Sök i Ratio Lex

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om förstatligande av den obligatoriska trafikförsäkringen

1971 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:NU41, Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om förstatligande av den obligatoriska trafikförsäkringen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Näringsutskottets
betänkande nr 41 år 1971 NU 1971:41

Nr 41

Näringsutskottets
betänkande i anledning av motion om förstatligande av den obligatoriska
trafikförsäkringen.

Ärendet

I motionen 1971: 1091 av fru Ryding m. fl, (vpk)
hemställs att riksdagen skall besluta att ge vederbörande myndighet i uppdrag
att skyndsamt låta undersöka frågan om att den obUgatoriska trafikförsäkringen
också blir en statUg angelägenhet i likhet med bilskatt och körkort.

Remissyttranden i ärendet har inhämtats från
statens trafUcsäkerhets-verk, försäkringsinspektionen. Svenska
försäkringsbolags riksförbund och Folksam.

Motionen

Motionärerna anser att den obligatoriska
trafikförsäkringen, som nu omhänderhas av privata eller folkrörelseägda
försäkringsbolag, bör överföras i statlig regi. Ett förstatligande av
trafikförsäkringen skulle enligt motionärernas mening öka möjligheterna till
kontroll av att alla motorfordon har åtminstone den obligatoriska
trafikförsäkringen. Vidare skuUe avgiften för denna trafikförsäkring kunna bli
lägre för den enskilde bUägaren.

Uppgifter
i anslutning till motionen

Gällande
bestämmelser om trafikförsäkringen

Den nuvarande trafikförsäkringen bygger på lagen
(1929: 77) om trafikförsäkring å motorfordon. Enligt denna skall varje fordon
som är registrerat i Sverige eller som utan registrering brukas här i trafUc
vara trafikförsäkrat. Försäkringsplikten åvilar fordonets ägare.

Vid
sidan av trafikförsäkring förekommer frivillig ansvarighetsförsäkring för
motorfordon. Kaskoförsäkring är en sammanfattande benämning på
försäkringsmoment som avser skador på försäkrat motorfordon, nämligen
vagnskade-, brand-, glasrute- och stöldförsäkring. Villkoren för denna
försäkring ansluter sig till vUlkoren för trafikförsäkring.

Den
obligatoriska trafikförsäkringen omhänderhas av det enskilda
försäkringsväsendet. Enligt lagen får sådan försäkring meddelas av försäkringsanstalt
som erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd eller anstalt som in-

1
Riksdagen 1971. 17 saml. Nr 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

NU
1971:41 2

rättats
av staten. Redan före obligatoriets införande 1929 meddelades
ansvarighetsförsäkring, då i frivillig form, av enskUda bolag. Det torde ha
bedömts som praktiskt att den individueUt tecknade friviUiga kasko-försäkringen
kunde utfärdas i samma försäkringshandling som trafikförsäkringen.

Enligt
SärskUda bestämmelser i koncessionsvillkoren erhåUer bolagen förutsatt att
rörelsegrenens intäkter lämnar täckning för det dels ersättning för sina
medgivna omkostnader, vUka fastställs i särskild ordning, dels en vinst av f.
n. :hiögst 3 procent av premierna. Eventuella överskott på rörelsen överförs
till den s. k. regleringsfonden, som får disponeras endast för förluster inom
trafikförsäkringen.

Försäkringsinspektionen
har till uppgift att regelbundet övervaka hela trafikförsäkringsrörelsen från
såväl soUditets- som skälighetssynpunkt. Så skaU uppgifter om de premiesatser
som försäkringsanstalt vid varje tidpunkt tillämpar inges till inspektionen med
indelning i riskklasser enligt formulär som fastställs av inspektionen.
Bestämmelser rörande denna övervakning ges i försäkxingsinspektionens
trafikförsälcringscirku-lär nr 75 och 76, 1970. Om så befinns nödvändigt kan
försäkringspremiernas övre gräns faststäUas av Kungl. Maj:t.

Utredningar
m. m.

Frågan om trafikförsäkrings verksamhetens
organisation och eventuella förstatligande behandlades i det betänkande som
1945 års försäkringsutredning avgav år 1949 (SOU 1949: 26). Där föreslogs att
trafilcförsäk-ringen skuUe drivas av ett enda bolag med försäkringstagarna som
delägare men med starkt statligt inflytande över bolagets ledning. Förslaget
var dock inte enhälUgt. Betänkandet mötte kritik vid remissbehandlingen och
föranledde inte något förslag från Kungl. Maj:ts sida.

Riksdagens revisorer behandlade i sin berättelse
för år 1966 trafikförsäkring och trafiksäkerhet. De; berörde dock inte frågan
om ett förstat-Ugande av den obligatoriska trafikförsäkringen.

Sedan statsmakterna 1969 beslutat om riktlinjer för
en ny utformning av bUregisterorganisationen har bilregisterutredningen i sitt
slutbetänkande Ett nytt bikegister (SOU 1971: 11) lagt fram förslag om
detaljutformningen av det nya registreringssystemet. Beträffande kontroll av
att försäkringsplikt fuUgörs föreslår utredningen att det, om
försäkringsanstalt anmäler att försäkringsavtalet upphört, skaU kontroUeras i
registret om ny försäkring finns antecknad för fordonet eller om
försäkringsplikten upphört. Om undersökningen ger negativt resultat skall
fordonsägaren skriftUgen från registret påminnas om sin skyldighet att hålla
fordonet försäkrat och att förete bevis härom. Rapport om det inträffade skaU
lämnas till poUsmyndighet.

Det nya system för
erläggaride av fordonsskatt som utredningen före-

s. 3 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 41 3

slår
innebär i princip att kontrollbesiktning skall ske för huvuddelen av de
registrerade fordonen. Vidare skall trafikförsäkringspremie och fordonsskatt
betalas vid ungefär samma tid och kontrollmärke lämnas ut först sedan det
konstaterats att besiktnings-, försäkrings- och skatteplikten har fullgjorts.

Remissyttrandena

Försäkringsinspektionen erinrar inledningsvis om
gällande bestämmelser rörande den obligatoriska trafikförsäkringens
konstruktion. I den ständigt aktueUa debatten om trafikförsäkringens samband
med frågor om trafikskador och trafiksäkerhet har, påpekar inspektionen, också
förslaget om trafikförsäkring i statUg regi då och då aktualiserats. I en
promemoria, »Synpunkter på trafUcförsäkringens struktur», som hösten 1966
överlämnades tiH chefen för finansdepartementet, lade inspektionen fram
förslag som närmast tog sikte på att åstadkomma en så rättvis
kostnadsfördelning som möjUgt inom försäkringstagarkollektivet. Vissa av dessa
förslag, anför inspektionen, förutsatte att försäkringen skulle drivas i
samhällets regi, så t. ex. ett förslag om att försäkringspremien skulle tas ut
genom en särskild avgift på bensin. I promemorian framhölls också att
skaderegleringen utan tvivel erbjuder det största problemet vid ett statligt
övertagande av trafikförsäkringen. Med nuvarande skadeersättningsregler fordras
en omfattande skaderegleringsapparat. I samband med den översyn av
skadeståndsrätten som f. n. pågår inom skadeståndskommittén torde man enligt
inspektionen kunna förvänta att även reglema om trafikskadeansvaret blir
föremål för överväganden. Med hänvisning härtUl avstyrker
försäkringsinspektionen motionäremas yrkande.

Statens trafiksäkerhetsverk framhåller att
trafikförsäkringen har en kombinerad funktion och reglerar förhållandet
försäkringshavare-ska-delidande. Den är avsedd att vara ett skydd för försäkringshavaren
mot den skadeståndsskyldighet som han kan komma att ådraga sig vid framförandet
av motorfordon. Försäkringen ger samtidigt den skadelidande en garanti för att
han verkligen skall få ut det skadestånd som han kan bli berättigad tUl.

Försäkringen
har sålunda, anför trafiksäkerhetsverket, en något annan karaktär än de båda
andra obligatorierna, körkortskravet och skatteplikten. Båda dessa funktioner
måste rimligen handhas av samhället. Däremot har den obligatoriska
försäkringen, anser verket, på ett i stort sett tUlfredsställande sätt kunnat
ombesörjas av privata och folkrörelse-ägda försäkringsföretag.
Trafiksäkerhetsverket anför vidare att det med hänsyn till att staten
lagstadgat om skyldighet att ha sådan försäkring kan ligga nära till hands att
staten också handhar försäkringen. Ett

s. 4 Kontrollera mot PDF

NU 1971:41 4

överförande
av den obligatoriska trafikförsäkringen i statlig regi skulle kunna erbjuda
vissa fördelar i fråga om bl. a, insamlande av statistik av värde för
trafiksäkerhetsarbetet samt ökade möjligheter att i försäkringssystemet införa
olika moment som kan stimulera ett varsamt körsätt, öka användningen av
bilbälten m. m. De kontakter som verket haft med representanter för
trafikförsäkringsföretagen har emellertid visat att man är beredd att medverka
på olika sätt i dessa avseenden. Även bortsett från de statsfinansiella
svårigheter som torde föreligga för ett realiserande av motionärernas tanke
anser sig verket därför icke för närvarande vilja tillstyrka motionen.

Svenska försäkringsbolags riksförbund och Folksam
avvisar motionsyrkandet med motiveringen att ingentuig talar för att
trafikförsäkringen genom ett förstatligande skuUe komma att bedrivas på ett
effektivare sätt. I sina yttranden tar riksförbundet och Folksam upp några
centrala problem och diskuterar olika effekter av ett förstatligande.

Beträffande behovet av förbättrad kontroll över att
försäkringsplikten uppfylls anför riksförbundet att en förbättrad kontroll är
angelägen men att en sådan enUgt förbundets mening är på väg att uppnås även
med trafikförsäkringens nuvarande organisation. Vid planeringen av det nya
bUregistersystemet och det framtida samarbetet inom detta system mellan
bilregister och trafikförsäkringsbolag läggs stor vikt vid att åstadkomma
sådana anordningar att kontrollen över trafikförsäkringspliktens fullgörande
kan bli effektiv och snabbt verkande. Det nya bilregistret skall bl. a. arbeta
med hjälp av avancerad datateknik, och det finns anledning räkna med att
förhållandena på detta område skall bli avsevärt bättre än de nu rådande.

Folksam
anför att det nuvarande systemet för kontroll av att fordonsägarna fullgör
skyldigheten att trafikförsäkra sina fordon är något tungrott och lämnar vissa
möjligheter att underlåta att betala premien. Möjligheten till förenklad
kontroll kan, anser Folksam, knappast vara ett motiv för ett förstatligande
utan utgör snarare en önskvärd bieffekt vid ett eventuellt förstatligande.

I
vad avser kostnaderna för trafikförsäkringen och möjligheterna att en statlig
trafikförsäkring skulle ställa sig billigare för konsumenterna än den
nuvarande enskilda anser såväl riksförbundet som Folksam att så ej skulle bli
fallet, bl. a. eftersom sambandet mellan trafik- och annan motorförsäkring
(hel- och halvförsäkring) härigenom skulle komma att brytas. Förbundet uttalar
om detta samband:

Möjligheterna att samadministrera dessa
försäkringar bidrar i dag tiU att hålla de totala kostnaderna nere. Även om
andelen vagnskadeförsäkringar i samband med trafikförsäkringar successivt
sjunkit på senare tid på grund av de s. k. vagnskadegarantierna från
fabrikanterna är sambandet mellan de båda grenarna fortfarande starkt. Den s.
k. del-

s. 5 Kontrollera mot PDF

NU 1971:41 5

kaskoförsäkringen
(omfattande brand-, glasrute-, stöld-, maskin-, räddnings- och
rättsskyddsförsäkringar) liksom förarplatsförsäkringen ligger utanför
vagnskadegarantierna. Delkaskoförsäkringen utgör ett komple ment tiU mer än
nittio procent av trafikförsäkringarna. En uppdelning på en del som skulle
administreras av en statlig myndighet och en del som skulle administreras av
försäkringsbolagen skulle förutom att kostnaderna totalt sett rimligen måste
komma att öka medföra olägenheter för försäkringstagarna vid regleringen av
inträffade skador. Eftersom de flesta kollisionsskador berör både trafik- och
motorfordonsförsäkringen, skulle försäkringstagarna tvingas ha kontakter med
två olika försäkringsgivare vilket i regel ej är fallet med nuvarande system.

Folksam framför i huvudsak samma synpunkter.
Beträffande försäkringsbolagens kostnader påpekar Folksam att 7080 procent av
försäkringsföretagens premieintäkter återgår till försäkringstagarna i form av
skadeersättningar. Med oförändrade försäkringsvillkor och skaderegleringsprinciper
ligger alltså möjligheterna tiU besparingar vid ett förstatligande inom
resterande 2030 procent förvaltningskostnadsdelen. Genom att
trafikförsäkringen bedrivs i nära samband med framför allt
motorfordonsförsäkring är dock många av kostnadsposterna av karaktären fasta
eUer halvfasta samkostnader. Vissa av dessa skulle enligt Folksam komma att bli
dubblerade om enbart trafikförsäkringen överfördes till ett statligt
försäkringsbolag.

Möjligheten
att utnyttja det nya bilregistret och bilskatteuppbörden vid administrationen
av trafikförsäkringen skulle enligt Folksam knappast medföra en
kostnadsbesparing. Visserligen skulle ett statligt företag ej behöva belastas
med kostnader för försäljningspersonal och fältkontor men försäkringsföretagen
måste i stort sett bibehålla sin organisation. Resultatet skulle bli en ökad
kostnadsbelastning på dessa. En förstatligad trafikförsäkring måste, anför
Folksam, baseras på i stort sett samma premieberäkningssystem som det
nuvarande. Detta innebär att bilregistret måste kompletteras med en stor mängd
uppgifter för premieberäkningen. Det är tveksamt om detta kommer att kunna
administreras tiU en lägre kostnad än försäkringsbolagen i dag har möjlighet
tiU.

En
enligt båda de nu åberopade remissinstanserna mycket betydelse-fuU fråga vid
diskussionen om trafikförsäkringens organisation rör skaderegleringen.
Riksförbundet framhåller att trafikförsäkringen anknyter till
skadeståndsrätten och att skaderegleringen därför kräver helt andra resurser
än den av försäkringskassorna handlagda allmänna försäkringen. En mycket stor
del av de skador som anmäls tUl trafikförsäkringsbolagen innefattar
personskador 4050 procent av
de årligen utbetalda ersättningarna avser personskador vilkas reglering kräver
att en personlig kontakt kan hållas med den skadelidande ofta under lång tid.
De enskilda bolagen har en väl utbyggd organisation med erforderliga
personella resurser, något som i dag saknas hos de statliga organ som enligt
motionärernas förslag skulle

s. 6 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 41 6

överta
trafikförsäkringen. Vidare framhåUer förbundet att för insamlande av de
uppgifter som erfordras för premieberäkningen enligt bo-nus- och
självrisksystemen en omfattande organisation skulle behöva byggas upp vid det
statliga organ som skulle anförtros uppgiften att handha trafikförsäkringen.

Folksam
anför att en statlig premieuppbörd förutsätter att även skaderegleringen sköts
av ett statligt organ. De enda fördelarna med ett sådant system, anser
Folksam, skuUe vara möjligheter tiU större enhetlighet i reglermgen och de
fördelar som det större underlaget för denna apparat kunde erbjuda, t. ex. i
form av möjlighet tiU representation på flera orter. Med hänsyn till de
genomarbetade normer som försäkringsföretagen redan har på
skaderegleringsområdet Uksom tUl den geografiskt väl utbyggda representationen
skulle dock dessa effekter troligen bli marginella.

Även
Folksam framhåUer att en skadereglermgsapparat skött av ett statUgt organ
skulle orsaka avsevärt ökat besvär för de flesta skadelidande genom att dessa
aUtid skulle tvingas tiU kontakter med två försäkringsgivare.

Den
konkurrens meUan ett fåtal stora försäkringskoncerner som råder inom
försäkringsbranschen medför enligt branschens talesmän ett flertal fördelar
från konsumenternas synpunkt.

Folksam anför härom:

Detta konkurrensförhållande är en garanti för att
premierna hålls nere på den lägsta nivå som är möjlig inom ramen för en
balanserad affär. Men premien är inte det enda konkurrensmedlet. Till dessa hör
även sådana faktorer som t. ex. service tUl allmänheten. De företag som sköter
sådana frågor bäst kommer även att kunna hävda sig bäst i konkurrensen. En
garanti för att dessa för försäkringstagarna så väsentUga förhåUanden sköts på
effektivaste sätt kan således sägas finnas inbyggd i nuvarande system. Ett
»monopolföretag» måste arbeta utan den stimulansfaktor som konkurrensen
innebär.

Avslutningsvis tar riksförbundet och Folksam upp
frågan om möjligheterna till offentlig insyn i och kontroll av
försäkringsverk-samheten och framhåller att trafikförsäkringen f. n. uigalunda
ligger utanför statlig insyn. Riksförbundet anför att det med hänsyn till den
expertis som står tUl försäkringsinspektionens förfogande och tUl den långtgående
uppgiftsskyldighet som bolagen har gentemot inspektionen finns garantier för
att allmänhetens krav på kontroll av verksamheten tUlgodoses. Folksam påpekar
att utvecklingen gått mot en ökad offentUg insyn i och kontroll av
försäkringsverksamheten. Denna kontroll bör enligt Folksams mening byggas ut,
och Folksam har i ett par remissyttranden framhållit att
försäkringsmspektionen av statsmakterna bör ges så stora resurser att
inspektionen skall kunna utöva sin' tUlsyn över försäkringsföretagen med egna
experter, sålunda utan att på något sätt vara beroende av den expertis som
finns inom försäkringsföretagen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

NU 1971:41 7

Utskottet

Trafikförsäkring skaU enligt trafikförsäkringslagen
finnas för motorfordon som är registrerat i Sverige eller som utan
registrering brukas i trafik i landet. Försäkring får meddelas av
försäkringsanstalt som fått Kungl. Maj:ts tiUstånd eUer anstalt som inrättats
av staten. Trafikförsäkringen har en dubbel funktion. Den fungerar som en
garanti för att den skadelidande får ut sitt skadestånd. Försäkringen gäller
också för försäkringstagaren for den ansvarighet för skada som åvUar honom,
dvs. som ansvarighetsförsäkring.

Enligt
trafikförsäkringslagen har försäkringsinspektionen tiU uppgift att övervaka
försäkringsbolagens handhavande av trafikförsäkringen från såväl skälighets-
som likviditetssynpunkt. Försäkringspremiernas övre gräns kan faststäUas av
Kungl. Maj:t om så befinns nödvändigt.

Motionärerna
anser att ett förstatligande av trafikförsäkringen skulle medföra fördelar i
form av en effektivare kontroll av att försäkringsplikten verkligen fullgörs
och en sänkning av försäkringskostnaderna. De hemstäUer därför om en skyndsam
utredning med sikte på att den obligatoriska trafikförsäkringen skall bli en
statlig angelägenhet i likhet med bUskatt och körkort.

Utskottet
viU understryka att samtliga remissinstanser anfört att det nuvarande
trafikförsäkringssystemet fungerar tiUfredsstäUande. Garantier för statlig
insyn och kontroll över försäkringsbolagens handhavande av trafikförsäkringen
finns genom försäkringsinspektionens verksamhet och den uppgiftsskyldighet som
bolagen har gentemot inspektionen. De fördelar som statens trafiksäkerhetsverk
anser skulle kunna vinnas genom ett förstatligande kan enligt verkets
uppfattning även åstadkommas genom ett samarbete inom det nuvarande systemet
mellan verket och försäkringsbolagen.

Försäkringsinspektionen
samt Svenska försäkringsbolags riksförbund och Folksam framhåUer att
skaderegleringen utgör ett stort problem vid ett statligt övertagande av
trafikförsäkringen. Med nuvarande skadeersättningsregler fordras en omfattande
skaderegleringsapparat. Enligt uttalande av chefen för justitiedepartementet i
remiss tiU lagrådet av förslag tUl skadeståndslag ingår en översyn av
skadeersättningsreglerna i det pågående reformarbetet på skadeståndsområdet.

Med
hänsyn tUl det som anförts finner utskottet inte anledning att föreslå
riksdagen att hos Kungl. Maj:t anhålla om en sådan utredning som motionärerna
angivit.

Utskottet hemstäUer därför

att riksdagen avslår
motionen 1971: 1091.

Stockholms
den 9 november 1971

På
näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

s. 8 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 41 8

Närvarande:
herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c),
Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Rask (s),
Ericsson i Åtvidaberg (fp), Holmberg (m), Wååg (s). Hovhammar (m), fru Hansson
(s), fru Hambraeus (c) och fru Marklund (vpk).

Reservation

av fm Marklund (vpk), som anser att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Trafikförsäkring
skaU enligt---- { utskottet)------ bil

skatt och körkort.

Utskottet delar
motionärernas uppfattning att det med hänsyn till att staten i lag stadgat om
skyldighet att inneha trafikförsäkring är rimUgt att staten även handhar
försäkringen. Väsentliga fördelar kan också, som motionärerna påpekar, vinnas
vid ett förstatUgande. Utskottet hemstäUer därför

att riksdagen i anledning av motionen 1971: 1091
hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning angående förstatligande av den
obligatoriska trafikförsäkringen.»

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EGOSTROM AB. STOCKHOLM
1Q7I

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.