Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående krigsmaterielindustrin
1971 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Bet. 1971:NU54, Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående krigsmaterielindustrin
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Näringsutskottets
betänkande nr 54 är 1971 NU 1971:54
Nr 54
Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående
krigsmate-rielindustrin.
Ärendet
1 molionen 1971:1584 av herr
Hermansson i Stockholm m. fl, (vpk), vilken väckts i anledning av propositionen
1971:146 angående krigsmate-rielexporl, hemställs att riksdagen hos Kungl.
Maj:l skall hemställa om
1.
åtgärder i
syfte att överföra krigsmaterielproduklionen till civil produktion,
2.
förslag om
generellt förbud mot export av krigsmateriel och atl samtidigt eventuell
överkapacitet som ett exportförbud skulle medföra snarast utnyttjas för civil
produktion,
3.
förslag om
förstatligande av krigsmaterielinduslrin.
Molionen har hänvisats till ulrikesutskottet såvitt den
avser förbud mot export av krigsmateriel och lill näringsutskotlet i övrigt,
Utrikesiit-skoltel behandlar propositionen angående krigsmaterielexporl,
motionen i ifrågavarande del och övriga motioner i ämnet i sill betänkande
1971:21.
Motionen
En omorganisation av det svenska
försvaret i enlighet med vad vänsterparliel konimunisterna krävt i motioner vid
flera riksdagar skulle, anför motionärerna, medföra alt nuvarande
krigsmaterielproduklion inte kan upprätthållas. En stor del av de
produktionsresurser som f, n. används för att producera krigsmateriel skulle
det då bli nödvändigt atl överföra till produktion för civilt bruk.
Den militära produktionen har enligt motionärerna en stor
marginell betydelse för en rad storförelags ordertillgängar. Exporten av
krigsmateriel bedrivs i spekulativt syfte och för att "jämna ut"
ordertillgångarna från den svenska jnilitärmakten. För att inte privat
spekulation skall kunna leda till en stor produktion av förstörelsemedel kräver
motionärerna att krigsmaterielinduslrin skall förstatligas, vilket skulle göra
det lättare att överföra denna industris resurser till nyttigt och fredligt
bruk.
I övrigt kritiserar molionärerna de i propositionen
angivna principerna för krigsmaterielexporlen. De anser att dessa inte innebär
något grundläggande avsteg från tidigare gällande principer.
Med anknytning lill vad som i propositionen anförs om
eventuella samarbetsavtal mellan svenska förelag och förelag i andra länder om
gemensam utveckling och produktion av krigsmateriel anför motionärer-
Riksdagen 1971. 17 saml. Nr 54
NU 1971:54 2
na alt ett sådant samarbete kan leda till att
restriktionerna för vapenutförsel i stort sett frångås.
Tidigare riksdagsbehandling av liknande förslag
Motioner med yrkanden om utredning
av frågan om förstatligande av privatägd krigsmaterielproduklion har väckts vid
1966 och 1968 års riksdagar (BaU 1966:51, 1968:53), Bankoutskotlet hänvisade
1966 lill alt metoderna för upphandling av krigsmateriel nyligen varit föremål
för utredning och att därvid inte framkommit något som lydde på atl svenska
företag gjort oskäliga vinster vid leveranser tiU det svenska försvaret.
Rådande kontroll över tillverkning och export av krigsmateriel fyllde enligt
iilskoUets mening tillfredsställande de syften som avsågs därmed, vartill kom
att riksdagen ingående följde utvecklingen på området. Vid sin behandling av
ärendet 1968 anförde utskottet atl del inte funnit skäl atl frångå sitt
tidigare uttalande rörande kontrollen över tillverkning och export av
krigsmateriel. Vid båda tillfällena avstyrkte utskottet motionerna, som avslogs
av riksdagen.
Uppgifter i anslutning till motionen
Förslagen i propositionen 1971:146
bygger på det av krigsmaleriel-exporlutredningen avgivna betänkandet (SOU
1970:63) Svensk krigsmaterielexporl. I delta lämnas vissa uppgifter om
storleken av denna export och om dess betydelse från försvarspolitisk och
arbetsmarknadspolitisk synpunkt.
Enligt den s.k. tillverkningsförordningen (1935:395,
ändrad senast 1964:108) fordras för tillverkning av krigsmateriel tillstånd av
Kungl. Maj:t, Med krigsmateriel förstås i förordningen i stort sett samma varor
som är underkastade exportförbud enligt den s. k. utförselkungörelsen
(1949:614, ändrad senast 1969:465). Dessa varor har tagits upp i en förteckning
som är fogad till utförselkungörelsen. Utom vapen, ammunition och andra
stridsmedel upptar förteckningen bl. a. sprängämnen, fartyg, luftfartyg,
fordon, materiel för dykning, strålkastare och diverse elektronisk materiel,
allt under förutsättning att materielen är utforinad för militärt bruk, varmed
avses att den med hänsyn till sin militära användning skall ha konstruerats,
utrustats eller ändrats på sådant sätt atl den påtagligt avviker från
motsvarande civila materiel.
Antalet företag med tillstånd atl tillverka krigsmateriel
uppgick år 1970 till omkring 125, Av dessa bedrev år 1968 omkring 80
tillverkning av krigsmateriel. Är 1969 exporterade 14 företag krigsmateriel för
ca 160 milj. kr. Genomsnittligt uppgick Sveriges export av krigsmateriel åren
1965-1969 lill ca 162 milj. kr. årligen, vilket utgjorde ca 0,5% av
världsexporten.
För att belysa sysselsättningsfrågorna har
krigsmaterielexportutred-ningen låtit utföra vissa beräkningar. Av de 80
företag som tillverkade krigsmateriel år 1968 har 65 undersökts. Antalet
anställda vid dessa uppgick totalt till omkring 90 000 personer, av vilka
inemot 20 000
NU 1971:54 3
beräknas ha varit direkt sysselsatta med tillverkning av
krigsmateriel. Det fakturerade värdet av krigsmalerielproduktionen var drygt
1,5 miljard kr. Den andel av de anställda som sysslade med produktion för
export motsvarade enligt beräkningarna 2 000 årsanställda.
En undersökning av krigsmalerielexportens storlek inom de
enskilda företagen i förhållande till värdet av deras försäljning visar att de
totalt största företagen inte har den största andelen av exporten. Av de
undersökta 65 företagen exporterade 17 krigsmateriel. 1 tre fall uppgick
andelen av krigsmaterielexporlen till omkring 30 % eller däröver räknat på del
totala försäljningsvärdet vid respektive förelag. Dessa företags sammanlagda
försäljningsvärde utgjorde knappt 0,4 % av de undersökta forelagens totala
försäljningsvärde. 1 ytterligare fyra fall översteg värdet av
krigsmalerielexporten i förhållande lill det totala försäljningsvärdet 10 %,
dock i intet fall 15 %.
Underleverantörernas andel av krigsmateriellillverkningen
uppgick till 9- 10 % av dess totala värde.
Utskottet
Produktionen av krigsmateriel i
Sverige är i första hand betingad av och utformad efter det svenska försvarels
behov; exportandelen är ringa. Försvarels behov betingas i sin tur av
riksdagens beslut om försvarets inriktning och omfattning. Chefen för
handelsdepartementet framhålleri propositionen angående krigsmaterielexporl att
det knappast kan råda delade meningar om att den svenska försvarspolitiken
förutsätter att vi inom landet vidmakthåller industriella resurser för militär
produktion av hög teknisk kvalitet. Han betonar också att det uppenbarligen är
angeläget atl vi i fråga om väsentlig materiel är oberoende av utländska
leverantörer. Ett överförande av den svenska krigsmaterielproduklionen till
civil produktion enligt motionärernas första yrkande är, om del sker utan
samband ined en nedgång i försvarels efterfrågan, inte förenligt med denna
princip. För tillverkarna av krigsmateriel torde med hänsyn till möjliga
förändringar i marknadsläget en beredskap för omställning lill civil produktion
vara ett naturligt inslag i företagspolitiken. Både de privata företag och det
statliga som tillverkar krigsmateriel har under senare år sökt lägga en större
del av sin produktion pä civila produkter. På här angivna grunder avstyrker
utskottet ifrågavarande yrkande,
Molionärerna påyrkar vidare ett förstatligande av
krigsmaterielinduslrin. Utskottet vill erinra om att denna inte låter sig
avgränsas som en industribransch bland andra. Såsom redan den ovan refererade
definitionen av krigsmateriel ger vid handen och såsom framgår av
krigsmateriel-exportutredningens undersökning ingår krigsmaterieltillverkning
som en del av den totala produktionen vid ett stort antal företag. 1 många fall
är den uppenbarligen nära sammankopplad med civil produktion. Utskottet finner
del oklart om molionärerna med sitt yrkande avser ett fullständigt
förstatligande av de företag som tillverkar krigsmateriel eller - vilket skulle
vara svårgenomförbart ett förstatligande endast av de delar av
NU 1971:54 4
dem som ägnas ål sådan produktion, Utskollel avstyrker
molionen även i denna del.
Åberopande
vad här anförts hemställer utskottet
all
riksdagen avslår molionen 197 1 :1 584 såvitt här är i fråga.
Stockholm den 7 december 1971
På näringsutskotlels vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona
(s), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson
i Storfors (s), Rask (s), Wååg. (s), Svensson i Malmö (vpk), Jonsson i Husum
(s), Gustafsson i Säffle (c), Rydén (fp), Hovhammar (m), fru Hambraeus (e) och
herr Clarkson (m).
Reservation
av herr Svensson i Malmö (vpk), som
anser alt utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
"Rustningsindustrin spelar en väsentlig roll för den
inlernalionella privalkapilalisliska ekonomin. Den består också i hög grad av
företag med intressen i inånga länder samtidigt. Även i Sverige har det
internationella rustningskapitalet starka positioner, vilka innebär en
förbindelse med NATO-intressena och ger utländska intressen direkt insyn när
det gäller teknisk utrustning samt taktiska och strategiska principer inom
svenskt militärväsen. Bl. a. av dessa skäl bör ell överförande av rustningsindustrin
i Sverige i statliga händer genomföras. Även om detta inte löser
ruslningsproblematikens grundläggande ekonomiska och politiska frågor, kan del
vara ett sätt att öka den politiska uppmärksamheten gentemot
rustningsindustrin, alt försvära utländska intressens direkta insyn i svenska
militära förhållanden och all vålla det inlernalionella rustnings-kapitalet
avbräck.
Ett förstatligande av rustningsindustrin i Sverige kommer
också atl bidra till bättre möjligheter att kontrollera exporten av
krigsmateriel. Hittills gällande regler, likaväl som de principer som framläggs
i propositionen 1971:146, innebär atl export kan tillålas till alla etablerade
regimer, förutsatt att oppositionen mot dessa regimer hålls nere tillräckligt
effektivt för alt öppet inbördeskrig inte skall kunna påstås råda. Del är
alliså möjligt för rustningsindustrin i Sverige all medverka i uppbyggnaden av
t. ex. mililärregimer :i god tid innan folket reser sig mot dessa regimer, I
alltför många fall har svenska vapen levererats även i sådana fall där uppror
och inbördeskrig redan förekommit men där detta officiellt inte erkänns av den
härskande regimen. Del förekommer dessutom export lill nationer vilka med
marionettregimer som ombud i realiteten själva för krig. Ä andra sidan tillåts
aldrig försäljning av vapen lill sociala
NU 1971:54 5
och nationella befrielseiörelser. Vapenexporten tjänar
sålunda ensidigt etablerade system och reaktionära regimer. Mot denna
bakgrund bör vapenexport generellt förbjudas under nuvarande förhållanden.
Utskottet hemställer
alt riksdagen med bifall lill
motionen 1971:1584, såvitt här är i fråga, hos Kungl. Maj:t hemställer om
1,
förslag om
förstatligande av krigsmaterielinduslrin,
2,
åtgärder i
syfte atl överföra krigsmaterielproduklion lill civil produktion."
Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 7 1.607 S
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.