Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om underlättande för kommun att överta industrifastigheter vid företagsnedläggningar
1971 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:NU29, Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om underlättande för kommun att överta industrifastigheter vid företagsnedläggningar
Dokumentets text
Näringsutskottets
betänkande nr 29 år 1971 NU 1971:29
Nr 29
Näringsutskottets
betänkande i anledning av motion om underlättande för kommun att överta
industrifastigheter vid företagsnedläggningar.
Ärendet
I motionen 1971: 1082 av herr Magnusson i
Kristinehamn m. fl. (vpk) hemstäUs att rUcsdagen i skrivelse till regeringen
skall begära en klarläggande utredning och förslag tiU åtgärder i syfte att
underlätta för kommunerna i vad gäller övertagande av genom nedläggningar ledigblivna
industrifastigheter.
Arbetsmarknadsstyrelsen och Svenska kommunförbundet
har avgivit remissyttranden över motionen.
Motionen
Vid företagsnedläggningar stannar genom nuvarande
äganderättsförhållanden fastigheter, maskinpark m. m. i företagens ägo, anför
motionärerna. Det förekommer, hävdar de, att företag genom att vägra sälja
eller på annat sätt ställa maskinpark till förfogande för den kommun som berörs
av företags nedläggning bromsar etablering av nya industrier i orten. Ett
sådant förfaringssätt kan, uttalar motionärerna, inte anses förenUgt med
samhällets intresse. Företagens engagemang bör avvecklas i och med att
verksamheten lagts ned och det bör i första hand ankomma på de kommunala
myndigheterna att söka få till stånd nya arbetstillfällen. En kommunal
förköpsrätt bör enUgt motionärerna införas för att möjliggöra och underlätta
för kommunerna att aktivt ingripa. Kommunerna skulle genom denna förköpsrätt,
som borde tUlförsäkras kommunerna på för dem fördelaktiga villkor, beredas
tiUfälle att förvärva fastigheter tillhörande företag som lagts ned.
Pågående
utredning
Kommunalrättskommittén (ordförande: landshövding
Ingvar Lindell), som tillkaUades 1959, har genom tiUäggsdirektiv år 1965 fått i
uppdrag att utreda bl. a. frågor om den kommunala och landstingskommunala
kompetensen. I dessa direktiv framhålls bl. a. att precisering av den kommunala
kompetensen är särskilt angelägen när det gäller kommunal
1
Riksdagen 1971. 17 saml. Nr 29
NU 1971:29 2
drift
av rörelse och kommunalt stöd åt enskUda näringsföretag. Kommunalt stöd åt
enskilda företag bör i princip inte vidare komma i fråga. EnUgt statsmakternas
beslut angående riktlinjer för en aktiv lokaUse-ringspolitik m. m. är det
väsentligen en statlig uppgift att verka för den från samhällssynpunkt
lämpligaste lokaliseringen av näringsUvet. Utredningen bör därför söka skapa
ett regelsystem som hindrar att kommunala subventioner lämnas i syfte att
påverka enskilda företags lokalisering och utvidgning. Däremot bör det liksom
hittUls vara en kommunal angelägenhet att allmänt främja näringslivets
utveckling inom kommunen. I detta sammanhang ingår det i utredningens uppdrag
att överväga hur kommuns nuvarande befogenhet att inrätta småindustri och
hantverkshus lämpligen bör avgränsas gentemot den verksamhet i
lokaliseringspolitiskt syfte som Ugger utanför den kommunala kompetensen. I
reglema om den kommunala kompetensen bör de ändringar göras som en genomgång av
praxis kan ge anledning till. Utredningen skaU bl. a. undersöka hur
kompetensreglema bör utformas för att medge rätt för kommunerna att genomföra
långsiktiga markförvärv och i vUka undantagsfaU tillhandahåUande av lokaler för
annat än kommunala ändamål bör anses falla inom den kommunala kompetensen.
Remissyttrandena
Svenska kommunförbundet framhåller att de frågor
som behandlas i motionen får ses mot bakgrunden av gällande begränsningar i den
kommunala kompetensen. Kommunförbundet erinrar om att en fri kommunal
subventionering av enskilda industriföretag med därav följande konkurrens
meUan kommunema om företagen inte ansetts böra vara tillåten. Detta har också
strängt iakttagits i rättspraxis. Även i fråga om rätten att förvärva fast
egendom är den kommunala kompetensen begränsad. För att ett beslut om
fastighetsköp skall stå sig vid besvärsprövning måste förvärvet ha till syfte
att tillgodose ändamål som ligger inom ramen för kommunens kompetens. Detta
innebär att kommun kan förvärva en genom nedläggning ledigbliven
industrifastighet om den avsedda framtida användningen ligger inom ramen för
kommunens kompetens. En generell rätt för kontmun att överta fastigheter efter
nedlagda företag skulle emellertid kräva att helt nya principer för
kom-mimernas näringspolitiska engagemang introducerades i kommunalrätten.
Kommunförbundet påpekar också att det från statsmaktemas sida understnUcits att
det ar ett rUcsintresse och därmed väsentligen en statlig uppgift att verka för
en från samhällssynpunkt lämplig lokalisering av näringsUvet.
Med
hänvisning tiU att de i motionen behandlade frågoma har nära anknytning tiU
nämnda kompetensfrågor anser Kommunförbundet att motionen lämpligen kan överlämnas
tiU kommittén och att någon särskUd utredning inte är nödvändig.
NU 1971:29 3
Arbetsmarknadsstyrelsen erinrar om att syftet med
den meUan styrelsen och huvudorganisationerna på arbetsmarknaden träffade överenskommelsen
om varsel vid driftinskränkningar och driftnedläggelser är att imderlätta en
smidig anpassning av arbetskraften tiU ändrade förhållanden på
arbetsmarknaden. Styrelsen framhåller att det för att lösa uppkommande
omstäUningsproblem i många faU krävs ett nära samarbete på det lokala planet
mellan arbetsmarknadsverket, företaget, de anställda och vederbörande kommun.
Regelmässigt tillsätts det en om-stäUningsgrupp snarast efter varslets
länmande. Då representanter för kommunen ingår i denna arbetsgrupp, har
kommunen möjlighet att tidigt bli informerad om läget och kontinuerligt delta i
omstälbiings-arbetet.
Det
är naturligt, anför styrelsen, att vid omstälhiingsarbetet även beakta
förutsättningen för de berörda personema att få ny anställning i företag som
kan komma att överta de lediga lokalerna. För att detta skall innebära en reell
omplaceringsmöjlighet krävs emellertid merendels att beslut om upptagande av ny
verksamhet redan träffats vid tidpunkten för varsel. I många fall knyts
emellertid enUgt styrelsens erfarenheter alltför stora förhoppningar till
möjligheter att utnyttja de eventueUt ledigblivna lokalerna för ny verksamhet.
Detta försvårar en tillfredsställande lösning av sysselsättningsproblem på
sätt som förutsatts i varselöverenskommelsen.
Styrelsen
uttalar att åtgärder av det slag som antyds i motionen i många fall snarast
skulle bidra till att ytterligare försvåra en från individens och samhäUets
synpunkter tillfredsställande lösning av sysselsättningsfrågorna i anslutning
till driftnedläggelser.
Enligt
styrelsens uppfattning syftar de av motionärerna antydda åtgärderna också till
att ge kommunerna vidgade möjligheter att via fastighetsförvärv subventionera
tillkomsten av nya företag. Styrelsen har i sitt yttrande 1964 över betänkandet
Aktiv lokaliseringspolitik (SOU 1963: 58) redovisat sin inställning tUl
kommunernas stödverksamhet. Styrelsen anförde i detta sammanhang följande:
Samtidigt som styrelsen vill framhålla den stora
betydelsen av en aktiv kommunal medverkan i de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna delar styrelsen kommitténs betänkligheter mot den snarast tiUtagande
kommunala stödverksamheten tiU företag antingen i syfte att dra tUl sig nya
företag eUer håUa vid Uv befintliga företag. Styrelsen vill i detta sammanhang
erinra om att styrelsen vid beviljande av statsbidrag till beredskapsarbeten
avseende industrilokaler regelmässigt Icrävt att inga kommimala subventioner
utgår till vederbörande företag utöver statsbidraget. Med hänsyn till den
omfattning den kommunala stödverksamheten till företagen tenderat att få vill
styrelsen förorda att hithörande frågekomplex blir föremål för särskUd
utredning.
NU 1971: 29 4
Utskottet
Motionens yrkande om utredning och förslag till
åtgärder i syfte att underlätta för kommunerna att överta genom nedläggning
ledigblivna industrifastigheter tar sikte på att kommunema skall få rätt att
förvärva industrifastigheter vid företagsnedläggelser. De åtgärder som
motionärerna skisserar torde innebära dels en utvidgning av den kommunala kompetensens
omfattning, dels införande av en expropriativ tvångsrätt för kommunerna.
Frågor
rörande den kommunala och landstingskommunala kompetensen utreds f. n. av
kommunalrättskommittén. Denna har bl. a. i uppdrag att undersöka hur
kompetensreglerna bör utformas för att medge rätt för kommunerna att genomföra
långsiktiga markförvärv och i vilka undantagsfall tillhandahållande av lokaler
för annat än kommunala ändamål bör anses faUa inom den kommunala kompetensen.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer kommittén inom kort att avge betänkande.
Med hänsyn härtill finns enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att
nu göra en sådan framstäUning tUl Kungl. Maj:t som motionärerna föreslår.
Utskottet hemställer därför
att riksdagen avslår
motionen 1971: 1082.
Stockholm
den 26 oktober 1971
På
näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande:
herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c),
Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s). Rask (s),
Ericsson i Åtvidaberg (fp), Holmberg (m), Svensson i Malmö (vpk), Jonsson i
Husum (s), Gustafsson i Säffle (c), fru Hansson (s) och fru Hambraeus (c).
Reservation
av herr Svensson i Mahnö (vpk), som anser att
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Åtgärder av det slag som förordas i motionen måste
bedömas vara av väsentUg betydelse för många kommuners förmåga att föra en
aktiv lokaliseringspolitik och motverka avfolkningen. De företag som lägger ned
driften har f. n. en från alla synpunkter olämplig och oberättigad möjlighet
att genom sin disposition över industrilokaler o. d. förhindra kommunernas
arbete i dessa stycken. Detta är i första hand en lokaliseringspolitisk och
ekonomisk och inte en rent kommunalrättsUg fråga.
NU 1971:29 5
Kommimalrättskommittén,
som f. n. håUer på att avsluta sitt arbete, tar veterUgen ej heUer upp de i
motionen berörda lokaliseringspoUtiska och arbetsmarknadspolitiska
perspektiven. Mot bakgmnd härav hemstäUer utskottet
att rUssdagen med bifall tUl motionen 1971:1082 hos
Kungl. Maj:t hemstäUer om utredning och förslag tiU åtgärder i syfte att
underlätta för kommunema att överta genom nedläggning ledigblivna
industrifastigheter.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.