Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om åtgärder mot ocker vid försträckning
1971 · 4 sidor
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:NU40, Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om åtgärder mot ocker vid försträckning
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Näringsutskottets
betänkande nr 40 år 1971 NU 1971:40
Nr 40
Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om åtgärder
mot ocker vid försträckning.
Ärendet
I motionen 1971:51 av herr
Börjesson i Falköping och Eriksson i Bäckmora (c) hemställs att riksdagen i
skrivelse till Kungl, Maj;t skall anhålla om skyndsam och allsidig utredning av
den s. k, grå kredilmark-naden för att genom effektiva åtgärder mot ocker vid
försträckning åstadkomma en nödvändig sanering på området samt att Kungl. Maj:t
för riksdagen skall framlägga förslag som utredningen föranleder.
Motionen
Motionärerna anför att en
ockerverksamhet som påtalats bl. a. inom riksdagen har fått fortgå med
statsmakternas och myndigheternas goda minne. De hänvisar till en livlig
annonsering i pressen om "snabba lån" och framhåUer att de
kreditrestriktioner som tillämpats har gynnat denna "grå kreditmarknad".
Vid misstanke om ockerbrott kan det, påpekas vidare, vara svårt att bedöma de
faktiska förhållandena. Avsaknad av vittnen och kvitton samt låntagarens önskan
att lånet inte skall bli känt kan underlätta privatdiskontörernas verksamhet.
Gällande straffbestämmelser har enligt motionärernas mening ingen väsentlig
förebyggande effekt. Bland åtgärder som bör övervägas vid den begärda
utredningen nämns effektiv kontroll över all yrkesmässig utlåning och skärpta
straffbestämmelser för ocker.
Tidigare riksdagsbehandling
Motioner med samma syfte har
tidigare väckts vid 1962, 1963, 1967, 1968 och 1970 års riksdagar och därvid
behandlats av allmänna beredningsutskottet (ABU 1962:40, 1963:.'5, 1967:5,
1968:1 och 1970:40), vid några tillfällen pä grundval av remissyttranden. Är
1970 hördes bl.a. rikspolisstyrelsen, vilken uttalade som sin uppfattning att
en kontroll över yrkesmässig utlåning inte skulle kunna stoppa
privatdiskontörers utlåning mot ockerränta och att nuvarande straffskala ger
tillräckligt utrymme för en straffskärpning i praxis, 1 enlighet med utskottets
förslag har riksdagen i samtliga fall lämnat motionerna utan åtgärd. Utskottet
har bl. a. anfört följande. Ett system med tillståndstvång, kontroll och
uppgiftsskyldighet torde inte bli ett verkningsfullt medel i kampen mot ocker
men skulle medföra administrativt krångel för myndigheterna och lojala
långivare. Någon omprövning av de straffrättsliga bestämmelserna
Riksdagen 1971. 17 saml. Nr 40
opaginerad Kontrollera mot PDF
NU 1971:40 2
syntes inte motiverade; dessa hade prövats i samband med
tillkomsten av den fr. o m, år 1965 gällande brottsbalken. Bättre resurser för
polis och åklagare skulle kunna få effekt när det gällde att förebygga
ockerbrott och alt förebringa bevisning i fråga om sådana. Är 1970 hänvisades
också till skattemyndigheternas möjligheter att underkasta långivare på ockermarknaden
en speciell granskning.
Uppgifter i anslutning till motionen
Gällande rätt
Straffbestämmelser rörande ocker
finns i 9 kap, 5 § brottsbalken. Ocker begås av den "som vid avtal eller
annan rättshandling begagnar sig av någons trångmål, oförstånd, lättsinne eUer
beroende ställning i förhållande till honom till att bereda sig förmån, som
står i uppenbart missförhållande till vederlaget eller för vilken vederlag icke
skall utgå". Straffet är böter eller fängelse i högst två år. Är brottet
grovt skärps straffskalan till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
Brottsbeskrivningen anknyter tiU ett civUrättsligt
stadgande i 31 § avtalslagen av innebörd att rättshandling som tillkommit under
sålunda beskrivna omständigheter icke skall vara gällande mot den förfördelade.
Ett aktuellt rättsfall
När det gäller tolkningen av
angivna rekvisit för ocker har ett aktuellt rättsfall intresse.
Högsta domstolen avslog i september 1971 en begäran om
prövningstillstånd från en person som av de lägre instanserna dömts lUl ett
års fängelse för grovt ocker, bedrägeri i anslutning därtUI samt visst annat
brott. Den dömde, en affärsraan i Stockholm, hade under tiden april
1968-augusti 1969 bedrivit utlåning av pengar yrkesmässigt. Sammanlagt omkring
2 milj, kr, hade vid minst 4 000 lånetillfällen lånats ut till ett stort antal
personer i poster på i regel mellan 500 och 1 000 kr. Som säkerhet för lånen
jämte ränta fick låntagarna lämna postdaterade checkar och löneanvisningar, för
vilka täckning saknades vid utställandet. För ett lån på 500 kr, på en månad
uppgick räntan till 1 SO kr,, dvs. 30 % i månaden. Personer som upptagit ett
lån fann sig i flera fall föranlåtna att uppta nya lån på samma villkor. Län
hade ibland lämnats ut utan att låntagarna behövt uppge för vUket ändamål de
behövde pengarna. De blanketter till låneförbindelser som användes innehöll
till en början en klausul enligt vilken låntagaren försäkrade att han icke
befann sig i trångmål eller handlade av oförstånd eller i lättsinne. Långivaren
uppgav vid domstolsförhandlingarna att flera jurister som tillfrågats bedömt
hans verksamhet som laglig.
Domstolarna, som genom förhör med ett tiotal låntagare
fann det styrkt att dessa antingen varit i trångmål eller handlat av oförstånd
eller i lättsinne vid upplåningen, ansåg inte att låneförbindelsernas
utformning fredade långivaren för beskyllningen att han känt tUl dessa
omständigheter. Risken för långivaren, som lämnat ut lån endast till personer
med
opaginerad Kontrollera mot PDF
NU 1971:40 3
fast anställning och med checklönekonto eller motsvarande,
ansågs icke ha varit särskilt stor. Som grovt bedömdes ockerbroltet med hänsyn
till läneverksamhetens omfattning; det måste enligt domskälen antagas att en
väsentlig del av lånen, utöver de i målet hörda målsägandenas, lämnats och
återbetalts under sådana omständigheter att långivaren gjort sig skyldig till
ocker.
Utskottet
Den s, k. grå kreditmarknaden
innefattar lånetransaktioner av skilda slag, 1 motionen, där en allsidig
utredning av denna kreditmarknad begärs, åsyftas närmast den
utlåningsverksamhet som bedrivs av privat-diskontörer vilka betingar sig höga
räntor med utnyttjande av de lånesökandes ekonomiska trångmål. Uppgifter om
omfattningen av denna utlåningsverksamhet liksom av den grå kreditmarknaden i
vidare mening saknas, och det torde vara mycket svårt att få fram sådana.
Motionärerna önskar en sanering på området genom effektiva
åtgärder mot ocker vid försträckning. Kontroll över all yrkesmässig utlåning
och skärpta straffbestämmelser anges som tänkbara åtgärder. När samma förslag
framförts i motioner tidigare år har rests invändningar däremot som enligt
utskottets mening alltjämt är bärkraftiga. Att den ockerbeto-nade
ullåningsverksamheten skall kunna stävjas genom införande av ett kontrollsystem
förefaller inte sannolikt. Inte heller synes det finnas underlag för att
påkalla en skärpning av den i brottsbalken stadgade straffskalan för ocker.
Utgången av det mål rörande ocker som i korthet redovisats
ovan synes ge vid handen att man inte bör underskatta möjligheterna att på
rättslig väg angripa sådan låneverksamhet som motionärerna åsyftar. Utskottet
har inhämtat att hos kriminalpolisen i Stockholm föreligger anmälningar mot ett
tjugotal kreditfirmor och att ingripanden nyligen företagits mot ett par av
dessa med resultat att flera personer häktats såsom misstänkta för ocker. Det
är också bekant att bankerna efter måttet av sin förmåga söker motverka den
låneverksamhet som det här gäller.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att åtgärder
från samhällets sida mot den ockerbetonade utlåningsverksamheten är angelägna.
Med hänsyn till vad här anförts finner utskottet emellertid icke skäl föreligga
för en sådan utredning som föreslås i motionen.
Utskottet
hemställer därför
att
riksdagen avslår motionen 1971:5 I.
Stockholm den 9 november 1971
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
opaginerad Kontrollera mot PDF
NU 1971:40
Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona
(s), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson
i Storfors (s), Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg (fp), Holmberg (m), Wååg (s),
Sjönell (c), Hovhammar (m), fru Hansson (s), fru Hambraeus (c) och fru Marklund
(vpk).
Goteborgs Offsetuycken AB, SthIm 71.536 S
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.