Sök i Ratio Lex

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående ett elektroniskt betalningssystem

1971 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:NU39, Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående ett elektroniskt betalningssystem

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Näringsutskottets
betänkande nr 39 år 1971 NU 1971:39

Nr 39

Näringsntskottets betänkande i anledning av motion angående
ett elektroniskt betalningssystem.

Ärendet

I motionen 1971: 1090 av herr
Pettersson i Lund m. fl. (s) hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t skaU hemställa att en särskild utredning tillsätts med uppgift dels att
göra en totalbedömning av det s. k. Sibol-projektet, dels att närmare penetrera
de olika problem som ett eventuellt införande av ett elektroniskt
betalningssystem aktualiserar från samhällets synpunkt.

Remissyttranden över motionen har
avgivits av postbanken, telestyrelsen, statskontoret, statistiska
centralbyrån, bankinspektionen, kreditupplysningsutredningen, offentlighets-
och sekretesslagstiftningskommittén. Svenska bankföreningen och Svenska
sparbanksföreningen. Till det yttrande som de båda sistnämnda organisationerna
gemensamt avgivit har Sveriges jordbrukskasseförbund anslutit sig. Yttrandet
åberopas i det följande såsom avgivet av »bankorganisationerna».
Remissyttrandena avgavs under tiden marsjuni 1971.

Grundläggande uppgifter om Sibol-projektet

Svenska bankföreningen. Svenska
sparbanksföreningen och Sveriges jordbrukskasseförbund träffade hösten 1969 ett
samarbetsavtal, till vilket postbanken anslöt sig fr. o. m. den 1 juli 1970.
Ett slutUgt, något reviderat avtal undertecknades av parterna i december 1970.
Enligt avtalet skall parterna utreda förutsättningama för ett för bankväsendet
gemensamt system för betalningsförmedling. Ett konsortium med namnet Sibol
(Samarbete för integrerat betalningssystem on-line) har bildats av parterna för
att genomföra utredningen. Bankinspektionen följer arbetet genom en observatör
som är närvarande vid Sibols sammanträden.

Kärnan i det planerade systemet är ett antal register, i
princip ett för varje deltagande bankinstitut, i vilka redovisas uppgifter om
kundernas bankkonton. Kunderna skall med ett nytt betalningsinstrument, ett
bankkort, kunna beordra överföring från sina konton. Härigenom uppnås att
betalning i ett flertal fall kan ske utan användning av kontanter, checkar etc.
Med utnyttjande av ett datanät, som spänner över hela

1 Riksdagen 1971. 17 saml. Nr 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

NU
1971: 39 2

landet,
skall transmission av betalningsuppdrag ske elektroniskt från terminaler på
samtliga bankkontor och i butiker m. fl. som anslutits tUl systemet. Ett sådant
datanät planeras av televerket.

Motionen

I motionen lämnas en redogörelse för
Sibol-projektets bakgrund och innebörd och ges exempel på hur
betalningstransaktioner däribland automatisk debitering av återkommande
avgifter skall kunna utföras enligt Sibol-systemet. FuUt utbyggt kommer detta
att sträcka sitt nätverk över varje del av det ekonomiska livet, säger
motionärerna och noterar att bankerna tänkt sig att utomstående dataregister,
bl. a. vid statistiska centralbyrån, skaU vara ankutna till det kommande nya
betalningssystemet. Särskilt berörs planer att upprätta ett centralt
dataregister för kreditupplysningar. Vissa uppgifter ges om kostnader för
utredningsarbetet och om tidsplanen för projektet.

Sibol-projektet
innebär, anföi- motionärerna, uppbyggandet av ett integrerat datasystem som i
sin viildiga omfattning är svårt att överbUcka och som kan tänkas öppna
möjligheter till missbruk av information. Endast samhället kan avgöra vilka
krav som måste ställas på säkerhet och integritetsskydd i olika delar av
Sibol-systemet. Motionärerna är kritiska mot att privata intressen får det
dominerande ägarinflytandet över ett eventuellt elektroniskt betalningssystem;
mest naturligt anser de det vara att staten ges samma roll i det nya betalningssystemet
som televerket har på sitt område. Staten har enligt motionärernas mening intagit
en passiv attityd gentemot Sibol-projektet. Bland frågor som den föreslagna
utredningen skulle behandla nämns i första hand frågorna om integritetsskydd
för den enskilde individen samt om ägande- och förvaltningsformer. I andra hand
nämns frågor om säkerhet, om riksbankens och bankinspektionens roll inom ramen
för ett nytt betalningssystem och om Sibol-projektets effekt på den framtida
konkurrensen mellan bankerna.

Pågående
statliga utredningar

Chefen för justitiedepartementet tillkaUade 1969
dels offentlighets-och sekretesslagstiftningskommittén (OSK) (ordförande:
direktör Rune Hermansson), som skall utreda frågor om offentlighet och
sekretess beträffande allmänna handlingar, dels kreditupplysningsutredningen
(KUU) (ordförande: landshövding Erik Westerlind), som skall verkställa
utredning angående kreditupplysningsverksamhet m. m.

En
viktig uppgift för OSK är enligt direktiven att pröva frågor rörande
offentlighetspruicipens tillämpning när det gäller informationsmaterial som
lagrats genom automatisk databehandling (ADB). Hit hör bl. a.

s. 3 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 39 3

frågan
om vilka speciella behov av sekretesskydd som ADB-tekniken för med sig. Det
påpekas i direktiven att möjligheterna att med denna teknik föra samman stora
mängder information i en enda enhet och att därur göra sammanställningar och
analyser har väckt oro för att övergången till ADB inom den offentliga
förvaltningen kan bringa i dagen förhållanden som med konventionell teknik i
praktiken är fördolda och som också anses böra vara det. Framför allt nämns
risker för opåkallade ingrepp i den personliga integriteten. Under senare tid
har också, anförs det, uppmärksamheten riktats mot att enskUda genom insamling
av offentligt material och bearbetning av detta med hjälp av datamaskin kan
skaffa sig ingående kännedom om andra människors förhållanden. I vad mån
enskilda skall tillåtas att med hjälp av ADB-teknik göra sammanställningar och
analyser på grundval av offentliga uppgifter kan emellertid inte, framhålls
det, lösas genom sekretessregler för offentlig verksamhet.

Sistnämnda
fråga skulle KUU behandla enligt sina ursprungliga direktiv. Även i dessa
erinras om att utvecklingen på ADB-området givit skyddet för enskUda personers
integritet allt större aktualitet. SärskUt gäller detta, anförs det, med hänsyn
till att det synes föreligga planer från flera håll att på allvar utnyttja
datatekniken för att effektivisera insamling och sammanställning av olika
uppgifter om enskilda personer och företag. Ett långtgående samhällsinflytande
över den kommersiella kreditupplysningsverksamheten sägs vara det enda medlet
för att motverka att, tUl följd av kraven från kreditupplysningsföretagens
kunder att få en allt utförligare information, utvecklingen drivs mot en situation
där allt mindre utrymme lämnas för hänsyn till den personliga integriteten hos
dem som upplysningarna avser. Utredningen skall därför pröva två alternativ för
reglering av kreditupplysningsverksamheten, nämligen dels ett monopolsystem,
dels ett koncessionssystcm. Även företags insamling av information om enskUda
personer och företag för eget bruk kan inge betänkligheter från
integritetsskyddssynpunkt, KUU skall uppmärksamma hithörande problem,

I
maj 1971 har beslutats om den ändringen i de båda utredningarnas direktiv att
OSK med motsvarande begränsning i KUU:s uppgift fått i uppdrag att utreda
hela frågan om lagstiftning rörande person-orienterad ADB-information. I den
mån behovet av grundlagsändringar medför att lagändringar ej kan genomföras
tillräckligt snart bör OSK enligt tilläggsdirektiven även beakta behovet av
provisoriska ändringar med hänsyn till det arbete som redan pågår på
ADB-området.

Utredningen rörande förhållandet mellan bankgiro
och postgiro (sakkunnig: rättschefen Kurt Malmgren), som tillkallades i
januari 1970, skall föreslå lämpliga åtgärder för att åstadkomma en rationell
girohantering i landet. Det kan, anförs i utredningens direktiv, sättas i fråga

s. 4 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 39 4

om
det från samhällsekonomisk synpunkt är lyckligt att betalningsförmedlingen i
samhäUet sker via två från varandra helt skUda girosystem och om inte detta
medför kostnader och svårigheter för den aUmänhet girorörelserna är avsedda att
betjäna.

Två utredningar med omfattande uppgifter på
dataområdet har tillkommit hösten 1971 på grundval av Kungl, Maj:ts
bemyndigande den 18 juni 1971,

Chefen
för finansdepartementet har tillkallat tolv sakkunniga för utredning av
samordning och kontroll av databanker m. m. Ordförande är direktör Rune
Hermansson och övriga sakkunniga departementsråden Börje Alpsten och Sven
Andersson, t. f. överdirektören i statskontoret Gösta Bruno, planeringschefen
hos statistiska centralbyrån Lennart Fastbom, stadsdirektören i Ronneby Hans
Gustafsson, riksdagsman Anders Haglund, driftdirektören i televerket Torsten
Larsson, organisationsdirektören hos försvarets rationaliseringsinstitut
Lennart Lindberg, professorn vid Göteborgs universitet Georg Lundgren,
direktören i Sveriges industriförbund Per Gunnar Vinge samt riksdagens tredje
vice talman Ivar Virgin.

I
direktiven sammanfattas den hittillsvarande utvecklingen av automatisk
databehandling (ADB) i Sverige och framhålls att 1970-talet kommer att präglas
av nya bearbetningsformer, i vilka ADB-processen mera påtagligt ingår som ett
direkt moment i det administrativa arbetet. En redogörelse lämnas för
karakteristiska inslag i den tekniska utvecklingen på ADB-området, såsom
förändrad inläsningsteknik, ökad minneskapacitet och nya former för
datatransmission. En revolutionerande förändring i ADB-tekniken sägs bli
möjlig. Så kan t, ex, via terminaler ställas frågor om uppgifter som finns
lagrade i dataanläggningens direktminnen och svar erhållas inom några
sekunder. Flera datamaskiner kan kopplas samman till ett arbetande system. Det
erinras om att en utredning pågår inom televerket rörande utbyggnaden av ett
särskUt datanät, I ett avsnitt med begreppsdefinitioner berörs bl. a. uttrycket
databank, dvs. ett systematiskt register eller vanligare flera delregister som
är tUlgängliga för datamaskinen bearbetning, och uttrycket direkt uppdatering
eller uppdatering on-line, som innebär att olika uppgifter via terminaler
matas in direkt från källan och via telenätet införs till datamaskinen, där
analys av uppgifterna, val av dataprogram, erforderlig bearbetning av
uppgifterna samt uppdatering av registret äger rum, allt inom loppet av ett
fåtal sekunder.

Härefter
redogörs i direktiven för redan förekommande samt planerade databanker inom
olika samhällssektorer. Inom den statliga sektorn märks bl, a.
fastighetsregistreringen, rättsväsendets informationssystem och
fordonsregistreringen samt ADB-system för exekutionsväsendet och för den
allmänna försäkringen. Ett centralt personregister förbereds.

s. 5 Kontrollera mot PDF

NU 1971:
39 5

Inom den privata sektorn har, framhålls det, bankerna
hunnit långt när det gäller planeringen av stora databanks- och
informationssystem. Flera av de större affärsbankerna utvecklar avancerade
ADB-system, och inom sparbanksväsendet pågår konstruktion av ett gemensamt datasystem,
i vilket bl. a. beräknas ingå ca 2 000 terminaler. En redogörelse lämnas så för
Sibol-projektet, som sägs vara ett av de mest omfattande ADB-system som
hittills presenterats i vårt land. Ett mycket stort antal organ tänks bU
anslutna till systemet, framhålls det; bl. a. förutsätts bankerna genom
terminalförbindelser kunna få tillgång till informationer, som är lagrade i de
samhäUeliga databankerna.

Departementschefen erinrar om att den skisserade tekniska
utvecklingen och det pågående arbetet med uppbyggnaden av databanker har väckt
farhågor dels om risker för den personliga integriteten, dels beträffande den
centralisering av informationen som ADB-utveckUngen skulle kunna medföra.
Problemen sammanhänger med möjligheterna att skapa ett nät av integrerbara
informationssystem och med konstaterade strävanden att utnyttja dessa
möjligheter, främst i syfte att få till stånd övergripande informationssystem
för samhällsplaneringen i vid bemärkelse. Det betecknas som angeläget att man
kan formulera kraven på vilka databanker som skall finnas och hur dessa skall
organiseras. I detta sammanhang betonas vikten av att bibehålla handlingsfrihet
för framtiden i fråga om integration av olika informationssystem. Olika
integrationsnivåer anges, varvid påpekas att on-line-samköming av databanker
representerar en relativt hög grad av integrering. Samordning sägs vara
erforderlig dels i vad gäller lösandet av antydda tekniska och dataorganisatoriska
frågor, dels i vad gäller exempelvis definitioner och terminologi,
datakvalitet, sekretesskydd och andra säkerhetsfrågor samt dokumentation.

Efter att ha hänvisat till pågående aktiviteter hos olika
myndigheter och institutioner uttalar departementschefen att verksamheten nu
har fått en sådan omfattning att det framstår som angeläget att få tiU stånd en
samordning av det utredningsarbete som pågår, i första hand inom den statliga
sektom men även i viss utsträckning mellan den statliga sektorn å ena sidan
samt den kommunala och den enskilda sektom å den andra. Ett särskUt organ, till
en början den nu aktuella kommittén, bör därför få i uppdrag att följa pågående
utrednings- och utvecklingsarbete, initiera kompletterande utredningar samt
tillhandahåUa statsmakterna ett relevant beslutsunderlag. Den grundläggande
uppgiften för kommittén blir att mot bakgrund av dagens situation i fråga om
etablerade eller planerade databanker och med hänsyn till den överblickbara
tekniska utvecklingen belysa vilken samordning främst inom den offentUga
sektorn men även i övrigt som är möjlig och önskvärd inom olika
tidsperspektiv. Ett visst ställningstagande i samordningsfrågor kan, framhåUs
det, få betydande konsekvenser på i stort sett alla aktivi-

s. 6 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 39 6

teter
inom ADB-området när det gäUer bl. a. standardiseringsfrågor,
kommunikationslösningar, säkerhets- och sekretessfrågor samt driftsorganisation.

Den
andra av de nytillkomna utredningarna är en av chefen för industridepartementet
tillkallad utredning om näringspolitiska åtgärder på det datatekniska området
(ordförande: direktör Harry Brynielsson). Jämsides med det nyssnämnda
utredningsarbetet skall denna kommitté utreda behovet av åtgärder som syftar
till att främja dels den svenska dataindustrins konkurrenskraft, dels det
övriga näringslivets konkurrenskraft i form av ett bättre ianspråktagande av
datatekniska hjälpmedel. I direktiven anförs att beträffande näringslivets
användning av sådana hjälpmedel huvudprincipen bör vara att introduktion och
användning av datateknik skall underlättas i den utsträckning som är motiverad
från samhällsekonomisk synpunkt rned hänsyn tagen till medborgarnas personliga
integritet och andra cillmänna intressen. De sakkunniga skall bl. a. bedöma
angelägenheten av att staten stöder sådant forsknings- och utvecklingsarbete
som avnämarna av datatekniska hjälpmedel bedriver rörande dessas användning.

Remissyttrandena

Bankorganisationerna anför inledningsvis att den
bild av Sibol som lämnats i motionen inte är rättvisande. De missuppfattningar
som motionen anses vittna om torde enligt organisationerna delvis kunna föras
tillbaka på olika antaganden och preliminära uttalanden under Sibol-arbetets
inledande stadium.

Sibol
är, framhåller organisationerna, icke något beslutat projekt. Arbetet är
begränsat till en utredning av förutsättningama för ett system för förmedling
av betalningar i första hand inom kretsen av de berörda kreditinstituten. Olika
resultat av utredningen, bl. a. gemensamma standards för kontonummer och
kundnummer, förutsätts bli till betydande nytta även om Sibol inte
förverkligas. Om utgångspainktema för utredningen anförs:

Det diskuterade nya betahiingssystemet är i linje
med kreditinstitutens strävanden att rationalisera sina rutiner, nedbringa
kostnadema, underlätta en beräkning av kostnaderna för olika transaktioner
samt skapa ett företagsekonomiskt bättre underlag för prissättningen. En
snabbare och säkrare registrering av betalningstransaktionerna skulle innebära
en förbättrad kundservice och även ett ökat skydd mot bedrägerier och andra
missbruk.

Ett
Sibol-system är ej tänkt att onödiggöra nuvarande betalningsinstrument, såsom
pengar och checkar, utan skall vara ett komplement till sådana betahiingar.

En
grundförutsättning för Sibol är att ingen bankkund skaU tvingas in i ett nytt
betalningssystem. Önskemål från detaljhandehi eller andra enheter utanför
kreditväsendet om en anslutning till ett Sibol-system

s. 7 Kontrollera mot PDF

NU
1971: 39 7

skall givetvis prövas positivt. Sibol-utredningen skall
sålunda klarlägga förutsättnmgama för ett betahiingssystem, uppbyggt för
kommunikation i första hand meUan olika kreditinstitut men så utformat att även
av olika kundkategorier önskade externa anknytningar kan successivt etableras.

Såsom en riktpunkt vid utredningen gäller vidare att varje
kreditinstitut skall ha valfrihet att ansluta sig till systemet eller inte
samt att Sibol ej skaU påverka konkurrensen mellan instituten. Det kommunikationssystem,
som är Sibol-utredningens föremål, skall bli lika konkur-rensneutralt som
nuvarande telenät och därtill anslutna telefoner.

Partema skall, säger
bankorganisationema, när Sibol-utredningen är klar bestämma om och i vad mån
ett integrerat betalningssystem skaU genomföras. Någon tidtabell för en
igångsättning föreligger inte. SkuUe Sibol förverkligas, torde starten kunna
ske tidigast i mitten av 1970-talet.

Motionäremas uppgift att dels den planerade
upplysningscentralen, dels andra utomstående register skulle anknytas till det
diskuterade betalningssystemet är enligt bankorganisationerna inte riktig
utifrån dagens förutsättningar. Ett särskilt datanät för Sibol planerades på
ett tidigare stadium. Över detta datanät skuUe kreditinstituten stå i
förbindelse med bl. a. de offentUga databankerna och den planerade
upplysningscentralen. Om televerkets sedermera framlagda planer på ett allmänt
datanät förverkligas kommer kreditinstitutens förbindelse med de offentliga
databankerna och med en upplysningscentral att gå över detta datanät. Anknytningen
mellan kreditinstituten och de offentliga databankerna samt
upplysningscentralen blir med en sådan ordning icke längre en fråga för Sibol.

Några speciella register för personinformation avses över
huvud taget inte ingå i Sibol-systemet, uppger bankorganisationema. Sibol
siktar till ett kommunikationssystem och inte till ett informationssystem. Den
information som skulle passera ett integrerat betalningssystem av Sibols typ
skulle icke vara av annat slag än den information om betalningar som redan nu
förekommer inom bankväsendet och som skyddas av den lagstadgade
banksekretessen.

Under Sibol-utredningen uppmärksammas, anför
bankorganisationerna vidare, i vad mån särskilda åtgärder påkallas för att
skydda banksekretessen och den personliga integriteten. En speciell
säkerhetsgrupp har denna uppgift på sitt program. Även flera andra av
Sibol-konsortiet tillsatta arbetsgrupper sysslar med oUka säkerhetsfrågor som
det diskuterade betalningssystemet kan aktualisera.

Motionärernas uppgift om kostnaderna för Sibol-arbetet
under 1970 korrigeras av bankorganisationerna, som meddelar att utredningen
under tiden oktober 1969december 1970 kostade totalt 1,7 miljoner kr.

Bankorganisationema vänder sig också mot motionen såvitt
denna ger intryck av att Sibol-konsortiet skulle bli ägare till en mycket om-

s. 8 Kontrollera mot PDF

NU 1971:
39 8

fattande utrustning, beträffande vilken statligt ägarskap
skulle kunna ifrågasättas. De enda delar av ett eventuellt Sibol-system som
inte skulle ägas av televerket skulle, uppges det, bli terminaler och en
eventuell Sibol-central (clearingcentral). Terminalerna anses inte kunna
jämföras med telefoner, eftersom de i varje speciellt fall måste anpassas till
den rutin och den omgivning där de skall användas. I fråga om den eventuella
clearingcentralen anförs att det knappast kan betraktas som en uppgift för
televerket att handha rutiner för avräkning mellan kreditinstituten.

Bankorganisationerna bestrider motionärernas uppfattning
att staten intagit en passiv attityd gentemot Sibol. Om relationema mellan
Sibol och statliga myndigheter anförs; följande:

Siboks ledning har vid en
föredragning för finansministern redogjort för det pågående arbetet. Alla
principiella beslut rörande Sibol fattas av en särskild styrelse utsedd av
parterna. I styrelsens sammanträden deltar en observatör från bankinspektionen
och denne deltar även i ovannämnda säkerhetsgrupps arbete. Det ligger i sakens
natur att bankinspektionen i sitt arbete i samband med Sibol kommer att anlita
de experter, som inspektionen må finna påkallat att använda. Sibol samarbetar
vidare nära med olika andra statliga myndigheter och organisationer och har
även erbjudit sig att hålla riksbanken orienterad om Siboks arbete.

Det diskuterade betalningssystemet kommer, om det
förverkligas, att ingå i de berörda kreditinstitutens rörelser och kommer
således liksom dessa rörelser över huvud att stå under bankinspektionens
tUlsyn. Skulle Sibol-systemet aktualisera kompletteringar av rättsordningen,
kan bankinspektionen och Sibol: s styrelse förutsättas ta initiativ till
åtgärder för att åvägabringa sådana kompletteringar.

Bankorganisationerna anser att det
inte för närvarande föreligger skäl för riksdagen att bifalla motionsyrkandet.
Sibol-utredningen sker och kommer fortsättningsvis att ske under full insyn
från det allmännas sida och i nära kontakt med alla berörda myndigheter, hävdar
organisationerna. Det finns, menar de, ingen anledning att befara att den pågående
utredningen inte tUl fullo kommer att beakta samhällets önskemål. Om parterna
sedan utredningen färdigställts skulle bestämma sig för genomförandet av ett
integrerat betalningssystem väntas ett ytterligare samarbete med berörda
myndigheter bli nödvändigt.

Postbanken betonar i likhet med
bankorganisationerna att Sibol-konsortiet, där postbanken deltar, endast har
tiU uppgift att utreda förutsättningarna för ett gemensamt elektroniskt
betalningssystem. Det gäller, framhåller postbanken, att undersöka om
utvecklingen på det elektroniska området kan nyttiggöras Jor en
kostnadsbesparande rationalisering av betalningstransaktionerna; där de
hävdvunna betalningsformerna lämpar sig bäst skall dessa bibehållas. Postbanken
påpekar att för beslut

s. 9 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 39 9

av
konsortiet enligt konsortialavtalet krävs att alla huvudmännen är eniga. Vad
bankorganisationerna anfört i fråga om det pågående utredningsarbetets
uppläggning och praktiska betydelse, tidsplan och kostnader bekräftas i
väsentliga delar genom postbankens yttrande.

Postbanken
delar motionärernas uppfattning att ett framtida förverkligande av ett
elektroniskt betalningssystem kan visa sig ha sådan räckvidd att det bör bli
föremål för samhällsorganens intresse. Frågan härom anses emellertid inte böra
tas upp förrän längre fram; om det visar sig att den studie som nu görs
utfaller positivt. Denna tekniskt och ekonomiskt inriktade utredning ligger
enligt postbankens mening inom ramen för penninginstitutens egna resurser och
utvecklingsansvar. Om det visar sig att förstudierna talar för ett
förverkligande av projektet i större skala, förefaller det postbanken naturligt
att även en samhällelig bedömning måste komma till stånd. Det skulle bl. a.
kunna visa sig att investeringar med statsmedel erfordras och att lagändringar
blir nödvändiga på grund av det nya systemets krav. Den samhälleliga bedömningen,
liksom avgörandet i vilken form den bör ske, kan emeUertid, anser postbanken,
anstå något tills det pågående tekniska utredningsarbetet på föranalysstadiet
har fullföljts.

Telestyrelsen redogör för det samarbete i tekniska
frågor som etablerats mellan televerket och Sibol-projektet. Företrädare för
detta sökte på ett tidigt stadium ett sådant samarbete, meddelar televerket,
varvid de bl. a. framhöll att projektet skulle kräva ett synnerligen omfattande
speciellt datakommunikationsnät. Om sina ställningstaganden och åtgärder anför
televerket:

Vid den aktuella tiden, hösten 1969, avslutades
inom televerket en utredning angående lämpligheten av att införa ett nytt från
de nuvarande telefon- och telexnäten skilt allmänt dataöverföringsnät. Utredningen,
som påbörjats våren 1969, hade föranletts av den under 1968 iakttagna trenden
mot s. k. privata datanät, dvs. från televerket fast förhyrda datanät, »skräddarsydda»
för vissa större kunder. Trenden mot privata nät hade sin förklaring i att s.
k. realtidsdatasystem började införas i större skala. I ett sådant
realtidssystem bearbetas över telenätet insända data omedelbart av den centrala
datorn, och det bearbetade resultatet går omgående tillbaka till sändaren.
Realtidssystemen ställer krav på telekommunikationer, som de allmänna telefon-
och telexnäten ej kan uppfylla. Exempel på sådana krav utgöres av mycket snabba
uppkopplingstider och höga överföringshastigheter. Televerket, som i viss mån
var oroat av den aktuella trenden mot många ej samverkande privata nät ville
utreda möjligheterna att skapa ett nytt allmänt nät, som var speciellt anpassat
till datakundernas krav. Härigenom skulle förutsättningar för sam
trafikmöjligheter skapas, med bl. a. bättre utnyttjning och därmed möjlighet
till lägre taxor som följd. Vidare skulle förutsättningar skapas för en
önskvärd standard ifråga om terminaler, procedurer osv. Planer på införandet
av ett allmänt datanät fanns även inom flera utländska teleförvaltningar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

NU
1971: 39 10

Telestyrelsen framhåUer att det sedan televerket
tagit del av Sibols planer stod klart att de under utredning varande planerna
på ett aUmänt datanät fått kraftigt ökad aktuaUtet. Om Sibols behov av
datakommunikation tillfredsställdes genom ett omfattande privat nät skulle
nämligen ett eventuellt allmänt datanät få en väsentligt minskad marknadsandel.
Sibols privata nät skulle i själva verket få en så dominerande betydelse att
ett eventueUt allmänt datanät aldrig skulle få någon verklig chans att utveckla
sig. I detta läge beslöt telestyrelsen att televerket skulle starta en ingående
systemstudie för ett framtida svenskt datanät. Sibol inbjöds till ett intimt
samarbete i fråga om datakommunikationer. Experter från televerket erbjöds ingå
i Sibols arbetsgmpp för datakommunikation, och televerket utlovade ett
utvecklingsarbete på ett aUmänt datanät på sådant sätt att detta nät skulle
tillfredsställa Sibols behov. Sibol accepterade erbjudandet och förklarade sig
villigt att i första hand använda det planerade aUmänna datanätet för sitt
behov.

Telestyrelsen
anför att televerkets samarbete med Sibol-projektet har pågått i över ett år
och att därvid förekommit detaljerade gemensamma studier av de aktuella
telenätproblemen. Även om arbetet ännu inte lett tiU definitiva, konkreta
resultat är det televerkets uppfattning att ett gott samarbete råder.
Utsikterna att nå fram tiU resultat som är tiU-fredsställande för bägge parter
bedöms som goda. Från de synpunkter telestyrelsen har att företräda anses inte
finnas anledning att tillsätta någon särskild utredning rörande
Sibol-projektet.

Statistiska centralbyrån (SCB) tar i sitt yttrande
upp frågorna om Sibols behov av uppgifter ur SCB:s register, projektets
betydelse som statistisk informationskälla samt standardisering och
integritetsskydd.

SCB
säger sig under hand ha erfarit att intresset för uttag av offentliga data ur
SCB:s register är väsentligt mindre enUgt Sibols nu aktueUa planer än enligt de
ursprungliga planerna. Något bestämt uttalande i ämnet kan dock inte göras
förrän definitiva planer föreligger. SCB påpekar att dess centrala
företagsregister för närvarande mstas upp för att bättre kunna tillgodose olika
samhälleliga krav samt att viss underhandskontakt med Sibol finns etablerad. I
den mån information ur SCB;s register önskas förutsätter SCB att frågor rörande
integritetsskyddet blir tillfredsstäUande lösta.

Ett
fullt genomfört Sibol ter sig från samhällets synpunkt mycket intressant även
som underlag för statistiska bearbetningar, anför SCB. Med hänsyn tUl det nya
betalningssystemets samhällsekonomiska roll blir det angeläget att det kan
följas upp genom statistisk redovisning av arten och omfattningen av skUda
transaktioner av betydelse för kreditmarknaden samt hushållens och företagens
ekonomi. Uppläggningen av Sibol-systemet samt där tillämpade klassificeringar
och standards bör därför anpassas även till allmänna statistiska behov.

s. 11 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 39 11

Genom att Sibol beräknas integrera betalningarna i
fråga om såväl bankväsendet som stora grupper av bankkunder kommer de normer
och standards som Sibol tillskapar att utöva ett starkt inflytande på olika
sektorer av näringslivet, uttalar SCB vidare. SCB finner det angeläget att de
normer som föreslås för Sibol blir granskade även ur andra aspekter än Sibols
eget funktionssätt innan de definitivt fastställs. Därigenom skulle väsentliga
såväl administrativa som statistiska önskemål kunna beaktas.

Från
statistikproduktionens synpunkt är det, säger SCB, angeläget att
integritetsskyddsfrågorna bevakas inom samhället. I annat faU föreligger en
klar risk för att samarbetet mellan å ena sidan uppgiftslämnarna, å andra sidan
SCB och övriga uppgiftsinsamlande instanser kan komma att försämras. SCB anser
det vara väsentligt att Sibol-projektet blir föremål för bedömning från
integritetsskyddssynpunkt.

SCB
har för närvarande inget yrkande på att en särskild utredning avseende Sibol
tillsätts. Förutsättningarna för detta stäUningstagande är dock, framhålls det,
att planerna för Sibolprojektet redovisas ingående vid en tidpunkt då större
klarhet om dem vunnits samt att därvid möjlighet ges bl. a. för SCB att
granska planerna och utöva inflytande på den slutgiltiga utformningen innan
beslut och åtgärder vidtas som i något avseende binder projektet.

Statskontoret delar motionärernas mening att ett
betalningssystem av den art och omfattning varom här är fråga inte bör få
etableras utan samhällelig medverkan i beslutsprocessen och att
samhällsaspekterna bör vara avgörande för om och hur ett nytt betalningssystem
skall byggas upp. Statskontoret konstaterar att den ursprungliga mycket
långtgående målsättningen för Sibol-projektet har reviderats och begränsats, så
att projektet nu är att betrakta som en förstudie. Med hänsyn till den inverkan
som projektet i senare etapper kan få för samhället i stort finner
statskontoret det angeläget att projektet efter de förberedande studierna
prövas av Kungl. Maj:t. Det bör åligga bankinspektionen att aktualisera frågan
hos Kungl. Maj:t. Statskontoret avstyrker motionärernas yrkande om en
utvärdering nu av Sibol-projektet.

Bankinspektionen meddelar att inspektionens
observatör har fortlöpande inblick även i det arbete som utförs av den i
Sibol-organisationen ingående s. k. säkerhetsgruppen och sålunda har möjlighet
att framlägga synpunkter på redovisnings-, kontroll- och revisionsfrågor.

Om
televerket såsom avses skapar ett allmänt datanät, kommer televerket att äga
för Sibol-systemet erforderliga ledningar, dataväxlar, koncentratorer m. m.,
framhåUer bankinspektionen, och bankerna kommer endast att som en av flera
kategorier av abonnenter anslutas till ett sådant nät. På grund av att det
alltså är ett publikt kommunikationssystem

s. 12 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 39 12

på
dataområdet som nu planeras, berör allmänna frågor av typen integritetsskyddsfrågor
inte enbart sådan intern informationslagring som skall organiseras av Sibol
utan får generell räckvidd för hela detta kommunikationssystem, påpekar
inspektionen och erinrar om de uppdrag som givits åt offentlighets- och
sekretesslagstiftningskommittén och åt kreditupplysningsutredningen. I vad
gäller frågan huruvida även de samhällsekonomiska aspekterna på ett
elektroniskt betalningssystem behöver belysas närmare hänvisas tiU det uppdrag
som givits åt utredningen rörande förhållandet mellan bankgiro och postgiro.

Bankinspektionen
konstaterar att ett genomförande av Sibol-systemet kommer att direkt beröra
allmänheten och därmed få konsekvenser för hela samhället. Förutom
integritetsskyddsfrågorna kommer en rad problem att kräva uppmärksamhet från
statens sida. Som exempel nämns de bankkort som förutsätts fylla en central
funktion i Sibol-systemet det
är enligt inspektionen oklart i vad mån gällande civil- och straffrättsliga
regler kan vinna tiUämpning vid användandet av sådana kort. Problemet att
kontrollera behörigheten hos den som presenterar bankkort och att säkerställa
erforderlig bevisning blir, framhålls det, särskilt accentuerat i samband med
ianspråktagande av obemannade terminaler i ett integrerat betalningssystem. I
ett system för dataöverföring av det slag det här är fråga om kan problem av ny
typ även tänkas uppstå om data förstörs, förvanskas eUer blir obehörigt
utnjtjade under överföring mellan datacentraler. Även olika ansvarighetsfrågor
behöver därför särskilt beaktas. Över huvud taget synes det enligt
inspektionens mening böra utredas i vilken utsträckning lagstiftning erfordras
och hur denna i så fall bör utformas under hänsynstagande till de rättsfrågor
som kan antas uppkomma i samband med elektronisk registrering och
dataöverföring.

Att
bankinspektionen genom en observatör kan hålla sig å jour med den av Sibol
bedrivna verksamheten är enligt inspektionen inte tiU-räckligt för att ge
ämbetsverket reell möjlighet att bedöma den pågående utvecklingen i riktning
mot en så vidsträckt användning av ett elektroniskt system för
betalningsförmedling som det här är fråga om. Utan tiUgång till vare sig
teknisk expertis eller någon på detta nya ämnesområde inriktad juridisk
sakkunskap har inspektionen måst inskränka sig till att huvudsakligen bedöma
kontroll- och revisionsfrågor inom Sibol-utredningen. En bevakning för det
allmännas räkning av att samhällets rätts- och säkerhetsintressen i vidare
mening tiUgodoses kan således knappast utföras av inspektionen. De berörda
statliga utredningarnas uppdrag är inte direkt relaterade till uppbyggnaden av
ett elektroniskt betalningssystem och framstår därför enligt inspektionens
mening i detta sammanhang som alltför begränsade. Inspektionen anser att
staten, innan ett elektroniskt system för betalnings- och informationsöverföring
byggs upp, bör uppstäUa de normer som skall gälla för

s. 13 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 39 13

ett
sådant system. Även från effektivitetssynpunkt är det, anför inspektionen, av
vikt att erforderlig hänsyn redan på ett tidigt stadium tas också till de
rättsfrågor som den tekniska utvecklingen ger upphov tiU. Inspektionen ansluter
sig till motionärernas förslag om en särskild utredning rörande
Sibol-projektet. Eventuellt vore det, säger inspektionen, möjligt att
tillgodose önskemålet om ytterligare utredning genom att ge de redan tillsatta
statliga kommittéerna nya eller utvidgade direktiv.

Sibol-projektet är, anför
kreditupplysningsutredningen (KUU), ett ytterst omfattande betalningssystem
som helt utbyggt kan komma att gripa in i den enskildes privatliv. Praktiskt
taget alla hans ekonomiska transaktioner och därmed en stor del av hans
privata förhållanden kommer att registreras i systemet. Systemets effekt ökas
ytterligare genom att det samordnas med andra ADB-system. Det finns alltså risk
för att systemets effektivitet kommer i konflikt med den enskildes berättigade
krav på att få ha sitt privatliv i fred. Den enskildes möjligheter att stå
utanför Sibol-systemet torde i praktiken bli tämligen små, vilket är en
särskild anledning att sörja för ett gott integritetsskydd. Man bör i
sammanhanget inte bortse från att även företag har ett skyddsbehov.

KUU
tiUstyrker därför att Sibol-projektet blir föremål för största möjliga
uppmärksamhet från statsmakternas sida. Hur detta på lämpligaste sätt skall
ske går utredningen inte in på. Avslutningsvis erinras om att den i motionen
nämnda upplysningscentralen faller inom KUU:s arbetsområde oberoende av om
centralen skall användas kommersiellt eller internt.

Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén
(OSK) meddelar att Sibol-projektet sommaren 1970 presenterades för KUU och OSK
genom föredragningar av' inom Sibol verksamma personer. OSK understryker att
planerna ännu är preliminära och att det därför är svårt att göra en totalbedömning
av vilka konsekvenser det nya betalningssystemet kan få för samhället i stort.
Möjligheterna att med användande av ADB-teknik sammanställa och bearbeta
information på ett sätt som leder till hot mot enskildas rätt till en fredad
sektor för sitt privadiv kräver enligt OSK:s uppfattning ett mera generellt
grepp än utredningar som gäUer enbart på ett visst konkret projekt. Arbetet
inom OSK är för närvarande inriktat på behandlingen av ADB-material inom den
offentliga sektorn. OSK anser att mycket talar för att en gemensam lagstiftning
för sådan användning av ADB-teknik som avser eUer berör enskilda erfordras.

s. 14 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 39 14

Utskottet

Ett av de svenska bankinstituten bildat konsortium,
Sibol, bedriver sedan slutet av år 1969 en utredning rörande ett nytt, för
bankerna gemensamt system för betalningsförmedling. Sibol är en förkortning av
»Samarbete för integrerat betalningssystem on-line». Såsom denna benämning
antyder är det fråga om ett system som bygger på att register med uppgifter om
bankkundernas konton omedelbart uppdateras i samband med
betalningstransaktionerna. Dessa skall kunna genomföras från ett stort antal
terminaler hos bankerna och i butiker etc. med hjälp av ett landsomfattande
datanät. Härvid utnyttjas ett nytt betalningsinstrument, bankkortet, som är
avsett att i stor utsträckning ersätta kontanter och checkar som
betalningsmedel.

Motionärerna
pekar på en rad olika problem som Sibol-projektet aktualiserar från samhällets
synpunkt. I första hand gäller det frågan om integritetsskydd för individerna,
vilken blir särskilt betydelsefull i den mån det planerade systemet kommer att
medföra tUlgång till informationer som finns i andra databanker, i synnerhet
hos offentliga organ. Säkerhetsproblemet sammankopplas i den allmänna debatten
ofta med denna fråga. Andra problem som motionärerna nämner är vilken effekt
det planerade betalningssystemet får på konkurrensen mellan bankerna, hur
ägandet och förvaltningen av det bör organiseras och hur det påverkar
riksbankens och bankinspektionens verksamhet.

De
här uppräknade problemen belyses genom vad bankerna själva genom sina
organisationer samt olika statliga myndigheter i remissyttrandena anfört
beträffande Sibol-projektet. Det bör noteras att utredningsarbetet enligt
bankorganisationernas uppgift har långt kvar till sitt slutstadium. En
information av betydelse är att datakommunikationerna inom Sibol-systemet nu
förutsätts ske med hjälp av ett allmänt datanät som televerket planerar.

Motionärerna
föreslår att staten genom en särskild utredning skall göra en totalbedömning av
Sibol-projektet och studera de olika problem som uppkommer vid inföiande av
ett elektroniskt betalningssystem.

Såsom
framgår av den redogörelse som lämnats ovan har chefen för finansdepartementet
nyligen föranstaltat om en utredning av samordning och kontroll av databanker
m. m. I direktiven, som pålägger den nu utsedda kommittén omfattande uppgifter,
ägnas ett särskilt avsnitt åt Sibol-projektet; det är här, framhåUs det, fråga
om ett av de mest omfattande ADB-system som hittiUs presenterats i vårt land.
Genom det uppdrag som givits åt den nya utredningen synes motionärernas
önskemål i allt väsentligt vara uppfyllt. Några skäl att påkalla en särskild
utredning om Sibol-projektet föreligger aUtså enligt utskottets mening icke.

s. 15 Kontrollera mot PDF

NU 1971:39 15

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet att
riksdagen avslår motionen 1971: 1090.

Stockholm
den 9 november 1971 På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande:
herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c),
Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s). Rask (s),
Ericsson i Åtvidaberg (fp), Holmberg (m), Wååg (s), Sjönell (c). Hovhammar (m),
fru Hansson (s), fru Hambraeus (c) och fru Marklund (vpk).

opaginerad Kontrollera mot PDF

TRYCKERIBOLAGET
IVAR H/tGGSTROM AB. STOCKHOLM J 97 \

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.