen kan påverka rätten att
erhålla sådan särskild pension som utgår till förutvarande arbetare hos
affärsverken. Pensionsvillkoren är en förhandlingsfråga. Utskottet förutsätter
att vattenfallsverket genom omplaceringar
NU 1971: 26 9
bland
sina anställda förebygger att äldre arbetare med intjänt pensionsrätt går
förlustiga denna tUl följd av sådana omständigheter som nyss nämnts.
Utskottet hänvisade i sitt föregående betänkande i
ämnet till departementschefens redogörelse i propositionen för en av
vattenfallsverket utförd inventering av tänkbara återstående
utbyggnadsprojekt. Genom departementschefens stäUningstaganden, som utskottet
utom vad gäller Ritsemprojektet lämnat utan erinran, föreligger i väsentliga
delar en plan som möjliggör en mera långsiktig bedömning av utbyggnadsfrågorna
än som kan ske vid beslut rörande enstaka projekt. Utskottet som i höst
kommer att yttra sig över en motion om en plan för energiförsörjningen i dess
helhet vUl här allmänt understryka betydelsen av en sådan planering som här
nämnts. I detta sammanhang återkommer utskottet till den i det tidigare
betänkandet behandlade frågan om Kaitumprojektet. Såsom tidigare konstaterats
är beträffande detta projekt läget det att vattenfallsverket planerar för ett
genomförande av projektet men att något förslag från Kungl. Maj:ts sida om
förverkligande av detta inte föreligger. Utskottet finner det emellertid
önskvärt att Kaitumprojektet nu blir föremål för ett ställningstagande från
riksdagens sida som klargör att projektet hör tiU dem som skall undantagas från
utbyggnad. Starka naturvårdsskäl talar enligt utskottets mening för att
Kai-tumregionens vattensystem bevaras intakt. Detta innebär att den projekterade
överledningen av vatten tUl Lule älv icke skall komma till stånd. Utskottet
föreslår att riksdagen såsom förordats i motionerna 1971: 153 och 1971: 1058
gör ett uttalande till Kungl. Maj:t av här angiven innebörd.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen
a) som sin mening ger Kungl. Maj;t till känna vad
utskottet anfört beträffande Ritsemprojektet,
b) beslutar om en sådan ändring av sitt tidigare
bemyndigande för Kungl. Maj:t att medge intrång i Stora Sjöfallets nationalpark
som framgår av vad utskottet anfört,
c) med bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts förslag tiU
Kraftstationer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av
975 000 000 kr.,
d) avslår
motionerna 1971: 277, 1971: 278, 1971: 432 och 1971:
1071,
2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att fr. o. m. budgetåret 1971/72
medge statens vattenfaUsverk att teckna borgen intill sammanlagt 75 000 000 kr.
för varje budgetår,
3. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens vattenfallsverk
inrätta två tjänster för byråchef i Ce 1,
NU 1971: 26 10
4. att riksdagen med bifaU tUl motionerna 1971: 153
och 1971: 1058 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
rörande Kaitumprojektet.
Stockhohn
den 26 maj 1971
På
näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande:
herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i
Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s). Rask (s), Holmberg (m),
SjöneU (c), Hagnell (s), HäU (s), MöUer i Göteborg (fp), fru Hansson (s), fru
Hambraeus (c) och fm Marklund (vpk).
Reservation
av herrar RegnéU (m), Börjesson i Glömminge (c),
Andersson i Örebro (fp), Sjönell (c), Möller i Göteborg (fp) och fru Hambraeus
(c), som anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som
börjar på s. 7 med »Vid en sammanfattande» och slutar på s. 9 med »som nyss
nämnts» bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:
»När utskottet med hänsyn till här angivna faktorer
gör en s a m-manfattande bedömning av Ritsemprojektet i dess modifierade form
kommer utskottet tiU följande slutsatser.
Såsom
utskottet anförde i sitt föregående betänkande i ämnet bör
naturvårdssynpunktema tillmätas avgörande betydelse. Även om det modifierade
projektet inte innefattar Uka stora ingrepp som det urspmngUga, kvarstår dock
vägande invändningar. Sjön Sitasjaure får helt ändrad karaktär, och
vattenfallet vid dess utlopp försvinner. Vattenföringen nedanför Sitasjaure
minskas radikalt, vUket bl. a. i hög grad påverkar Teusadalens utseende; denna
blir i vissa delar tidvis så gott som torrlagd. De negativa förändringarna i
landskapsbUden är förenade med allvarliga skadeverkningar på växtligheten och
djurUvet. De sekundära följderna av den minskade vattenföringen är
svårbedömbara. Klart är att förutsättningarna för fiske reduceras i hög grad.
Även
anläggandet av en väg tiU Ritsem är en olycklig åtgärd från naturvårdssynpunkt.
Själva vägen påverkar landskapsbilden negativt, och trafiken på den blir för aU
framtid ett störande moment i området till nackdel bl. a. för djurlivet. Vägen
ter sig inte nödvändig för tu-
NU 1971: 26 11
rismen
ett avsevärt antal turister bmkar under nuvarande förhållanden besöka
området med hjälp av båtförbindelser. Vad gäller naturvårdsaspekten bör
ytterUgare noteras att Ritsemprojektet i sin nya utformning kräver att
betydUgt större sprängstensmassor placeras än som förut varit aktuellt.
Den
föreslagna vägen har uppgivits bli till gagn för samerna i området. För den
renskötande samebefolkningen torde vägen dock inte framstå som behövlig utan
snarare såsom icke önskvärd, eftersom vägtrafiken uppenbarligen blir till
nackdel för rennäringen. Även om Ritsemprojektet i sin modifierade form inte
innefattar överdämning av kalvningsland och inte heUer ianspråktagande av
betesland i så stor utsträckning som enligt det tidigare förslaget kvarstår
att projektet kan befaras få en avsevärd negativ effekt på samebefolkningens
levnadsförutsättningar.
I
sitt tidigare betänkande i ämnet framhöll utskottet att ett kraftverk vid
Ritsem skuUe ge blott ett ringa tUlskott till elenergiförsörjningen och att
projektets uppgivna lönsamhet inte vägde tillräckligt tungt som motiv för
exploatering av ett från naturvårdssynpunkt värdefullt vattensystem, som
delvis ingår i en nationalpark. I sin omarbetade form ger projektet ett mindre
tillskott av elenergi, samtidigt som lönsamheten reduceras så att den ter sig
tveksam observeras bör att vattenfalls-verket endast till följd av nyligen
konstaterade prisförändringar kunnat finna projektets lönsamhet godtagbar.
Utskottets tidigare invändningar kvarstår på dessa punkter och har vurmit ökad
styrka.
I
fråga om sysselsättningsmotivet framhöll utskottet förra gången att behovet av
sysselsättningsskapande åtgärder i övre Norrland är uppenbart men att ett i
allt väsentligt endast temporärt tiUskott av arbetstillfällen inte får tas
till intäkt för ett naturförstörande ingrepp som är oåterkaUeligt. Det
modifierade förslaget ger inte anledning till någon revision av detta omdöme. I
anslutning till sitt uttalande att statsmakterna har ansvar för att
arbetsmarknadsproblemen i övre Norrland blir lösta på annat sätt vUl utskottet
ytterligare understryka att möjligheterna att skapa andra
sysselsättningstillfällen som alternativ till dem Ritsemprojektet skulle ge
måste resolut och skyndsamt utnyttjas. Väg-planen för Norrbottens län
innefattar projekt som bör uppmärksammas i detta sammanhang. Anläggandet av en
mellanriksväg från Kiruna till Narvik bör särskilt övervägas. Bland andra sysselsättningsmöjligheter
kan nämnas skogsförbättrande åtgärder, vilka också skulle kunna skapa
råvamunderlag för industriell verksamhet som kan erbjuda ytterligare
arbetstiUfällen. En forcering bl. a. av planeringsarbetet bör göra det möjligt
att skapa ett antal nya arbetstiUfällen som väl motsvarar det antal som
Ritsemprojektet skulle ge upphov till.
En
specialfråga av betydelse för anläggningsarbetarna i vattenfalls-verkets tjänst
är hur avbrott i eller upphörande av anställningen kan
NU 1971: 26 12
påverka
rätten att erhålla sådan särskild pension som utgår till förutvarande arbetare
hos affärsverken. Pensionsvillkoren är en förhandlings-fråga. Utskottet
fömtsätter att vattenfallsverket genom omplaceringar bland sina anställda
förebygger att äldre arbetare med intjänt pensionsrätt går förlustiga denna
till följd av sådana omständigheter som nyss nämnts.
Av
det sagda framgår att det modifierade förslaget till Ritsemutbygg-nad inte av
utskottet bedöms väsentligt annorlunda än det ursprungliga förslaget. Utskottet
avstyrker aUtså ånyo bifall till propositionen såvitt den gäller byggande av en
kraftstation i Ritsem och därmed sammanhängande åtgärder.»
dels
att utskottet under 1 bort hemställa
»l.att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag och med bifaU tiU motionerna 1971:277, 1971:278, 1971:432 och 1971:
1071 tiU Kraftstationer m. tn. för budgetåret 1971/72 anvisar ett
investeringsanslag av 973 300 000 kr. och därvid uttalar att det föreslagna
Ritsemprojektet och därav föranlett intrång i Stora Sjöfallets nationalpark
icke skall komma till stånd».
Särskilda
yttranden
1.
av herr Holmberg (m):
1. Det modifierade förslag till utformning av
Ritsemprojektet som vattenfallsverket framlagt har behandlats under stor brådska
i utskottet. Härigenom har det blivit svårt att göra en mer inträngande analys
av projektets lönsamhet. Inte heller har det varit möjligt att nämiare
analysera den kvarstående miljöskada som regleringen av Sitasjaure och den nya
överföringen av vatten till den planerade stationen i Ritsem medför.
2. I ett avseende innebär emellertid det nya förslaget
en från miljö-och naturvårdssynpunkt utomordentligt stor vinning. Politisk
enighet har kunnat nås i utskottet om att avvisa all exploatering av
Kaitumre-gionens vattensystem. Härigenom har samtliga i riksdagen representerade
partier iklätt sig ett politiskt ansvar för att i framtiden bevara
Kai-tumregionen intakt. För att få ytterligare garantier för att en utbyggnad
av Kaitum icke skall ske bör regeringen ta initiativ till att fridlysa berörda
delar av detta område.
3. Vad beträffar den modifierade utbyggnaden av Ritsem
har naturvårdsverkets chef vid föredragning inför utskottet inte ansett sig kunna
framställa några vägande invändningar. Även ordföranden i Svenska
naturskyddsföreningen har framhåUit att ändringen av projektet självfallet
medför stora vinster från naturvårdssynpunkt. Förening-
NU 1971: 26 13
en
har dock, liksom också Fältbiologerna, fortfarande erinringar mot projektet.
Större säkerhet i bedömningen hade kunnat erhållas om de berörda myndigheterna
och organisationerna fått tid att avge sedvanliga remissyttranden över det nya
förslaget. Därvid skulle man också kunnat få en jämförelse med den
miljöförstöring som andra alternativ för att anskaffa motsvarande
energiresurser komme att medföra.
4. Det
närmast till hands liggande alternativet till en utbyggnad av
Ritsem torde vara att anlägga ett oljekraftverk. Ett sådant medför ock
så det betydande miljöskador i form av svavelutsläpp i luften på över
2 000 ton per år intill dess vi fått ekonomiska och tekniska resurser att
utnyttja lågsvavlig olja.
Diskussionerna
kring utbyggnaden av Ritsem och Kaitum torde ha gett den erfarenheten att man
inte bör se ett enstaka projekt för utbyggnad av våra energiresurser som en
isolerad företeelse från miljösynpunkt. Vid varje utbyggnad av
energiresurserna måste i stäUet en avvägning ske mellan olika former för
miljöintrång med hänsyn tUl på vilket sätt energin utvinnes.
En
jämförelse med andra alternativ torde ge vid handen att den modifierade
utbyggnaden av Ritsem är försvarlig.
5. Det
är troligt att vattenbyggnadsepoken i Sverige i stort sett är
över och att en allt större del av energiförsörjningen kommer att tagas
över av kärnkraft och fossUa bränslen. Detta leder emeUertid inte tUl
att man befrias från miljöintrånget. Både kärnkraftverken och oljekraft-
verken medför betydande miljöpåfrestningar.
Mot
denna bakgrund och under hänsynstagande tiU de bestående kraven på en fortsatt
utveckling av landets industri- och servicenäringar borde en samlad
undersökning göras av den mUjöförstöring som är förenad med den framtida
utbyggnaden av landets energiproduktion. Härigenom skulle man också få ett
bättre underlag för att bedöma den från miljösynpunkt mest lämpliga formen att
tiUgodose vårt energibehov.
2.
av fru Marklund (vpk):
I debatten om anslag till utbyggnad av Ritsem har
behovet av att ordna sysselsättningstillfällen i ett arbetslöshetsdrabbat
område starkt skjutits fram som motargument till berättigade natur- och
miljövårdsintressen. Det är beklagligt att frågeställningen blivit denna.
Ansvaret för att detta absurda tvångsläge uppstått måste utkrävas av dem som
formulerat det konkreta innehållet och riktlinjerna för regionalpolitiken. Att
sysselsättningsproblemet aktualiserats är emellertid positivt. Detta så mycket
mer som den hittills förda politiken förvärrat sysselsättningsläget i
Norrbotten. Nu måste konsekvenserna härav tas och inriktningen bli en helt ny
regionalpolitik.
NU
1971: 26 14
Ritsemprojektet ger temporärt cirka 300
arbetstillfällen. Detta bör ses mot bakgrund av att enbart GäUivare kommunblock
årligen och definitivt förutses förlora nästan lika många arbetstillfällen.
Inlandsblocken tillsammans fömtses årUgen förlora tre gånger så många
arbetstillfällen. Nettominskningen av arbetstillfäUen inom byggnads- och
anläggningsverksamhet förutses under 15-årsperioden 19651980 uppgå tiU 2 500
enbart i de nämnda inlandsblocken och till 5 600 i hela länet. Dessa uppgifter
visar att utbyggnaden av Ritsem i och för sig inte innebär någonting mer än
ett uppskov med arbetslöshetsproblemet för en grupp arbetare. För ett stort
antal människor är problemet redan akut och det är nödvändigt att med kraft ta
itu med åtgärder som ändrar sysselsättningsläget i Norrbotten.
Vänsterpartiet
kommunisterna har i ett flertal sammanhang ställt konkreta förslag som om de
utretts och genomförts skulle ha inneburit att situationen i fråga om
arbetstillfällen i dag skulle ha tett sig helt annorlunda. Våra krav på
statlig verkstadsindustri i Norrbotten och förslag om annan aktivitet inom den
statliga företagssektorn har mötts med hänvisningar till pågående
undersökningar. Dessa har ännu inte gett några resultat.
Den
industriella utvecklingen är avgörande för Norrbottens framtid. För en riktig
sådan utveckling krävs genomförandet av en långsiktig plan för statliga
industriinvesteringar särskilt i skogslänen med utnyttjande av medel ur
allmänna pensionsfonden, såsom föreslås i vpk-mo-tionen (1971: 1484) tiU årets
riksdag med anledning av kompletteringspropositionen (1971: 115).
För
Norrbottens del finns en rad projekt, exempelvis i länets väg-plan, som genom
tidigareläggning kunde bereda ett avsevärt antal arbetslösa sysselsättning.
Åtgärder av det slaget finns utförligt redovisade i den skrivelse som
vänsterpartiet kommunisternas riksdagsgrupp tillställt regeringen och
riksdagens näringsutskott.
Förhållandena
i Norrbottens inland och speciellt i GäUivare kommunblock fordrar snabba och
varaktiga lösningar av sysselsätningspro-blemet. Det av utskottsmajoriteten i
föreliggande betänkande förordade Ritsemprojektet innebär att situationen för
dagen inte förvärras men kan självfallet inte betraktas som någon effektiv
lösning. Andra åtgärder behövs och en näraliggande sådan är att de tidigare
åberopade undersökningarna rörande statlig verkstadsindustri snarast aktualiseras.
Det
ökade intresse för sysselsättningsproblemet i Norrbotten som bl. a. debatten
kring Ritsemprojektet åstadkommit bör tas till vara på så sätt att man nu från
statsmakternas sida tar ansvaret för tidigare försummelser och går in för
kraftfulla och genomgripande åtgärder för att säkra full och varaktig
sysselsättning åt Norrbottens befolkning. I det syftet förutsätter jag en
noggrann prövning av de i den tidigare nämnda skrivelsen framförda
synpunkterna.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.