Sök i Ratio Lex

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående skattemotsvarigheten för postbanken

1971 · 4 sidor


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:NU4, Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående skattemotsvarigheten för postbanken

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Näringsutskottets
betänkande nr 4 år 1971 NU 1971:4

Nr 4

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående
skattemotsvarigheten för postbanken.

Ärendet

I motionen 1971:1065 av herr Bmndin
m.fl. (m) hemställs att riksdagen skall "besluta

1.
att vid
beräknande av postbankens skattemotsvarighet hänsyn även tages till kommunal
utdebitering,

2.
att en
utredning tillsättes med uppgift att föreslå ett system för ersättning tiU
kommunerna för utebhven skatteintäkt".

Gällande ordning och frågans tidigare behandling

I samband med antagande av lag om
postbanken, vilken trädde i kraft den 1 januari 1970, godkände riksdagen i
enlighet med vad Kungl. Maj:t förordat riktUnjer för bl. a. postbankens
skyldigheter i fråga om avkastning och utgivande av skattemotsvarighet (prop.
1969:158, BaU 1969:53).

I propositionen (s. 45) erinrade chefen för finansdepartementet
om att postbanken enligt dittUlsvarande regler var befriad från skyldighet att
erlägga inkomstskatt. För att det i möjligaste mån skuUe skapas konkurrenslikställighet
mellan postbanken och övriga bankinstitut förordade han att postbanken
fortsättningsvis skuUe tUl statsverket erlägga en motsvarighet tUl den statliga
inkomstskatten. Skattemotsvarigheten borde vara 40 % av den redovisade
vinsten, vUket motsvarade statsskatten för affärsbankerna. Departementschefen
ansåg däremot inte att postbanken skulle åläggas att betala kommunal
inkomstskatt.

TUl grund för propositionen i denna del låg en av
poststyrelsen framlagd promemoria. Poststyrelsen föreslog att avsättning av
vinstmedel i rörelsen skuUe i mån av behov och av tiUgång tiU överskottsmedel
kunna ske vid faststäUande av årsbokslut. Hälften av överskottsbeloppet borde
därvid tUlföras verkskapitalet och kunna betraktas som beskattade vinstmedel,
medan återstoden borde anses som skattemotsvarighet, vUken emeUertid
automatiskt skuUe återlånas och bokföras som statsverkslån.

Poststyrelsens förslag anslöt sig i vissa hänseenden bl.
a. beträffande terminologin tUl det förslag som framlagts i
affärsverksutredningens betänkande (SOU 1968:45). Den av utredningen förordade
utformningen av affärsverkens avkastningskrav innefattade bl. a. att
affärsverken skulle tUl statsverket inleverera en skattemotsvarighet, avsedd
att representera aktiebolagens statUga inkomstskatt. Skattemotsvarigheten skuUe
under rådande förhåUanden beräknas såsom 40 % av redovisat överskott. I fråga
om kommunal inkomstskatt anförde affärsverksutredningen att sådan

Riksdagen 1971. 17saml. Nr 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

NU 1971:4

erlades av vissa verk, medan andra verk genom särskUda
lagbestämmelser undantagits från skyldighet att erlägga dylik skatt. Av dessa
skäl hade utredningen ej funnit anledning att inkludera kommunala skatter vid
beräkningen av skattekompensationen.

I anledning av propositionen om postbanken väcktes
motioner med begäran att riksdagen skuUe uttala att vid beräknande av
postbankens skattemotsvarighet hänsyn borde tagas även tUl kommunal
utdebitering. Bankoutskottet anslöt sig tUl departementschefens bedömning av
frågan och avstyrkte motionerna. I en reservation av moderata samlingspartiets,
folkpartiets och centerpartiets representanter i utskottet yrkades att
skattemotsvarigheten skuUe bestämmas tUl 53 %, så att den komme att bättre
svara mot den totala inkomstskattebelastning som åvUar övriga kreditinstitut.
Reservanterna påtalade att departementschefen inte givit någon motivering för
sitt förslag att den kommunala inkomstskatten inte skuUe beaktas. De föreslog
också en utredning med sikte på ett system enligt vUket vederbörande kommuner
skuUe få del av de ytterligare medel som skuUe tillkomma dem om postbanken vore
skattskyldig för sin rörelse.

Vid ärendets behandUng i kamrarna gjorde företrädare för
utskottsmajoriteten - herr Ståhle (s) i första kammaren (prot. nr 43 s. 62)
och herr Rask (s) i andra kammaren (prot. nr 43 s. 80) vissa uttalanden som
torde böra beaktas i detta sammanhang. Talesmännen erinrade om att postbanken
enligt vad som framgick av propositionen hade ett stort nedskrivningsbehov,
sammanhängande med bankens placeringsstruktur. Detta nedskrivningsbehov
beräknades tUl ca 300 milj. kr. Senast den 1 januari 1975 måste enUgt den
föreslagna lagen postbanken ha genom avsättningar av överskottsmedel klarat
detta nedskrivningsproblem och helst också genom överavskrivningar ytterUgare
konsoliderat sin stäUning. Härav följde att postbanken med all sannolikhet inte
skuUe kunna redovisa någon egentlig vinst under de fem första verksamhetsåren
och troligen inte heller under de därefter närmast följande. Även om vanliga
skatteregler vore direkt tUlämpUga på postbanken skulle denna sålunda inte vara
skyldig att betala någon skatt på sin rörelse. Vid angivna förhåUanden fann
talesmännen det för tUlfället vara meningslöst att diskutera om motsvarighet
tUl kommunal skatt skulle utgå eller inte. De sade sig ha inhämtat att den
närmare skattemässiga behandlingen av postbanken skulle tas upp i samband med
att regeringen tog stäUning tUl affärsverksutredningens förslag i fråga om de
affärsdrivande verken. Detta stäUningstagande avsågs föreligga i god tid före
utgången av den femåriga övergångstid som skuUe gälla för postbanken

Vid 1970 års riksdag väcktes två likalydande motioner som
var identiska med den nu föreliggande. Bankoutskottet (uti. 1970:11) avstyrkte
motionerna under hänvisning tUl vad som framkommit vid ärendets behandUng 1969;
reservation tUl förmån för motionärernas yrkande avgavs av företrädare för
samma partier som då. Riksdagen följde utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

NU
1971:4 3

Motionen

Den särstäUning som postbanken
intar genom att motsvarighet tUl kommunalskatten inte påförs den medför, säger
motionärerna, konkurrensfördelar gentemot andra kreditinstitut, vUket påverkar
dess möjUghet att öka sin marknadsandel. Förhållandet leder också tiU minskade
skatteintäkter i de kommuner där postbanken är verksam. För att
konkurrensUkställighet skall uppnås föreslår motionärerna att postbanken
påförs en skattemotsvarighet uppgående tUl 53 % av vinsten. Härav bör efter
utredning rörande fördelningen tUl berörda kommuner utbetalas den del som kan
beräknas avse kommunalskatt.

Pågående översyn av företagsbeskattningen

Chefen för finansdepartementet
tUlkallade sommaren 1970 sakkunniga med uppdrag att göra en översyn av
företagsbeskattningen m. m. (ordförande: riksdagsman Erik Wärnberg). I
direktiven för de sakkunniga uttalas att den nuvarande avdragsrätten för
kommunala utskylder vid taxering av aktiebolag och ekonomiska föreningar bör
avskaffas såsom redan skett för fysiska personer genom 1970 års skattereform.
Förslaget bör aUtså, framhålls det, innebära att denna avdragsrätt upphör för
aUa skattskyldiga.

Utskottet

De riktlinjer för postbankens
skyldighet i fråga om avkastning m. m. som gäller fr. o. m. år 1970 innefattar
att postbanken till statsverket skall erlägga en motsvarighet tUl övriga
kreditinstituts inkomstskatt. Den procentsats som angivits härför, 40 %, är
densamma som gäUer för statlig inkomstskatt.

Frågan om motsvarighet för postbanken också tiU den
kommunala inkomstskatten har, såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen,
prövats av riksdagen såväl 1969 som 1970. Därvid har framgått att frågan kan
anses sakna omedelbar aktualitet, eftersom postbanken med hänsyn tiU det stora
nedskrivningsbehov som de nya rörelsereglerna föranleder inte kan beräknas
redovisa någon egentlig vinst under verksamhetsåren 1970-1974. Nu tUlgängliga
uppgifter bestyrker ånyo detta. Det har vidare klargjorts att den skattemässiga
behandUngen av postbanken kommer att under loppet av denna övergångstid tas upp
tUl ytterligare övervägande inom Kungl. Maj:ts kansli i samband med
ställningstagande tiU affärsverksutredningens år 1968 framlagda förslag rörande
avkastningskrav etc. för de affärsdrivande verken. Det är sålunda uppenbart
att frågan om motsvarighet för postbanken tUl kommunal inkomstskatt kommer att
bU omprövad i god tid före den tidpunkt då den kan få reeU betydelse. I
sammanhanget bör också beaktas att, såsom ovan angivits, en omläggning av
företagsbeskattningen förbereds av särskilda sakkunniga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

NU
1971:4 4

Med hänvisning tUl vad nu anförts
hemställer utskottet att riksdagen avslår motionen 1971 :l 065.

Stockholm den 16 mars 1971

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), RegnéU (m), Bengtsson i
Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s),
Gustafsson i Byske (c). Rask (s), Blomkvist (s), Wååg (s), SjöneU (c), Möller
(fp). Hovhammar (m) och fru Hambraeus (c).

Reservation

av herrar RegnéU (m), Andersson i
Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c), Möller (fp). Hovhammar (m)
och fru Hambraeus (c), som anser att utskottets yttrande och hemstäUan bort ha
följande lydelse:

"De riktlinjer som------- (= utskottet)----- för
statlig inkomstskatt.

Anordningen med skattemotsvarighet motiveras av kravet på
konkurrensUkställighet mellan bankerna. Detta krav tillgodoses dock inte vid
den nuvarande procentsatsen, vUken innebär att ingen hänsyn tagits tUl den
kommunala inkomstskatten. Att postbanken sålunda får behålla en särstäUning som
medför konkurrensfördelar är enligt utskottets mening ett förhåUande som inte
kan godtagas.

Utskottet anser att skattemotsvarigheten vid nuvarande
skatteregler och skattesatser bör beräknas till 53 %, så att den kommer i
paritet med den skattebelastning som åvUar övriga kreditinstitut. Vid en eventuell
omläggning av företagsbeskattningen måste givetvis konsekvenser i fråga om
beräkning av skattemotsvarigheten uppmärksammas. Det bör vidare eftersträvas
att få till stånd en ordning som innebär att vederbörande kommuner erhåller de
intäkter som skulle tillkomma dem om postbanken vore skattskyldig för sin
rörelse. I detta syfte erfordras en utredning, som bör verkställas snarast.

Utskottet
hemstäUer aUtså

att riksdagen i anledning av
motionen 1971:1065 som sin mening ger Kungl. Maj;t tUl känna vad utskottet
anfört rörande skattemotsvarigheten för postbanken."

G ö teborgs
Offsettryckerl AB, Sthim 71.122 S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.