Sök i Ratio Lex

Näringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar i statsverkspropositionen om vissa anslag för budgetåret 1971/72 inom handelsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

1971 · 37 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 37 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:NU3, Näringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar i statsverkspropositionen om vissa anslag för budgetåret 1971/72 inom handelsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Näringsutskottets
betänkande nr 3 år 1971 NU 1971: 3

Nr 3

Näringsutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Majrts framställningar i
statsverkspropositionen om vissa anslag för budgetåret 1971/72 inom
handelsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

I betänkandet behandlas propositionen 1971: 1
bilaga 12 såvitt denna bilaga hänvisats till näringsutskottet samt motioner med
anknytning därtill. Förutom motioner som mera direkt hänför sig till
framstäUningarna om anslag behandlas motioner om stöd till
hushållsporslinsindustrin och om lagstiftning m. m, på konsumentområdet.

DRIFTBUDGETEN

TIONDE
HUVUDTITELN

Handelsdepartementet
m. m.

1.
Handelsdepartementet. Krigsmaterielinspektioncn. Utskottet tiUstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna A 1 och A 2, s. 9 f.) och hemställer

att riksdagen för
budgetåret 1971/72 anvisar

1.
till Handelsdepartementet ett
förslagsanslag av 4 546 000 kr,,

2.
till Krigsmaterielinspektionen
ett förslagsanslag av 167 000 kr.

2.
Kollegiet för Sverige-information i utlandet. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten A 3, s. 1012) och hemställer

att riksdagen till Kollegiet för
Sverige-information i utlandet för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 1 217 000 kr.

3.
Handelssekreterare. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten A 4,
s. 1215) och hemställer

att riksdagen till Handelssekreterare för
budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 7 970 000 kr.

1
Riksdagen 1971.17 saml. Nr 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 2

4.
Kommittéer m. m. Extra utgifter. Utskottet tiUstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna A 5 och A 6, s. 15) och hemställer att riksdagen för budgetåret
1971/72 anvisar

1.
tUl Kommittér m. m. ett
reservationsanslag av 1 900 000 kr.,

2.
till Extra utgifter ett
reservationsanslag av 50 000 kr.

Utrikeshandel
m. m.

5. Kommerskollegium.
Sprängämnesinspektionen. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag (punkterna B 1 och B 2, s. 1619) och hem

ställer

att riksdagen för
budgetåret 1971/72 anvisar

1.
tUl Kommerskollegium ett
förslagsanslag av 9 609 000 kr.,

2.
tUl Sprängämnesinspektionen ett
förslagsanslag av 1 146 000 kr.

6. Främjande
av utrikeshandeln m. m. Kungl. Maj:t har (punkten B 3,

s. 1924) föreslagit riksdagen att

1.
godkänna vad chefen för
handelsdepartementet anfört om dispositionen av medel från anslaget Främjande
av utrikeshandeln m. m. för att täcka kostnader för inredning av Sverigehuset,

2.
till Främjande av
utrikeshandeln m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 8
017 000 kr.

I
detta sammanhang har utskottet behandlat

dels
motionen 1971: 102 av herrar Hedlund (c) och Helén (fp) vari hemställs att
riksdagen skall till Främjande av utrikeshandeln m. m. för budgetåret 1971/72
anvisa ett med 1 063 000 kronor förhöjt reservationsanslag om 9 070 000
kronor, varav 6 243 000 kronor ges till kollegiet för Sverige-information i
utlandet för kommersiell information i enlighet med vad som anförts i motionen,

dels
motionen 1971: 217 av herr Sjönell m. fl. (c, fp) vari hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t skall hemställa att eventuell avveckling av handelskamrarna
i New York och Dusseldorf sker vid en sådan tidpunkt att exportsynpunkter såväl
som trygghetssynpunkter beaktas, att inga ytterligare särbeslut beträffande
handelskamrar skall göras innan exportfrämjandeutredningen framlagt sitt
resultat och att trygghetsaspekten beaktas vid samtliga förändringar som
kommer att föreslås,

dels
motionen 1971: 275 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj;t skall a) anhålla om utredning och förslag om stöd
för utställning och försäljning av svenskt konsthantverk, b) anhålla att
tilläggsdirektiv utfärdas till exportfrämj andeutredningen att undersöka
möjligheterna att i samband med exportfrämjande åtgärder för industrin göra
svensk kultur känd i utlandet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

NU
1971: 3 3

dels motionen 1971: 1060 av herr Andersson i Örebro
m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen till Främjande av utrikeshandeln m. m.
utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit skall anvisa 50 000 kr. tiU exportrådet för
den mindre industrin för uppsökande och informerande verksamhet,

dels
motionen 1971: 1061 av herr Andersson i Örebro m, fl. (fp) vari hemställs att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj;t skall begära förslag tUl 1972 års
riksdag om inrättande av tjänst vid exportrådet för den mindre industrin för
främjande av exporten av licenser och know-how.

Motionerna

I motionen 1971: 102 erinras om utrikeshandelns
stora betydelse för det svenska näringsUvet. Mot bakgrund av det underskott om
1 370 milj. kr. som den svenska handelsbalansen uppvisade under 1970 understryker
motionärerna behovet av ökade insatser för att främja exporten. De under
senare år vidtagna åtgärderna på området, bl. a. tiU-kallande av
exportfrämjandeutredningen och införande av ett särskUt exportstöd för textil-
och konfektionsindustriema samt den manuellt arbetande glasindustrin, är
enligt motionärerna ett steg i positiv riktning. De framhåller dock att de
ökade krav som ställs på marknadsföring av produkter samt den hårda
internationella konkurrensen talar för en successiv utbyggnad av resurserna
för exportfrämjande åtgärder och att den mindre industrin härvidlag bör
prioriteras. Enligt motionärerna bör de medel som anvisas tUl koUegiet för
Sverige-information särskilt användas för konkreta exportfrämjande projekt
enUgt de förslag som Sveriges allmänna exportförening och exportrådet för den
mindre industrin lagt fram.

Förslag om stöd tUl den mindre och medelstora
industrin genom en utbyggnad av exportrådet för den mindre industrin förs fram
i två motioner. Denna industri står, anförs det i motionen 1971: 1061, på en
hög nivå beträffande teknisk utveckling och innovation. Trots att det bland
företagen föreligger intresse för att internationellt försälja licenser och
teknisk know-how har företagen f. n. små möjligheter härtUl, bl. a. på grund av
att de saknar experter inom den egna administrationen. Motionärerna hävdar att
en förstärkning av exportrådets resurser för insamlande av information och
rådgivning angående sådan marknadsföring skulle vara ett verksamt stöd för
företagen. I motionen 1971: 1060 erinras om att en huvuduppgift för exportrådet
för den mindre industrin är att hålla en nära kontakt med enskilda företag i
alla delar av landet. Denna kontakt och en god kännedom om de olika företagen
är enligt motionärerna en förutsättning för en effektiv exportfrämjande
verksamhet. De resurser som f. n. står till exportrådets förfogande medger
inte så omfattande kontakter med företagen som vore önskvärda och inte heller
en utbyggnad av samarbetet med företagareföreningarna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 4

Frågan om den framtida
organisationen av handelssekreterar- och handelskammarverksamheten behandlas i
motionen 1971: 217. Motionärerna ifrågasätter den av Kungl. Maj;t föreslagna
avvecklingen av handelskamrarna i New York och Diisseldorf med hänvisning dels
till pågående utredningsarbete inom exportfrämjandeutredningen, dels till den
korta tid inom vilken avvecklingen beräknas skola ske, dels till att en ny
organisation bör ha byggts upp innan handelskamrarna avvecklas.

Förslagen i motionen 1971: 275,
vilka syftar till ökat stöd åt svenskt konsthantverk, bygger på den allmänna
bedömning av kulturpolitikens uppgifter och värdet av ett rikt och varierat
kulturliv som anges i motionen 1971: 249. Motionärerna påpekar att
konsthantverket utgör en viktig del av kulturlivet men att konsthantverkarna i
allmänhet har stora svårigheter att distribuera och marknadsföra sina
produkter.

Pågående utredningar

Exportfrämjandeutredningen
(ordförande: landshövding Gunnar von Sydow) tillkaUades 1969 för att utreda
frågor om exportfrämjande verksamhet. I direktiven framhålls att
organisationen för sådan verksamhet ger en splittrad bild. Den fråga som i
första hand bör övervägas är fördelningen av ansvaret för denna verksamhet
mellan staten och näringslivets organisationer och omfattningen av statens
stöd till verksamheten. Utgångspunkten bör därvid vara att det statliga engagemanget
måste rymmas inom en pä samma sätt som hittills fastställd kostnadsram. Mot
bakgrund av ett alltmer utvecklat nordiskt handelspolitiskt samarbete bor
förhållandena i de nordiska grannländerna studeras. Utredningen har vidare i
uppdrag att pröva de organisatoriska formerna för den statliga exportfrämjande
verksamheten och överväga om ansvaret för den kommersiella informationen skall
åvila informationskollegiet eller föras över tUl ett statligt organ för
exportfrämjande verksamhet. I utredningens uppdrag ingår även att se över den
specialiserade kommersiella verksamheten på fältet, dvs.
handelssekreterar-organisationen och utlandshandelskamrarna. Det bör också
övervägas om fältorganisationen f. n. är riktigt avvägd och organiserad med hänsyn
till de olika marknadernas nuvarande och potentiella betydelse för svensk
export. Utredningen har att föreslå erforderliga åtgärder för att åstadkomma
samordning av myndigheternas och organisationers exportfrämjande verksamhet.

Enligt tiUäggsdirektiv som utfärdats den 14 januari 1971
har utredningen fått i uppdrag att pröva det framtida behovet av en statlig
specialiserad kommersiell representation vid sidan av utrikesförvaltningen
eller andra statliga insatser på orter där statsstödda svenska utlandshandelskammare
finns. I samband därmed bör en plan för en minsk-

s. 5 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 5

ning
av statens bidrag till handelskamrarna upprättas. Det framhålls att arbetet bör
bedrivas skyndsamt så att förslaget läggs fram om möjligt före utgången av innevarande
budgetår.

1965 års musei- och utställningssakkunniga
(ordförande; generaldirektör Lennart Holm) har i uppdrag att utreda frågor
rörande museiväsendet och verksamhet med riksutställningar m. m. I direktiven
erinras om de problem som sammanhänger med olika åtgärder dels för att anordna
informativa utställningar, dels för att bereda konstnärerna bättre
utställnings- och försäljningsmöjligheter. Utredningsarbetet bör ta sikte på
att närmare klarlägga de arbetsformer som kan vara mest lämpliga för att
stimulera konstintresset. Av grundläggande betydelse är, anförs det, att de
utövande konstnärerna får möjlighet att marknadsföra sina alster till en så
bred allmänhet som möjligt. Utredningen bör i detta syfte närmare undersöka de
nuvarande förhållandena på området, skapa överblick över
utställningsverksamheten, inventera beståndet av utställningslokaler och
kartlägga konstföreningarnas verksamhet som förmedlare av konst.

Utskottet

Kungl. Maj:ts förslag innebär att under
ifrågavarande anslag skall beräknas till kollegiet för Sverige-information i
utlandet 5 243 000 kr., till exportrådet för den mindre industrin 855 000 kr.,
till utlandshandelskamrarna 1 094 000 kr., till praktikantverksamheten vid
dessa handelskamrar 264 000 kr., till Svenska slöjdföreningen 300 000 kr. och
till exportfrämjande åtgärder i övrigt 261 000 kr.

För
de svenska handelskamrarna i utlandet medför propositionens förslag att
bidraget för nästa budgetår minskas med 266 000 kr. och att anslaget till
praktikantverksamheten vid handelskamrarna i New York och Dusseldorf räknas
ner med 86 000 kr. Denna minskning föranleds av den i propositionen under
anslagsrubriken Handelssekreterare föreslagna utbyggnaden av
handelssekreterarorganisatio-nen med ytterligare fem handelssekreterarkontor
fram till den 1 januari 1972. Anslaget till handelssekreterare föreslås öka med
2 170 000 kr. till totalt 7 970 000 kr. I samband med denna utbjggnad bör,
anförs det, statens bidrag tUl de svenska utlandshandelskamrarna successivt
dras ner. I New York och Dusseldorf föreslås att staten övertar den kommersiella
representationen från de svenska handelskamrarna och att de statliga
stipendierna för praktikantplatser vid kamrarna förs över till
handelssekreterarkontoren därstädes. De tre övriga handelssekreterar-kontoren,
ett för de sydöstra delarna av Förenta staterna, ett i Förbundsrepubliken
Tyskland för den sydtyska marknaden och ett i norra Italien, bör enligt
förslaget inrättas först den 1 januari 1972. I propositionen uttalas att
statens exportfrämjande verksamhet alltmer bör in-

s. 6 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 6

riktas på att tillföra de svenska exportföretagen
kvalificerat kunnande inom marknadsföring.

Utskottet ansluter sig till propositionens bedömning av
handelssekre-terarinstitutionen som ett gott instrument för att förmedla
kvalificerad marknadskonsultation tUl företagens egna exportaktiviteter och
biträder Kungl. Maj;ts förslag om utbyggnaden av
handelssekreterarorganisatio-nen. Med anledning av hemställan i motionen 1971:
217 om att eventuell avveckling av handelskamrarna i New York och Dusseldorf
sker vid en sådan tidpunkt att exportsynpunkter såväl som trygghetssynpunkter
beaktas vill utskottet framhålla följande. De svenska handelskamrarna i
utlandet är självständiga organ med såväl svenska som utländska medlemmar. De
fungerar dels som serviceorgan, dels som intresseorgan för sina medlemmar. Till
verksamhetens finansiering lämnar staten dels ett allmänt bidrag motsvarande 50
"/o av handelskamrarnas intäkter från medlemsavgifter, dels bidrag till
lönerna för handelskamrarnas chefer med 40 00048 000 kr. Arbetsgivaransvaret
åvilar handelskamrarna. Utskottet är medvetet om att den i propositionen
föreslagna minskningen för nästa budgetår av bidraget tiU handelskamrarna i
New York och Diisseldorf kan komma att medföra omställningsproblem bl. a.
beroende på den korta tid inom vilken omorganisationen skall genomföras. Inte
minst med hänsyn tiU behovet av en kontinuerligt väl fungerande kommersiell
representation förutsätter utskottet att de problem som motionärerna pekat på
beaktas vid omorganisationen.

Beträffande yrkandena i motionen att inga ytterligare
särbeslut beträffande handelskamrar skall göras innan
exportfrämjandeutredningen framlagt sitt resultat samt att trygghetsaspekten
skall beaktas vid samtliga förändringar som kommer att föreslås får utskottet
erinra om de i det föregående redovisade tilläggsdirektiven till
exportfrämjandeutredningen. Enligt dessa skall utredningen särskilt pröva
behovet av ett statligt stöd tUl handelskamrarna samt upprätta en plan för en
minskning av statens bidrag till handelskamrarna. Detta arbete bör enligt
direktiven bedrivas skyndsamt med sikte på att förslag skall kunna läggas fram
om möjligt före utgången av innevarande budgetår. Med hänsyn härtill anser sig
utskottet inte ha anledning att nu tUlstyrka en särskild framställning i saken
till Kungl. Maj:t.

Vad beträffar kollegiet för Sverige-information i utlandet
innebär Kungl. Maj:ts förslag en i förhållande till innevarande budgetår
oförändrad medelsanvisning. 1 motionen 1971: 102 betonas vikten av starkt ökade
insatser för att öka exporten, och motionärerna föreslår en uppräkning av
anslaget med totalt 1 063 000 kr., varav 63 000 kr. skall anvisas till
exportrådet för den mindre industrin. En förstärkning med 50 000 kr. av
exportrådets resurser för uppsökande och informerande verksamhet föreslås 1
motionen 1971: 1060.

s. 7 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 7

Utskottet vill erinra dels om att medelsanvisningen
under detta anslag till kommersiell information i utlandet sedan 1965 ökat med
2 milj. kr., dels om att propositionens förslag om en utbyggnad av
handelssekrete-rarorganisationen innebär en betydande ökning av statens
exportfrämjande verksamhet, dels om att i propositionen också föreslås att 4
700 000 kr. skall anvisas till exportfrämjande åtgärder för textil- och
konfektionsindustrin samt den manuellt arbetande glasindustrin. Med hänsyn
härtUI avstyrker utskottet motionen 1971: 102.

Exportrådet
har för budgetåret 1970/71 erhållit 605 000 kr. av anslagsmedel samt 60 000
kr. av särskilda fondmedel för handläggning av marknadsundersökningar. Kungl.
Maj:t föreslår nu en ökning av anslaget med 250 000 kr. till totalt 855 000
kr. Utskottet har funnit sig böra godta Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker
således motionen 1971: 1060.

I
motionen 1971: 1061 hemställs om förslag till 1972 års riksdag om inrättande av
tjänst vid exportrådet för den mindre industrin för främjande av exporten av
licenser och know-how. Utskottet anser det inte möjligt att nu ta ställning
till hur resurserna för budgetåret 1972/73 skall fördelas och avstyrker därför
motionen.

I
motionen 1971: 275 hemställs dels om utredning och förslag om stöd för
utställning och försäljning av svenskt konsthantverk, dels om att
tilläggsdirektiv utfärdas till exportfrämjandeutredningen att undersöka
möjligheterna att i samband med exportfrämjande åtgärder för industrin göra
svensk kultur känd i utlandet. Av motiveringen framgår att motionärerna
beträffande den senare delen av yrkandet främst syftar till att åstadkomma
förbättrade möjligheter för utställning och försäljning av svenskt
konsthantverk utomlands.

Utskottet
delar motionärernas uppfattning om att åtgärder behövs för att stödja och
sprida svenskt konsthantverk såväl inom landet som internationellt. Vad avser
motionärernas yrkande om tillsättande av en utredning får utskottet erinra om
att direktiven till 1965 års musei- och utredningssakkunriiga särskilt
understryker betydelsen av att de utövande konstnärerna får möjlighet att
marknadsföra sina alster till en så bred allmänhet som möjligt. Utredningen
skall i detta syfte närmare undersöka de nuvarande förhållandena på området.
Med hänsyn härtUI finner utskottet inte skäl föreligga för den i motionen
föreslagna framställningen till Kungl. Maj:t.

Uppgiften
att främja kulturutbytet med utlandet samt att sprida kännedom om svenskt
samhällsliv i utlandet åvilar Stiftelsen Svenska institutet. Institutet har
under de senaste åren vid ett flertal tillfällen medverkat till utställningar
av svenskt konsthantverk i utlandet. Exportfrämjandeutredningen har i uppdrag
att generellt pröva fördelningen mellan staten och näringslivets organisationer
av ansvaret för den ex-

s. 8 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 8

portfrämjande verksamheten. Utredningen har sålunda inte
att behandla enskUda branschers problem. Utskottet finner därför inte anledning
att tillstyrka motionen i denna del.

Vad i propositionen anförts och föreslagits har inte
föranlett andra uttalanden från utskottets sida än vad som framgår av det
föregående.

Åberopande
vad här anförts hemställer utskottet

1.
att riksdagen
godkänner vad i propositionen anförts om dispositionen av medel från anslaget
Främjande av utrikeshandeln m. m. för att täcka kostnader för inredning av
Sverigehuset,

2.
att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionerna 1971; 102
och 1971: 1060 tUl Främjande av utrikeshandeln m. m. för budgetåret 1971/72
anvisar ett reservationsanslag av 8 017 000 kr.,

3.
att riksdagen
avslår motionen 1971:217 angående handelskamrarna i New York och Dusseldorf,

4.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 275 om stöd för försäljning av svenskt konsthantverk,

5.
att riksdagen
avslår motionen 1971: 1061 om inrättande av ytterligare en tjänst vid
exportrådet för den mindre industrin.

7. Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten B 4, s. 24 f.)
och hemställer

att
riksdagen till Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt

samarbete
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag

av 100 000
kr.

8. Bidrag till vissa internationella byråer m. m.
Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj;ts förslag (punkten B 5, s. 25) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till
vissa internationella byråer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 347 000 kr.

9. Exportfrämjandé åtgärder för textil- och
konfektionsindustrierna samt

den manuellt arbetande glasindustrin. Kungl. Maj:t har (punkten B 6, s.

26) föreslagit riksdagen att tUl Exportfrämjande åtgärder för textil- och

konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin för

budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 4 700 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 216 av herr Blomkvist m. fl. (s) vari
hemstäUs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall hemställa om snabb
un-

s. 9 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 9

dersökning samt förslag med syfte "att det
stimulansprogram som nu prövas inom den manuella glasindustrin även kan utgå
tUl företag inom hushållsporslinsindustrin",

dels
motionen 1971: 1073 av herr Hovhammar (m) vari hemställs

1)
att riksdagen
hos Kungl. Maj:t skall hemställa om förslag tiU innevarande års riksdag om
ytterligare förstärkningar av stödet till den svenska, manuellt arbetande
glasindustrin innebärande högre bidragsbelopp och en avsevärt mindre restriktiv
hållning till användandet av de direkta statsbidragen i syfte att möjliggöra en
satsning på kraftigt ökad export av branschens produkter, samt

2)
att riksdagen i
avvaktan på Kungl. Maj:ts förslag om ytterligare förstärkningar skall till
Exportfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt den
manuellt arbetande glasindustrin anvisa 6 700 000 kronor, varav 2 500 000
kronor till exportfrämjande åtgärder för den manuellt arbetande glasindustrin.

Motionerita

I motionen 1971: 1073 erinras om
att det belopp för exportstöd till glasindustrin som 1969 förordades från
branschens sida var 8 milj. kr. under en femårsperiod, dvs. ett årligt stöd
motsvarande ca 3 »/o av exportvärdet av manuellt tillverkat glas 1970. Enbart
försäljningskostnaderna vid exportförsäljning anges uppgå till ca 15 "/o
av exportvärdet. Statsmakternas nedskärning av branschens yrkanden har, anför
motionären, starkt beskurit möjligheterna till ett samlat exportarbete. De vid
1971 års början genomförda höjningarna av de statliga avgifterna för
arbetskraften sägs för hela branschen uppgå till ett belopp som överstiger
hittUls beslutat exportstöd.

Stmkturomvandlingen inom branschen har, framhålls det
vidare, gått snabbt under 1970. Företagsnedläggningar och konkurser har berört
ca 500 anställda eller ca 15 »/o av de i branschen sysselsatta. Branschen har
emellertid visat förmåga att anpassa sin verksamhet till det aktuella läget på
världsmarknaden. Ett par fusioner har genomförts och några samverkansgrupper
för effektivare exportförsäljning etablerats. Den erforderliga
produktutvecklingen och marknadsföringen är dock ekonomiskt krävande och
återvinningstiden för investeringar lång. Avslutningsvis anförs att svenskt
glas ofta på exportmarknaden öppnat vägen för andra, mera anonyma produkter.

HushåUsporslinsindustrin i Sverige
står, sägs i motionen 1971:216, inför liknande problem som textil- och
konfektionsindustrierna och den manuellt arbetande glasindustrin. Den är en av
de mest löneintensiva branscherna i landet och utsatt för stark konkurrens
genom utländska lågprisprodukter. Strukturomvandlingen har medfört att såväl
antalet företag som antalet anställda minskat. En fortsatt koncentration på
sor-

s. 10 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 10

timent som kan exporteras är enligt motionärernas mening
den mest varaktiga lösningen av branschens svårigheter. Företag inom branschen
uppges ha haft kontakter med de större glasbruken i fråga om marknadsföring på
exportmarknaderna.

Uppgifter om den manuellt arbetande glasindustrin och om
hushållsporslinsindustrin

I propositionen 1970: 41 lämnades
(s. 29) vissa uppgifter om den manuellt arbetande glasindustrin. Av det 35-tal
glasbruk som berördes i propositionen har tre nedlagts under 1970.

På grundval av Sveriges offentliga statistik och
(beträffande år 1970) material från generaltullstyrelsen kan följande
statistiska uppgifter lämnas om Sveriges produktion (P), export (E) och import
(I) av hushålls-och prydnadsglas samt
belysningsglas (milj. kr.);

1968 1969 1970

s. 8 Kontrollera mot PDF

p

E

I

P

E

I

P

E

I

99 16

36 6

23 3

36 6

28

5

41 8

31 6

Hushålls- och prydnadsglas Belysningsglas

Summa 115 42 26 .. 42 33 49 37

Hushålls- och prydnadsporslin
tillverkas i Sverige av fyra företag, varav två är dominerande, nämligen AB
Rörstrands porslinsfabriker (dotterbolag till Uppsala-Ekeby AB), Lidköping, och
AB Gustavsbergs fabriker.

Om produktion, export och import av hushålls- och
prydnadsporslin kan följande statistiska uppgifter lämnas (milj. kr.);

1967 1968 1969

s. 9 Kontrollera mot PDF

Produktion

Export

Import

73

70

70
(prel.)

12

12

12

44

46

53

s. 10 Kontrollera mot PDF

AB Rörstrands fabriker varslade i
december 1970 om personalinskränkningar våren 1971, omfattande ca 200 av ca
800 anställda. I anslutning till detta varsel meddelades att företaget ämnade
inrikta produktionsresurserna på de delar av sortimentet som har en stabil och
expanderande avsättning, framför allt på exportmarknader. Härigenom skulle
produktion i längre serier uppnås. Någon minskning av den totala
försäljningsvolymen beräknades inte ske. En intensifierad exportmarknadsbearbetning
uppgavs ha givit goda resultat och skola fortsättas. AB Gustavsbergs fabriker
har inom hushållssektorn ca 400 anställda.

s. 11 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 11

Interpellation om hushållsporslinsindustrin 1970

Chefen för industridepartementet
statsrådet Wickman besvarade den 28 april 1970 i andra kammaren (prot. 1970:
21, s. 170) en interpellation av herr Blomkvist (s), vari under hänvisning tUI
det då framlagda förslaget om stöd till textil- och konfektionsindustrierna
och den manuellt arbetande glasindustrin uttalades önskemål om en undersökning
av den svenska porslinsindustrins situation. I interpellationssvaret påpekades
att hushållsporslinsindustrin uppvisar en helt annan och mera gynnsam
företagsstruktur än de övriga nämnda branscherna. På egen hand hade den alltså
lyckats åstadkomma den koncentration av tUlverkningen till färre och
effektivare företagsenheter som målet var att få till stånd för dessa.
Regeringen hade därför i dagsläget inte ansett särskilda näringspolitiska
insatser för porslinsindustrin vara påkallade. Inte heUer en särskUd utredning
med syfte att anvisa vägar för företagens framtida handlande ansågs angelägen.
Härmed uteslöts dock icke "behovet av en kontinuerlig bevakning av
utvecklingen inom branschen och en beredskap att, om så skulle visa sig
nödvändigt, ingripa med åtgärder". Avslutningsvis framhölls att det
aktuella stödprogrammet för bl. a. glasindustrin måste ses som en
försöksverksamhet. Inga ytterligare program av detta slag borde genomföras
förrän resultaten av redan vidtagna åtgärder hade utvärderats.

Utskottet

Det statliga stödet till
exportfrämjande åtgärder för den manuellt arbetande glasindustrin ingår i ett
försöksprogram omfattande tre budgetår, av vilka det nu löpande är det första.
Möjligheter att bedöma stödåtgärdernas verkningar föreligger således ännu icke.
Att branschen befinner sig i ett besvärligt läge bestyrks av att ytterligare
konkurser och företagsnedläggningar förekommit under det senaste året. På den
positiva sidan kan noteras att exporten av hushålls- och prydnadsglas samt
belysningsglas år 1970 varit inte obetydligt större än de närmast föregående
åren och att på exportförsäljningens område samverkan mellan olika glasbruk har
kommit till stånd i ökad utsträckning.

Den år 1970 fastställda anslagsramen för stöd tUl
exportfrämjande åtgärder för den manuellt arbetande glasindustrin under den
treåriga försöksperioden utgör 1 500 000 kr. Härav har 575 000 kr. anvisats för
innevarande budgetår. Av återstående 925 000 kr. skall enligt Kungl. Maj;ts förslag
500 000 kr. anvisas för budgetåret 1971/72.

I motionen 1971: 1073 begärs att sistnämnda belopp skall
ökas till 2 500 000 kr. och att riksdagen dessutom skall hemställa att Kungl.
Maj:t för årets riksdag framlägger förslag om ytterligare förstärkningar av
stödet till den manuellt arbetande glasindustrin genom dels en anslagshöjning,
dels minskad restriktivitet i fråga om användandet av direkta statsbidrag i
exportfrämjande syfte.

s. 12 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 12

I nuvarande läge, då stödet till glasindustrin
nyligen införts och erfarenheter av dess verkningar saknas, är utskottet inte
berett att förorda vare sig någon omedelbar ökning av det anslagsbelopp som
föreslagits av Kungl. Maj:t i anslutning tUl riksdagens beslut föregående år om
anslagsram för försöksverksamheten eller en hemställan att Kungl. Maj:t senare
i år skall föreslå förstärkningar av stödet. Det må erinras om att riksdagens
ställningstagande 1970 innebar att den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsramen
inte oväsentligt utvidgades. Utskottet räknar med att de åtgärder som redan
vidtagits inom branschen tillsammans med de ytterligare åtgärder som det
fortsatta stödet kan stimulera till skall kunna leda tUl en fortsatt uppgång av
glasexporten. I detta sammanhang vill utskottet framhålla att denna export
även på annat sätt främjas genom statens försorg. Glasindustrin kan nämligen
dra nytta av handelssekreterarorganisationen, som är under utbyggnad. Utskottet
har erfarit att det handelssekreterarkontor som organiserats i New York med
uppgift att i första hand bistå textil- och konfektionsindustrierna och den
manuellt arbetande glasindustrin har börjat sin verksamhet och att
handelssekreterarkontoret i Ziirich har genomfört särskilda studier för att
stödja den svenska glasexporten på viktiga marknader i Västeuropa.

Vad
gäller motionärens önskemål om minskad restriktivitet i fråga om användandet av
direkta statsbidrag i exportfrämjande syfte vill utskottet påminna om de
aUmänna förutsättningar som i propositionen 1970: 41 angavs för det föreslagna
stödet till bl. a, glasindustrin. Direkta bidrag skulle såvitt avsåg
exportfrämjande åtgärder ifrågakomma endast för att täcka tröskelkostnader av
direkt initialkaraktär, såsom kostnader för marknadsundersökningar och upprättande
av marknadsplaner samt kostnader för anpassning eller utveckling av produkter
för exportmarknaden, t. ex. designförändringar. Kostnader för upprättande av
försäljningsorganisationer i utlandet eller för andra direkt sälj-stimulerande
åtgärder som vidtas av företag eller företagsgrupper borde däremot finansieras
med hjälp av statliga lånegarantier. Dessa riktlinjer, som lämnades utan
erinran av riksdagen och är normgivande vid kommerskollegiets prövning av
bidragsansökningar, betingas bl. a. av Sveriges internationella åtaganden.
Direkta statliga subventioner tUl exportörer hör till de former för statligt
exportstöd som bl. a. enligt EFTA-konventionen inte får införas. Utskottet
avstyrker sålunda motionen även i dess senast berörda del.

Hushållsporslinsindustrin är, såsom framhålls i
motionen 1971: 216, en bransch vilken liksom textil- och konfektionsindustrierna
och den manueUt arbetande glasindustrin befinner sig i ett besvärligt läge tUl
följd av bl. a. konkurrens från företag i lågprisländer. Motionärernas förslag
är att de stödåtgärder, främst i exportfrämjande syfte, som införts för
glasindustrins del skall tillämpas även inom hus-

s. 13 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 13

hållsporslinsindustrin. Utskottet har, särskilt mot
bakgrund av den aktuella personalinskränkningen vid det största företaget inom
branschen, förståelse för motionärernas synpunkter. Såsom chefen för industridepartementet
förra året framhöll i ett interpellationssvar i ämnet avviker dock hushållsporslinsindustrins
struktur väsentligt från den manuellt arbetande glasindustrins.
Personalinskränkningen har för övrigt av det berörda företaget beräknats icke
behöva innebära någon minskning av företagets totala försäljningsvolym;
härvidlag har åberopats goda resultat av en pågående bearbetning av
exportmarknaden.

Den omständigheten att stödet tUl textU- och
konfektionsindustrierna och den manuellt arbetande glasindustrin uttryckligen
givits karaktären av en försöksverksamhet, vars resultat när så kan ske skall
utvärderas, talar enligt utskottets mening ytterligare mot motionärernas
förslag. Chefen för industridepartementet uttalade emellertid i interpellationssvar
att avvisandet i dagsläget av särskilda näringspolitiska insatser för
porslinsindustrin inte uteslöt behovet av en kontinuerlig bevakning av
utvecklingen inom branschen och en beredskap att ingripa med åtgärder om så
skulle visa sig nödvändigt. Utskottet tar fasta på detta uttalande av
departementschefen och vill dessutom framhåUa att Kungl. Maj:t vid fördelningen
av exportstöd ur det ovan under punkten 6 behandlade anslaget Främjande av
utrikeshandeln m. m. kan tillgodose önskemål från hushållsporslinsindustrins
sida. Utskottet avstyrker sålunda motionärernas yrkande om en framställning
tiU Kungl. Maj:t rörande hus-håUsporslinsindustrin.

Åberopande
vad här anförts hemställer utskottet

1.
att riksdagen
med bifall tiU Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1971: 1073,
såvitt den avser medelsanvisning, till Exportfrämjande åtgärder för textil- och
konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 4 700 000 kr.,

2.
att riksdagen i
övrigt avslår motionen 1971: 1073 om stöd tUl glasindustrin,

3.
att riksdagen
avslår motionen 1971:216 om stöd till hushållsporslinsindustrin.

10. Täckande av förluster på grund av garantier för lån
till textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande
glasindustrin. Utskottet tUlstyrker Kungl. Maj;ts förslag (punkten B 7, s. 26
f.) och hemställer

att
riksdagen för budgetåret 1971/72

1. medger att ramen för
statsgaranti för lån till textil- och konfektionsindustrierna samt den
manuellt arbetande glasindustrin höjs till sammanlagt 17 000 000 kr..

s. 14 Kontrollera mot PDF

NU
1971: 3 14

2. tUl Täckande av förluster på
grund av garantier för lån till textil-och konfektionsindustrierna samt den
manuellt arbetande glas-industrin anvisar ett förslagsanslag av 675 000 kr.

Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

11. Marknadsrådet. Näringsfrihetsombudsmannen.
Konsumentombudsmannen. Utskottet tiUstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna C
1C 3, s. 2831) och hemställer

att
riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1.
tUl
Marknadsrådet ett förslagsanslag av 612 000 kr.,

2.
till
Näringsfrihetsombudsmannen ett förslagsanslag av 1 401 000 kr.,

3.
till
Konsumentombudsmannen ett förslagsanslag av 1 515 000 kr.

12. Statens pris- och kartellnämnd. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten C 4, s. 31-33) och hemställer

att riksdagen tUl Statens pris-
och kartellnämnd för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 9 410
000 kr.

13. Statens institut för konsumentfrågor. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna C 5 och C 6, s. 3336) och
hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1.
till Statens
institut för konsumentfrågor: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 6 736
000 kr.,

2.
tUl Statens
institut för konsumentfrågor: Undersökningar och upplysningsmateriel m. m.
ett reservationsanslag av 374 000 kr.

14. Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning. Kungl.
Maj:t har (punkten C 7, s. 36 f.) föreslagit riksdagen att till Konsumentvaruforskning
och konsumentupplysning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av
4 394 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 80 av herr Helén m.fl. (fp) vari
såvitt nu är i fråga hemställs att riksdagen i skrivelse tUl Kungl. Maj;t skaU
hemställa att Kungl. Maj:t efter erforderlig utredning framlägger förslag

1.
om lagstadgad
varu- och tjänstedeklarationsplikt i vissa fall,

2.
om utvidgning
av hemkonsulentverksamheten enligt i motionen anförda synpunkter.

s. 15 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 15

3.
om inrättande av lokala
konsumentkommittéer med kommunal förankring och allsidig sammansättning,

4.
till lag angående samhällelig
auktorisation av vissa garantiförpliktelser enligt i motionen angivna
riktlinjer,

5.
om bestämmelser för prisangivelser
enligt i motionen angivna riktlinjer,

6.
om förstärkta resurser till
allmänna reklamationsnämnden samt om åtgärder att stärka nämndens ställning,

7.
om inrättande av regionala
reklamationsnämnder,

8.
om förenklade förfaranderegler
vid okomplicerade tvistemål,

att
Kungl. Maj:t skall uppdra åt berörda myndigheter att ta initiativ tUl en
internationell dokumentationscentral för varufakta,

att
i motionen anförda synpunkter beaktas vid inrättande av ett konsumentverk,

samt
om utgivandet av en konsumentkatalog med i motionen angiven utformning,

dels
motionen 1971: 512 av herr Nordgren m. fl. (m, fp) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t skall hemställa om utredning och förslag syftande
till inrättande av regionala avdelningar av allmänna reklamationsnämnden,
liksom denna bestående av ordförande med domarkompetens och med företrädare
för såväl leverantörs- som konsumentintressena,

dels
motionen 1971: 1085 av herr Nygren m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen i
skrivelse tUl Kungl. Maj:t skall begära en plan för en successiv utbyggnad av
konsumentkommittéerna, varvid samtidigt kommunernas delaktighet i kommittéerna
och deras verksamhet beaktas, samt att en prövning sker av kommittéernas behov
av ökade resurser för det utåtriktade, konsumentupplysande arbetet,

dels
motionen 1971: 1094 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t skall hemställa att statens konsumentråd förstärks
med fyra representanter för konsumenterna, att statens konsumentråd ålägges att
framlägga förslag om sin framtida verksamhet och uppgift, samt att de lokala
konsumentkommittéerna ut-ies politiskt.

Såvitt motionen 80 avser utredning om ämnet
konsumentkunskap i gymnasieskolan behandlas den av utbildningsutskottet.

Motionerna

Marknadsekonomin bygger, anförs i motionen 1971:
80, på förutsättningen av ett fritt konsumtionsval. Vissa utvecklingstendenser
reklam och ökat varuutbud i förening, i vissa fall en skenbar produktdifferentiering,
koncentration av varuhandeln osv. har emeUertid försvagat konsumenternas
ställning på marknaden. Låginkomsttagare,

s. 16 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 16

glesbygdsbefolkning,
handikappade m. fl. utgör eftersatta konsumentgrupper. Syftet med vad som
föreslås i motionen anges vara att stärka konsumenternas stäUning och förändra
marknadens funktionssätt på de områden där den inte fungerar
tillfredsställande. Som erforderliga åtgärder nämns förstärkt
konsumentinformation och konsumentforskning, bättre organisatorisk samordning
av konsumentorganen, möjligheter att enklare erhålla rättelse, ökat lagskydd
bl. a. vad gäller hemförsäljning samt förbättrad kontakt mellan producenter,
detaljister och konsumenter. I fråga om konsumentupplysning diskuteras bl. a.
framställning av en konsumentkatalog, som skulle delas ut till samtliga
hushåll. Synpunkterna på ett konsumentverk gäller såväl dess organisation
inklusive regional och lokal verksamhet som verksamhetens inriktning. Konsumentverket
bör, hävdas det, av såväl regionalpolitiska som konsumentpolitiska skäl
förläggas till en ort utanför Stockholm. Ett överklagandeorgan på det tekniska
test- och normarbetets område rekommenderas. Den regionala
hemkonsulentverksamheten bör få ökade materiella och personella resurser och
inriktas främst på utbildning av lärare och andra opinionsledare. Vad gäller
lagstiftning till konsumenternas skydd behandlas införande av en s. k.
ångervecka i samband med hemförsäljning, auktorisation av säljarens
garantiförbindelser till konsumenter, mera upplysande prisangivelser samt
införande av en förenklad handläggning av okomplicerade tvistemål vilken
skulle kunna tillämpas i reklamationstvister.

Även
motionen 1971: 1094 inleds med principiella synpunkter på konsumentpolitiken.
Motionärerna diskuterar i vilken mån samhällelig styrning bör förekomma inom
ramen för en fri marknadshushållning. De tar avstånd från tanken på att ett
centralt ämbetsverk skulle få befogenheter att fatta beslut på konsumenternas
vägnar. En utbyggd konsumentupplysningsverksamhet är enligt deras mening ett
väsentUgt inslag i konsumentpolitiken. De nuvarande konsumentorganens insatser
behandlas. Om konsumentrådet sägs att det i liten utsträckning haft erforderlig
nära kontakt med konsumenterna och att det huvudsakligen ägnat sig åt
fördelning av anslag till undersökningar m. m. Motionärerna finner det
orealistiskt att eventuella förslag från konsumentutredningens sida kan
genomföras "inom rimlig tid". De anser det angeläget att de verkliga
konsumenterna får ökat inflytande inom konsument-organen.

I
båda de nu nämnda motionerna berörs den pågående försöksverksamheten med
lokala konsumentkommittéer. Dessa är ämnet för motionen 1971: 1085, vari
uttalas önskemål om ett landsomfattande nät av lokala konsumentorgan, möjligen
med någon form av kommunal anknytning men med dominerande inslag av
representanter för löntagar-och konsumentorganisationerna. Dessa organ skulle
kunna bli en förmedlingslänk mellan konsumenterna och de statliga
konsumentupplys-

s. 17 Kontrollera mot PDF

NU 1971:3 17

ningsorganen
och även kunna spela en roll i priskontrollarbetet. En vidgad
konsumentupplysningsverksamhet bör särskilt, säger motionärerna, inriktas på
de mest resurssvaga grupperna i samhället.

Liksom
i motionen 1971: 80 påtalas i motionen 1971: 512 att allmänna
reklamationsnämndens verksamhet speciellt kommit att avse
Storstockholmsområdet. Regionala avdelningar borde enligt motionärerna
inrättas exempelvis i Göteborg, Malmö och en Norrlandsstad.

Pågående
utredningar

Konsumentutredningen (ordförande: landshövding
Thure Andersson) tillkallades 1967 för att utreda riktlinjerna för den statliga
konsumentupplysningen samt därmed sammanhängande forsknings-, provnings- och
undersökningsverksamhet. Verksamhet på detta område bedrivs av statens
konsumentråd, statens pris- och kartellnämnd, statens institut för
konsumentfrågor och den halvstatliga vamdeklarations-nänmden. De riktlinjer som
utredningen skall dra upp skall avse verksamhetens målsättning och huvudsakliga
inriktning men också dess organisation, arbetsformer, metoder och medel.
Utredningen skall söka bUda sig en uppfattning om de skiftande behov av
konsumentupplysning som kan tänkas föreligga hos allmänheten samt undersöka
frågor om valet av metoder och media för upplysningsarbetet. I fråga om den
statliga konsumentupplysnings- och konsumentforskningsverksamhetens
organisation skall möjligheterna att i effektivitetsbefrämjande syfte föra
samman nu verkande organ eller delar av dem övervägas. Vidare skall prövas om
behov föreUgger av regionala och lokala organ för att i ökad utsträckning
tillvarata konsumenternas intresse.

Utredningen
har i december 1969 framlagt en lägesrapport. Synpunkter på den framtida
konsumentpolitiken (stencU H 1969; 5).

Sakkunniga rörande lagstiftning om köp av lös
egendom (f. d. justitierådet Hjalmar Karlgren och professor lan Hellner) fick
1967 ett tidigare givet uppdrag utvidgat till att avse en begränsad översyn av
köplagen. I tilläggsdirektiv framhölls då att det kan finnas skäl att genomföra
vissa lagändringar för att bättre tillgodose konsumentemas intressen. Behovet
av särskUda regler till skydd för konsumenterna skall förutsättningslöst prövas
av de sakkunniga och därvid bedömas mot bakgrund av de möjligheter tiU sådant
skydd som i övrigt står till buds genom konsumentupplysningsverksamhet, reklamationsnämnder
och förhandlingar mellan statliga eUer privata organ och näringsorganisationer.

Generalklausulutredningen (professor lan Hellner)
tiUkallades av chefen för justitiedepartementet 1970, varvid i direktiven
hänvisades tUl behovet av särskUda skyddsregler för konsumenterna som

2
Riksdagen 1971.17 saml. Nr 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 18

avtalskontrahenter.
Det framhölls att grundsatserna om avtalsfrihet på förmögenhetsrättens område
underkastats vissa inskränkningar, dels ge nom genereUt verkande bestämmelser,
s. k. generalklausuler, dels genom olika detaljbestämmelser av tvingande
natur. Som exempel nämndes bl. a. bestämmelsen i 8 § lagen om avbetalningsköp
att villkor vid sådant köp får jämkas eller lämnas utan avseende om dess
tUlämpning uppenbarligen skulle strida mot gott affärsskick eller eljest vara
otillbörlig. Utredningen skall, såvitt gäller den förmögenhetsrättsliga lagstiftningen,
se över förekommande generalklausuler och pröva frågan om en mera omfattande
tiUämpning. av sådana klausuler. Dessa måste, uttalas i direktiven, kunna vid
sidan av näringsrättsliga bestämmelser självständigt utnyttjas som instrument
i strävandena mot ett förstärkt skydd för konsumenterna.

Utskottet

Anslaget under denna rubrik avser till en del
statens konsumentråds egna utgifter för avlöningar och omkostnader. I övrigt
fördelas det av rådet på olika konsumentforsknings- och konsumentupplysningsändamål.
Vad som i propositionen föreslås beträffande medelsanvisning och
medelsanvändning tillstyrks av utskottet. Motionerna innehåller härvidlag inga
avvikande synpunkter.

Två
av motionerna, 1971: 80 och 1971: 1094, tar upp den statliga konsumentpolitiken
i stort. Det vidaste syftet har den förstnämnda, vari framförs en rad önskemål
om dels konsumentorganens sammansättning och verksamhet, dels lagstiftningen
till konsumenternas skydd. Ett par av de organisatoriska önskemålen är
närbesläktade med dem som framförs i övriga motioner.

Flertalet
av de frågor som behandlas i motionema faller inom ramen för
konsumentutredningens uppdrag. Denna utredning väntas våren 1971 framlägga ett
betänkande med förslag som avses utgöra den organisatoriska basen för statens
konsimientpolitiska verksamhet. Förslagen omfattar i huvudsak inrättande av ett
konsumentverk med ansluten regional organisation och samverkande med kommunala
nämnder.

De
lokala konsumentkommittéerna, som berörs i motionerna 1971: 80, 1971; 1085 och
1971; 1094, har utredningen i sina direktiv ålagts att ägna uppmärksamhet åt.
Innan resultatet av utredningens överväganden på detta område föreligger bör
riksdagen enligt utskottets mening icke göra några uttalanden om hur lokala
konsumentorgan bör vara organiserade och arbeta.

AUmänna
reklamationsnämndens verksamhet, som finansieras av statens konsumentråd med
medel ur det här aktuella anslaget, är av försökskaraktär. Vid sin prövning av
de statliga konsumentorganens uppgifter och organisation behandlar
konsumentutredningen givetvis även reklamationsnämnden. Utskottet avstjrrker
därför de i motionerna 1971:

s. 19 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 19

80
och 1971: 512 framförda yrkandena att riksdagen nu skall hos Kungl. Maj:t
hemställa om utredning och förslag om inrättande ay regionala
reklamationsnämnder.

Utom
de senast berörda punkterna innehåller motionen 1971: 80 även andra förslag
rörande frågor som behandlas eller kan beräknas bli behandlade av
konsumentutredningen. Särskilt kan nämnas vad motionärerna anför om
inrättandet av ett konsumentverk och om utgivandet av en konsumentkatalog. I
sistnämnda hänseende föreslår motionärerna inte en utredning utan en omedelbar
åtgärd. Eftersom konsumentutredningen har att särskilt undersöka metoder och
media för konsumentupplysning bör ett ställningstagande till projektet anstå
till dess detta belysts av konsumentutredningen. Likaså finner utskottet det
uteslutet att riksdagen skulle föregripa utredningens betänkande i
organisationsfrågan med sådana uttalanden om ett konsumentverk som
m.otionärerna föreslår.

Även
på lagstiftningsområdet pågår utredningsarbete som syftar till att stärka
konsumenternas ställning. Såväl den sedan flera år pågående översynen av
köplagen som den förra året igångsatta generalklausulutredningen har
uttryckligen motiverats med önskemålet att åstadkomma ett förstärkt skydd för
konsumenterna. Något behov av en framställning till Kungl. Maj:t i de
lagstiftningsfrågor som berörs i motionen 1971: 80 synes inte föreligga.

På
tal om de i motionen skisserade reglerna för prisangivelser vill utskottet
erinra om den av statens pris- och kartellnämnd nyligen inledda kampanjen
"Klart pris", som syftar till en bättre och klarare prismärkning av
vaj'or, bl. a. till underlättande av prisjämförelser.

I
motionen 1971: 1094 avslutas genomgången av olika konsumentfrågor med en
hänvisning till konsumentutredningens kommande betänkande. Motionärerna anser
det emellertid inte vara realistiskt att räkna med att eventuella förslag från
utredningens sida kan genomföras inom rimlig tid. I avvaktan på framtida
reformer viU de få till stånd en omedelbar förstärkning av statens konsumentråd
med fyra representanter för konsumenterna och ett uppdrag tiU rådet att framlägga
förslag om sin framtida verksamhet och uppgift.

Det
föreslagna uppdraget till konsumentrådet skulle ålägga rådet att i väsentliga
delar dubblera konsumentutredningens arbete. Utskottet avstyrker därför
motionsyrkandet.

Åberopande vad här anförts
hemställer utskottet

1.
att riksdagen till
Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning för budgetåret 1971/72 anvisar
ett reservationsanslag av 4 394 000 kr.,

2.
att riksdagen avslår motionerna
1971; 80 och 1971; 1094, båda såvitt avser lokala konsumentkommittéer, samt
motionen 1971: 1085,

s. 20 Kontrollera mot PDF

NU 1971:3 20

3.
att riksdagen avslår motionen
1971:80, såvitt den avser inrättande av regionala reklamationsnämnder, samt
motionen 1971: 512,

4.
att riksdagen avslår motionen
1971: 1094, såvitt den avser statens konsumentråd,

5.
att riksdagen i övrigt, såvitt
här är i fråga, avslår motionen 1971: 80 angående konsumentpolitiken.

15.
Bidrag till Varudeklarationsnämnden. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkten C 8, s. 3739) och hemställer

att riksdagen tUl Bidrag till
Varudeklarationsnämnden för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 1 000 000
kr.

Patent-
och registreringsväsendet

16.
Patent- och registreringsverket. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkten D 1, s. 4149) och hemställer

att riksdagen till Patent- och
registreringsverket för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 32
479 000 kr.

17.
Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. Utskottet tiUstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten D 2, s. 49) och hemställer

att riksdagen tUl Särskilda kostnader för
förenings- m. fl. register för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av
1 500 000 kr.

Diverse

18.
Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet. Kungl. Maj:t har (punkten F 1, s.
5457) föreslagit riksdagen att till Bidrag tiU Svenska turisttrafikförbundet
för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 5 254 000 kr.

I
detta sammanhang har utskottet behandlat

dels
motionen 1971: 437 av herr Helén m.fl. (fp) vari hemställs att riksdagen skall

1.
i skrivelse till Kungl. Maj:t
begära att motionen överlämnas till sakkunniga för planering av
turistanläggningar och friluftsanordningar m. m. för att dess synpunkter skaU
bli beaktade i kommitténs fortsatta utredningsarbete, samt

2.
för budgetåret 1971/72, utöver
i statsverkspropositionen föreslaget bidrag, såsom bidrag tUl Svenska
turisttrafikförbundet anvisa: a. 100 000

s. 21 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 21

kronor
avsedda för utvärdering av hittUls vunna erfarenheter av utlandskampanjerna,
b. 100 000 kronor att inom ramen för förbundets utlandskampanjer användas för
försöksverksamhet i Norge och Nederländerna, c. 200 000 kronor till ytterligare
förstärkning av "Sverige Nu"-kampan-jen och d. 200 000 kronor för
täckande av de automatiska kostnadsökningar förbundet måste vidkännas,

dels
motionen 1971: 978 av herr Andreasson (c) vari hemställs att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t skall anhåUa om vidgade direktiv för sakkunniga för
planering av turistanläggningar och friluftsområden m. m. så att utredningen
kommer att omfatta turistnäringen i hela vårt land, främst med sikte på de
enklare och billigare anläggningarna,

dels
motionen 1971: 1072 av herr Holmberg m.fl. (m, c) vari hemställs att riksdagen
till Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet för budgetåret 1971/72 skall
anvisa ett anslag av 6 254 000 kronor,

dels
motionen 1971: 1078 av herrar Josefsson i Halmstad (s) och Oskarson (m) vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall anhålla om utredning av frågor
sammanhängande med turismen avseende dels ökad marknadsföring av Sverige som
turistland, dels samordning av turistaktiviteter inom landet med statens
medverkan,

dels
motionen 1971: 1099 av herrar Åsling (c) och Stjernström (c) vari hemställs att
riksdagen i skrivelse tUl Kungl. Maj:t skall anhålla om utredning av
förutsättningarna att genom skilda åtgärder aktivera turistnäringens
marknadsinsatser i enlighet med vad i motionen anförts.

Motionerna

I motionen 1971: 1072 påpekas att underskottet i
turistbalansen för år 1969 uppgick till 1 200 milj. kr. och för år 1971
beräknas överstiga

2 000 milj. kr.
Underskottet ökar trots en betydande uppgång av antalet

turister i Sverige både från Norden och från utomnordiska länder. För

att Sverige som turistland i högre grad än för närvarande skall kunna

attrahera utländska turister och stimulera den inhemska turismen måste

enligt motionärerna turistnäringen ges sådana arbetsvillkor att en vi

dareutveckling och strukturomvandling kommer till stånd. Det är ock

så nödvändigt att stärka och bygga ut den marknadsföring av turist

mål i Sverige som Svenska turisttrafikförbundet driver genom turistiska

kampanjer och länderaktioner. Resultatet av dessa kampanjer, inte minst

av den första samordnade inrikeskampanjen "Sverige Nu", har enligt

motionärerna varit gott. Mot bakgrund härav beklagar motionärerna

den nedskärning av det statliga anslaget till "Sverige Nu"-kampanjen

som föreslås i statsverkspropositionen. Av den i statsverkspropositionen

föreslagna uppräkningen av anslaget till förbundet är, hävdar de,

604 000 kr. att betrakta som omföringsposter och det reella tillskottet

sålunda endast 50 000 kr. Detta medför att förbundet kommer att

3 Riksdagen
1971.17 saml. Nr 3

s. 22 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 22

tvingas
skära ner sin verksamhet antingen i Sverige eller vid utlandskontoren. För att
detta skall undvikas bör enligt motionärerna bidraget till Svenska
turisttrafikförbundet ökas med totalt 1 milj. kr., varav hälften bör användas
för kampanjverksamheten och övriga medel disponeras för huvudkontorets och
utlandskontorets administration.

Samma syn på turistnäringens betydelse och vikten
av att stärka Svenska turisttrafikförbundets resurser som i den nu nämnda
motionen kommer till uttryck i motionen 1971; 437. Även i denna understryks att
ett ökat statligt bidrag dels tiU "Sverige Nu"-kampanjen, dels till
förbundets allmänna verksamhet är angeläget. Motionärerna framhåller vidare att
avfolkningsområden, främst stödområdet men även Öland och Gotland, kan komma
att visa sig vara de mest lämpliga för en utbyggnad av turist- och
fritidsverksamheten. En satsning på turistnäringen i dessa områden skulle
genom den sysselsättningsskapande effekten verksamt kunna bidra tUl att minska
utflyttningen. Motionärerna uttalar att det är angeläget att de sakkunniga för
planering av turistanläggningar och friluftsområden m. m. snarast undersöker
olika möjligheter att bygga ut turistnäringen på Öland och Gotland.

Det höga kostnadsläget i Sverige och den satsning
som har gjorts på turistanläggningar av hög standard är enligt motionen 1971:
978 bidragande orsaker till ökningen av de svenska turistresorna utomlands.
Med hänsyn till att det stora flertalet av dagens turister har begränsade medel
bör, anser motionären, satsningen i högre grad än hittills inriktas på billigare
turistanläggningar, t. ex. turistbyar och stuganläggningar. Det påpekas att
statligt lokaliseringsstöd i form av lån för ny-, till- och ombyggnad av
turistanläggning utgår endast inom stödområdet samt att lokaliseringsstöd
hittills inte beviljats till campinganläggningar och endast i begränsad
utsträckning till semesterbyar och skidliftar. Vidare erinras om att de
sakkunniga för planering av turistanläggningar och friluftsområden har i
uppdrag att undersöka om stöd bör lämnas till enklare och billigare
turistanläggningar samt om lokaliseringsstöd skall kunna medges även till
turistanläggningar utanför stödområdet. Motionären uttalar att genereUt stöd
t. ex. i form av lånegarantier eller ränte-fria lån bör kunna lämnas till
enklare turistanläggningar över hela landet.

I motionen 1971; 1078 framhålls att en ökning av
antalet turister från andra länder till Sverige bör eftersträvas bl. a. för att
minska underskottet i turistbalansen. Den omfattande verksamhet som Svenska turisttrafikförbundet
och andra organisationer bedriver för att marknadsföra Sverige som turistland
är enligt motionärerna betydelsefull. De

s. 23 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 23

ifrågasätter
dock om inte denna verksamhet ytterligare kan förbättras. Motionärerna erinrar
om att turistorganisationen företer en splittrad bild och att insatser för att
främja turistnäringen f. n. görs av olika organisationer och kommuner utan
större samordning. En satsning på turistnäringen är ofta betingad av
lokaliseringspolitiska hänsyn eller av näringslivsförändringar med därav
föranledda kommunalekonomiska problem. Motionärerna uttalar att en samordning
av verksamheten är nödvändig dels för att undvika felinvesteringar, dels för
att åstadkomma en prioritering av attraktiva turistmål.

En ökad satsning på turistnäringen skulle enligt
motionen 1971: 1099 kunna bidra till att förbättra bytesbalansen. En utbyggnad
av turistnäringen skulle vidare genom dess lokalisering kunna medverka tiU en
bättre regional balans. Motionärerna förklarar sig vara medvetna om alt
Sveriges geografiska belägenhet, klimat och allmänt höga kostnadsläge medför
vissa begränsningar i möjligheterna att utveckla turistnäringen. Inom tre
områden borde dock samhället kunna öka sina insatser för att främja en
önskvärd utveckling. För det första borde turistnäringen bli jämställd med
industriell verksamhet beträffande lokaliseringsstöd och övriga samhälleliga
finansieringsmöjligheter. En investeringsverksamhet som stödjes med statliga
bidrag bör, framhåller motionärerna, bli föremål för en noggrann planering med
hänsyn till de marknadsmässiga förutsättningarna. För det andra understryks
marknadsföringens betydelse för turistnäringens utveckling. För att Sverige
skall kunna hävda sig som turistland i den internationella konkurrensen fordras
betydligt större insatser än vad som förekommer f. n.; motionärerna
ifrågasätter om inte ett särskilt marknadsföringsföretag bör tillskapas. För
det tredje hävdas att utbildningen av i turistnäringen sysselsatt arbetskraft
på skilda nivåer bör byggas ut. De utbildningsfrågor som aktualiseras i
motionen behandlas av utbildningsutskottet.

Pågående
utredningar

I direktiven till de 1968 tillkallade sakkunniga
för planering av turistanläggninar och friluftsområden m. m. (ordförande;
riksdagsman Arne Pettersson) erinras inledningsvis om de statliga insatserna
för turism och fritidsliv.

Statligt
stöd till turism utgår bl.a. genom de medel som anvisas till Svenska
turisttrafikförbundet. Det lokaHseringsstöd som staten ger tUl uppförande av
turistanläggningar för att främja sysselsättningen har i betydande utsträckning
bidragit till en utbyggnad av turistnäringen i stödområdena. Härtill kommer de
statliga garantilånen för hotellbyggen. Från fonden för friluftslivets
främjande lämnas bidrag till olika slag av friluftsanläggningar. Medlen är i
första hand avsedda för anläggningar

s. 24 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 24

som
uppförs med kommun som huvudman. Det största statliga stödet tUl
friluftsanläggningar utgår emellertid från anslagen till beredskapsarbeten som
disponeras av arbetsmarknadsstyrelsen. Särskilda bidrag utgår till byggande av
småbåtshamnar.

I
direktiven uttalas att det är av vikt att de anslagna medlen används så
effektivt som möjligt samt att insatserna görs på ett sådant sätt att de kommer
så många människor som möjligt till del och att olika konsumenters önskemål
tUlgodoses. De sakkunniga har i uppdrag att utarbeta och successivt lägga fram
förslag rörande lokalisering och utformning av anläggningar och områden för
turism och friluftsliv. I sitt arbete bör de sakkunniga, uttalas det, sträva
efter att skapa arbetstillfällen inom sysselsättningssvaga regioner.
Utredningsuppdraget avser därför särskilt Norrland. En inventering av vilka
områden som kan anses lämpliga för anläggningar för turism och frUuftsliv bör
utföras. Denna kan avse såväl mark som redan säkerställts för friluftsändamål
som annan lämplig mark.

I
utredningsuppdraget ingår även att undersöka huruvida befintliga
hotellanläggningar kan anses tillräckliga eller om nybyggnader i vissa fall bör
ske. Som utgångspunkt skall gälla att anläggningarna skall ha möjlighet att
fungera på ekonomiskt riktiga grunder. Olika former för huvudmannaskap för
områden och anläggningar bör undersökas.

Kommittén
skall vidare överväga om den nuvarande marknadsföringen av områden och
anläggningar är effektivt upplagd och i annat fall lägga fram förslag om
erforderliga förbättringar.

De
sakkunniga har genom tilläggsdirektiv utfärdade i maj 1970 fått i uppdrag att
utreda frågan om utformningen m. m. av det statliga lokaliseringsstödet till
turistnäringen. Utgångspunkten för detta arbete anges böra vara att
lokaliseringsstöd endast får utgå då en ökning av sysselsättningsmöjligheterna
eller serviceunderlaget på en ort bedöms som angelägen. De sakkunniga bör
särskUt undersöka om stöd bör lämnas till enklare och billigare anläggningar av
typ stugbyar o. d., dvs. anläggningar som bättre motsvarar efterfrågan från
bredare befolkningsgrupper. Därjämte bör prövas om stöd också bör utgå till
sådana gemensamma anläggningar som är av positiv betydelse för turismens
utveckling inom de här avsedda områdena.

De
sakkunniga skall vidare pröva huruvida skäl föreligger att i särskilda fall
medge lokaliseringsstöd även till turistanläggningar utanför det allmänna
stödområdet. Även samordningen mellan lokaliseringsstöd, lånegarantier och
beredskapsarbeten samt övrigt statligt stöd till turistanläggningar skall ses
över av de sakkunniga.

Glesbygdsutredningen (ordförande: landshövding Hans
Gustafsson) tillkallades år 1969 för att utreda glesbygdsproblemen. En
väsentlig uppgift för utredningen blir, enligt direktiven, att på grundval

s. 25 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 25

av det forskningsarbete som utförts på initiativ av
expertgmppen för regional utredningsverksamhet kartlägga glesbygdsproblemen och
lägga fram förslag till mera långsiktiga lösningar av dessa. I detta arbete har
de sakkunniga bl. a. att överväga och lägga fram förslag till sådana sysselsättningsskapande
åtgärder som inte har direkt lokaliseringspolitisk innebörd. Det framhålls
särskilt att utredningen bör hålla kontakt med de sakkunniga för planering av
turistanläggningar och friluftsområden

Utskottet

Den statliga insatsen i Svenska
turisttrafikförbundet, det centralt ansvariga organet för den turistvärvande
verksamheten, har kraftigt ökat under senare år. Staten bidrar nu med ca 95 Vo
av medlen tUl förbundets finansiering. För innevarande budgetår har till
förbundet anvisats 4 600 000 kr. från detta anslag och 154 000 kr. från
anslaget Turistpropaganda i Amerikas förenta stater. Därutöver har förbundet
fått årliga anslag från kollegiet för Sverige-information i utlandet. Under
1970 har 600 000 kr. anvisats av särskilda fondmedel för en särskild kampanj,
"Sverige Nu", som syftar till att dra uppmärksamheten till de möjligheter
till semester i Sverige som bör kunna utgöra alternativ till en del av
svenskarnas utlandsresor. Villkoret för medelsanvisningen har varit att andra
intressenter satsat minst samma belopp.

I propositionen uttalas att kampanjen bör fortsätta under
åren 1971 och 1972. En förutsättning skall dock vara att turistnäringen ökar
sin andel av kostnaderna för kampanjen. För år 1971 har 400 000 kr. anslagits
av fondmedel. För år 1972 beräknas samma belopp, varav 300 000 kr. anvisas över
riksstaten.

Kungl. Maj:t föreslår att anslaget räknas upp med 654 000
kr. I denna medelsanvisning inräknas en anslagspost om 154 000 kr. till turistpropaganda
i Amerikas förenta stater. För detta ändamål har hittUls anvisats medel över
ett särskilt anslag, vilket nu föreslås utgå.

I två motioner hemställs om ökat anslag till Svenska
turisttrafikförbundet. Motionen 1971: 1072 går ut på en höjning om totalt 1
milj. kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag, medan i motionen 1971: 437 hemställs om
ytterligare 600 000 kr. till förbundets olika verksamheter.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är
synnerligen väsentligt att turistnäringen stimuleras i syfte såväl att främja
inlandsturismen som att öka antalet turister från utlandet. Utskottet vill i
detta sammanhang erinra om de i det föregående redovisade utredningarna. Frågor
om stimulans av turistnäringen, om marknadsföringen av turistmål i Sverige och
om turistväsendets organisation, är f. n. föremål för utredning. Med hänsyn
härtill samt tUl den kraftiga ökningen under senare år av det statliga bidraget
till Svenska turisttrafikförbundet biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag i
fråga om förevarande anslag

Kartong. S. 31, rad 17 nerifrån.
Står: Andersson i Örebro, Rydén och Möller (alla fp) Rättat till: Rydén (fp)
och Möller i Göteborg (fp)

s. 26 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 26

och
avstyrker sålunda motionen 1971: 1072 samt motionen 1971:437 i förevarande del.

Ett
flertal motionsyrkanden med anknytning till de i det föregående redovisade
utredningarna har lagts fram.

I
motionen 1971: 1078 hemställs om utredning rörande dels ökad marknadsföring av
Sverige soni turistland, dels samordning av turistaktiviteter inom landet med
statens medverkan. Enligt vad utskottet kan finna ingår prövning av dessa
frågor i uppdraget till de sakkunniga för planering av turistanläggningar och
friluftsområden. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen.

I
motionen 1971: 978 hemställs om vidgade direktiv för sakkutmiga för planering
av turistanläggningar och friluftsområden m. m. Motionärens förslag tar sikte
på att utredningsuppdraget skall omfatta turistnäringen i hela landet och då
främst de enklare och billigare anläggningarna. Motionären framhåller att de
sakkunnigas utredningsuppdrag omfattar dessa frågor. Utredningen avser enUgt
vad utskottet erfarit att lägga fram förslag om en utbyggnad av det slag
motionären avser. Utskottet finner därför inte anledning att tUlstyrka
motionen.

I
motionen 1971: 437 redovisas synpunkter som enligt motionärernas mening bör
beaktas när det gäller att utveckla turistnäringen. Motionärerna hemställer
att motionen i denna del överlämnas till de sakkunniga för planering av
turistanläggningar och friluftsområden m. m. Utskottet har inhämtat att de
frågor som tas upp i motionen redan är föremål för de sakkunnigas
uppmärksamhet. Motionsyrkandet bör därför inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Vad
beträffar hemställan i motionen 1971: 1099 om utredning av förutsättningarna
för att enligt i motionen anförda synpunkter genom skilda åtgärder aktivera
turistnäringens marknadsinsatser, får utskottet framhålla att dessa synpunkter
ingår i de nyss nämnda sakkunnigas utredningsuppdrag. Utskottet finner därför
inte anledning att tillstyrka motionen.

Åberopande
vad här anförts hemställer utskottet

1.
att riksdagen med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1971: 437 i vad den avser
medelsanvisning samt motionen 1971: 1072 tUl Bidrag till Svenska
turisttrafikförbundet för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 5 254 000
kr.,

2.
att riksdagen avslår motionen
1971: 437 i vad den avser överlämnande av motionen till sakkunniga för
planering av turistanläggningar och friluftsanordningar m. m.,

3.
att riksdagen avslår motionen
1971: 978 om utredning angående turistnäringen,

4.
att riksdagen avslår motionen
1971: 1078 om vissa utredningar angående turistnäringen,

s. 27 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 27

5. att riksdagen avslår motionen
1971: 1099 angående marknadsföringen av turistnäringen.

19. Kostnader för vissa nämnder m. m. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten F 2, s. 57 f.) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för
vissa nämnder m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 30 000
kr.

KAPITALBUDGETEN

Fonden för låneunderstöd

20. Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån
för Island. Utskottet tUlstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten V: 9, s. 60)
och hemställer

att riksdagen till Lån till
nordiska industrialiseringsfonden till förmån för Island för budgetåret
1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.

Stockholm
den 9 mars 1971 På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande

vid behandlingen av punkterna 18, 1013 och 1520: herrar
Svanberg (s), Regnéll (m), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge
(c), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Gustafsson
i Byske (c). Rask (s), Holmberg (m), Wååg (s), SjöneU (c), Svensson i Malmö
(vpk), Jonsson i Husum (s) och Rydén (fp);

vid behandlingen av punkten 9: herrar Svanberg (s),
Regnéll (m), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i
Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c),
Rask (s), Wååg (s), SjöneU (c), Svensson i Malmö (vpk), Jonsson i Husum (s),
Rydén (fp) och Hovhammar (m);

vid behandlingen av punkten 14: herrar Svanberg (s),:
Regnéll (m) Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c), Haglund (s),
Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Holmberg (m),
Svensson i Malmö (vpk), Jonsson i Husum (s), Rydén (fp), Möller i Göteborg
(fp), fm Hansson (s) och fru Hambraeus (c).

Kartong. S. 27, rad 5 nerifrån. Står 13 Rättat tUl 14

S. 28, rad
9 nerifrån. Står: 9070000 Rättat till: 9080000

S. 30, rad
14 uppifrån och nedersta raden. Står: Möller Rättat tiU: Möller i

Göteborg

s. 28 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 28

Reservationer

1. vid punkten 6 (Främjande av utrikeshandeln m.
m.) såvitt gäller

kollegiet för Sverige-information i utlandet av herrar Börjesson i Glöm

minge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Holmberg

(m), Sjönell (c) och Rydén (fp), som anser

dels att det avsnitt på s. 7 i utskottets yttrande
som börjar med "Utskottet vUl erinra" och slutar med "således
motionen 1971: 1060" bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

"Utrikeshandelns
betydelse för det svenska näringslivet och den hårda internationella
konkurrensen på de viktigaste exportmarknaderna nödvändiggör ytterligare
exportfrämjande insatser. Därvid bör särskUt de mindre och medelstora
företagens möjligheter att öka sin export uppmuntras och stödjas. Exportrådet
för den mindre industrin har hemställt om en höjning av anslaget med 313 000
kr. för kommande budgetår. Departementschefen har godtagit en uppräkning med
250 000 kr. Utskottet finner det välmotiverat att exportrådet får hela den
begärda anslagshöjningen och sålunda ett bidrag av totalt 928 000 kr. Härigenom
kan också yrkandet i motionen 1971: 1060 om medel för en tjänst vid exportrådet
för uppsökande och rådgivande verksamhet anses bli tillgodosett.

Kollegiet
för Sverige-information i utlandet har för budgetåret 1971/72 begärt en
uppräkning av anslaget med 2,6 milj. kr. I propositionen föreslås på denna
punkt ett i stort sett oförändrat anslagsbelopp. Utskottet ansluter sig till
motionäremas uppfattning att ytterligare medel om 1 milj. kr. bör ställas till
kollegiets förfogande främst för sådana konkreta exportfrämjande projekt som
föreslagits av Sveriges allmänna exportförening och exportrådet för den mindre
industrin och tiUstyrker sålunda motionen 1971: 102."

dels att utskottet under 2 bort hemställa "2.
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen 1971: 1060
samt med bifall till motionen 1971: 102 till Främjande av utrikeshandeln
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 9 080 000 kr."

2. vid punkten 9 (Exportfrämjande åtgärder för
textil- och konfek

tionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin) såvitt gäl

ler glasindustrin av herrar RegnéU (m), Börjesson i Glömminge (c),

Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c), Rydén

(fp) och Hovhammar (m), som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som
börjar på s. 11 med "Det statliga stödet" och slutar på s. 12 med
"senast berörda del" bort utbytas mot ett avsnitt av följande
lydelse:

s. 29 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 29

"Det statliga stödet till exportfrämjande
åtgärder för den manuellt arbetande glasindustrin ingår i ett försöksprogram
omfattande tre budgetår, av vUka det nu löpande är det första. Den år 1970
fastställda anslagsramen för detta stöd under den treåriga försöksperioden
utgör 1 500 000 kr. Härav har 575 000 kr. anvisats för innevarande budgetår.
Av återstående 925 000 kr. skall enligt Kungl. Maj:ts förslag 500 000 kr. anvisas
för budgetåret 1971/72.

När
den manuellt arbetande glasindustrin år 1969 inför industridepartementet
framlade sin syn på den sannolika framtida utvecklingen inom branschen
underströk man särskilt nödvändigheten av en väsentlig exportökning om branschen
skulle kunna bibehålla en rimlig sysselsättningsnivå. Branschen förordade ett
exportstöd på totalt 8 milj. kr. under en femårsperiod. Genom den kraftiga
reduktion av branschens yrkanden som statsmakterna gjorde har möjligheterna
till ett samlat effektivt exportarbete blivit starkt beskurna.

Att
branschen nu befinner sig i ett bekymmersamt läge bestyrks av att ytterligare
konkurser och företagsnedläggningar förekommit under det senaste året. Den
ökning av exporten av hushålls- och prydnadsglas samt belysningsglas som ägt
rum under 1970 har varit otillräcklig men utgör ett incitament till
ansträngningar att ytterligare utveckla exporten.

Inom
branschen har under de senaste åren vidtagits ett flertal åtgärder i syfte att
få fram effektivare produktionsenheter och en mera slagkraftig bearbetning av
exportmarknaden. De hittUlsvarande åtgärderna är dock otUlräckliga. Avsevärt
ökade insatser i fråga om produktutveckling och marknadsföring är
erforderliga. Glasindustrin saknar emellertid ekonomiska resurser för de
investeringar som är nödvändiga i detta sammanhang.

I
motionen 1971: 1073 begärs en ökning av det anslagsbelopp som Kungl. Maj:t
föreslagit för stöd tUl exportfrämjande åtgärder för den manuellt arbetande
glasindustrin. Utskottet finner liksom motionären en anslagsökning angelägen
och föreslår att det i propositionen föreslagna beloppet höjs med ytterligare
500 000 kr. tUl 1 milj. kr.

I
motionen föreslås vidare en minskad restriktivitet i fråga om användande av
direkta statsbidrag i exportfrämjande syfte. De riktlinjer för bidragsgivningen
som fastställdes 1970 innebär att direkta bidrag tiU exportfrämjande åtgärder
skall ifrågakomma endast för att täcka tröskelkostnader av direkt
initialkaraktär. Innebörden härav utvecklades närmare i propositionen. Den
huvudprincip som riktlinjerna ger uttryck åt bör enligt utskottets mening
förbli gällande även framgent. En något större frihet för kommerskollegium att
vid prövningen av bidragsansökningar göra en totalbedömning av de aktuella
projekten och stödja dessa även om de innefattar direkt säljstimulerande
åtgärder av

s. 30 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 30

typen
upprättande av försäljningsorganisationer i utlandet synes dock kunna vara
förenlig med denna princip."

dels att utskottet under 1 och 2 bort hemställa
"1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen 1971:
1073, såvitt den avser medelsanvisning, till Exportfrämjande åtgärder för
textil- och konfektionsindustriema samt den manuellt arbetande glasindustrin
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 5 200 000 kr. 2. att
riksdagen, i anledning av motionen 1971: 1073 i övrigt, som sin mening ger
Kungl. Maj:t tiU känna vad utskottet ovan anfört om bidragsgivningen till
glasindustrin."

3. vid punkten 14 (Konsumentvaruforskning och
konsumentupplys

ning) såvitt gäller lokala konsumentkommittéer av herrar Regnéll (m),

Holmberg (m), Rydén (fp) och Möller i Göteborg (fp), som anser

dels att det stycke på s. 18 i utskottets yttrande
som börjar med "De lokala konsumentkommittéerna" och slutar med
"organiserade och arbeta" bort utbytas mot ett stycke av följande
lydelse:

"De
lokala konsumentkommittéerna, vilka berörs i motionerna 1971: 80, 1971: 1085
och 1971: 1094, har såsom motionärerna framhåller gett positiva erfarenheter.
Den förestående utbyggnaden av organisationen på konsumentområdet bör
innefatta inrättandet av lokala konsumentkommittéer inom kommunens ram, dvs.
av samma typ som socialnämnd och nykterhetsnämnd etc. Sådana kommittéer med allsidig
sammansättning och bred politisk förankring torde bl. a. framgångsrikt kunna
föra konsumenternas talan vid behandlingen av kommunala planfrågor. Såsom
lokala kontaktorgan för ett centralt konsumentverk kan de spela en viktig roll
både genom att förmedla lokala erfarenheter och synpunkter till konsumentverket
och genom att bidra till en effektiv spridning av upplysningsmaterial från
konsumentverket. Det är enligt utskottets mening angeläget att de nu anförda
synpunkterna blir beaktade vid utarbetande av det förslag till organisation
för handläggning av konsumentfrågor som skall föreläggas riksdagen."

dels att utskottet under 2 bort hemställa: "2.
att riksdagen med bifaU tiU motionerna 1971: 80 och 1971: 1094, båda såvitt de
avser lokala konsumentkommittéer, samt i anledning av motionen 1971: 1085 som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet ovan anfört om inrättande
av lokala konsumentkommittéer."

4. vid punkten 14 (Konsumentvamforskning och
konsumentupplys

ning) såvitt gäUer regionala reklamationsnämnder av herrar Regnéll

(m), Holmberg (m), Rydén (fp) och Möller i Göteborg (fp), som anser

s. 31 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 31

dels att det stycke i utskottets yttrande som
börjar på s. 18 med "Allmänna reklamationsnämndens verksamhet" och
slutar på s. 19 med "regionala reklamationsnämnder" bort utbytas mot
ett stycke av följande lydelse:

"Allmänna
reklamationsnämndens verksamhet, som finansieras av statens konsumentråd med
medel ur det här aktuella anslaget, är av försökskaraktär. De hittUlsvarande
erfarenheterna ger vid handen att det föreligger ett påtagligt behov av denna
möjlighet till billig och snabb handläggning av reklamationsärenden. Då
allmänhetens kännedom om nämnden ännu är begränsad är det välbefogat att
nämnden får möjlighet att sprida ökad information om sina uppgifter och ställningstaganden.
Den ökning av resurserna som även i Övrigt synes ofrånkomlig bör, för att
verksamheten i ökad utsträckning skall komma andra delar av landet än
Stockholmsregionen tiU godo, innefatta inrättande av regionala
reklamationsnämnder av samma typ som den nuvarande nämnden. Utskottet
tUlstyrker sålunda de yrkanden angående aUmänna reklamationsnämnden som
förekommer i motionerna 1971: 80 och 1971: 512."

dels att utskottet under 3 bort hemställa "att
riksdagen med bifall till motionen 1971: 80 i ifrågavarande del och motionen
1971: 512 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet ovan anfört
om allmänna reklamationsnämnden och om regionala reklamationsnämnder".

5. vid punkten 14 (Konsumentvaruforskning och
konsumentupplysning) såvitt i övrigt gäller motionen 1971: 80 angående
konsumentpolitiken av herrar Rydén (fp) och Möller i Göteborg (fp), som anser

dels att det avsnitt på s. 19 i utskottets yttrande
som börjar med "Utom de senast" och slutar med "underlättande av
prisjämförelser" bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

"Motionen
1971: 80, som nu berörts i några detaljpunkter, innehåller preciserade önskemål
i en rad viktiga konsumentfrågor. Till en del rör det sig om ämnen som torde
komma under Kungl. Maj:ts prövning när en proposition skall utarbetas på
grundval av konsumentutredningens förslag. De lagstiftningsspörsmål som
motionärerna tar upp torde i huvudsak falla utanför konsumentutredningens
verksamhetsfält. Utskottet vUl erinra om att en likartad översikt över
konsumentpolitiska problem förra året framlades i motionerna 1970: /. 275 och
1970: II: 250.

Motionärerna
redovisar utförligt de principiella utgångspunkter på vilka de anser att
konsumentpolitiken bör bygga. Ett fritt konsumtionsval utgör en grundläggande
förutsättning, vars fulla förverkligande kräver bl. a. större jämlikhet i fråga
om människornas möjligheter att ställa an-

s. 32 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 32

I

språk
och tUlfredsställa sina behov. En rad omständigheter som försvagar
konsumentemas inflytande anges, och det konstateras att marknadshus-håUningen
trots sina obestridliga fördelar i vissa hänseenden fungerar bristfälligt,
vilket motiverar att samhället bl. a. genom lagstiftning ger konsumenterna
ökade möjligheter att hävda sig. Motionärerna fäster uppmärksamheten på ett
antal eftersatta konsumentgrupper de äldre, de handikappade, de icke
svensktalande invandrarna och glesbygdsbefolkningen vilka konsumentpolitiken
särskilt bör stödja. Kon-sumentpolitUien måste, framhålls det, verka på ett
flertal olika plan. Utskottet kan i aUt ansluta sig till de principer som
motionärerna ger uttryck åt.

Motionärernas
förslag berör, såvitt nu är i fråga, följande punkter. Den statliga
konsumentverksamheten bör koncentreras till ett konsumentverk med den
inriktning, organisation och lokalisering som anges i motionen. Lagstadgad
varu- och tjänstedeklarationsplikt bör införas på områden som är väsentliga
från konsumentsynpunkt. Initiativ tUl en internationell dokumentationscentral
för varufakta bör tas från svenskt håll. Hemkonsulentorganisationen bör byggas
ut och få delvis ändrade uppgifter. Bestämmelser för utformningen av
prisangivelser bör utfärdas. Garantiförbindelser bör efter granskning från
konsumentsynpunkt kunna förses med statlig auktorisation. Förenklade
förfaranderegler bör införas för okomplicerade tvistemål på konsumentområdet.

Utskottet
instämmer helt i dessa krav och i den motivering för dem som motionärerna
anför. Vissa av de begärda reformerna torde behöva förberedas genom ytterligare
utredningsarbete. Detta bör i så fall genomföras snarast. Till stor del är det
emellertid fråga om åtgärder som kan vidtas utan dröjsmål eller om grundsatser
som bör prägla den omdaning av den statliga konsumentorganisationen som nu
förestår.

Bland
projekt som bör kunna förverkligas tämligen omgående vill utskottet särskilt
nämna utarbetandet av en informativ konsumentkatalog att utdelas till alla
hushåll. En sådan publikation kommer givetvis att behöva revideras
kontinuerligt; ett snabbt förverkligande av projektet skulle ge värdefulla
erfarenheter som grundval för en ytterligare förbättrad konsumentinformation.
En dylik katalog vore ett viktigt medel för upplysning och stöd åt
konsumenterna och skulle tillsammans med alla de övriga medel som föreslås
medverka till att inte minst de eftersatta konsumentgrupper som nämnts ovan
skulle få ett välbehövligt informationsbehov fyllt.

Utskottet
vill med kraft understryka att de förslag som konsumentutredningen kan komma
att framlägga bör bli föremål för skyndsam behandling."

dels att utskottet under 5 bort hemställa "5.
att riksdagen med bifall i övrigt tiU motionen 1971: 80, såvitt här är i fråga,
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskot-

s. 33 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 33

tet
i anslutning till motionen anfört angående konsumentpolitiken."

6. vid punkten 18 (Bidrag till Svenska
turisttrafikförbundet) såvitt gäl

ler medelsanvisningen av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i

Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Holmberg (m), Sjönell (c) och Ry

dén (fp), som anser

dels att det stycke på s. 25 i utskottets yttrande
som börjar med "Utskottet delar motionärernas" och slutar med
"i förevarande del" bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

"Utskottet
ansluter sig till motionärernas uppfattning om vikten av att den svenska
turistnäringen byggs ut. Samhällsekonomiska såväl som allmänt sociala skäl
talar för en ökad satsning på Sverige som turistland.

Svenska
turisttrafikförbundet söker genom turistkampanjer, bl. a. den samordnade
inrikeskampanjen "Sverige Nu", samt länderaktioner öka intresset för
turistmål i Sverige. Det står klart för utskottet att väsentligt större
resurser måste ställas till förfogande om Turisttrafikförbundet skall kunna
följa upp tidigare satsningar och bygga ut dessa. Utskottet ansluter sig därför
till förslaget om en uppräkning av medelsanvisningen med 1 milj. kr. i
förhållande tiU Kungl. Maj:ts förslag. Detta belopp bör tas i anspråk så att i
första hand hälften används för en utbyggnad av kampanjverksamheten."

dels att utskottet under 1 bort hemställa: "1.
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj;ts förslag och motionen 1971: 437
såvitt den avser medelsanvisning samt med bifall tiU motionen 1971: 1072 till
Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet för budgetåret 1971/72 anvisar ett
anslag av 6 254 000 kr."

7. vid pimkten 18 (Bidrag till Svenska
turisttrafikförbundet) såvitt gäl

ler utredning om turistnäringen av herrar Börjesson i Glömminge, Gus

tafsson i Byske och Sjönell (alla c), som anser

dels att det stycke på s. 26 i utskottets yttrande
som börjar med "Vad beträffar hemställan" och slutar med "att
tillstyrka motionen" bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse;

"Vad
beträffar hemställan i motionen 1971: 1099 om utredning av förutsättningarna
för att enligt i motionen framförda synpunkter genom skilda åtgärder aktivera
turistnäringen vill utskottet erinra om att frågor rörande turistnäringen f. n.
är föremål för utredning. De synpunkter som anförs i motionen bl. a. rörande
investerings- och kapitalfrågor finner utskottet vara av värde för den
framtida planeringen av turismen i Sverige. Med hänsyn till det övergripande
utredningsuppdrag som tilldelats de sakkunniga för planering av
turistanläggningar och friluftsom-

s. 34 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 3 34

råden
m. m. är det enligt utskottets mening angeläget att de sakkunniga upptar de
synpunkter som framförs i motionen till ingående prövning. För att så skall ske
bör motionerna överlämnas till utredningen."

dels att utskottet under 5 bort hemställa; "5.
att riksdagen i anledning av motionen 1971: 1099 hos Kungl. Maj:t hemställer
att motionen för beaktande överlämnas till de sakkunniga för planering av
turistanläggningar och friluftsområden m. m."

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710043

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.