Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner om ändrade regler för återlån från allmänna pensionsfonden
1971 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:NU5, Näringsutskottets betänkande i anledning av motioner om ändrade regler för återlån från allmänna pensionsfonden
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Näringsutskottets
betänkande nr 5 år 1971 NU 1971:5
Nr 5
Närmgsutskottets betänkande i anledning av motioner om ändrade
regler för återlån från allmänna pensionsfonden.
Ärendet
Förslag om ändrade regler för
återlån från allmänna pensionsfonden har framlagts i tre motioner, nämligen
dels motionen 1971:438 av herr Olof
Johansson i Stockholm m. fl. (c, fp), vari yrkas att riksdagen i skrivelse tUl
Kungl. Maj :t skall hemställa om förslag tUl sådan ändring av reglementet för
aUmänna pensionsfondens förvaltning
1.
att
arbetsgivare med mindre än 500 anstäUda får möjlighet att för återlån utnyttja
de ATP-avgifter som inbetalats under loppet av de fem senast förflutna åren,
och
2.
att återlån för
arbetsgivare med mindre än 500 anstäUda får ske upp tUl 75 % av inbetalda
avgifter;
dels motionen 1971:1063 av herr
Annerås m. fl. (fp, m, c), vari yrkas att riksdagen i skrivelse tUl Kungl.
Maj:t skaU hemställa om förslag tUl innevarande år till sådan ändring av
reglementet för allmänna pensionsfondens förvaltning
1.
att
arbetsgivare erhåUer möjlighet att för återlån få utnyttja de ATP-avgjfter som
inbetalats under loppet av de fem senast förflutna åren,
2.
att återlån får
ske upp tUl 75 % av inbetalda avgifter,
3.
att
amorteringstiden för inbetalning av lånen utsträcks tUl 20 år;
dels motionen 1971:1081 av herr
Magnusson i Borås m. fl. (m), vari såvitt nu är i fråga yrkas att riksdagen hos
Kungl. Maj:t skall hemställa om snabb utredning och förslag tUl innevarande
vårriksdag avseende revidering av reglerna för återlån av ATP-avgifter då det
gäUer små och medelstora företag i enlighet med i motionen angivna riktlinjer.
De i motionen 1971:1081 angivna
riktlinjerna för ändring av återlånereglerna överensstämmer såvitt här är i
fråga med vad som yrkas i den ovannämnda motionen 1971:1063.
I motionen 1971:438 återfinns även
motiveringen för ett yrkande att "företag med mindre än 500 anstäUda
tUlförsäkras återlån enligt gäUande bestämmelser utan begränsning av
kreditrestriktioner". Detta yrkande framförs i motionen 1971:299, som har
hänvisats tUl finansutskottet. Finansutskottet behandlar också det ovan
återgivna yrkandet i motionen 1971:1081 såvitt det gäller undantagande av
återlånen från kreditrestriktioner. I denna motion förekommer ytterligare två
yrkanden, vUka näringsutskottet kommer att behandla i andra sammanhang.
Riksdagen 1971. 17 saml. Nr 5
opaginerad Kontrollera mot PDF
NU
1971:5
Gällande bestämmelser
Bestämmelser om återlån från
aUmänna pensionsfonden finns i första hand i 1416§§ reglementet angående
allmänna pensionsfondens förvaltning (SFS 1959:293; ändrad 1967:345). De
kreditinrättningar som äger bevilja återlån är riksbanken, affärsbankerna,
postbanken, sparbankerna, centralkassorna för jordbrukskredit, Sveriges
allmänna hypo-teksbank. Svenska skeppshypotekskassan och andra
kreditinrättningar som Konungen godkänner. Återlån kan medges den som har
erlagt tUläggspensionsavgift under föregående år och får uppgå till högst
hälften av det erlagda avgiftsbeloppet, under förutsättning att detta utgjort
lägst 1 000 kronor. Kreditinrättning som har lämnat återlån får i sin tur mot
faststäUd räntesats låna motsvarande belopp från den fondstyrelse som har att
förvalta de avgifter för vUka återlånet beviljats. Rätten tUl återlån är icke
ovillkorlig, utan kreditinrättningen, som under alla omständigheter svarar för
återbetalning av det refinansieringslån den erhållit från fondstyrelsen, prövar
efter vanliga grunder den lånesökandes kredit-värdighet och kan även fordra
säkerhet som vid annan utlåning. Kreditinrättningen har att amortera
refinansieringslånet med minst 10 procent årligen och under en tid av högst tio
år. I den mån kreditinrättningen för sin del medger låntagare mindre amortering
eUer längre löptid för lånet, övergår dennes återlån således tUl att bli ett
lån av ordinär typ.
Av de tre styrelser som handhar allmänna pensionsfonden
förvaltar den första avgifter erlagda för statens och kommunernas anstäUda, den
andra avgifter erlagda för anställda i enskilda företag med minst tjugo
arbetstagare och den tredje avgifter för anställda i övriga enskilda företag
samt egenavgifter erlagda för inkomst av annat arbete än anställning,
Aterlånens omfattning
Följande tabell visar fördelningen
av allmänna pensionsfondens placeringar mellan olika låntagargrupper i mUj. kr.
anskaffningsvärden och i procent vid utgången av åren 1967 1970:
1967
1968
1969
1970
Mkr
%
Mkr
%
Mkr
%
Mkr
%
Staten
1455
7,6
1987
7,9
2 581
8,2
3 320
8 7
Bostadssektorn
8 560
44,4
11639
46,3
14
741
47,0
18
403
48.1
Kommunerna
2 427
12,6
2 898
11,6
3 461
11,1
4 075
10,6
Näringslivet
6 651
34,5
8 465
33,6
10
318
33,1
12
325
32.2
Industriföretag
m.fl.
4916
29,5
6 365
25,3
7 542
24,2
9 030
23,6
Jordbruk
582
3,0
686
2,7
778
2,5
856
2,2
Återlån
Utländska
1 153
6,0
1414
5,6
1998
6,4
2 439
6,4
obligationer
121
0,6
143
0,6
139
0,5
136
0,4
Banktillgodo-
havanden
64
0,3
1
-
19
0,1
1
_
Sumina
19
278
100
25133
100
31259
100
38
260
lOQ
Källa: AUmänna pensionsfondens årsredogörelser 1967
1970.
NU 1971:5 3
Den andra fondstyrelsen svarar för
den alldeles övervägande delen av återlånen. Av dess placeringar åren 1967 -
1970 utgjorde återlånen resp. 11,1 %, 10,6%, 12,1 % och 12,0%. Motsvarande
andel för den tredje fondstyrelsen var för vart och ett av de nämnda åren 0,2
%.
1968 års kapitalmarknadsutredning
För översyn av kapitalmarknadens
struktur och funktionssätt tUlkallade chefen för finansdepartementet hösten
1968 en grupp sakkunniga, 1968 års kapitalmarknadsutredning (ordförande:
riksbankschefen Per Asbrink). En central fråga för utredningen är enligt dess
direktiv hur reglerna för allmänna pensionsfondens förvaltning skall vara
utformade. Detta ämne behandlas utförUgt i direktiven. Bl. a. framhålls att
utredningen bör granska återlåneinstitutet. Härom anförs:
Redan 1957 års pensionskommitté
framförde betänkligheter mot återlånen. Den starkaste invändningen torde vara
att återlånerätten medför risk för en irrationeU kreditfördelning. Bl. a.
missgynnas kapitalintensiva företag jämfört med personalintensiva. Pensionskommittén
rekommenderade återlån närmast som ett medel att övervinna vissa problem under
en övergångsperiod. Utredningen bör förutsättningslöst pröva huruvida
återlåneinstitutet skall bibehåUas. Om utredningen stannar för att återlånen
bör behållas även i framtiden, bör utredningen pröva, vUka vUlkor som bör gälla
för denna utlåningsform.
Tidigare behandling av frågan
Systemet med återlån infördes enUgt
beslut av 1959 års riksdag (prop. 100, SäU 1). Vart och ett av åren 1960-1968
samt 1970 väcktes motioner vari hemstäUdes om ändringar i återlånereglerna i
syfte att ge företagen vidgade möjligheter att med underlag i allmänna pensionsfonden
få bidrag tUl sin kapitalförsörjning. Motionerna avslogs genomgående av
riksdagen. Centerpartiets, folkpartiets och moderata samlingspartiets
(högerpartiets) representanter i vederbörande utskott föreslog dock
reservationsvis eller i majoritetsställning att riksdagen skulle tUlgodose
vissa önskemål som framförts i motionerna (2LU 1960:6, 1961:56, 1962:13, 1963:2,
1964:18, 1965:64; BaU 1966:15, 1967:49, 1968:25, 1970:24). Åren 1966- 1968 samt
1970 påyrkades sålunda att reglementet angående allmänna pensionsfondens
förvaltning skulle ändras på det sätt som nu föreslås i motionema 1971:1063 och
1971:1081.
När frågan senast behandlades framhöll bankoutskottet att
en granskning av återlånesystemet pågick genom 1968 års kapitalmarknadsutrednings
försorg. Utskottet sade sig inte kunna tUlstyrka att riksdagen utan att avvakta
utredningens resultat skuUe föranstalta om vittgående ändringar i
återlånereglerna.
NU 1971:5 4
Motionerna
I motionen 1971:438 uttalas att
återlåneformen inte fått den betydelse i aUmänna pensionsfondens totala
utlåning som man i aUmänhet tänkte sig vid systemets införande. Detta beror
framför allt, säger motionärerna, på att de mindre företagen haft mycket små
möjUgheter att utnyttja återlånen på ett effektivt sätt, eftersom tUl följd av
reglernas utformning de belopp som de kan få låna vid varje tUlfäUe bUr mycket
små.
Sistnämnda synpunkt återfinns också i motionen 1971:1063.
Här anförs vidare att ATP-reformen avsevärt försämrade företagens finansieringsmöjligheter,
i det att tUlgången tUl krediter ur företagens egna pensionsstiftelser
bortföll. De mindre företagens svårigheter att utnyttja lånerätten med
nuvarande regler markeras, framhåller motionärerna, av att den tredje
fondstyrelsen, som disponerar medel inbetalade av mindre företag, gör blott en
ringa andel av sina placeringar i återlån.
Nu angivna förhåUanden åberopas även i motionen 1971:1081
som ett huvudargument för förslaget om en revision av återlånereglerna. En
sådan bör enligt motionärerna kunna vidtagas redan i dagsläget utan hinder av
att 1968 års kapitalmarknadsutredning fått i uppgift att överväga inriktningen
av allmänna pensionsfondens framtida utlåningsverksamhet.
Utskottet
Liksom vid åtskUliga tidigare
tillfällen framförs i de föreliggande motionerna krav på en utvidgning av
rätten för företag att erhålla återlån av avgifter som erlagts till allmänna
pensionsfonden. Kraven går i alla tre motionerna ut på att flera års
lånemöjligheter skall få ackumuleras och att större del av avgiftsbeloppen
skall få återlånas. Enligt motionen 1971:438 skall ändringarna gälla blott för
arbetsgivare med mindre än 500 anställda. Någon motsvarande begränsning anges
inte i motionerna 1971:1063 och 1971:1081. Ytterligare ett krav stäUs i dessa,
nämligen att aterlånens amortering skall få utsträckas över längre tid.
En av uppgifterna för 1968 års kapitalmarknadsutredning
är, såsom framgår av dess ovan refererade direktiv, att granska systemet med
återlån från aUmänna pensionsfonden. Därvid skall fömtsättningslöst prövas om
återlånesystemet bör bibehållas. Om utredningen anser detta skall den också
överväga vilka vUlkor som bör gäUa för denna utlåningsform.
Att riksdagen skuUe föranstalta om vittgående ändringar i
återlånesystemet utan att avvakta kapitalmarknadsutredningens resultat kan
utskottet inte tiUstyrka.
NU 1971:5 5
Utskottet hemstäUer därför
att riksdagen' avslår motionerna
1971:438, 1971:1063 och 1971: 1081, den sistnämnda såvitt nu är i fråga.
Stockholm den 16 mars 1971
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), RegnéU (m), Bengtsson i
Landskrona (s), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s). Andersson i Storfors (s),
Gustafsson i Byske (c). Rask (s), Blomkvist (s), Wååg (s), Sjönell (c), Möller
(fp). Hovhammar (m) och fru Hambraeus (c).
Reservation
av herrar RegnéU (m), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson
i Byske (c), SjöneU (c), Möller (fp), Hovhammar (m) och fm Hambraeus (c), som
anser att utskottets yttrande och hemstäUan bort ha följande lydelse:
"Liksom vid åtskilliga------- (= utskottet)----- över
längre tid.
En av uppgifterna för 1968 års kapitalmarknadsutredning
är, såsom framgår av dess ovan refererade direktiv, att granska systemet med
återlån från allmänna pensionsfonden. Utredningen arbetar emellertid på lång
sikt och har ett omfattande arbetsprogram. De ändringar i återlånereglerna som
föreslås i motionerna är av den arten att de kan genomföras utan att någon
utredning erfordras. Att mera generösa återlåneregler än de nuvarande är
motiverade framgår med största tydlighet av tillgängliga uppgifter om hur
återlånen fördelar sig på allmänna pensionsfondens olika delfonder. Aterlånens
ytterst ringa andel av tredje fondstyrelsens placeringar är ett uttryck för att
de mindre företagen endast i obetydUg utsträckning kunnat utnyttja
återlånemöjligheterna, något som står i uppenbar strid mot den vid fondens
tillkomst uttalade principen att en betydande del av fondmedlen borde i form av
återlån gå tillbaka tUl dem som erlagt pensionsavgifter. FörhåUandet är så
mycket betänkligare som de mindre företagens kreditförsörjning även i övrigt är
förknippad med särskUda problem.
Angelägnast är förändringar av den innebörd som föreslås i
alla de tre motionerna. Utskottet förordar i likhet med motionärerna att,
såvitt gäUer arbetsgivare med mindre än 500 anställda, återlånerätt får ackumuleras
under fem år och återlån ske upp tUl 75 % av inbetalda avgifter.
Utskottet
hemställer aUtså
att riksdagen med bifall tUl
morionen 1971:438 samt i anledning av motionerna 1971:1063 och 1971:1081, den
sistnämnda såvitt nu är i fråga, hos Kungl. Maj;t hemställer om förslag tiU
ändring av reglementet för aUmänna pensionsfondens förvaltning i enlighet med
vad utskottet anfört."
G ö teborgs
Offsettryckari AB, SthIm 71.121 S
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.