Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om åtgärder för att skapa en statlig verkstadsindustri i Ådalen
1971 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:NU30, Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om åtgärder för att skapa en statlig verkstadsindustri i Ådalen
Dokumentets text
Näringsutskottets
betänkande nr 30 år 1971 NU 1971:30
Nr 30
Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om åtgärder
för att skapa en statlig verkstadsindustri i Ådalen.
Ärendet
I motionen 1971: 1080 av herr
Lorentzon (vpk) hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall
hemställa om åtgärder för att i Ådalsområdet skapa en statlig
verkstadsindustri.
Svenska bleck- och
plåtslagareförbundet avdelning 25 Härnösand, Svenska byggnadsarbetareförbundet
avdelning 39 Ådalen och Statsanställdas förbund avdelning 3052 Sollefteå har
tillställt utskottet skrivelser i ärendet.
Motionen
I motionen erinras om de
lokaliseringspolitiska åtgärder som statsmakterna beslutat under 1960-talet.
Motionären synes mena att dessa åtgärder snarare inriktats på att flytta folk
från Norrland än på att lokalisera företag tiU Norrland. Ett av de områden som
fått vidkännas en mycket stark utflyttning är Ångermanland, särskilt Ådalen.
Trots detta och trots att näringslivet i området kännetecknas av
skogsindustrins helt dominerande ställning har enligt motionären inte något
större företag med stor spridningseffekt lokaliserats till Ådalen. Motionären
hävdar att de mindre företag som med hjälp av statliga lån och bidrag lokaliserats
till Kramforsområdet inte räcker tiU för att klara sysselsättningen och att
stoppa en fortsatt utflyttning. Prognoser för befolkningsutvecklingen i
Ångermanland, enligt vilka befolkningen fram till år 1980 skall ha minskat med
enligt olika alternativ ca 12 000 resp. ca 18 000 pep söner, visar enligt
motionärens mening att statsmakterna inte har någoD utarbetad plan för
industrialisering och ekonomisk expansion av området. En sådan plan anges vara
helt nödvändig om utflyttningen skall kunna hejdas. I planen bör ingå nya
åtgärder för skapande av större industrier, exempelvis en verkstadsindustri.
Utbyggnad av industrier i Ådalen sägs förutsätta en förbättring av
kommunikationerna. Vägnätet bör byggas ut och moderniseras och ostkustbanan
förlängas från Härnösand till Umeå,
1 Riksdagen 1971. 17 saml. Nr 30
NU 1971: 30 2
Uppgifter
i anslutning till motionen
Enligt den i länsplanering 1967 (se prop, 1968: 1,
bU. 13, s. 92 ff.) ingående prognos 2, som angav länsstyrelsens uppfattning om
rådande utvecklingstendenser, kommer befolkningen i Ådalen, dvs. Härnösand samt
Kramfors och Sollefteå kommunblock, att under perioden 1965 1980 minska med ca
7 800 personer från 85 000 tiU 77 200.
I
Västernorrlands län i dess helhet har under 1960-talet antalet arbetstUlfällen
inom jord- och skogsbruk minskat med ca 8 000. Denna tendens väntas fortsätta
även under 1970-talet, då en minskning med ytterUgare 6 000 beräknas ske. Den
näringslivsprognos som utarbetats för länet visar en svag uppgång i
sysselsättningen under 1970-talet. Från 116 300 förvärvsarbetande 1965 beräknas
en ökning ske till i runt tal 118 000 år 1980. Industri- och
byggnadsverksamheten visar enligt denna prognos ungefär samma nivå 1980 som
1965, medan för handelns del en viss stagnation i sysselsättningen inträder
under 1970-talet efter en snabb utveckUng under perioden 19651970. Prognosen
pekar på en stark expansiv utveckling av offentliga tjänster, vilkas antal
beräknas öka med ca 60 % från 17 300 år 1965 tUl 28 000 år 1980. Det är främst
planerna för sjukvårdens och socialvårdens utbyggnad som svarar för denna
ökning.
Bland
de industrier som under senare år etablerat sig i Ådalen märks Great Lakes
Carbon Sweden AB i Härnösand, AB Hammars mekaniska verkstad (ca 125 anstäUda),
Saab-Scanias avdelning i Frånö (ca 45 anställda), Värnamo gummi i Kramfors AB,
Ådals-Hus AB (ca 180 anstäUda) och Örebro tekniska gummifabrik AB, samtliga i
Kramfors kommuoblock, samt Aseas fiUal i Sollefteå (ca 100 anstäUda). Svenska
etablerings AB, Svetab, har engagerat sig i två företag, nämligen AB J. O.
Dahlberg i Kramfors med ca 155 anställda och Nylands mattfabrik AB, som 1974
beräknas sysselsätta ett 90-tal personer.
Arbetslösheten
inom länet har under första halvåret 1971 legat på en hög nivå. Enligt uppgift
för oktober 1971 var antalet arbetslösa i Härnösands, Kramfors och SoUefteå
kommunblock totalt ca 825 medan antalet lediga platser uppgick tiU ca 350.
Tidigare
riksdagsbehandling
Sysselsättningsproblemen i Ådalen uppmärksammades i
motioner vid 1967 års riksdag (BaU 1967: 30, 1967: 55). Härvid hemställdes bl.
a. om en utredning av Ådalens problem och behov. Denna utredning skulle ha till
syfte att föreslå åtgärder som kunde trygga sysselsättningen i regionen på
längre sikt. Bankoutskottet, som delade motionärernas uppfattning om vikten av
att söka förbättra sysselsättningsläget i Ådalen,
NU 1971: 30 3
avstyrkte
motionen under hänvisning till att det i första hand tillkom länets egna organ
att klarlägga den rådande situationen och söka vägar för att komma till rätta
härmed. Ett annat motionsjTkande gällde åtgärder för att i Ådalen och
Norrbotten skapa en statlig verkstadsindustri. Utskottet hänvisade även
härvidlag till länsstyrelsens uppgifter i vad avser lokaliseringspolitiken samt
uttalade att länsstyrelsen i Västernorrlands län visat sig vara i hög grad
inriktad på en insats av det slag som avsågs i motionerna och att även
vederbörande centrala instanser noga följde utvecklingen i Ådalen.
Utskottet
Utskottet vill först erinra om den
regionalpolitiska stödverksamhet som inleddes vid 1960-talets mitt och som har
förstärkts genom statsmakternas beslut 1970. Ett flertal företag har under de
senaste åren etablerat sig i Ådalen med hjälp av olika lokaliseringspolitiska
stödformer.
Länsstyrelserna
har, enligt ett uppdrag som gavs dem 1969, i samverkan med kommunerna
försöksvis utarbetat konkreta regionalpolitiska handlingsprogram (länsprogram
1970). Dessa handlingsprogram, som om möjligt skall ta sikte på tiden fram tiU
1980, skaU mynna ut i en prioritering av insatsbehoven mellan olika
kommunblock. Avsikten är att på grundval av detta planeringsarbete skall vid
1972 års höstriksdag framläggas förslag till ett riksomfattande regionalt
program med lokal förankring. De åtgärder som erfordras för att genomföra programmet
avses 1973 års riksdag få ta ställning tiU.
Inom
den statliga företagssektorn har Svenska industrietablerings AB, Svetab, som
mål bl. a. att skapa sysselsättning i områden med sysselsättningsproblem.
Detta mål, som angavs av statsmakterna då Svetab bildades 1969, försöker
bolaget förverkliga genom att etablera nya företag och genom att medverka till
utbyggnad eller omlokalisering av redan befintliga företag. Särskild
uppmärksamhet ägnas åt Norrlandslänen. Investeringar som Svetab gör i olika
företag skall enligt statsmakternas direktiv på sikt vara lönsamma. Svetab har
engagerat sig i två företag i Ådalen.
Det
bör enligt utskottets mening i första hand ankomma på länets organ att inom
ramen för en planering av länets totala resurser och behov initiera insatser
av det slag som föreslås i motionen. Möjligheter av ett statligt
företagsengagemang har särskilt Svetab att bedöma enligt de riktlinjer som
statsmakterna angivit.
Med hänsyn till det som
anförts finner utskottet att ett särskUt utta-
NU 1971: 30 4
lande
från riksdagens sida rörande statlig företagsetablering i Ådalen inte är
motiverat. Utskottet hemställer därför
att riksdagen avslår
motionen 1971: 1080.
Stockholm
den 26 oktober 1971
På
näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande:
herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c),
Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Rask (s),
Ericsson i Åtvidaberg (fp), Holmberg (m), Svensson i Malmö (vpk), Jonsson i
Husum (s), Gustafsson i Säffle (c), fru Hansson (s) och fru Hambraeus (c).
Reservation
av herr Svensson i Malmö (vpk), som anser att
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse;
»I motionen berörs den utomordentligt bekymmersamma
utveckling som sedan decennier råder i Ådalen och som enligt alla tillgängliga
prognoser väntas fortsätta. Ådalen torde vara ett av de områden i landet som
drabbats värst av sysselsättningsproblem och avfolkning. De regionalpolitiska
handlingsprogrammen är tiU följd av hela sin uppläggning inte ägnade att råda
bot på dyUka situationer. De är anknutna till de negativa prognoserna för
avfolkningsbygderna och har väsentligen karaktär av socialpolitiska
hjälpprogram för dessa områden. De bristande eller alltför svaga
styrningsmekanismerna kan, med den ideologiska grundval som regional- och
näringspolitiken f. n. har, inte väntas komma att stärkas nämnvärt. Aktiva
specialinitiativ för Ådalen är därför mer än berättigade.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till motionen 1971: 1080
hos Kungl, Maj:t hemställer om åtgärder för att skapa en statlig verkstadsindustri
i Ådalen.»
TRYCKERIBOLAGET IVAR H/CGGSTROM AB.
STOCKHOLM 1971
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.