Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående kontrollen över utländska investeringar i Sverige
1971 · 14 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:NU43, Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner angående kontrollen över utländska investeringar i Sverige
Dokumentets text
Näringsutskottets
betänkande nr 43 år 1971 NU 1971:43
Nr 43
Näringsutskottets
betänkande i anledning av motioner angående kontrollen över utländska
investeringar i Sverige.
Ärendet
I
detta betänkande behandlas
dels
motionen 1971: 13 av herr Hermansson i Stockholm iri. fl, (vpk),
vari hemställs att riksdagen skall besluta att i lagen om rätt för utlän
ning och utländskt företag att idka näring här i riket upphäva 31 §
samt i lagen om rätt för utlänning och utländskt företag att sluta
svenskt handelsbolag eller ingå i sådant bolag upphäva stycket »Från
skyldighet---- överenskommelse med främmande stat»,
dels
motionen 1971: 1074 av herrar Hugosson (s) och Göransson (s), vari hemställs
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall begära att Kungl. Maj:t
snarast framlägger förslag till lagstiftning, exempelvis i form av en
utvidgning av 1916 års inskränkningslag, som gör det möjligt att förhindra
utländskt förvärv av svenskt företag som bedöms vara av vitalt intresse att
behålla i svensk ägo.
Motionerna
I motionen 1971: 13 erinras om de bestämmelser om
undantag från den allmänna skyldigheten för utlänning att söka tillstånd för
att idka näring i Sverige som infördes genom lagstiftning 1968. Motionärema
påpekar att vänsterpartiet kommunisterna vid riksdagsbehandlingen yrkade avslag
på dessa undantagsbestämmelser med motiveringen att fritt tiUträde till svenskt
näringsliv för utländskt storkapital skulle kunna innebära ett hot mot svensk
självständighet, försvåra den fackliga kampen och medföra ödesdigra närings-
och arbetsmarknadspolitiska konsekvenser. Motionärerna anknyter nu till dessa
synpunkter. De anför att en generös tillämpning av regeringens rätt att ge
tiUstånd tUl utländsk etablering visserligen i sak innebär samma höt mot den
nationeUa självständigheten som fri etableringsfätt för utländskt kapital men
att be slutanderätten dock ligger kvar hos den svenska regeringen, av vUken
politiskt ansvar kan utkrävas. Motionärerna anser att én anpassning av den
svenska lagstiftningen tiU de regler som gäUér inom den gemensamma marknaden
(EEC) skuUe innebära en begränsning av folkets demokratiska rättigheter.
Under 1960-talet har en
betydande ökning ägt rum såväl av utländsk
1
Riksdagen 1971. 17 saml. Nr 43
NU 1971: 43 2
etablering
i Sverige som av svensk företagsetablering i utlandet, konstateras i motionen
1971: 1074. Motionärerna anser att den utländska före-tagsetableringen i stort
sett är till fördel för Sveriges ekonomiska utveckUng men att den kan medföra
vissa nackdelar. De påpekar att en aUtför stor utländsk företagssektor kan
komma att inskränka den svenska regeringens handlingsfrihet, t. ex. då det
gäller att föra en fortsatt utjämnings- och jämlikhetspolitik eller att
genomföra en fördjupad företagsdemokrati. Motionärerna uttrycker vissa farhågor
för att lång-siktsbeslut som är vitala för svensk välståndsutveckling kan komma
att försummas av en koncernledning som har huvudkontor utanför Sverige. Med
motiveringen att utländsk nyetablering kan innebära att nya produktionsresurser
byggs upp och att svenskt näringsliv tillförs nytt kunnande hävdar
motionärerna att det finns anledning att ställa sig mer positiv till utländska
nyetableringar än till utländska inköp av svenska företag. Det senare fallet
innebär enligt motionärerna att svenska expansionsresurser överförs i utländsk
ägo. Med hänsyn härtUl finner motionärerna att det vore värdefullt om den
svenska regeringen lagstiftningsvägen kunde kontrollera och i sista hand
förhindra utländska uppköp av svenska företag som det bedöms vara av vitalt
intresse att behålla i svensk ägo.
Uppgifter
i anslutning till motionerna
Etableringsrestriktioner
Utlännings och utländskt företags rätt att etablera
sig i Sverige regleras genom lagen (1968: 555) om rätt för utlänning och
utländskt företag att idka näring här i riket. Beträffande fysiska personer
gäller generellt att utlänning som har bosättningstillstånd i Sverige är
likställd med svensk medborgare beträffande rätt att idka näring. Utlänning som
ej har bosättningstillstånd får enligt lagens huvudregel idka näring i Sverige
endast efter särskilt tillstånd. Vissa näringar, nämligen jordbruk, skogsbruk,
fiske, rederirörelse, undervisningsverksamhet samt verksamhet som läkare,
tandläkare och veterinär, får dock utövas utan sådant tillstånd. Frågor om
näringstUlstånd prövas av kommerskoUegium.
Den
nämnda lagen reglerar också utländskt företags näringsverksamhet i Sverige
genom filial, dvs: avdelningskontor med självständig förvaltning. Verksamheten
får drivas bara efter särskilt tiUstånd, och alla filialer registreras i
patent- och registreringsverkets särskilda fUialre-gister. Vidare föreskrivs
bl. a. att fiUal skaU ledas av en i Sverige bosatt verkställande direktör och
ha egen bokföring helt skild från det utländska företagets. Kungl. Maj:t har
enligt 31 § möjlighet att medge undantag från det genereUa kravet på
näringstillstånd bl. a. om det är påkallat av hänsyn till överenskommelse med
främmande stat eller till det nordiska ekonomiska samarbetet. Enligt samma
paragraf får
NU 1971:43 3
Kungl.
Maj:t vidare i visst fall medge sådant undantag från bestämmelse i lagen, som
föranleds av särskilda omständigheter.
Enligt
lagen (1968:557) om rätt för utlänning och utländskt företag att sluta svenskt
handelsbolag eller ingå i sådant bolag krävs särskilt tillstånd för engagemang
av angiven art. Även denna lag innehåller bestämmelser som ger Kungl. Maj:t
rätt att medge undantag från skyldigheten att söka tillstånd då detta är
påkallat med hänsyn till överenskommelse med främmande makt.
Lagen
(1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller
gruva eller aktier i vissa bolag (inskränkningslagen) föreskriver att utländska
medborgare och utländska juridiska personer inte utan särskilt tillstånd får
förvärva fast egendom, inmuta mineralfyndighet, förvärva eUer bearbeta inmutad
fyndighet eller idka gruvdrift i Sverige. Lagens huvudsyfte är att hindra att
svenska naturtillgångar okontrollerat övergår i utländsk ägo. Motsvarande
förbud gäller även för svenska juridiska personer där utlänningar kan ha inflytande.
Om svenskt aktiebolag med namnaktier infört s. k. utlänningsklausul i
bolagsordningen, enligt vilken utlänningar eller rättssubjekt där det kan
finnas utländskt inflytande inte får förvärva aktier i bolaget eller bara viss
kvotdel av aktiekapitalet, får bolaget dock förvärva fast egendom eller gruva
utan krav på tillstånd enligt inskränkningslagen.
Utöver
de här berörda allmänna reglerna om utlänningars och utländska företags
möjUghet till etablering finns åtskilliga specialregler av betydelse. Enligt
aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar får utlänningar icke utöva
vissa funktioner såsom att vara styrelseledamot, verkställande och vice
verkställande direktör, firmatecknare och revisor. I flertalet fall kan dock
kommerskollegium ge dispens från dessa förbud. Liknande föreskrifter gäller
även beträffande banker, sparbanker och försäkringsbolag. Utländska
försäkringsanstalter har dock rätt att bedriva försäkringsrörelse i Sverige
enligt i huvudsak samma regler som gäller för svenska försäkringsbolag.
Uppgifter
om utländsk företagsetablering i Sverige och svensk etablering i utlandet
Antalet utländska företag som etablerat sig i
Sverige genom filialer är ringa. F. n. finns 29 registrerade filialer. Vanligen
etablerar sig utländska företag genom att bilda dotterbolag eller genom att
helt eller delvis köpa aktierna i svenskägda aktiebolag. Enligt uppgifter som
lämnats av industridepartementet är det totala antalet kända företagsköp och
fusioner av detta slag i Sverige sedan 1945 cirka 2 800. Hälften av dessa har
ägt rum under de senaste fem åren. I 129 fall cirka 5 % har utländska
företag övertagit svenska företag. I dubbelt så många fall 257 stycken har
svenska företag förvärvat utländska företag.
Dessa uppgifter grundas
emellertid på köparföretagets geografiska
1*
Riksdagen 1971. 17 saml. Nr 43
NU 1971:43 4
belägenhet och inte
på nationaliteten hos ägarintresset eller det kontrollerande intresset. Detta
innebär att fall där utländska dotterföretag, etablerade i Sverige, förvärvar
svenska företag betecknas som svenska företagsköp eller fusioner. Det utländska
inflytandet i svenskt näringsliv torde därför vara större än vad som framgår av
angivna siffror.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1946 50 1951 55 1956 60
1961 65 1966 69
Svenska
köp
Utländska
Anställda
av
utländska
köp av
i
svenska
företag
svenska
företag
företag
som
köpts av utländska intressen
17
4
400
13
1
200
42
11
700
67
52
4 600
118
61
11 800
opaginerad Kontrollera mot PDF
För närvarande torde cirka 70 000 svenskar vara
anställda i företag som ägs eller kontrolleras av utländska intressen.
Internationellt sett är denna siffra relativt låg. Som jämförelse kan nämnas
att svenska företag utomlands sysselsätter cirka 200 000 personer.
En
undersökning av olika former för samgående mellan svenska och utländska företag
under åren 19651967 visar följande:
Länder
Svenska
Udändska
Samarbets-
Summa
förvär\'
förvärv
avtal
Norden
20
8
37
65
EFTA
11
4
14
29
EEC
18
7
18
43
övriga
länder
10
11
26
47
Totalt
59
30
95
184
Av de enskilda ländema svarade USA för de flesta
förvärven, fotalt 11, och för 19 samarbetsavtal. Svenska företag förvärvade
under samma tid inte något företag i USA.
De
industribranscher som framför allt har varit föremål för utländska
investeringar är maskinindustri, kemisk industri, elektroindustri, livsmedelsindustri,
skoindustri, konfektionsindustri, textilindustri samt massa- och
pappersindustri; Gruvindustri, järn- Och ihetallindustri, varvs-' industri och
träindustri har inte berörts. Under 1960-taIet har cirka 40 % av de sammanlagda
investeringarna skett i producerande företag.
Valutaregleringen
innefattar krav på tillstånd från riksbanken bl.a. för kapitalöverföringar tiU
och från utlandet som hai- samband med direkta investeringar. Av den statistik
som riksbanken redovisar beträffande denna tillståndsgivning framgår att dessa
kapitalöverföringar vuxit snabbt under 1960-falet: Tillstånd gavs 1970 för
direkta investe-
NU 1971:43 5
ringar
i utlandet tUl ett belopp av 1 325 mkr. och för utländska investeringar i
Sverige till ett belopp av ca 675 mkr.
Metoder
utnyttjade i vissa länder för att kontrollera utländska investeringar
Ett genomgående drag i flertalet länders politik
beträffande utländska investeringar är önskemålet att attrahera främmande
kapital och teknologi till det egna landet. Samtidigt söker man med olika
medel stimulera hemmaindustrin samt motverka en okontrollerad och alltför dominerande
etablering av utländska företag.
I
Canada, där omfattningen av utländska investeringar är större än i något annat
land i den industrialiserade världen, existerar inte någon formell
kontroUprocedur. Inte heller finns det något statligt organ som den utländske
investeraren måste konsultera på förhand. Vissa åtgärder har emellertid
vidtagits för att skydda vitala näringsgrenar från utländskt inflytande.
Sålunda äger eller kontrollerar staten vissa företag, t. ex. Bank of Canada,
Canadian National Railways och Atomic Energy of Canada. OffentUga organ för att
reglera omfattningen av och verksamheten i företag av vikt för den nationeUa
utvecklingen har upprättats, såsom Canadian Transport Commission och the
National Energy Board. Vidare finns särskilda bestämmelser avsedda att begränsa
utländskt inflytande över t. ex. banker och försäkringsbolag samt
inkomstskattebestämmelser som främjar kanadensiskt inflytande. För att i någon
mån styra utländska företags uppträdande har den kanadensiska regeringen
utfärdat riktlinjer för dessa Guide-lines for foreign-owned firms. Några
direkta sanktioner drabbar dock inte ett företag som bryter mot dessa
riktlinjer.
I
Storbritannien krävs tillstånd för emission eller överlåtelse till utlänning
av aktier i ett brittiskt företag liksom för varje form av överlåtelse av
kontroll. Under förutsättning att ett skäligt pris betalas för tillgångarna och
att likvid sker i sterling från utländskt konto eller i utländsk valuta ges
vanligen tillstånd. Banker och andra kreditinstitutioner måste ha tillstånd
för att lämna lån till företag med säte i ster-lingområdet som på ett eller
annat sätt direkt eller indirekt kontrolleras av utlänning. En viss styrning av
såväl inhemska som utländska investeringar sker genom särskild reglering inom
ramen för regionalpolitiken. Genom ett icke-diskriminerande absolut krav på
särskilt tillstånd från Board of Trade för nyinvesteringar har man kontroll
även över utländska nyinvesteringar.
Affärer
som rör företagsköp och fusioner övervakas genom en frivillig kod baserad på
gemensamma riktUnjer under tillsyn av the Panel, ett organ med representanter
för the City. Enligt denna kod kan the Panel bl. a. ingripa under pågående
förhandlingar mellan parterna i ett företagsköp eller en fusion genom att hos
Börsen begära att noteringen
NU 1971:43 6
av aktier i något av de involverade företagen uppskjuts i
avvaktan på tillfredsställande information. Vid företagsköp eller fusion som
förutsätter tillstånd enligt valutaregleringen förekommer nära kontakter
mellan the Panel och Bank of England för att möjliggöra en kontroll av att de
villkor som förbundits med tillståndet verkligen uppfylls.
I Belgien har inom ramen för ett regionalt
utvecklingsprogram införts ett system med olika former av ekonomiskt stöd till
företag. I detta system ingår föreskrifter som innebär att för vissa
aktieförvärv krävs ekonomi- och finansministrarnas tillstånd och konsultationer
med ministern för regional ekonomi. Det gäller förvärv av en tredjedel eller
mer av aktiestocken i bolag so;tn bedriver verksamhet på belgiskt territorium
och vars aktiekapital uppgår till 100 milj. belgiska francs eller däröver, i
fall där köparen är fysisk eller juridisk person med hemvist, säte eller
huvudsaklig verksamhet utanför EEC.
I Frankrike har man genom den statliga kontrollen över
bankväsendet och den omfattande ekonomiska planeringen goda möjligheter att
kontrollera utländska investeringar. Den franska regeringen fick genom en lag
antagen 1967 rätt att till skydd för nationens intresse genom förordning
bestämma att utländska investeringar i Frankrike skall göras till föremål för
anmälan, förha.ndstillstånd eUer kontroll. Enligt förordningen måste varje
juridisk eller fysisk person som har säte eller stadigvarande uppehållsort i
utlandet och som vill göra en direkt investering i Frankrike anmäla
transaktionen till finansministeriet. Detta kan inom två månader kräva att
transaktionen uppskjuts. Även franska banker och kreditinstitut som medverkar i
sådana investeringar har skyldighet att lämna upplysningar.
Tidigare behandling av förslag om upphävande av 31 § etableringslagen
Motioner med samma innebörd som
motionen 1971: 13 väcktes i anledning av propositionen 1968; 98 med förslag
tUl lag om upphävande av förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet
m. m. Tredje lagutskottet (3LU 1968:63) uttalade att bemyndigandet för Kungl.
Maj:t att utfärda undantagsregler kunde komma att underlätta en anslutning till
EEC men att det självfallet inte innebar något ståndpunktstagande till frågan
om en svensk anslutning till denna organisation. Utskottet avstyrkte
motionerna, som avslogs av riksdagen.
Utskottet
Det ekonomiska livet präglas av en
fortgående internationalisering, bl. a. i form av att företag investerar och
etablerar sig i andra länder. Ledande i fråga om utlandsinvesteringar är
Förenta staterna. Denna utveckling har givit upphov till en livlig debatt om
utlandsinvesteringamas ekonomiska och politiska roll. I flertalet
industriländer söker man
NU 1971:43 7
föra
en politik som syftar till att attrahera främmande kapital och teknologi
samtidigt som man med olika medel stärker hemmaindustrins konkurrenskraft.
Under
1960-talet har de direkta utländska investeringarna i Sverige ökat påtagUgt och
antalet nyetableringar av utländska dotterbolag stigit kraftigt. De svenska
investeringarna i utlandet under samma period har emellertid varit större än de
utländska investeringarna i Sverige. Internationaliseringen av näringslivet
anses i allmänhet vara till fördel för svensk ekonomi främst genom
möjligheterna till etablering utomlands men även genom den tiUförsel av
tekniskt kunnande som utländsk företagsetablering i vårt land medför.
I
motionen 1971: 1074 erinras om denna utveckling. Motionärerna bedömer den i
stort sett positivt men uttrycker vissa farhågor för de nackdelar som en
alltför stor utländsk företagssektor skulle medföra. De önskar en lagstiftning
som gör det möjligt att förhindra utländskt förvärv av svenska företag som det
bedöms vara av vitalt intresse att behålla i svensk ägo.
Motionärernas
synpunkt att en okontrollerad expansion av främmande företag i Sverige kan
komma att medföra en rad ekonomiska och politiska problem, trots att
näringslivets internationalisering i stort sett är till fördel för Sveriges
ekonomiska utveckling, är enligt utskottets mening betydelsefull. De
möjligheter som svensk lagstiftning och då främst 1916 års inskränkningslag ger
till kontroll av utländskt köp av svenska företag är förhållandevis begränsade.
Utskottet anser sig emellertid ha anledning att räkna med att Kungl. Maj:t
fortlöpande och i synnerhet i samband med nu pågående överläggningar om
formerna för samarbete med den gemensamma marknaden (EEC) uppmärksamt följer
utvecklingen och i den mån internationella åtaganden och överensr kommelser
medger det vidtar de.åtgärder som kan vara befogade. Utskottet finner därför
inte anledning att föreslå riksdagen att göra det av motionärerna önskade
uttalandet.
Under
åberopande av att fritt tillträde för utländskt kapital till svenskt näringsliv
skuUe kunna innebära ett hot mot den nationella självständigheten hemställs i
motionen 1971: 13 om upphävande av 31 § i 1968 års etableringslag, enligt vUken
Kungl. Maj:t kan medge undantag från kravet på näringstillstånd för utlänning,
samt motsvarande bestämmelse i 1968 års lag om rätt för utlänning och
utländskt företag att sluta svenskt handelsbolag eller ingå i sådant bolag.
Bemyndigandet för Kungl. Maj:t att medge undantag från dessa bestämmelser har
enligt vad som anförts i propositionen 1968: 98 tillkommit för att underlätta
en svensk anslutning till de avtal som kan koinma att ingås inom ramen för det
internationella samarbetet. Utskottet yill understryka att enligt propositionen
fullmaktsstadgandet för regeringen skall i fråga av större räckvidd utnyttjas
endast till att fullfölja principiella ställnings-
NU
1971:43 8
taganden
från riksdagens sida. Utskottet avstyrker de föreslagna lagändringarna.
Med
hänvisning tUl det ovan anförda liemställer utskottet
1.
att riksdagen avslår motionen
1971: 13,
2.
att riksdagen avslår motionen
1971: 1074.
Stockholm
den 25 november 1971 På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande:
herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c),
Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s). Rask (s),
Sjönell (c), Svensson i Malmö (vpk), Jonsson i Husum (s), Rydén (fp). Hovhammar
(m), fru Hansson (s), fru Hambraeus (c) och herr Clarkson (m).
Reservationer
1.
av herr Svensson i Malmö (vpk), som anser
dels
att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 7 med »Under åberopande
av» och slutar på s. 8 med »de föreslagna lagändringarna» bort utbytas mot ett
avsnitt av följande lydelse:
»Den
internationella koncentrationen av privatkapital medför att en växande del av
särskilt de mindre ländernas näringsliv kommer i händerna på utländska
intressen. Över dessa utländska intressen har den nationella statsmakten i
praktiken aldrig samma grad av kontroll som över det inhemska privatkapitalet.
Såväl etableringen i Sverige av utländska intressen som den svenska
kapitalexporten innebär att den nationella statsmaktens ställning försvagas.
Den blir än mer beroende av kapitalet och än mer benägen till eftergifter för
kapitalets intressen. Utvecklingen i Sverige och den svenska statsmaktens
beteende kommer att i ökad grad bestämmas av stora utländska finansgrupper.
Detta reducerar folkets möjUgheter till insyn och ökar maktlösheten inför det
internationella privatkapitalets strävanden.
31
§ lagen om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket
innebär i reaUteten att effekten av tillståndstvånget kan helt upphävas. Detta
är en medveten politisk eftergift for EEC-intressena och det internationella
finanskapitalet. Det är ett slag mot den nationella självbestämmanderätten och
mot folkets demokratiska rättigheter.»
NU 1971:43 9
dels
att utskottet under 1 bort hemställa
»1, att riksdagen med bifall till motionen 1971: 13
för sin del antager bifogade
a)
förslag till lag
om ändring i lagen (1968: 555) om rätt för utlänning och utländska företag att
idka näring här i riket {bi laga 1),
b) förslag till lag om ändring i lagen (1968: 557) om rätt för utlänning
och utländskt företag att bilda svenskt handelsbolag eUer ingå i sådant bolag
(bilaga 2).r>
2.
av herr Svensson i Malmö (vpk), som anser
dels
att det avsnitt på s. 7 i utskottets yttrande som börjar med »Motio-, näremas synpunkt
att» och slutar med »motionärerna önskade uttalandet» bort utbytas mot ett
stycke av följande lydelse:
»Motionen
1971:1074 är ett uttryck för den berättigade oro som i breda befolkningslager
råder inför det utländska kapitalets vidgade inflytande över svensk ekonomi.
Ehuru yrkandet är blygsamt med hänsyn till problemets storlek och vikt, syftar
det dock tUl att bevara vissa möjUgheter för den nationella statsmakten att
icke behöva konsekvent ge efter för det internationella privatkapitalets krav på
fri etablering och fria kapitalrörelser. Då varje försvagning av den nationella
statsmaktens självständighet gentemot det utländska storkapitalet indirekt
innebär en reducering av folkets demokratiska rättigheter, anser utskottet det
nödvändigt att en ändring av nu gällande lagstiftning kommer till stånd så att
den svenska regeringen kan kontrollera och förhindra att svenska företag köps
av utländska intressen. I första hand kan en utvidgning av 1916 års
inskränkningslag övervägas.»
dels att utskottet under 2
bort hemställa
»2. att riksdagen med bifall till motionen 1971:
1074 hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag till lagstiftning som gör det möjligt
att förhindra utländskt förvärv av svenskt företag.»
NU 1971:43 10
Bilaga
1 (tillhör reservation 1)
Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1968: 555) om rätt för utlänning och utländskt företag att
idka näring här i riket
Härigenom förordnas att 31 § lagen (1968: 555) om
rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket skall
upphöra att gälla vid utgången av december 1971.
NU 1971:43 11
Bilaga
2 (tillhör reservation 1)
Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1968: 557) om rätt för utlänning och utländskt företag att
sluta svenskt handelsbolag eller ingå i sådant bolag
Härigenom förordnas att lagen (1968: 557) om rätt
för utlänning och utländskt företag att sluta svenskt handelsbolag eller ingå i
sådant bolag skall ha nedan angivna lydelse.
(Nuvarande
lydelse) (Föreslagen lydelse)
Utlänning eller--------------- i
främmande stat.
Tillstånd får--------------- tillstånd
meddelas.
Från skyldighet att söka tillstånd får Konungen
medge undantag som är påkallat med hänsyn till överenskommelse med främmande
stat.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1972.
opaginerad Kontrollera mot PDF
TRYCKERIBOLAGET
IVAR HOOSTROM AB, STOCKHOLM 1971
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.