Sök i Ratio Lex

Näringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB jämte motioner

1971 · 38 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 38 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:NU44, Näringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB jämte motioner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Näringsutskottets
betänkanden nr 448 år 1971 NU
1971:4448

Nr 44

Näringsutskottets
betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse med överlämnande av
årsredovisning för Statsföretag AB jämte motioner.

Ärendet

I detta betänkande behandlas Statsföretag AB:s
årsredovisning för år 1970, vilken överlämnats tiU riksdagen med Kungl. Maj:ts
skrivelse 1971: 120 (industridepartementet), och den härav föranledda motionen
1971: 1501. Vidare behandlas ett yrkande i motionen 1971:1097 rörande målen
för statliga företags verksamhet. Denna motion, som väcktes vid riksdagens
början, behandlas i övrigt i utskottets betänkande 1971:46. Motionerna
redovisas närmare nedan.

Statsföretag
AB:s verkstäUande direktör och ekonomidirektör har inför utskottet lämnat
upplysningar i ärendet. Utskottet har vidare haft tillgång till den
delårsrapport rörande Statsföretag som publicerades i oktober 1971.

Motionen
1971:1097

Yrkande

I motionen 1971: 1097 av herr Wikström m.fl. (fp)
hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse tUl Kungl. Maj:t
skall begära att regeringen avger en deklaration beträffande målen för den
statliga verksamheten [i företagsform].

Motivering

Med utgångspunkt i de näringspolitiska huvudlinjer
som angavs i propositionen 1969: 21 angående inrättandet av ett statligt
förvaltningsbolag diskuterar motionärerna till en början statsföretagandets
roll i ett blandekonomiskt system. Härvid betonar de bl. a. att särskUda
samhällshänsyn i samband med den statliga företagsamheten kan vara svåra att
förena med marknadsekonomins villkor. Motionärerna räknar upp motiv för.
statligt företagande som angavs i propositionen eUer åberopats tidigare och
finner att uttalandet i propositionen att förvaltningsbolaget skall »under krav
på lönsamhet uppnå största möjUga expansion» lämnar fältet fritt för statligt
företagande i obegränsad omfattning. Från liberal synpunkt uppstäUer
motionärerna vissa regler, som genereUt går ut på återhållsamhet i fråga om
utvidgning av den statliga företagssektorn.

1
Riksdagen 1971. 17 saml. Nr 44-8

s. 2 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 44 2

I
anslutning härtiU granskas närmare vissa skäl som anförts för statligt
företagande. Huvudprincipen måste, uttalar motionärerna, vara att de resurser
som tas i anspråk utnyttjas effektivt. Om stöd ges åt statliga företag av
sociala och regionalpolitiska skäl bör detta redovisas öppet. Statlig
företagsamhet som på lång sikt är olönsam eUer som eljest ter sig mindre
angelägen bör omprövas. Konkurrensen mellan statliga och andra företag bör
bedrivas på så lika villkor som möjUgt. I motionen berörs också svårigheterna att
upprätthålla distinktionen mellan ägarfunktionen med viUcen följer poUtiskt
ansvar och företagarfunk-tionen. Förändringar i driftens omfattning genom
nedläggning, fusion, uppköp eller nyetablering bör enUgt motionärernas mening
bara i undantagsfall kunna genomföras av de statliga företagen själva eller
via Statsföretag AB, Sveriges investerLagsbank AB etc. Det politiska ansvarets
karaktär och omfattning bör klargöras och klara riktlinjer för de statliga
företagens befogenheter dras upp. Avslutningsvis framförs i
anslutning till motionen 1971: 86 synpunkter på frågan om allmänhetens,
riksdagens och de anställdas insyn i de statUga aktiebolagen.

Motionen
1971:1501

Yrkande

I motionen 1971: 1501 av herr Turesson (m)
hemställs utan motivering att riksdagen skall i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla om en parlamentarisk utredning rörande förhållandena beträffande
vissa av under Statsföretag AB lydande företag, vilka närmare behandlats vid
riksrevisionsverkets granskning av förenade fabriksverken.

Uppgifter
i anslutning till motionen

Riksrevisionsverket (RRV) har som ett led i en
fortlöpande förvaltningsrevision av förenade fabriksverken (FFV) gjort en
granskning av den interna kontroUen vid FFV i vad avser främst frågor som
sammanhänger med förvärv av aktiebolag m. m. RRV har önskat klarlägga vilka
företag som inköpts, under viUca former detta skett och vad som därvid
förekommit i fråga om krediter, borgens- och ansvarsförbindelser samt övriga
viktiga avtal om samarbete etc. Uppgiften har varit att utreda i vUken ordning
och med vilket underlag som beslut fattats i dessa frågor. Resultatet av
granskningen rediDvisas i en revisionsrapport den 30 augusti 1971. Enligt RRV:s
uppfattning har granskningen visat att avsteg från gäUande regler och instruktioner
förekommit i ett flertal avseenden.

De
»under Statsföretag lydande företag» som behandlas i rapporten och sålunda kan
åsyftas i motionen 1971: 1501 är främst AB Avimat, SMT Machine Company AB och
Nyckelhus AB.

AB
Avimat, ett familjeföretag med tUlverkning av tändrör m. m., skulle enligt
köpeavtal hösten 1969 förvärvas av FFV under förutsätt-

s. 3 Kontrollera mot PDF

NU 1971:44 3

ning
bl. a. av rUcsdagens godkännande före den 1 juU 1970. Sedan planerna läckt ut
till personalen ansåg man sig förhindrad att invänta riksdagens godkännande.
Statsföretag AB köpte i stäUet företaget den 1 mars 1970 och ingick samtidigt
ett avtal med FFV enligt vilket FFV under förutsättning av Kungl. Maj:ts
godkännande skuUe få överta Avimat före utgången av 1970. Riksdagen anvisade i
maj 1970 erforderliga medel till FFV för förvärvet; i propositionen härom
(1970: 105), som är dagtecknad den 6 mars 1970, redovisas inte att Avimat köpts
av Statsföretag. FFV övertog Avimat från Statsföretag per den 30 juni 1970. I
den styrelse som tillsattes när Statsföretag förvärvat företaget ingick ingen
representant för moderbolaget. Styrelsen beslöt redan den 20 mars 1970 att
verksamheten skulle överflyttas till Zakrisdalsverken, Karlstad, som tiUhör FFV.
EnUgt RRV:s bedömning har FFV i detta sammanhang handlat inom ramen för sina
befogenheter.

SMT
Machiite Company AB, som tillverkar verktygsmaskiner, har bildats genom
samordning av tre företag som förvärvades av FFV hösten 1968 under
förutsättning av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande. Riksdagen anvisade
erforderliga medel i maj 1969 (prop. 1969: 105 bil. 3 punkt 3, SU 1969: 103,
rskr 247). Aktierna i SMT såldes per den 30 juni 1970 till Statsföretag AB för
24 milj. kr., varjämte Statsföretag åtog sig borgensansvar för SMT:s skulder
tUl FFV. FFV fick på detta sätt ersättning för sina utlägg och räntekostnader
för SMT. RRV anser att FFV på olika stadier felbedömt kapitalbehovet och haft
ett otiUräckligt beslutsunderlag. Vidare kritiseras den formella handläggningen
i vissa hänseenden. I Statsföretags årsredovisning anges att SMT har en
verksamhet som inte kan sägas vara direkt förenlig med FFV:s uppgift.

Nyckelhus
AB, som marknadsför villor, delvis tillverkade vid kriminalvårdsstyrelsens
anläggningar, förvärvades av SMT Machine Company AB formellt den 1 januari 1970
men reellt i december 1969, SMT var då dotterbolag till FFV. När det ett halvt
år senare beslöts att SMT skulle överlåtas till Statsföretag, överenskom
parterna enligt protokoll den 9 juni 1970 att Nyckelhus skulle brytas ut ur SMT
och tillfälligt övertagas av Statsföretag för att senare överföras till FFV,
som planerade att dess överskottsförsäljning skulle organiseras i bolagsform.
Nyckelhus kvarstår emellertid alltjämt i Statsföretags ägo. RRV kritiserar
FFV:s åtgärder. FFV har enUgt RRV utnyttjat det helägda dotterbolaget SMT i
strid med dess bolagsordning och på så sätt genomfört förvärvet av Nyckelhus
med kringgående av det hinder som låg i att FFV ej hade kompetens att utan
Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande förvärva ett sådant företag. I
Statsföretags årsredovisning uttalas att Nyckelhus såsom dotterbolag tiU SMT
var artfrämmande för detta företag.

Chefen för
industridepartementet har överlämnat RRV:s rapport till

s. 4 Kontrollera mot PDF

NU 1971:44 4

justitiekanslern
såsom komplettering av en tidigare anniälan mot FFV angående överskridande av
befogenhet m. m. I yttrande till justitiekanslern den 29 oktober 1971 har FFV
tUlbakavisat den kritik från RRV:s sida som refererats ovan. Justitiekanslern
har i beslut den 7 decembei 1971 riktat vissa anmärkningar mot FFV.

Utskottet

Statsföretag AB:s första årsredovisning, som avser
år 1970, avgavs i april i år och förelades bolagsstämman i maj. I enlighet med
vad,som förutsattes vid beslutet om inrättande av Statsföretag har Kungl. Maj:t
överlämnat årsredovisningen tUl riksdagen, vilket skedde vid höstsessionens
början. Syftet med riksdagsbehandlingen av Statsföretags årsredovisning är att
riksdagen skall få ökad information om den statliga företagsgruppen. Utskottet
har självfaUet inte haft att företa någon de-chargegranskning av Statsföretags
verksamhet. Denna har såsom framgår av årsredovisningen varit föremål för
revision i vanlig ordning. Vid bolagsstämman har styrelsens ledamöter och
verkställande direktören fått ansvarsfrihet för den tid som årsredovisningen
omfattar. Enligt tidigare uttalanden om syftet med utskottsbehandlingen av
årsredovisningen har utskottet sökt skaffa sig inbUck i Statsföretags
förhållanden och ta ställning tiU principfrågor rörande dess verksamhet för att
på så sätt bidra till underlaget för en aUmän debatt om Statsföretag i
riksdagen.

Utskottet
vill framhåUa att liksdagen på flera andra sätt får kontakt med Statsföretags
problem. Först kan erinras om att 18 särskilt utsedda ledamöter av riksdagen
får vara närvarande vid bolagsstämma i Statsföretag och där ställa frågor.
Denna ordning tiUämpades första gången vid bolagsstämman i maj i år. En rad
frågor om investeringar i bolag inom Statsföretagsgruppen m. m. har
underställts riksdagen genom propositionerna 1971: 64, 1971: 75, 1971: 117 och
1971: 139 (se NU 1971: 22, 1971: 21, 1971: 27 och 1971: 45). Flera av årets
fristående motioner har på ett eller armat sätt rört Statsföretag eUer särskUda
dotterbolag (se NU 1971:20, 1971:24, 1971:30 och 1971:46). Detsamma gäller ett
antal interpellationer och enkla, frågor; särskilt bör nämnas den omfattande
interpellationsdebatt om den statliga företagsamheten och i synnerhet
Statsföretag som ägde rum den 30 mars i år. Slutligen kan påpekas att
konstitutionsutskottet vid sin granskning av statsrådens ämbetsutövning och
regeringsärendenas handläggning under år 1970 har ägnat uppmärksamhet åt
ansvarsfördelningen meUan Kungl. Maj:t och Statsföretag AB beträffande de
statliga företagen samt principerna för utseende av departementstjänstemän i
styrelserna för dessa företag (se KU 1971:34 s. 19 f.)

Den
hittillsvarande debatten om Statsföretag har i stor utsträckning gällt vissa
dotterbolags akuta s\'årigheter, delvis sådana som får ses mot

s. 5 Kontrollera mot PDF

NU 1971:44 5

bakgrund
av en långvarig utveckling. Det finns skäl att understryka att Statsföretag
inte rimligen kan ställas tiU svars för alla svårigheter av det slaget. Såsom
framhåUs i årsredovisningen har det nya förvaltningsbolaget övertagit en
heterogen grupp av företag, av vilka en del haft problem med lönsamhet,
likviditet m. m. Det första verksamhetsåret har i hög grad måst ägnas åt aktioner
föranledda av sådana problem, detta medan bolaget ännu haft mycket begränsade
personliga resurser. När en del akuta problem blivit lösta och en konsolidering
av koncernen kunnat genomföras kommer fömtsätttunganra för en bedömning av
Statsföretags verksamhet att vara väsentligt ändrade.

Det
ämne som måste komma i centrum när riksdagen behandlar Statsföretags
årsredovisning är verksamhetens inriktning och mål. Statsföretags styrelse och
verkställande direktör ägnar särskUd uppmärksamhet åt hithörande frågor i sin
översikt över de allmänna förutsättningar och speciella vUlkor som gäller för
koncernen. Som överordnat mål för Statsföretags verksamhet har statsmakterna
angivit att bolaget under krav på lönsamhet skall uppnå största möjliga
expansion. Vid fullföljandet av detta grundläggande syfte är Statsföretag
emellertid underkastat vissa förhållningsregler och restriktioner som kan
sägas markera delmål för verksamheten. Statsmakterna har uttalat att de
statliga företagen har ett särskilt ansvar att ta hänsyn till
samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och
lokaliseringsalternativ. När det gäller medverkan i exempelvis
regionalpolitiskt motiverade projekt är Statsföretag skyldigt att lämna offert
på de merinsatser för vilka statsmakterna bör reglera kostnaderna i särskild
ordning. De statliga företagen skall vidare sträva efter att åstadkomma allt
större arbetstillfredsställelse för de anställda, något som förutsätter
åtgärder för att skapa en fördjupad företagsdemokrati.

Vid
beslutet om Statsföretags inrättande slogs också fast vilka uppgifter som
tiUkommer förvaltningsbolaget i förhåUande till dotterbolagen. Dit hör
naturligt nog att främja en samverkan företagen emellan som kan höja gruppens
effektivitet, attmedverkai koncernens kapitalanskaffning och att stimulera ett
utnyttjande av de möjligheter till utveckling, rationaUsering och
arbetsfördelning som finns inom den statliga företagssektorn. Några av de
funktioner som följer av ägaransvaret förtjänar särskild uppmärksamhet,
eftersom de aktualiserar frågan om kom- ' petensfördelningen mellan
förvaltningsbolaget och de företag som ingår i koncernen. Utifrån angivna mål
för sin egen verksamhet skall Statsföretag uppstäUa mera preciserade mål för
de olika företagen i gruppen. Statsföretag skall vidare tillsätta styrelse i
företagen, skapa förutsättningar för att företagen kan skaffa nödvändiga
resurser, följa företagens planering och kontroUera att uppställda mål infrias
samt vidta korrige-. rande åtgärder vid bristande måluppfyllelse. Vad gäller
planering har uttalats att Statsföretag har ansvaret för den översiktUga
planeringen i stort

s. 6 Kontrollera mot PDF

NU 1971:44 6

inom
koncernen. Härmed avses främst frågor rörande investeringar som har en sådan
omfattning att de i väsentlig grad påverkar företagssektorns struktur eller som
innebär att nya verksamheter tas upp i motsats till investeringar som innebär
en utvidgning eller utveckling av redan pågående verksamhet.

Ett
viktigt inslag i målangivelsen för Statsföretagsgruppen är slutligen att de
ovan refererade riktlinjerna inte skall inverka på giltigheten av riksdagens
tidigare ställningstaganden i fråga om då existerande statliga bolags mål och
uppgifter.

Utskottet
viU framhålla att statsmakternas beslut om förutsättningarna för Statsföretags
verksamhet kan ge upphov till vissa motsättningar och konfliktmöjUgheter. Ett
problem är i vilken utsträckning det övergripande målet med dess
lönsamhetskrav skall göra sig gällande i förhållande till olika delmål. Ett
annat problem är hur maktfördelningen mellan moderbolaget och dotterbolagen
skall gestalta sig när det gäller att utforma handlingslinjer för oUka bolag.

Vad
beträffar den första ty])en av problem konstaterar utskottet att Statsföretag i
nuläget starkt betonar lönsamhetskravet och uttalar sin avsikt att under de
närmaste åren koncentrera tillgängliga resurser till redan etablerade
koncernbolag med möjUgheter att ge god avkastning på nyinsatt kapital. En dylik
inriktning av Statsföretags politik, som har starkt stöd i vad bolagets
revisorer anfört i sin revisionsberättelse, är enligt utskottets mening väl
motiverad i den aktuella situationen. Utskottet noterar att det förslag att
avskilja Svenska utvecklingsaktiebolaget från Statsföretag som läggs fram i
propositionen 1971: 139 (jfr NU 1971: 45) belyser det slags problem som har
behandlats här.

Den
andra typen av problem har utskottet inte anledning att nu ta upp någon
diskussion om. Statsföretag har inlett ett arbete på en konsolidering av
koncernen. Denna konsolideringssträvan, som givetvis allmänt sett måste verka
kraftigt styrande på dotterbolagen, är enligt utskottets mening ett väsentligt
inslag i den aktivitet som Statsföretag redovisar.

Utskottet
har ägnat uppmärksamhet åt vissa frågor rörande enskilda bolag inom koncernen,
såsom utvecklingen vid Kalmar verkstads AB. Utskottet finner emellertid inte
anledning att göra några uttalanden i sådana frågor. I sammanhanget vill
utskottet fästa uppmärksamheten på att i några punkter i propositionen 1971:
139 tillstyrkt i utskottets betärUcande 1971: 45 tas upp principiellt
viktiga spörsmål rörande dotterbolag till Statsföretag. Detta gäUer bl. a.
punkten om AB Kabi, där en samordning av den statUga läkemedelsindustrin
aviseras, och punkten om Sveriges centrala restaurangaktiebolag, som berör
konsekvenserna av tidigare fastställda specieUa riktlinjer för ett företag som
nu ingår i Statsföretagsgruppen.

I
samband med behandlingen av Statsföretags årsredovisning har utskottet tagit
upp den vid riksdagens början väckta motionen 1971: 1097

s. 7 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 44 7

till
den del som den gäller målen för den statliga verksamheten i företagsform.
Motionen innehåller en översikt över de olika slags motiv som åberopats för
sådan verksamhet. Särskilt berör motionärerna den målformulering »att under
krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion» som statsmakterna valt
för Statsföretags del. Motionärerna anser att denna målformulering innebär att
fältet i princip är fritt för statligt företagande av obegränsad omfattning. De
hävdar att riksdagen med anledning därav bör begära en principiell deklaration
av regeringen om vad som åsyftas med uttrycket »största möjliga expansion» för
statens företag.

Den
angivna målformuleringen innefattas i riksdagens beslut om inrättande av
Statsföretagskoncemen. Såsom närmare redovisats ovan kompletteras det
övergripande målet för Statsföretag med olika delmål för koncernen i dess
helhet och för särskilda dotterbolag. Statsföretags sätt att söka förverkliga
de uppstäUda målen är, som också framhållits ovan, föremål för en kontinuerlig
insyn och kontroll, vari den nu aktuella riksdagsbehandlingen av Statsföretags
årsredovisning utgör ett led. Med hänsyn till vad här sagts finner utskottet
det inte motiverat att påkalla en sådan principdeklaration som motionärerna
önskar.

I
motionen 1971: 1501 påyrkas en parlamentarisk utredning rörande vissa företag i
Statsföretagsgmppen vUka närmare behandlats vid riksrevisionsverkets
granskning av förenade fabriksverken. Motionen innehåller ingen motivering;
såsom nämns i den redogörelse som lämnas ovan torde de företag som främst
åsyftas vara AB Avimat, SMT Machine Company AB och Nyckelhus AB.
Riksrevisionsverkets granskning har gällt vissa engagemang från förenade
fabriksverkens sida, vilka även omfattas av en undersökning som
justitiekanslern genomfört. Att gå in på frågan om ytterligare initiativ tiU
följd av förenade fabriksverkens åtgärder ligger givetvis helt utanför det
ärende som utskottet här behandlar. Utskottet finner inte att Statsföretags
medverkan i de sammanhang som motionären kan avse ger anledning tUl utredning i
de former som motionären föreslår.

Åberopande vad här anförts
hemstäUer utskottet

1. att riksdagen

a) lägger Kungl. Maj:ts skrivelse 1971: 120 till
handlingarna,

b) avslår motionen 1971: 1097 såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen
avslår motionen 1971: 1501.

Stockholm
den 7 december 1971

Pä
näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

s. 8 Kontrollera mot PDF

NU 1971:44 8

Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona
(s), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson
i Storfors (s), Wååg (s), Sjönell (c), Jonsson i Husum (s), Gustafsson i Säffle
(c), Rydén (fp), Hovhariimar (ni), fru Hansson (s) och herr Clarkson (m).

Reservation

av herrar Börjesson i Glömminge
(c), Andersson i Örebro (fp), Sjönell (c), Gustafsson i Säffle (c), Rydén (fp).
Hovhammar (m) och Clarkson (m), som anser

dels att det avsnitt på s. 6 i utskottets yttrande som
börjar med »Ut-. skottet vill framhålla» och slutar med »som Statsföretag
redovisar» bort utbytas med ett avsnitt av följande lydelse:

»De av statsmakterna uppdragna riktlinjerna för
Statsföretags verksamhet ger bolaget möjligheter att handla inom tämUgen vida
ramar. Den övergripande målsättningen att bolaget under krav på lönsamhet
skaU eftersträva största möjliga expansion är inte entydig. Varje företag
måste för att kunna fortleva och utvecklas sträva efter att upprätthålla
lönsamhet och expansionskraft men detta kan ske på olika sätt. De nämnda kraven
måste också avvägas mot kraven på produktkvalitet, en god yttre miljö och goda
arbetsförhållanden för de anställda samt mot olika samhällsintressen. Det är
enligt utskottets mening därför angeläget att koncernens målsättning på olika
nivåer efter hand kan preciseras med ledning av vunna erfarenheter..

Den föreliggande årsredovisningen präglas bl. a. av att
den avser koncernens första verksamhetsår. Koncernens heterogena
sammansättning kommer emellertid även under de närmaste åren att.ställa stora
krav på insatser i fråga om planering och samordning. Detta manar bl, a, till
stor försiktighet när det gäller att knyta nya verksamhetsgrenar till
koncernen. Både den nuvarande koncernledningen och revisorerna har också i
olika sammanhang understrukit angelägenheten av att resurserna under de
närmaste åren koncentreras till redan etablerade verksamhetsgrenar och att
denna period i största möjliga utsträckning ägnas åt konsolidering. En sådan
inriktning av verksamheten är enligt utskottets uppfattning helt nödvändig.
Detta bör ges Kungl. Maj:t till känna som riksdagens mening.»

dels atl det stycke på s. 7 i utskottets yttrande som
börjar med »Den angivna målformuleringen» och slutar med »som motionärerna
önskar» bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

»Utskottet delar motionärernas uppfattning att den
nuvarande målformuleringen ger ringa vägledning i fråga om inriktningen och
omfattningen av Statsföretags verksamhet. En oklar målbeskrivning innebär
betydande risker för att tillgängliga resurser utnyttjas på ett felaktigt

s. 9 Kontrollera mot PDF

NU
1971:44 9

sätt.
En precisering av målen för Statsföretag är därför ett nödvändigt

inslag i den pågående konsolideringen av koncernen. Utöver vad utskot

tet ovan föreslagit skall ges Kungl. Maj:t till känna som riksdagens me

ning, synes det emellertid för närvarande inte föreligga något behov

av en principdeklaration beträffande målen för de statliga företagen.»

dels att utskottet under 1 bort hemställa .

»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts
skrivelse 1971: 120 och motionen 1971: 1097 som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört».

Särskilt
yttrande

av
herrar Hovhammar (m) och Clarkson (m):

Förenade
fabriksverkens handlande i samband med de transaktioner som åsyftas i motionen
1971: 1501 har granskats av justitiekanslern, som riktat vissa anmärkningar mot
fabriksverken. Enligt vår mening finns i detta sammanhang anledning till kritik
också mot Statsföretag AB, ehuru på andra grunder. Vi utgår från att åtgärder
numera vidtagits för att förhindra sådana missförhållanden som exempelvis att
Statsföretag engageras i tillfälliga företagsförvärv för annans räkning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Näringsutskottets
betänkande nr 45 år 1971 NU 1971:45

Nr 45

Näringsutskottets betänkande i anledning av proposition
angående finansiering m. m. rörande vis.'ia statliga bolag jämte motioner.

Ärendet

I propositionen 1971: 139
(industridepartementet) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

1.
till lån till
Norrbottens järnverk AB på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1971/72 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 130
000 000 kr.,

2.
till förvärv av
aktier i AB Kabi på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 under
fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 27 700 000 kr.,

3.
bemyndiga
Kungl. Maj:t att godkänna den mellan Apoteksbolaget AB och Apotekarsocieteten
träffade överenskommelsen om formerna för avlösning av nuvarande apotekssystem,

4.
till förvärv
och teckning av aktier i Svenska utvecklingsaktiebolaget på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1971/72 under fonden för statens aktier anvisa ett
investeringsanslag av 18 500 000 kr,,

5.
bemyndiga
fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa garanti för lån till Svenska
utvecklingsaktiebolaget intill ett belopp av 12 000 000 kr, jämte ränta,

6.
bemyndiga
Kungl, Maj:t att inlösa stamaktierna i Sveriges centrala restaurangaktiebolag
samt överlåta dem tUl Statsföretag AB samt

7.
bemyndiga
Kungl, Maj:t godkänna ändringar i bolagsordningen för Sveriges centrala
restaurangaktiebolag i enlighet med vad som förordnats i propositionen,

I anledning av propositionen har väckts två motioner som
redovisas nedan (s, 11 f.).

Propositionen

I propositionen föreslås att
Norrbottens jämverk AB (NJA) skall erhålla ytterligare lånestöd med 130 milj.
kr. Förslaget avser ett fullföljande av statsmakternas beslut våren 1971 om
ett utbyggt investeringsprogram för NJA (prop, 1971:64, NU 1971:22, rskr
1971:193), Vidare föreslås ett investering,sanslag om 27,7 milj, kr. för
förvärv av återstående aktier i AB Kabi, vilka Pripp-Bryggerierna AB innehar. I
samband därmed begärs bemyndigande att godkänna en mellan Apoteks-

s. 11 Kontrollera mot PDF

NU
1971:45 11

bolaget AB och Apotekarsocieteten träffad överenskommelse.
Denna överenskommelse, som har formen av en ändring av berörda punkter i överenskommelsen
den 17 september 1969 mellan staten och Apotekarsocieteten om formerna för
avlösning av dåvarande apotekssystem, gör det möjligt att avskilja
produktionsdelen vid Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB (Vitrum) och ACO
från Apoteksbolaget före utgången av den tidigare avtalade tvåårsperioden, som
omfattar åren 1971 och 1972.

I propositionen hemställs även om bemyndigande att inlösa
stamaktierna i Sveriges centrala restaurangaktiebolag och att godkänna
ändringar i bolagsordningen för företaget. Sedan staten förvärvat stamaktierna
skall de överlåtas till Statsföretag. Denna förändring och ändringarna i
bolagsordningen, vilka innebär att Statsföretag får tillsätta fyra av
styrelsens ledamöter och Kungl. Maj:t övriga fyra ledamöter, inklusive
ordförande och vice ordförande, syftar till att bereda Statsföretag inflytande
på restaurangbolagets ledning.

SlutUgen föreslås ett investeringsanslag av 18,5 milj. kr.
för förvärv och nyteckning av aktier i Svenska utvecklingsaktiebolaget samt
begärs bemyndigande för riksgäldsfullmäktige att teckna garanti för lån intill
12 milj. kr. jämte ränta för bolaget. Avsikten är att det omedelbara
ägaransvaret för utvecklingsbolaget skall föras över från Statsföretag tUl
Kungl. Maj:t genom industridepartementet. Härigenom understryks bolagets
utvecklingskaraktär som i väsentlig grad jämställer utvecklingsbolaget med AB
Atomenergi och styrelsen för teknisk utveckling, vilka båda är organ som är
direkt underställda Kungl. Maj:t. Utvecklingsbolagets aktier skall sålunda den
1 januari 1972 föras över till fonden för statens aktier.

Motionerna

Yrkanden

De i anledning av propositionen väckta motionerna är dels
motionen 1971: 1576 av herr Lothigius m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
skall avslå propositionen i vad gäller förvärv och teckning av aktier i Svenska
utvecklingsaktiebolaget, att riksdagen skall avvisa hemställan om garanti för
lån till Svenska utvecklingsaktiebolaget samt att riksdagen skall hemstäUa att
Kungl. Maj:t låter snabbutreda frågan om Svenska utvecklingsaktiebolaget i
enlighet med vad som anförts i motionen och förelägga vårriksdagen nytt förslag
på grundval av denna utredning,

dels motionen 1971: 1577 av herr Olhede (s), vari
hemställs att riksdagen skall avslå begäran om investeringsanslag för förvärv
och teckning av aktier i Svenska utvecklingsaktiebolaget, att riksdagen skaU
avslå det begärda bemyndigandet åt fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa

s. 12 Kontrollera mot PDF

NU 1971:45 : 12

garanti för lån till Svenska utvecklingsaktiebolaget samt
att riksdagen skall bevilja ett kapitaltillskott på 15 000 000 kr. till
Statsföretag AB för nyteckning av aktier i Svenska utvecklingsaktiebolaget,
vilka aktier bör tecknas tiU en överkurs på 50 %.

Motivering

Propositionens förslag att
Statsföretag AB skall befrias från det direkta ägaransvaret för Svenska
utvecklingsaktiebolaget och att ansvaret läggs hos Kungl. Maj:t genom
industridepartementet motiveras, sägs i motionen 1971: 1576, huvudsakligen av
att Statsföretag lagt fram förslag härom. Motionärerna anser att denna
organisatoriska förändring inte kommer att lösa utvecklingsbolagets
finansieringsproblem. I motionen skisseras olika sätt på vilka
utvecklingsbolagets nuvarande svårigheter skulle kunna lösas, t. ex. att det
enskilda näringslivet erbjuds att ingå som delägare eller att
utvecklingsbolaget befrias från tillverknings- och marknadsföringsfunktionerna
och renodlar funktionen som utvecklingsbolag.

Även i motionen 1971: 1577 anförs att propositionens motivering
för förslaget om att överföra det direkta ägaransvaret för utvecklingsbolaget
från Statsföretag till industridepartementet inte är helt övertygande. En
funktionell anledning har inte kunnat redovisas, och propositionens hänvisning
till att Statsföretags begränsade ekonomiska resurser inte medger att gällande
målsättning för utvecklingsbolaget uppfylls och tiU att utvecklingsbolaget inte
kan beräknas bli lönsamt förrän på längre sikt kan, anser motionären, inte
accepteras som skäl. Motionären erinrar om att syftet med inrättande av
Statsföretag var att få ett sammanhållande och koordinerande organ för de
statsägda företagen och att Statsföretag har möjlighet att inge en offert på
sådana uppdrag som ägaren-staten ålägger företaget och som inte är företagsekonomiskt
motiverade. Denna möjlighet borde enligt motionären ha utnyttjats i
föreliggande fall. Vidare uttalar motionären att en utredning bör göras av
utvecklingsbolagets organisation samt av företagets framtida resursbehov med
utgångspunkt i de operativa mål som ägaren föreskriver.

Utskottet

I propositionens inledande avsnitt
erinras om de allmänna målsättningar som statsmakterna lagt fast för
Statsföretag AB:s verksamhet. Inom industridepartementet övervägs f. n. frågan
om hur Statsföretag i praktiken bäst skall kunna fullgöra de näringspolitiska
och andra uppgifter som statsmakterna har ålagt företaget. Avsikten är att
definiera och konkretisera ramarna och huvudinriktningen för Statsföretag pä
ett sätt som kan tjäna som vägledning för företaget vid beslut som får
långsiktiga ekonomiska eller principiella konsekvenser. Det framhålls

s. 13 Kontrollera mot PDF

NU 1971:45 13

vidare att Statsföretag har fått överta ansvaret för bolag
som i första hand tUlkommit i syfte att fullgöra särskilda samhällsuppgifter,
såsom att stimulera sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen i vissa
regioner eller att åstadkomma en mer rationell företagsstruktur inom en
bransch, och att de i propositionen behandlade frågorna bör bedömas med hänsyn
härtill.

Utskottet har intet att erinra mot vad som i propositionen
föreslås rörande Norrbottens järnverk AB, AB Kabi och Sveriges centrala restaurangaktiebolag.

Svenska utvecklingsaktiebolagets verksamhet skall enligt
vad som uttalades vid dess tillkomst syfta bl. a. tUl att tillvarata specifika
samhälleliga intressen vid exploatering av innovationer. Avsikten är att för
samhället angelägna produkter, metoder och system skall kunna komma fram så
snabbt som möjligt och få en från teknisk och kommersiell synpunkt
tillfredsställande utformning. I propositionen, uttalas att utvecklingsbolaget
med avseende på val av projekt och verksamhetsfält i övrigt har väl följt de
riktlinjer som statsmakterna angivit.

För verksamheten under 1970 redovisas betydande förluster,
beroende på underskott hos utvecklingsbolagets dotterbolag samt kostnader för
nya projekt. Statsförtag har i skrivelse till Kungl. Maj:t framhållit att de
ekonomiska resurser som under de närmaste åren kan ställas till utvecklingsbolagets
förfogande är så begränsade att de inte medger att gällande målsättning
uppfylls. Statsföretag anser att frågan om det omedelbara ägaransvaret för
utvecklingsbolaget bör omprövas och har hemställt att Statsföretag befrias från
detta ansvar.

I propositionen uttalas att utvecklingsbolaget, som även
framgent avses vara ett viktigt medel i näringspolitiken, bör drivas i huvudsak
enligt gällande riktlinjer och tillföras finansiella resurser i sådan omfattning
att redan inlett arbete kan fortgå. Det omedelbara ägaransvaret bör ligga hos
Kungl. Maj;t genom industridepartementet.

Utvecklingsbolagets aktier skall därför enligt förslaget
den 1 januari 1972 föras över till fonden för statens aktier mot att
Statsföretag av statsmedel erhåller 6,5 milj. kr., vilket utgör full ersättning
för aktierna. För att möjliggöra en begränsad nyinvestering och samtidigt
säkerställa tillfredsställande solvens hos utvecklingsbolaget föreslås att
detta i aktieägartillskott erhåller 12 milj. kr. För avlyft av en kredit till
utvecklingsbolaget från nuvarande ägare. Statsföretag, bör staten teckna
garanti för ett lån om 12 milj. kr.

Två motioner tar upp den i propositionen föreslagna
överflyttningen av ägaransvaret för Svenska utvecklingsaktiebolaget. Med
hänvisning till att detta förslag inte innebär en långsiktig lösning på
bolagets finansieringsproblem hemställs i motionen 1971: 1576 dels om avslag
på propositionen i vad avser förvärv och teckning av aktier i Svenska
utvecklingsaktiebolaget och garanti för lån tiU utvecklingsbolaget, dels om en
utred-

s. 14 Kontrollera mot PDF

NU 1971:45 14

ning av utvecklingsbolagets organisation och funktion som
kan ligga tiU grund för ett förslag till 1972 års riksdag.

I motionen 1971: 1577 erinras om att syftet med
inrättandet av Statsföretag var att skapa ett sammanhållande och koordinerande
organ för de statsägda företagen. Propositionens förslag innebär enUgt motionären
en avvikelse från denna princip, motiverad av att utvecklingsbolaget inte
beräknas bli lönsamt förrän på längre sikt. Motionären framhåller att
Statsföretags ägare kan ge kapitaltillskott antingen tiU Statsföretag för att
lösa vissa uppgifter som ålagts ett företag inom gruppen eller direkt till
företaget i fråga. Med hänvisning härtill hemställer motionären dels om avslag
på Kungl. Maj:ts förslag, dels om ett kapitaltillskott på 15 milj. kr. till
Statsföretag för nyteckning av aktier i Svenska utvecklingsaktiebolaget.

Den i motionen 1971: 1577 skisserade lösningen på
utvecklingsbolagets akuta ekonomiska problem är utan tvivel rimlig och möjUg
att genomföra. Bolagets specifika utvecklingskaraktär skiljer det dock i
väsentliga avseenden från andra företag .som ingår i Statsföretag och gör det
mer jämförbart med AB Atomene:rgi och styrelsen för teknisk utveckling.
Utskottet finner det därför riktigt att utvecklingsbolaget i enlighet med
propositionens förslag direkt underställs Kungl. Maj:t liksom fallet är med
dessa två organ. I sin bedömning av frågan om ägaransvaret för
utvecklingsbolaget har utskottet även tagit fasta på vad som anförs i
propositionen om betydelsen av utvecklingsbolagets verksamhet och att det skall
drivas enligt nu gällande riktlinjer. Utskottet vill för sin del understryka
vikten av att utvecklingsbolaget allt framgent kommer att tillföras resurser
som gör det möjligt att fullfölja den avsedda verksamheten. Med hänvisning
till det anförda finner utskottet inte anledning attrillstyrka motionen 1971:
1577.

Vissa förtydliganden och preciseringar till de av
statsmakterna angivna riktlinjerna för utvecklingsbolagets målsättning,
verksamhet och organisation ges i propositionen. Utskottet finner dessa
välavvägda och anser sig därför inte ha anledning att enligt hemställan i
motionen 1971: 1576 begära att frågor rörande utvecklingsbolagets organisation
och målsättning skall bli föremål för utredning. Utskottet avstyrker således
motionen 1971: 1576,

Åberopande
vad här anförts hemställer utskottet

1, att riksdagen med bifall
till propositionen 1971: 139 i ifråga

varande del till Lån lill Norrbottens järnverks AB på tilläggs

stat I tiU riksstaten för budgetåret 1971/72 under fonden för

låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 130 000 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall
tUl propositionen 1971: 139 i fråga-

varande del

a) till Förvärv
av aktier i AB Kabi på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72
under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 27 700 000
kr..

s. 15 Kontrollera mot PDF

NU
1971:45 15

b) bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna den mellan Apoteksbolaget
AB och Apotekarsocieteten träffade överenskommelsen om formerna för avlösning
av nuvarande apotekssystem,

3. att riksdagen med
bifall till propositionen 1971: 139 i ifråga

varande del

a)
bemyndigar
Kungl. Maj:t att inlösa stamaktierna i Sveriges centrala restaurangaktiebolag
samt överlåta dem till Statsföretag AB,

b)
bemyndigar
Kungl. Maj:t att godkänna ändringar i bolagsordningen för Sveriges centrala
restaurangaktiebolag enligt vad som förordats i propositionen,

4. att
riksdagen

a)
med bifall tUl
propositionen 1971: 139 i frågavarande del och med avslag på motionerna 1971:
1576 och 1971: 1577, i vad avser investeringsanslag, till Förvärv och teckning
av aktier i Svenska utvecklingsaktiebolaget på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1971/72 under fonden för statens aktier anvisar ett
investeringsanslag av 18 500 000 kr.,

b)
med bifall till
propositionen 1971: 139 i ifrågavarande del och med avslag på motionerna 1971:
1576 och 1971: 1577, i vad avser garanti för lån, bemyndigar fullmäktige i
riksgäldskontoret att ställa garanti för lån till Svenska utvecklingsaktiebolaget
intill ett belopp av 12 000 000 kr. jämte ränta,

c)
avslår motionen
1971: 1577 i vad avser kapitaltillskott till Statsföretag AB,

d) avslår
motionen 1971: 1576 i vad avser utredning om

Svenska utvecklingsaktiebolaget.

Stockholm den 30 november 1971

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona
(s), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Andersson i Storfors
(s), Gustafsson i Byske (c). Rask (s), Wååg (s), Sjönell (c), Jonsson i Husum
(s), Rydén (fp). Hovhammar (m), fru Hansson (s) och herr Clarkson (m).

Reservation

vid utskottets hemställan under 4
(Svenska utvecklingsaktiebolaget) av herr Hovhammar (m) och Clarkson (m), som
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14 som
börjar med »Den i motionen» och slutar med »tillstyrka motionen 1971: 1577»
bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

s. 16 Kontrollera mot PDF

NU
1971:45 16

»Enligt utskottets mening kommer
den i propositionen föreslagna överflyttningen av ägaransvaret för
utvecklingsbolaget från Statsföretag till Kungl, Maj:t inte att lösa bolagets
finansieringsproblem. För en långsiktig lösning av dessa borde en
omstrukturering av ägandeförhållandena övervägas, eventuellt genom att det
enskilda näringslivet erbjuds delägarskap. Propositionens förtydliganden och
preciseringar av de av statsmakterna beslutade riktlinjerna för
utvecklingsbolagets målsiitt-ning, verksamhet och organisation finner utskottet
värdefulla. På flera punkter kvarstår dock viss osäikerhet rörande
verksamhetens inriktning och omfattning. Utskottet anser därför att; dessa
frågor i enlighet med vad som föreslås i motionen 1971: 1576 bör bli föremål
för utredning. Denna bör bedriva sitt arbete med sikte på att förslag skall
kunna läggas fram för 1972 års vårriksdag, I avvaktan på de slutsatser utredningen
kan komma fram till bör den omorganisation och det kapitaltillskott som
föreslås i propositionen inte komma till stånd. Utskottet tillstyrker alltså
motionen 1971: 1576. Med hänsyn till en eventuell omorganisation av
utvecklingsbolaget, som utredningsarbetet kan komma att leda fram till, finner
utskottet inte anledning att tillstyrka det i motionen 1971: 1577 föreslagna
kapitaltillskottet till utvecklingsbolaget. »

dels att utskottet under 4 bort
hemställa »4. att riksdagen,

a)
med bifall till
motionen 1971: 1576 och i anledning av motionen 1971: 1577 i ifrågavarande del
avslår propositionen 1971: 139 såvitt den gäller anslag till förvärv och
teckning av aktier i Svenska utvecklingsaktiebolaget,

b)
med bifall till
motionen 1971: 1576 och i anledning av motionen 1971: 1577 i ifrågavarande del
avslår propositionen 1971: 139 såvitt den gäller bemyndigande att ställa
garanti för lån till Svenska utvecklingsaktiebolaget,

c)
avslår motionen
1971; 1577 i vad avser kapitaltillskott til) Statsföretag AB,

d) bifaller
motionen 1971: 1576 i vad avser utredning om

Svenska ulvecklingsaktiebolaget.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

Näringsutskottets
betänkande nr 46 år 1971 NU 1971:46

Nr 46

Näringsutskottets
betänkande i anledning av motioner angående de statliga företagen.

Ärendet

I detta betänkande behandlas ett antal motioner
vari framläggs förslag rörande de statliga företagen med i huvudsak generell
innebörd. Dessa motioner är:

1971:103
av herr Helén m. fl. (fp), vari under hänvisning till motiveringen i motionen
1971: 86 hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse tUl Kungl.
Maj:t skall anhålla att förslag framläggs till former för vidgad insyn i de
statliga bolagen,

1971:
439 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen skall

1) besluta att av Statsföretag AB:s till 478,5
miljoner kronor uppgående innehav av aktier i LKAB aktier till ett nominellt
belopp av 228 miljoner kronor skall erbjudas allmänheten i valör på 100 kronor
per aktie tiU en marknadsmässig emissionskurs, varvid särskilt tillses att
anställda i LKAB skall beredas tillfälle förvärva aktier, att köpare av lägre
antal aktier skall äga förtur vid överteckning och att en bred spridning av
aktieköpen bland allmänheten vinnes;

2) besluta att under budgetåret 1971/72 utbudet av aktier
bestämmes till nominellt 50 miljoner kronor; samt

3) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de förberedelser
som emissionen erfordrar, varvid särskilt bör beaktas vad i motionen anförts i
fråga om valordning för bolaget,

1971:440
av herr Magnusson i Borås m, fl, (m), vari hemställs att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t skall anhålla om en parlamentarisk utredning rörande lämpliga
former för försäljning av aktier i de i vinstsyfte drivna statliga företagen,
varvid särskilt beaktas att sådana former för aktieförsäljning ordnas, som dels
särskilt beaktar möjligheterna att bereda de anställda i respektive statliga
företag tillfälle att förvärva aktier, dels garanterar en bred spridning av
aktierna bland allmänheten och som kan vara ägnade att främja det långsiktiga
sparandet,

7977:1086
av herr Olsson i Kil m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen i skrivelse tUl
Kungl. Maj:t skall begära att försök inom statliga aktiebolag med lika
styrelserepresentation för de anställda och staten såsom kapitalägaren snarast
igångsätts,

1971:1089 av herr
Pettersson i Kvänum m. fl. (c), vari hemställs

2
Riksdagen 1971. 17 saml. Nr 4448

s. 18 Kontrollera mot PDF

NU 1971:46 18

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall
hemställa om utredning och förslag syftande till en utvidgning av systemet med
representation från riksdagen vid bolagsstämmor i statsföretag i enlighet med
vad som anförts i motionen,

7977; 7097 av herr Wikström m. fl. (fp), vari hemställs,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall begära
utredning beträffande skiUnaden i finansieringsförutsättningar för statliga,
enskilda och kooperativa företag och möjligheterna att minska dessa skiUnader.

Yrkandet i motionen 1971: 103 avser
också former för vidgad insyn i de kommunala bolagen och stiftelseföretagen. I
denna del har motionen överlämnats till konstitutionsutskottet, som behandlat
den i sitt betänkande 1971: 41.

Motionen 1971: 1097 innehåller också ett yrkande som avser
en deklaration beträffande målen för de statliga företagens verksamhet. I denna
del behandlas motionen i näringsutskottets betänkande 1971:44.

Frågan om vidgad insyn i statliga företag

Motionerna 1971: 86 och 1971:103

1 motionen 1971: 86, som innehåller
motiveringen till hemställan i motionen 1971: 103, anförs (s. 18) att den
flitiga användningen av bolagsformen inom offentlig verksamhet måste
uppmärksammas från närdemokratiska utgångspunkter. Fördelarna måste vägas mot
riskerna för försvagad offentlig insyn och minskad medborgerlig kontroll. Motionärerna
säger sig inte utesluta att bolagsformen används i större utsträckning än vad
som är motiverat. Det är enligt deras mening viktigt att samhällsbolagen så
långt möjligt får en öppnare karaktär. Genom 1969 års riksdagsbeslut löstes,
säger motionärerna, en del aktuella frågor beträffande de statliga bolagens
.ställning, främst de som gällde kraven på affärsmässig effektivitet. Man borde
emellertid ha gått längre för att också tillmötesgå önskemålen om en vidgad
insyn för rikidagens ledamöter och för allmänheten. Varje riksdagsledamot bör,
an.ser motionärerna, få möjlighet att besöka alla statliga företags
bolagsstämmor och därvid ställa frågor. Kraven på den öppna redovisningen bör
ytterligare skärpas. Det bör vidare undersökas i vad mån offentlighetsprincipen
inom den offentliga förvaltningen också kan göras tillämplig på bolagen.

Motionen 1971:1089

I motionen 1971: 1089 uttalas att
den möjlighet som öppnats för representanter för riksdagen att deltaga i
bolagsstämma i Statsföretag AB bör kunna bli av stort värde för den
medborgerliga insynen i den statliga företagsamheten. Systemet bör enligt
motionärernas mening utsträckas i första hand till bolag som inte tillhör
Statsföretag AB och

s. 19 Kontrollera mot PDF

NU 1971:46 19

inte heller är fiskala bolag där riksdagsledamöter deltar
i revisionen. Som exempel på företag som hemställan avser nämns Sveriges kreditbank,
Sveriges investeringsbank AB, Svenska penninglotteriet AB och AB Tipstjänst.

Tidigare riksdagsbehatidling av frågan

Motioner med samma syfte som
motionen 1971: 1089 väcktes vid 1970 års riksdag. Bankoutskottet (uti. 1970:
12) tiUstyrkte en utredning rörande en utvidgning av systemet med
representation för riksdagen vid de statliga företagens bolagsstämmor.
Riksdagen följde emellertid en reservation vari yrkades avslag på motionerna.
Reservanterna hänvisade till de väsentligt ökade möjligheter till insyn som
riksdagen fått bl. a. genom de reformer som beslutats i samband med inrättandet
av Statsföretag AB och fann det omotiverat att i förhandenvarande läge
aktualisera frågan om ytterligare åtgärder i samma syfte. I reservationen
anfördes också att en ordning innebärande rätt för alla riksdagsledamöter som
så önskar att närvara vid bolagsstämmorna i statliga företag skulle medföra
praktiska svårigheter som inte skulle uppvägas av några påtagliga fördelar.

Frågan om försök med lika representation för staten och de
anställda i statliga aktiebolagsstyrelser

Motionen 1971:1086

För flertalet aktieinnehavare får
deras kapitalplacering betraktas som en sparform med obetydligt risktagande,
säger motionärerna, och det ter sig då stötande att kapitalägarna har hela den
centrala beslutanderätten. Förstatligande har, anser de vidare, hittills inte
lett till ökat inflytande för löntagarna utan blott inneburit en
maktöverflyttning till den statliga byråkratin. Arbetsdemokrati måste, hävdar
motionärerna, innebära att de anstäUda får medbestämmanderätt också i de
centrala beslutsorganen. Den försöksverksamhet med olika former av arbetsdemokrati
som bedrivs inom såväl den statliga som den privata sektorn innefattar i inget
fall försök med modeller som ger de anstäUda reell medbestämmanderätt. Efter
mönster från Västtyskland borde enligt motionärernas mening också prövas det
system där kapitalägarna och de anställda delar styrelseposterna lika. Som den
enklaste vägen att åstadkomma detta anges att staten tar initiativ till en
försöksverksamhet i några av de statliga företagen, särskilt LKAB och NJA.

Uppgifter i anslutning till motionen

En delegation för försöksverksamhet
med fördjupad företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen (ordförande:
sekreterare Olle Gunnarsson) tillkallades av statsrådet Wickman hösten 1968.
Delegationen är

s. 20 Kontrollera mot PDF

NU 1971:46 20

sammansatt
av företrädare för Kungl. Maj:ts kansli och de statliga aktiebolagen samt för
de anställdas organisationer. Delegationen skall främst ta initiativ till
sådana forsöks- och utvecklingsprojekt som kan ge vägledning för en fördjupad
företagsdemokrati inom det svenska näringslivet i dess helhet.
Företagsdemokratin bör i princip innebära medverkan av de anställda på alla
beslutsnivåer inom företaget.

Företagsdemokratidelegationen
och Statsföretag AB har bUdat en kontaktgrupp. I november 1971 har Statsföretag
AB framlagt en promemoria rörande Statsföretags inriktning inom det
företagsdemokratiska området. Enligt de angivna riktlinjerna skall i
företagens styrelser ingå personer som bedöms ha goda förutsättningar att
företräda de anställdas synpunkter och intressen. Dessa personer skall utses
med personalorganisationernas hjälp enligt en form för samråd varom
över-enskommes med dessa. I styrelserna för 13 företag inom Statsföretagsgruppen
finns f. n. sammanlagt 21 personalrepresentanter.

Frågan
om försäljning av aktier i statliga företag

Motionen
1971:440

En grundläggande förutsättning för att den enskilde
individen skall äga trygghet är, hävdar motionärerna, att det finns goda
möjligheter till ett direkt personligt ägande. Ett allt större enskilt ägande,
som är väl fördelat, anser de också krävas som en motvikt till det kollektiva
ägandet. Som ett önskvärt led i strävandena att förbättra medborgarnas
sparandemöjligheter och inflytande anges att medborgarna får tillfälle att
personligen äga aktier i statliga företag. En icke obetydlig minoritet av
aktierna i de av Statsföretag AB ägda företagen borde utbjudas tUl försäljning
till allmänheten och de vid dessa företag anställda. De senare skuUe härigenom
få insyn i företagen och en ytterligare möjUghet att utöva inflytande på
företagens skötsel. Som ett särskilt skäl för aktieförsäljning nämns att ett
stort antal av de statliga företagen arbetar i uttalat vinstsyfte parallellt
med privata företag.

Motionen
1971: 439

Under hänvisning till de motiv som anförs i
motionen 1971:440 yrkas här på en omedelbar åtgärd. Motionärerna anser det
angeläget att åtminstone i någon utsträckning söka återknyta banden mellan LKAB
och ett större antal människor. En breddning av basen för ägandet skulle,
anför de, vara till. gagn såväl för företaget självt och de anställda som för
strävandena att sprida ägandet och stimulera sparandet. För att kursen på
aktierna inte skall tryckas ned förordas att försäljningen sker över ett antal
är. Vidare föreslås, att en spridning av aktierna på många händer skaU främjas
genom begränsning av inköpsrätten till 40 aktier per person samt att
inflytande skall tillförsäkras minoriteten av aktieägare vid tillsättningen av
styrelse och revisorer.

s. 21 Kontrollera mot PDF

NU 1971:46 21

Tidigare
riksdagsbehandling av frågan

Motioner om försäljning till allmänheten av en viss
andel av aktierna i LKAB har väckts årligen alltsedan 1956, första gången i
anledning av den proposition vari föreslogs att staten skulle inlösa
huvudparten av de aktier i LKAB som dittills ägdes av Trafikaktiebolaget
GrängesbergOxelösund. Motionerna har genomgående avstyrkts av statsutskottet
utan närmare motivering (SU 1956: 155, 1957: 112, 1958 B: 95, 1959:66, 1960:34,
1961:35, 1962:36, 1963:53, 1964:39, 1965:35, 1966: 109, 1967: 95, 1968: 45,
1969: 39, 1970: 38). Reservationer tUl förmån för tUlstyrkande av hemstäUan i
motionerna avgavs åren 1956 1968 av högerpartiets (moderata samlingspartiets)
representanter i utskottet, åren 19601963 med instämmande av folkpartiets
representanter. De senare förordade 1957 och 1958 tillsammans med
centerpartiets representanter att uppslaget skulle undersökas närmare.
Riksdagen avslog motionerna i samtliga fall.

Alltsedan
1959 har riksdagen också ärligen fått ta ställning till och därvid avslagit
motioner med förslag om utredning rörande försäljning tUl allmänheten av aktier
i statliga aktiebolag mera genereUt. Motionerna avstyrktes av statsutskottet
utan närmare motivering (SU 1959:66, 1960:34, 1961:35, 1962:36, 1963:53,
1964:39, 1965:34, 1966:108, 1967:94, 1968:46, 1969:39, 1970: 39). TiU förmån
för utredning i ämnet reserverade sig folkpartiets företrädare vid samtliga
tillfällen, centerpartiets varje år utom 1966 och högerpartiets (moderata samlingspartiets)
varje år fr. o. m. 1960.

Frågan
om skillnader mellan statliga och andra företag i fråga Om
finansieringsförutsättningar

Motionen
1971:1097

I motionen som mera utförligt refereras i näringsutskottets
betänkande 1971: 44 anförs att konkurrensen meUan statliga och andra företag
bör bedrivas på så lika vUlkor som möjligt. I detta sammanhang bör, säger
motionärerna, uppmärksammas bl. a. tillgången till forskningsresultat, vUlkoren
för lokal- och markförvärv och statlig upphandling samt i synnerhet
finansieringsvillkoren.

Pågående
utredning

1968 års kapitalmarknadsutredning (ordförande:
riksbankschefen Per Asbrink) har till uppgift att göra en översyn av
kapitalmarknadens struktur och funktionssätt. Härmed åsyftas i första hand
obligationsmarknaden och till denna anknutna institut. En central fråga för
utredningen att behandla gäller reglerna för allmänna pensionsfondens förvaltning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

NU
1971:46 22

Utskottet

Samtidigt med att utskottet i sitt
betänkande 1971:44 på grundval av årsredovisningen för Statsföretag AB och ett
par motioner behandlar vissa principfrågor rörande de statliga företagen tar
utskottet här upp ett antal motionsyrkanden med i huvudsak genereUt inriktade
förslag på samma område.

En del av dessa förslag syftar till att skapa vidgad insyn
i de statliga aktiebolagen. I motionen 1971: 103 begärs att riksdagen skall
anhåUa att Kungl. Maj:t lägger fram förslag tiU former för en sådan vidgad
insyn. Vissa konkreta önskemål, bl. a. om rätt för varje riksdagsledamot att
deltaga i alla statliga aktiebolags bolagsstämmor, framförs i motiveringen,
vUken präglas av en delvis kritisk inställning till aktiebolagsformens
användning inom den statliga sektorn, ökad representation för riksdagen vid
bolagsstämmor i statliga företag påyrkas även i motionen 1971: 1089. Vad som
här föreslås är att den ordning som gäller för Statsföretag AB med särskilt
utsedda företrädare för riksdagen som har rätt att närvara och ställa frågor
vid bolagsstämmorna skall införas också vid icke-fiskala statliga aktiebolag
som inte tillhör denna koncern.

Att den statliga företagsgruppen har skyldighet att på ett
föredömligt sätt informera om sin verksamhet är en grundsats som slogs fast i
samband med beslutet att inrätta ett statligt förvaltningsbolag (prop. 1969:
121, SU 1969: 168). Vad som därvid uttalades med avseende närmast på
förvaltningsbolaget och dess dotterbolag bör anses tillämpligt på den statliga
företagssektorn i dess helhet.

Stor öppenhet visas också i fråga om de statliga bolagens
förhållanden. Som exempel kan nämnas att Sveriges investeringsbank AB i sin
årsredovisning lämnar specificerade upplysningar om sina kreditutfästelser. En
publikation som ger en samlad, lättöverskådlig presentation av den statliga
företagsgruppen och dess verksamhet publiceras årligen. I riksdagen kan frågor
rörande statliga bolag bli belysta bl. a. genom interpellationer och enkla
frågor. Man bör vidare inte underskatta betydelsen av den kontakt med den
statliga företagssektorn som riksdagens ledamöter direkt eUer indirekt får
genom att åtskilliga styrelseledamöter och revisorer i statUga bolag utses ur
deras krets.

När statsmakterna beslutat bedriva viss stadig verksamhet
i bolagsform har ett väsentligt motiv i regel varit att företaget borde få
verka under förhållanden motsvarande dem som gäller för företag i samma bransch
utanför den statliga sektorn. Önskvärdheten av att statliga och icke-stafliga
företag får konkurrera på i möjligaste mån lika villkor framhålls också ofta; i
detta sammanhang kan hänvisas till motionen 1971: 1097. Den i motionen 1971: 86
framförda tanken att offentlighetsprincipen skulle göras tillämplig på de
statliga bolagen är inte förenlig med en sådan konkurrenslikställighet. Starka
skäl kan anföras för

s. 23 Kontrollera mot PDF

NU
1971:46 23

att en vidgad insyn i särskilt större företag bör åstadkommas.
En reform i den riktningen, vilken delvis torde få genomföras
lagstiftningsvägen, bör emellertid vara av generell natur och sålunda avse
icke-statUga bolag lika väl som statliga. Vad gäller förslaget om en utvidgning
av systemet med representation för riksdagen vid statliga företags bolagsstämmor
bör framhåUas att detta system just börjat prövas inom Statsföretag AB och att
dess verkningar aUtså ännu knappast kan bedömas. Att i det läget aktualisera
frågan om en mera omfattande riksdagsrepresentation är enUgt utskottets mening
inte motiverat.

En speciell aspekt på insynsfrågan tas upp i motionen
1971: 1086, vari begärs att den försöksverksamhet på företagsdemokratins område
som pågår vid de statliga företagen skall omfatta även modellen med hälftenrepresentation
för de anställda i styrelser för statliga aktiebolag.

Den av motionärerna åberopade försöksverksamheten är
förankrad i en särskild delegation, där de anställdas organisationer är
företrädda. Statsföretag AB har för sin del nyligen publicerat riktlinjer för
verksamheten på det företagsdemokratiska området inom koncernen. Företagsledningens
och de anställdas samverkan inom arbetsorganisationen skall enligt dessa
riktlinjer innefatta att de anställda blir företrädda i bolagsstyrelserna. Sådan
representation finns redan inom ett flertal statliga bolag utanför
Statsföretagskoncernen, bl. a. i Sveriges kreditbank (jfr NU 1971: 28).
Utskottet finner det mycket värdefviUt att parterna i samförstånd bedriver en
mångsidig försöksverksamhet på företagsdemokratins område och att denna får
utvecklas fritt i den takt som överens-kommes. Då utskottet således anser att
riksdagen inte nu bör ge närmare direktiv för försöksverksamheten avstyrker
utskottet motionen 1971: 1086.

Under en följd av år har vid varje riksdag väckts motioner
om försäljning till allmänheten av aktier i statliga bolag. Däri har yrkats
dels på omedelbar försäljning av en minoritetspost aktier i LKAB, dels på
utredning rörande former för försäljning av aktier i andra statliga bolag.
Dessa yrkanden, som aldrig vunnit gehör hos riksdagen, återkommer nu i
motionerna 1971: 439 och 1971: 440.

Utvecklingen inom den statliga företagssektorn under de
senaste åren har skapat ändrade förutsättningar för bedömning av motionärernas
förslag. De flesta av de företag som berörs av förslagen är nu dotterbolag
till Statsföretag AB. Särskilda åtgärder har, som redovisats ovan och i
utskottets betänkande 1971:44, vidtagits för att bereda riksdagen, allmänheten
och de anställda insyn i dessa företag. Det finns därför ingen anledning att
tillgripa aktieförsäljning för att, som sägs i motionerna, »återknyta banden
mellan [LKAB] och ett större antal människor» och möjliggöra att »en större del
av landets medborgare följer [de statliga företagens] utveckling, övervakar
deras skötsel och värderar deras resultat». Ett annat syfte med motionärernas
förslag är att skapa underlag

s. 24 Kontrollera mot PDF

NU
1971:46 24

för
ett ökat aktiesparande. Ett vidare perspektiv är enligt utskottets mening
önskvärt när man skall ta ställning till aktiesparandets inriktning och
omfattning. På nu angivna grunder avstyrker utskottet motionerna 1971: 439 och
1971: 440.

I
motionen 1971: 1097, som tiU väsentlig del behandlas i utskottets betänkande
1971: 44, begärs en utredning rörande de skillnader i fråga om
finansieringsförutsättningar som råder mellan statliga, enskilda och
kooperativa företag. Dessa skillnader bör enligt motionärernas mening såvitt
möjligt minskas.

Skillnader
av nu nämnt slag råder inte bara mellan de olika huvudkategorier av företag
som motionärerna berör utan också mellan olika företag eller grupper av företag
inom dessa kategorier. I det sammanhanget kan särskilt erinras om de speciella
problem som brukar påtalas för de mindre och medelstora företagens del, problem
som delegationen för de mindre och medelstora företagen kan väntas uppmärksamma
(jfr NU 1971:9). Viktiga frågor rörande företagens finansieringsförutsättningar
behandlas av kapitalmarknadsutredningen.

Det
torde emellertid vara ofrånkomligt att de offentligt ägda företagen, och
särskilt de statliga, i vissa hänseenden intar en särställning i fråga om
möjligheter att skaffa medel till investeringar och rörelsekapital. I varje
fall när det gäller företag som fullgör speciella samhälleUga funktioner kan
invändningar inte gärna riktas häremot. Det mest väsentliga om man vill
åstadkomma konkurrenslikstäUighet mellan statliga och andra företag är, som
motionärerna antyder, att de statliga företagen inte erhåller med hänsyn till
verksamhetens syfte omotiverade favörer i form av lägre krav på förräntning av
det satsade kapitalet. Den principen har också följts när statsmakterna
fastställt riktlinjer för de statliga företagens verksamhet.

Utskottet
vill här bl. a. erinra om de mål som angivits för Statsföretag AB (jfr NU
1971:44). Med hänvisning till vad nu sagts avstyrker utskottet det här aktuella
yrkandet i motionen 1971: 1097.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 103, såvitt den gäller former för
insyn i statliga aktiebolag, och motionen 1971: 1089 om representation för
riksdagen vid bolagsstämmor i sådana bolag,

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 1086 om försök med lika
representation för staten och de anställda i statliga aktiebolags styrelser,

3. att riksdagen avslår

a) motionen I97I: 439 om försäljning av aktier i LKAB,

b) motionen 1971: 440 om försäljning av aktier i
statliga företag,

s. 25 Kontrollera mot PDF

NU
1971:46 25

4. att riksdagen avslår motionen
1971: 1097 såvitt den gäller utredning beträffande statliga och andra företags
finansieringsförutsättningar.

Stockholm den 30 november 1971

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona
(s), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Andersson i Storfors
(s). Rask (s), Wååg (s), Jonsson i Husum (s), Gustafsson i Säffle (c), Rydén
(fp). Hovhammar (m), fru Hansson (s), fru Hambraeus (c) och herr Clarkson (m).

Reservationer

1. vid utskottets hemställan under
1 (insyn i statliga aktiebolag) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson
i Örebro (fp), Gustafsson i Säffle (c), Rydén (fp), Hovhammar (m), fru
Hambraeus (c) och herr Clarkson (m), som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande
som börjar på s. 22 med »Stor öppenhet visas» och slutar på s. 23 med »mening
inte motiverat» bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

»De åtgärder som hittills vidtagits för att förverkliga
den angivna grundsatsen är emellertid otillräckliga. Utskottet finner det
därför väl motiverat att riksdagen, såsom begärs i motionen 1971; 103, anhåller
att Kungl. Maj:t lägger fram förslag till former för vidgad insyn i de statliga
bolagen. Ett önskemål som särskilt bör beaktas är att offentlighetsprincipen i
möjligaste mån görs tillämplig på dessa bolag.

Ett antal riksdagsmän får nu deltaga i bolagsstämmorna i
Statsföretag AB. Riksdagen uppnår härmed kontakt endast med en begränsad, om än
viktig, del av den statliga företagssektorn, och denna kontakt omfattar bara
ett fåtal av riksdagens ledamöter. Starka skäl talar för att en motsvarande
möjlighet till mera direkt insyn från riksdagens sida bör skapas även när det
gäller övriga statliga aktiebolag, bland vilka befinner sig så viktiga företag
som Sveriges kreditbank och Sveriges investeringsbank AB. Vidare bör
riksdagens ledamöter få genereU rätt att efter anmälan deltaga i de statliga
företagens bolagsstämmor. En sådan komplettering av den nu gällande ordningen
kan knappast medföra några nackdelar men skulle på ett påtagligt sätt öka
riksdagens och därmed

3 Riksdagen 1971. 17 saml. Nr 4448

s. 26 Kontrollera mot PDF

NU 1971:46 26

allmänhetens
insyn i de statliga företagen, på vilka självklart måste ställas särskilda krav
på öppen information om arbetsförhållanden, rörelseresultat och
framtidsplaner. Förslag därom bör alltså ingå i det program för ökad insyn som
skall framläggas för riksdagen.» dels att utskottet under 1 bort hemställa

»1. att riksdagen med bifaU till motionerna 1971:
103, såvitt nu är i fråga, och 1971: 1089 hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag
till former för vidgad insyn i statliga aktiebolag i enlighet med vad utskottet
anfört,»

2. vid utskottets hemställan under 3 (försäljning
av aktier i statliga företag) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i
Örebro (fp), Gustafsson i Säffle (c), Rydén (fp). Hovhammar (m), fru Hambraeus
(c) och herr Clarkson (m), soni anser att det stycke i utskottets yttrande som
börjar på s. 23 med »Utvecklingen inom den» och slutar pä s. 24 med »motionerna
1971:439 och 1971:440» bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

»Utskottet
har nyligen i sitt betänkande 1971: 38 behandlat motioner om delägarsparande m.
m. I reservation till detta betänkande anfördes att flera skäl talar för ett
ökat företagssparande och att man bör söka förebygga att det offentliga
sparandet får en sådan dominans att makten över kapitaltillgångarna
koncentreras till samhälleliga instanser. Det betecknades som önskvärt att i större
utsträckning göra de anställda delaktiga i förmögenhetsbildningen inom
företagen. På bl. a. dessa grunder tillstyrktes en förutsättningslös utredning
rörande delägarsparande.

De
förslag som framläggs i motionerna 1971:439 och 1971:440 ligger i linje med
dessa tankegångar. Frågan om ett utvidgat företagssparande bör emellertid
enligt utskottets uppfattning i första hand prövas på det sätt som angavs i den
nämnda reservationen. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna
1971:439 och 1971:440.»

s. 27 Kontrollera mot PDF

Näringsutskottets
betänkande nr 47 år 1971 NU 1971:47

Nr 47

Näringsutskottets
betänkande i anledning av motion om en årlig redovisning av det statliga
skogsbruket under domänverket.

Ärendet

I motionen 1971: 1076 av herr Jonasson m. fl. (c)
hemställs att riksdagen i skrivelse tiU Kungl. Maj:t skall anhålla att Kungl.
Maj:t föranstaltar om att redogörelse årligen lämnas riksdagen rörande utfaUet
av det statliga skogsbruket under domänverket i sådan form att den kan läggas
till grund för riksdagens näringspolitiska bedömning i jämförelse med
skogsbruket i övrigt.

Domänverket har avgivit
remissyttrande över motionen.

Grunder
för domänverkefs förvaltning

Enligt av riksdagen 1968 (prop. 1968: 103, JoU
1968:32, rskr 1968: 269) fastställda grunder för domänverkets förvaltning och
organisation skall verket med sikte på ett gott ekonomiskt utnyttjande förvalta
den fasta egendom och de övriga tillgångar som hör till domänverkets fond.
Verket skall vidare förvalta eller utöva tillsyn över vissa andra allmänna
skogar. Ett gemensamt mål har formulerats för domänverket och AB Statens
skogsindustrier (ASSI), vilka knutits närmare samman bl. a. genom att
flertalet ledamöter i deras formellt sett åtskilda styrelser är gemensamma. Det
angivna målet är att de båda företagen skall »på lång sikt åstadkomma bästa
möjliga samlade ekonomiska utbyte och därvid prestera ett från
företagsekonomisk synpunkt rimligt årsresultat». Inom ramen för det gemensamma
målet är föreskrivet att domänverkets verksamhet skall ha en strikt ekonomisk
inriktning, att verket skall bedriva skogsbmk där biologiska och ekonomiska
förutsättningar föreligger och att skogsbruket skall vara uthålligt. Vissa
regler för förvaltningen syftar tiU att så långt möjUgt underlätta det
affärsmässiga handlandet. Avkastningskrav för domänverket fastställs av Kungl.
Maj:t på grundval av en femårsbudget. Vissa restriktioner gäller i fråga om
verkets möjligheter tUl ekonomiska dispositioner. Arbetsuppgifter som kan
anses ligga utanför affärsdriften får i princip inte belasta denna.

Nuvarande
redovisning av domänverkets verksamhet

Enligt
den instruktion som gäller för domänverket fr. o. m. 1969

s. 28 Kontrollera mot PDF

NU 1971:47 28

skall
verket årligen utge dels en förvaltningsberättelse, dels statistik över
verksamheten. Förvaltningsberättelsen innehåller redovisning för domänverkets
skogar, verksamhet, personal och ekonomi. Den ekonomiska informationen
innefattar bl. a. resultaträkningar och balansräkningar för verket och dess
dotterbolag. Sedan 1970 utges också en kortfattad delårsrapport.
Driftstatistiken ingår som en särskild avdelning i Skogsstatistisk årsbok,
vilken utges av skogsstyrelsen. Redogörelser för verksamheten och dess
resultat lämnas i domänverkets tidskrift Domän-Posten. Verkets till Kungl.
Maj:t avlämnade ekonomiska femårsplan för perioden 19701974 har utgivits som
en separat publikation. Information om domänverket ges varje år i
statsverkspropositionen (bilaga 15), varvid bl. a. verkets ekonomiska
ställning och rörelseresultat redovisas. Den årliga publikationen Statliga
företag, som utarbetas inom industridepartementet, innehåller en kort
redogörelse för domänverkets verksamhet.

Motionen

Motionärerna åberopar den ordning som gäller för
information till riksdagen om Statsföretag AB och uttalar att riksdagens
möjligheter tiU insyn i statUga företag utanför denna koncern är otUlräckliga.
De erinrar om de riktlinjer som gäller för domänverkets förvaltning och om
praxis beträffande meddelanden om domänverket i statsverkspropositionen.
Debatten om domänverkets lönsamhet förs, säger motionärema, på underlag av ett
bristande informationsmaterial. Den föreslagna redogörelsen borde klart
redovisa vilket förräntningskrav som gäller för domänverket och ge riksdagen
möjligheter att jämföra det statliga skogsbruket med bl. a. bondeskogsbruket.

Remissyttrandet

I sitt remissyttrande redogör domänverket för
nuvarande redovisning av verksamheten och för det avkastningskrav som
uppställts för verket. Verket anför att det är svårt att göra realistiska
jämförelser mellan enskilt skogsbruk och statsskogsbruket; i detta sammanhang
påpekas bl. a. att huvuddelen av domiinverkets skogar är belägna inom områden
med sämre biologiska och tekniska produktionsförutsättningar. Domänverket anser
att verket redan lämnar sådan offentlig redovisning av sin verksamhet att det
av motionärerna uttalade önskemålet kan tillgodoses.

Remissyttrandet återges
som bilaga till detta betänkande.

Tidigare
behandling av likartade motioner

I anledning av propositionen 1968: 103 angående
effektivisering och samordning av statens skogsföretag, m. m., väcktes motioner
som syf-

s. 29 Kontrollera mot PDF

NU 1971: 47 29

tade
till att ge riksdagen en högre grad av insyn i och kontroll av domänverkets
verksamhet än som föreslagits av Kungl. Maj:t. Bl. a. yrkades att riksdagen
skulle uttala att Kungl. Maj:t kontinuerligt borde förelägga riksdagen underlag
för bedömning av de avkastningskrav som fastställts för domänverket. Riksdagen
avslog motionsyrkandet och anslöt sig därvid till en reservation till
jordbruksutskottets utlåtande i ämnet (JoU 1968: 32), vari anfördes att detta
yrkande innebar krav på en detaljkontroll av domänverket från riksdagens sida i
en utsträckning som dittills inte ansetts erforderlig.

Utskottet

Utskottet behandlar i sitt betänkande 1971: 44
årsredovisningen 1970 för Statsföretag AB och redogör därvid för den av
statsmakterna beslutade ordningen för riksdagsbehandling av bolagets
årsredovisning. 1 den föreliggande motionen föreslås att en liknande ordning
skaU införas i fråga om domänverket, så att riksdagen får tillfälle till
näringspolitisk bedömning av det statliga skogsbruket i jämförelse med
skogsbruket i övrigt.

Genom
sin organisation som affärsdrivande verk är domänverket i högre grad än de
statliga aktiebolagen öppet för insyn från riksdagens och allmänhetens sida.
Domänverkets ekonomiska förhållanden redovisas årligen i
statsverkspropositionen, och verket självt utger för varje verksamhetsår bl. a.
en förvaltningsberättelse. Enligt de riktlinjer för domänverkets förvaltning
som riksdagen faststäUt tillkommer det Kungl. Maj:t att fastställa det avkastningskrav
som domänverket har att uppfylla. Motionärernas syfte tycks vara att riksdagen
skaU få tiUfälle att årligen uttala sig om detta avkastningskrav. Ett sådant
system skulle innebära en detaljkontroll från riksdagens sida som inte är
förenlig med nyssnämnda riktUnjer. Tanken att riksdagen skulle kunna göra en direkt
jämförelse mellan resultaten av det statliga skogsbruket och av skogsbruk under
annat huvudmannaskap förefaller orealistisk med hänsyn tiU de specieUa
produktionsförutsättningar som gäller för en stor del av domänverkets
skogsmark.

Nuvarande former för
domänverkets redovisning är enligt utskottets mening tillfredsställande.
Utskottet hemställer därför att riksdagen avslår motionen 1971: 1076.

Stockholm
den 30 november 1971

På
näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

s. 30 Kontrollera mot PDF

NU
1971:47 30

Närvarande:
herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c),
Andersson i Örebro (fp), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c). Rask
(s), Wååg (s), Jonsson i Husum (s), Gustafsson i Säffle (c), Rydén (fp),
Hovhammar (m), fru Hansson (s) och herr Clarkson (m).

Reservation

av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i
Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Gustafsson i Säffle (c), Rydén (fp).
Hovhammar (m) och herr Clarkson (m), som anser att utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet behandlar---
(= utskottet)----- skogsbruket i

övrigt.

Den
information om domänverket som ges till riksdagen och allmänheten lider av
betydande brister. Någon klar redovisning av det statliga skogsbrukets
förräntning lämnas inte. Härigenom blir det omöjligt att på ett rättvisande
sätt jämföra denna sektor inom skogsbruket med andra, t. ex. bondeskogsbruket.
Riksdagen får inte tillfälle till den kontinuerliga näringspolitiska bedömning
av domänverkets verksamhet som är önskvärd.

Den
ordning som statsmakterna beslutat i fråga om överlämnande till riksdagen av
Statsföretag AB:s årsredovisning och riksdagsbehandling av denna förtjänar att,
såsom motionärerna föreslår, genomföras också för domänverkets del. En
redogörelse för utfallet av det statliga skogsbruket under domänverket bör
alltså årligen lämnas till riksdagen såsom grund för en näringspolitisk
bedömning av det statliga skogsbruket. En angelägen uppgift vid en sådan,
bedömning blir att ställa domänverkets arbetsvilUcor och ekonomiska resultat i
relation till vad som gäller för skogsbruket i övrigt.

Utskottet hemstäUer
sålunda

att riksdagen med bifall till motionen 1971: 1076
hos Kungl. Maj:t hemställer om en årlig redovisning till riksdagen av det
statliga skogsbruket i enlighet med vad utskottet anfört.»

s. 31 Kontrollera mot PDF

NU
1971:47 31

DOMÄNVERKET 8.6.1971 Bilaga

Centralförvaltningen

Remissyttrande,
motion nr 1076

Domänverket har i skrivelse den 17 mars 1971
anmodats avge yttrande över motion nr 1076 om en årlig redovisning av det
statliga skogsbruket under domänverket. I anledning härav får domänverket
anföra följande.

Kungl
domänstyrelsen har sedan 1883 årligen redovisat verksamheten på statens skogar
i form av en utförlig berättelse med tUlhörande statistik, »Kungl
domänstyrelsens förvaltning». Sedan 1922 har berättelsen utgivits under titeln
»Domänverket». Redogörelsen har ingått i serien Sveriges officiella statistisk
(SOS).

Efter
riksdagsbeslutet 1968 som förändrade domänverkets verksamhetsform fann verket
det angeläget att förbättra den årliga resultatredovisningen och sedan 1969
har denna skett genom en särskild förvaltningsberättelse, där den ekonomiska
redovisningen lagts upp efter i stort sett samma normer som är vanliga för
större affärsföretag. Där förekommer således resultaträkning, balansräkning,
finansieringsplan samt vissa statistiska uppgifter. Verksamhetsberättelsen har
i övrigt förbättrats genom redovisning av trender inom olika områden, allt i
syfte att ge ökade möjligheter till en bedömning av domänverkets verksamhet.
Den tidigare mycket utförliga statistiken i SOS ingår numera i Skogsstatistisk
årsbok (SOS) som en särskild bilaga. Sedan 1970 utger verket även en delårsrapport.

Vidare
kan nämnas att verksamheten och det ekonomiska resultatet utförligt redovisats
i verkets tidning Domän-Posten alltsedan dennas tillkomst 1958. Domänverket
planerar att årligen utge en populariserad form av verksamhetsberättelsen i
form av s k temanummer av Domän-Poslen.

I
utredningen 1967 om en effektivisering och samordning av statens skogsföretag
konstaterades att stora svårigheter föreligger att objektivt beräkna ett
kapitalvärde för domänverket av sådan art att det kan utgöra bas för bedömning
av förräntningen. Utredningen föreslog därför i stället att man på grundval av
en ekonomisk analys av domänverkets verksamhet i form av en flerårsbudget
skulle faststäUa ett årligt avkastningskrav. Riksdagen beslutade även enligt
delta förslag. Domänverket har således i enlighet härmed framlagt en ekonomisk
femårsplan för perioden 197074. På grundval av denna har Kungl Maj:t
fastställt avkastningskravet till 23 milj kr årligen under perioden. Planen
har bringats till allmän kännedom i samma omfattning som
förvaltningsberättelsen.

I
sitt yttrande den 16 juni 1970 över nämnda plan uttalade affärsverksdelegationen
bl a följande:

»Det
skulle vara intressant att kunna göra en bedömning av huruvida den av
domänverket föreslagna vinsten alt inleverera är skälig i förhållande till i
verket bundet eller arbetande kapital. Vid analyser av det ekonomiska utfaUet i
domänverket ställes ofta den inlevererade vinsten i relation till fastighetstaxeringsvärdet
1 588 miljoner kronor. Härvid konstateras som regel, att förräntningen är
låg. För att göra en sådan bedömning är det nödvändigt att först konstatera hur
taxeringsvärdet

s. 32 Kontrollera mot PDF

NU 1971:44 32

framräknats. Detta sker genom att med stöd av för olika
delar av landet gällande uppgifter om genomsnittliga intäkter och kostnader
räkna fram avkastningen per ha skogsmark före skatt. Värdet per ha erhålles
genom kapitalisering vid 5 % räntefot. Eftersom den av domänverket beräknade
vinsten är efter skatt kommunalskatt, garantiavgift och skogsvårdsavgift
samt domänverket har pensionskostnader utöver ATP för sin personal och
kostnader för vissa andra förhållanden, som icke är beaktade vid beräkning av
taxeringsvärdena, måste vissa justeringar av överskottet ske, innan
förräntningsberäkning av taxeringsvärdet kan ske. Om siffrorna i domänverkets
femårsplan utnyttjas får man följande resultat:

26

milj

kronor

16

»

»

42

milj

kronor

29

milj

kronor

4

»

»

3

»

»

36

milj

kronor

78

milj

kronor

Ekonomiskt resultat ......................................

Skatt ...........................................................

Resultat före skatt.........................................

Domänverkets
speciella förpliktelser:

Statlig
pension...............................................

Rationaliseringshinder
p g a det statliga löne- och

anställningssystemel
..................................

Extra kostnader som remissorg mm ..

Resultat före skatter och speciella förpliktelser ....

Taxeringsvärde
............................................ 1 588 milj kronor

Förräntning
av taxeringsvärdet: 4,9 %

Resultatet visar, att domänverkets
avkastning väl stämmer med de bedömningar av den genomsnittliga avkastningen
som ligger till grund för beräkning av fastighetstaxeringsvärdena. Men det är
inget säkert uttryck för att den ekonomiska uppläggningen av verksamheten är
riktig eller att det ekonomiska resultatet hävdar sig i jämförelse med vad som
uppnås i andra skogliga företag.

Om man ställer det justerade resultatet i jämförelse till
bokfört statskapital, 554 milj kronor, blir förräntningen 14,1 %. Härvid bör
beaktas att det bokförda kapitalet är Wigt jämfört med av ägaren tiUskjutet
kapital jämte uppsparade fonder, vilka tiUsammans inte torde överstiga halva
det bokförda kapitalet. Härvid har inte de skogsfastigheter, som domänverket
övertog vid etablerandet av den ekonomiska verksamheten, åsatts något värde.
Dessa bestod till övervägande del av de skogsarealer, som 'blev över' i samband
med avvittringen och var då i stort värdelösa.»

För femårsperiodens första år (1970) redovisar verket en
nettovinst om 33,1 milj kronor vartUl kommer en ökning av lagerreserven med 7
milj kronor. Under detta år har verket således överträffat den framlagda
femårsplanen i betydande utsträckning.

En motsvarande grov beräkning för 1970 redovisas nedan
varvid de ingående posterna justerats enligt verkets bedömning:

s. 33 Kontrollera mot PDF

NU 1971:44 33

Resultat före skatt och bokslutsdispositioner ..... 58 milj kronor

Domänverkets
speciella förpliktelser:

Statlig
pension............................................... ..... 25 milj kronor

Rationaliseringshinder
p g a det statliga löne- och

anställningssystemet
.................................. 10
» »

Extra kostnader som remissorg mm ........... 3 » »

38 milj kronor

Resultat före skatter och speciella förpliktelser
.... 96 milj kronor

Taxeringsvärde
........................................... 1 766 milj kronor

Förräntning
av taxeringsvärdet: 5,4 %

Redovisningen ovan av de speciella
förpliktelser som belastar domänverket är ej fullständig. Verket har denna
fråga under uppsikt i syfte att bättre än hittills kunna redovisa de ekonomiska
konsekvenserna av de speciella förpliktelserna.

Enligt motionärernas uppfattning är det nödvändigt att
informationen om verksamhetsresultatet utformas så att förräntningskravet i
förhållande lill näringslivet i övrigt klart redovisas. Förutom de ovan
påpekade svårigheterna att fastställa skogsbrukets kapitalvärde vill verket
framhålla de svårigheter som alltid föreligger vid en jämförelse mellan domänverket
och övriga skogsägare. Domänverkets skogsinnehav omfattar omkring 1/5 av
landets skogar och är fördelat över hela landet, från Lappland lill Skåne.
Dessutom är huvuddelen av verkets skogar belägna inom områden med sämre
biologiska och tekniska produktionsförutsättningar. För att jämföra resultaten
mellan olika skogsägare måste man bi a la hänsyn till differenser i markens
produktionsförmåga, i klimat, i trädslagssammansättning, åldersfördelning,
avsättningsförhållanden, integration med skogsindustri m m. Av det anförda
framgår klart svårigheten att göra realistiska jämförelser mellan enskilt
skogsbruk och statsskogsbruket. Enligt domänverkels uppfattning måste varje
företags resultat bedömas mot bakgrund av dess speciella förutsättningar. Bedömningen
av domänverkets resultat skall och kan ske med hjälp av den redovisning som
verket årligen presenterar. Verket strävar efter att denna redovisning skall
vara öppen och klargörande och inför efterhand förbättringar i detta syfte.

EnUgt domänverkets mening lämnar verket redan nu sådan
offentlig redovisning av sin verksamhet att det av motionärerna uttalade önskemålet
kan tillgodoses. Med hänsyn härtill hemställer verket att riksdagen lämnar
motionen 1971:1076 utan vidare åtgärd. Verkets förvaltningsberättelse för 1969
och 1970, delårsrapport för 1970 samt statistik för 1969 bilägges.

STIG JOHANSSON

s. 34 Kontrollera mot PDF

Näringsutskottets
betänkiinde nr 48 år 1971 NU 1971:48

Nr 48

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om
ombildande av förenade fabriksverken till ett aktiebolag.

Ärendet

I motionen 1971: 1068 av herrar
Ericsson i Åtvidaberg (fp) och Carlström (fp) hemställs att förenade
fabriksverken skall ombildas till aktiebolag.

Nuvarande organisation m. m.

Förenade fabriksverken är ett
affärsdrivande verk som har tiU uppgift att tillverka, försälja och underhålla
krigsmateriel, tUlverka och försälja civila verkstadsprodukter samt bedriva
tvätterirörelse och försäljning av överskottsmateriel från statliga
myndigheter m. m. Fabriksverken förvaltar under fabriksverkens fond redovisade
fabriker, verksläder och tvätterier samt andra under fabriksverkens fond
upptagna kapitaltillgångar. Hit hör aktier och andra ägarandelar i vissa bolag,
bl. a. Telub AB. Fabriksverken uppför anläggningar och byggnader som erfordras
för verket, uppbär och redovisar verkets inkomster samt bestrider verkets
utgifter med inkomsterna och andra medel som står till dess förfogande. Förutom
huvudkontor och överskottsförsäljning omfattar organisationen åtta
nytillverkande fabriker, som producerar bl. a. vapen, ammunition,
kylkompressorer, pyroteknisk materiel, uniformer och sjukhuspersedlar, två
centralverkstäder med fUialer, vilkas verksamhet omfattar reparation och
översyn av försvarsmateriel, samt femton tvätterier, vilkas största kunder är
landstingsägda sjukhus och försvaret. Verket fick sin nuvarande organisation
efter beslut av riksdagen 1965 (prop. 1965:119, SU 1965:163, rskr 1965:398;
instruktion SFS 1965: 840, ändrad 1969: 411, 1969: 762).

Fabriksverken skall enligt gällande bestämmelser till
statsverket inleverera dels ränta på det i fabriksverkens fond investerade
nettokapi-lalet, dels avskrivningsmedel. Eien totala fakturerade omsättningen
uppgick budgetåret 1970/71 tUl 558 milj. kr.

Affärsverksutredningen

Affärsverksutredningen framlade
1968 i betänkandet »Affärsverken. Ekonomi, konkurrens och effektivitet. Del 1»
(SOU 1968:45) ett förslag till riktlinjer för affärsverkens ekonomiska
målsättning och hand-

s. 35 Kontrollera mot PDF

NU 1971:48 35

lande,
vilket syftade till att likställa de ekonomiska utgångspunkterna i affärsverken
med dem som gäller för enskilda företag. Utredningen konstaterade att vissa
affärsverk på senare tid kommit att i högre grad än tidigare konkurrera med
enskilda företag. För att konkurrensinslaget, som väntades bli ännu starkare i
framtiden, skulle medföra önskvärd effektivitetsstimulans krävdes enligt
utredningen att affärsverken skulle få konkurrera med enskilda företag på så
lika villkor som möjligt samt att deras redovisning och finansiering utformades
med tanke på att möjliggöra en meningsfylld effektivitetsjämförelse mellan
affärsverken och deras konkurrenter. En utgångspunkt för utredningens förslag
var att det skulle rymmas inom den konstitutionella formen för affärsverken.
Utredningen sade sig emeUertid rent allmänt vilja tillkännage den uppfattningen
att det föreligger anledning överväga en övergång från verksform till
aktiebolagsform för de affärsverk som från marknadssynpunkt är lämpade att
arbeta i bolagsform.

Motionen

Motionärerna anser det vara en viktig uppgift att
åstadkomma konkurrenslikhet mellan statliga företag å ena sidan samt enskilda
och kooperativa företag å den andra. Det saknas enligt deras uppfattning inte
fog för påståenden om att statliga företag har vissa konkurrensfördelar.
Särskilt antas detta gälla de affärsverk som bedriver sin verksamhet i
konkurrens med enskilda företag. Motionärerna refererar ett uttalande av
affärsverksutredningen om att det finns anledning att överväga en övergång
till bolagsform för sådana affärsverk. De erinrar om den granskning av förenade
fabriksverken som riksrevisionsverket nyligen genomfört och anför att de
brister i redovisningssystem, organisation, struktur, marknadsföring och
särskilt tillgångsvärdering som härvid uppmärksammats gör det ytterligare
angeläget att förenade fabriksverken snarast ombildas till aktiebolag och
underkastas aktiebolagslagens bestämmelser.

Tidigare
behandling av frågan

I motioner vid 1970 års riksdag hemställdes om en
utredning med syfte att föreslå ombildande tUl aktiebolag av i första hand
förenade fabriksverken och domänverket (SU 1970: 163). Förenade fabriksverken
framhöll i ett remissyttrande att det samtidigt som den civila delen av verkets
utvecklings- och tillverkningsprogram successivt vuxit hade blivit möjligt att
i olika hänseenden modifiera driftsformen inom verksformens ram men att det
dock kvarstod besvärande hinder för ett affärsmässigt handlande och för att
fabriksverken på helt lika vUlkor skulle kunna konkurrera med motsvarande
enskilda företag. Verket ansåg att frågan om ändring till aktiebolag sett på
längre sikt måste tas upp

s. 36 Kontrollera mot PDF

NU 1971:48 36

till prövning i ett större sammanhang. Statsföretag AB,
som också yttrade sig över motionerna, hävdade å andra sidan att den formella
företagsformen knappast kunde vara avgörande för de statliga företagens
möjUgheter att arbeta under samma förutsättningar som det icke-statliga
näringslivets storföretag. Statsutskottet påpekade att affärsverksutredningen
i sitt betänkande hösten 1968 bl. a. uttalat att det fanns anledning överväga
en övergång til! aktiebolagsform för de affärsverk som från marknadssynpunkt är
lämpade att arbeta i den formen. Utskottet ansåg att det inte behövde råda
någon tvekan om att frågan om lämpligaste driftform för bl. a. förenade
fabriksverken skulle noga penetreras vid de fortsatta övervägandena inom
Kungl. Maj:ts kansli. Att göra det slutliga ställningstagandet beroende av
resultatet av ytterligare särskild utredning syntes inte böra eftersträvas,
varför utskottet avstyrkte motionerna, I en reservation anslöt sig folkpartiets
och moderata samlingspartiets företrädare till majoritetens resonemang; de
föreslog emellertid att riksdagen skulle ge Kungl, Maj:t till känna som sin
mening att övervägande skäl talade för att ombilda förenade fabriksverken till
aktiebolag. Riksdagen följde utskottet.

Riksrevisionsverkets granskning av förenade fabriksverken

Riksrevisionsverket (RRV) har som
ett led i förvaltningsrevisionen av förenade fabriksverken genomfört en
översiktlig analys av dess verksamhet, redovisad i en revision.5rapport den 8
januari 1971, Efter att ha belyst den ogynnsamma resultatutvecklingen vid olika
enheter under senare år och därav följande lönsamhetsproblem rekommenderar RRV
en precisering av målen för fabriksverken, en anpassning av marknadsfunktionen
till de krav en satsning på civila produkter ställer, en målinriktning av
produktutvecklingen, en förbättring av det ekonomiska styrsystemet och
genomgripande rationaliseringsåtgärder, I yttrande över revisionsrapporten den
10 mars 1971 understryker fabriksverkens styrelse verkets begränsade
handlingsfrihet, sammanhängande med att verket är underkastat samma
förvaltningsrättsUga föreskrifter som andra ämbetsverk. Denna begränsade
handlingsfrihet innebär, anförs i yttrandet, att verksamheten ej kan bedrivas
på ett från alla synpunkter rationellt sätt. 1 yttrandet påpekas att för
fabriksverkens anställda gäller villkor, bl. a. lägre pensionsålder för den
kollektivanstäUda personalen, som innebär avsevärt högre lönebikostnader i
jämförelse med den konkurrerande privata industrin. Avslutningsvis anförs att
fabriksverkens utveckling under 1960-talet och den nuvarande situationen belyser
nackdelarna för verket att såsom ett konkurrerande industriföretag arbeta
under företagsformen affärsdrivande verk. Frågan om en ändring eller
modifiering av företagsformen bör enligt verkets uppfattning tagas upp
snarast.

s. 37 Kontrollera mot PDF

NU 1971:
48 37

I en andra rapport, den 30 augusti
1971, har RRV granskat den interna kontrollen vid fabriksverken i vad avser
främst frågor som sammanhänger med bolagsförvärv m. m. RRV anför bl. a.:

Enligt RRV mening är det ur
allmänna synpunkter viktigt att den offentliga verksamhet som bedrivs av
affärsverk och andra myndigheter kan väl kontrolleras av statsmakterna och att
den i görligaste mån är öppen för allmänhetens insyn. Därest affärsmässig
verksamhet i särskUda fall är av sådan natur att den inte lämpligen kan
bedrivas i affUrsverksformen och om det heUer inte är av allmänt intresse att
utöva den därmed förenade kontrollen, bör övervägas att överföra den i
aktiebolagsform.

Det finns emeUertid då anledning understryka att ett
sådant överförande till bolagsform inte minskar kravet på en noggrann
precisering av målsättningen för verksamheten. Detta bör komma till uttryck i
bolagsordningen på ett sådant sätt att denna avspeglar regeringens och
riksdagens syften med verksamheten. Även det skälet att statlig verksamhet
inte bedrives i enbart vinstsyfte gör att det enligt RRV mening finns anledning
att ställa större krav på en precisering av målsättningen i bolagsordningen för
ett statligt bolag.

RRV gör också vissa kommentarer
beträffande de statliga affärsverkens organisationsform;

Det förhåller sig utan tvivel så
att de villkor under vilka en statlig myndighet har att arbeta i vissa
hänseenden ställer strängare krav än vad som gäller i enskild verksamhet.
Tvånget att arbeta i offentlighetens ljus kan ibland vara en nackdel ur
affärssynpunkt. Den statliga budgetprocessen är förhållandevis långsam.
Bundenheten till det statliga lönesystemet kan också innebära svårigheter att
rekrytera t. ex. kvalificerad personal på nyckelposter.

A andra sidan vill RRV framhåUa att det inte finns
anledning att överdriva svårigheter av denna art. Den statliga
affärsverksformen erbjuder också betydande fördelar. Ekonomi och likviditet är
förhållandevis säkra, förräntningskravet lågt.

I de fall då riksdagens medverkan erfordras, t. ex. för
investeringsbeslut, kan beslutsprocessen utgöra hinder för att fatta snabba
beslut. Inte heller enskilda företag har emellertid alltid medel omedelbart
disponibla för att tillfredsställa ett snabbt uppkommande behov som kräver
investeringar. Finansieringsproblemen kan utgöra minst lika stora hinder i det
enskilda företagandet.

Uttalande av förenade fabriksverkens styrelse 1971

I sin anslagsframställning för
budgetåret 1972/73 anför förenade fabriksverkens styrelse följande:

FFV nuvarande verksamhetsform som
affärsdrivande verk har uppenbara nackdelar i jämförelse med t ex
bolagsformen. Nuvarande regler ger ej samma möjlighet till resultatutjämning
inom koncernen, finansiering av dotterbolag etc, som andra företagsformer ger.
En förändring härvidlag ter sig nödvändig med tanke på FFV målsättning att
täcka

s. 38 Kontrollera mot PDF

NU
1971:48 38

in
nya marknadsområden med bl a satsning på civila produkter. Nuvarande
verksamhetsform ger heller inte FFV samma möjligheter ifråga om
redovisningsregler, revisionsförhållanden och möjlighet till rimlig kommersiell
sekretess.

Dessutom
ger gällande regler ej möjlighet till en eljest normal självfinansiering av
verksamheten, dvs möjlighet att använda en önskvärd del av avskrivnings- och
vinstmedel i rörelsen.

Den
komplicerade och långsamt verkande modellen för beslutsfattande i
finansierings-, organisations- och personalfrågor på de nivåer där FFV, enligt
nu gäUande regler, ej kan fatta egna interna beslut minskar avsevärt verkets
möjlighet att bedriva en lönsam verksamhet.

FFV
räknar för sin del med att de problem som uppstår vid övergång till annan
företagsform är möjliga att lösa i samråd med berörda parter. Inom verket pågår
för närvarande utredningar angående dessa förhållanden. Förslag till åtgärder
kommer att i särskild ordning underställas Kungl. Maj:t. FFV finner det
angeläget att en ny företagsform snarast kan börja tillämpas.

Utskottet

I motionen föreslås att förenade fabriksverken
skall ombildas från affärsverk till aktiebolag. Önskemål om en sådan reform har
tidigare framförts i motioner vid 1970 års riksdag, varvid även domänverket inbegreps.
Statsutskottet uttalade då att det inte behövde råda något tvivel om att frågan
om lämpligaste driftform för bl. a. förenade fabriksverken noga penetrerades
vid överväganden inom Kungl. Maj:ts kansli.

Under det år som gått har
nytt material tillkommit, bl. a. genom den granskning av fabriksverken som
riksrevisionsverket genomfört. Fabriksverken har i sin anslagsframställning
för nästa budgetår anmält att utredningar angående annan företagsform pågår och
att förslag till åtgärder kommer att i särskild ordning underställas Kungl.
Maj:t. Enligt vad utskottet erfarit har arbetet med saken fortgått under
innevarande höst. Då frågan om lämplig organisationsform för fabriksverkens
verksamhet sålunda är under prövning och förslag i ämnet bör kunna föreligga
i en nära framtid synes riksdagen inte ha anledning att nu göra något
uttalande. Med hänsyn härtill hemställer utskottet att riksdagen avslår
motionen 1971:1068.

Stockholm
den 30 november 1971

På
näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande:
herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c),
Andersson i Örebro (fp), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c).
Rask (s), Wååg (s), Jonsson i Husum (s), Gustafsson i Säffle (c), Rydén (fp).
Hovhammar (m), fru Hansson (s) och herr Clarkson (m).

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.