Sök i Ratio Lex

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motioner om höjt sjukpenningtillägg inom den frivilliga sjukpenningförsäkringen

1971 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1971:SfU2, Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motioner om höjt sjukpenningtillägg inom den frivilliga sjukpenningförsäkringen

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Socialförsäkringsutskottets
betänkande nr 2 år 1971 SfU
1971: 2

Nr 2

Socialförsäkringsutskottets
betänkande i anledning av motioner om höjt sjukpenningtiUägg: inom den
frivilliga' sjukpenningförsäkringeni

I motionen 1971:42 av. herrar Petersson i Röstånga
och Sjöholm hemställes »att riksdagen i skrivelse till Kungl; Maj:t hemställer
om: förslag till nästa års riksdag, om högre frivilligt sjukpenningtillägg inom
den frivilliga sjukpenningförsäkringen! hos allmän försäkringskassa samt. att
nu frivilligt försäkrad äger övergå; till det. nya högre sjukpenningtillägget.»

I
motionen 1971: 707 av herr Hedin m. fl. hemställes »att. riksdagen i skrivelse
tUl Kungl. Maj:t hemställer om utredning och förslag syftande till att
hemarbetande make mot gängse premie skall kunna komplettera sin obligatoriska
sjukförsäkring med tilläggsförsäkring upp till ett högre dagpenningbelopp än
vad' f: n; är möjligt;»

Gällande
bestämmelser m. m.

Vid sidan om den obligatoriska
sjukpenningförsäkringen finns vid de allmänna försäkringskassorna, en frivillig
sjukpenningförsäkrihg. Denna står öppen dels för försäkrad, som- tillhör' den
s'. k. hemmamake försäkringen eller som skulle' ha tillhört denna om hans'
årliga arbets--inkomst understigit 1 800 kronor, dels för vissa studerande;
Bestämmelserna härom återfiims i 21. kap; lagen om allmän försäkring och i'
kungörelsen om frivillig sjukpennihgförsäkring bos allmän försäkringskassa.
Dessa bestämmelser innebär för hemmamakar och därmed' jämställda i huvudsak
följande. Försäkring kan ske för sjukpenningtillägg (dvs. sjukpenning utöver
obligatorisk sjukpenning) om lägst en krona och högst nio kronor. Den
sammanlagda sjukpenningen får dock ej överstiga femton kronor om dagen;
Försäkringen kan tecknas med.en. karenstid av 3, 18, 33 eller 93 dagar.
Försäkrad; som är placerad i sjiik-penningklass 1 eller 2, kan även välja
försäkrmg utan karenstid. Även för kategorin studerande gäller att det högsta
belopp för vilket frivillig försäkring kan meddelas (eventuellt, inklusive,
sjukpenning, från den. obligatoriska försäkringen);utgör femton kronor om
dagen. Förmånerna inom studerandeförsäkringen omfattar även bamtillägg enligt
reglerna i 3 kap. 9 § lagen om allrnän försäkring. För'studerande gäller
alltid* en karenstid om 18 dagar. För båda kategorierna av försäkrade
gäller-som huvudregel att frivillig försäkring kan meddelas. eller ändras till.
att

Riksdagen
1971.11 saml. Nr 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

SfU 1971:2 2

avse
högre belopp endast för den som fyllt 55 år och som har god hälsa. Viss
möjlighet finns till kollektiv anslutning av medlemmar i sammanslutning eller
elever vid undervisningsanstalt. Den frivilliga försäkringen finansieras dels
genom egenavgifter, som fastställs av riksförsäkringsverket, dels genom
statsbidrag till de allmänna försäkringskassorna. Bidraget utgör 20 procent av
kassans utgifter för sjukpenningtillägg och 75 procent av kassans utgifter för
barntillägg inom studerandeförsäkringen.

Antalet frivilligt försäkrade hustrur uppgick den 1
januari 1970 till omkring 195 000. Av dessa var sammanlagt cirka 83 000 eller
drygt 40 procent försäkrade för högsta sjukpenningtUlägg, nio kronor om dagen.
Den frivilliga studerandeförsäkringen omfattade vid samma tidpunkt omkring 47
000 personer, av vilka knappt 29 000 eller omkring 60 procent hade högsta
sjukpenning, femton kronor om dagen. Statsbidragskostnaden uppgick under år
1969 till sammanlagt 4,7 milj. kronor.

Tidigare
riksdagsbehandling m. m.

Maximibeloppet för sjukpenning inom den frivilliga
sjukpenningförsäkringen - i förekommande fall inklusive sjukpenningen på grund
av den obligatoriska försäkringen - höjdes år 1962 till 12 kronor per dag och
fastställdes 1966 efter ytterligare höjning till nuvarande belopp, 15 kronor om
dagen.

Frågan
om den principiella utformningen av sjukförsäkringsskyddet för hemmafruar
diskuterades ingående under förarbetena tiU lagen om allmän försäkring.
Socialförsäkringskommittén, vars utredningsförslag »Förtidspensionering och
sjukpenningförsäkring m. m.» (SOU 1961: 29) låg tiU grund för propositionen i
ämnet (prop. 1962: 90) övervägde men förkastade tanken att införa en obligatorisk
tilläggssjukpenningförsäkring för hemmafruar. Departementschefen, vars
uttalanden härutinnan godtogs av riksdagen, anförde härom:

För egen del har jag kommit till samma uppfattning
som socialförsäkringskommittén. För mig, liksom för kommittén, har väsentligen
två synpunkter varit bestämmande. För det första kan man inte bortse ifrån att
stora svårigheter möter då det gäller att finna säkra hållpunkter för en
gradering i det enskUda fallet av sjukpenningens storlek. Vanligen är ju
tilläggssjukpenningen avsedd att ersätta en inkomst, som faller bort på grund
av sjukdom, men beträffande hemmafruarna skulle man få bestämma
tilläggssjukpenningen med ledning av en uppskattning av de merutgifter i
hemmet, som förorsakas av att husmoderns arbetsinsats bortfaller. Dessa
merutgifter varierar kraftigt efter en mångfald skiftande omständigheter,
bland dem barnantalet samt behovet av och kostnaden för lejd hjälp. Det skulle
knappast vara möjligt att inom ramen för schablonregler komma fram till en
rättvisande beräkning av dessa utgifter. För det andra har jag den
uppfattningen att avgifterna för en

s. 3 Kontrollera mot PDF

SfU 1971:2 3

försäkring
avseende tilläggssjukpenning åt husmodern för många familjer skulle bli alltför
betungande, om inte bidrag till förs'äkringen lämnades av statsmedel, något som
jag inte anser böra ske i fråga om en obligatorisk sådan försäkring.

Vid fjolårets riksdag väcktes motioner med yrkande
om utredning angående höjning av tilläggssjukpermingen inom den frivilliga
sjukförsäkringen. I sitt av riksdagen godkända utlåtande 1970:5 avstyrkte
andra lagutskottet motionerna och anförde:

Enligt uttalande i årets statsverksproposition
kommer frågan om sjukpenningens inordnande i beskattningssystemet inom kort
att utredas. I samband med detta utredningsarbete måste också frågan om en
ökning av de nuvarande sjukpenningbeloppen prövas. Med hänsyn härtill saknas
anledning för riksdagen att ta något initiativ i anledning av motionerna i
denna del.

Den av utskottet omnämnda utredningen tillkallades
efter Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1970 och har antagit namnet
sjuk-penningutredningen. I utredningsdirektiven framhålls bl. a. att sjukpenningförsäkringen
är uppbyggd efter inkomstbortfallsprincipen men att vissa undantag härifrån
finns, såsom hemmamakeförsäkringen och den frivilliga sjukförsäkringen för
hemmamakar och vissa studerande. Fortsättningsvis uttalas i direktiven bl. a.
följande:

Om sjukpenningförmånerna blir skattepliktig inkomst
innebär detta att också sådan ersättning som inte baserar sig på arbetsinkomst
blir skattepliktig inkomst, såvida inte vissa förmånsformer undantas från
skatteplikt. Utredningsmannen bör överväga den lämpliga lösningen med
utgångspunkt i ett så långt möjligt konsekvent genomförande av principen om
skatteplikt för sjukpenningförmånerna. Vid en beskattning av
sjukpenningförmånerna måste de räknas upp till en sådan nivå att de efter skatt
ger minst samma kompensationsgrad som f. n.

Frågor som är förbundna med en utvidgning av
sjukförsäkringsskyddet för studerande är sedan den 30 juni 1967 under
utredning av riksrevisionsverket i samråd med centrala studiehjälpsnämnden,
riksförsäkringsverket och socialstyrelsen.

Utskottet

Vid sidan om den obligatoriska sjukpenningförsäkringen
finns vid de allmänna försäkringskassorna en frivillig sjukpenningförsäkring,
som är avsedd främst för dem som tillhör den s. k. hemmamakeförsäkringen och
för vissa studerande. Försäkringen kan meddelas för en sjukpenning som sedan
den 1 januari 1967 är maximerad till 15 kronor om dagen, i förekommande fall
inklusive sjukpenning från den obligatoriska försäkringen. I regel kan endast
den som ej fyllt 55 år och som har god hälsa ansluta sig till försäkringen.
Finansieringen av den friviliga sjuk-

s. 4 Kontrollera mot PDF

SfU 1971:2 4

penningförsäkringen
sker dels genom egenavgifter, som bestäms bl. a. med hänsyn till sjukpenningens
storlek, och dels genom statsbidrag om 20 procent av försäkringskassans
utgifter för sjukpenning eller sjukpenningtillägg.

I
de nu behandlade motionerna föreslås höjning av maximibeloppet inom den
frivilliga sjukpenningförsäkringen. I motionen 1971:42 förordas en generell
höjning med hänsyn till de kostnadsstegringar som skett sedan det nuvarande
maximibeloppet fastställdes. Motionen 1971: 707 tar enbart sikte på
hemarbetande makar. Med tanke på kostnaderna för hemhjälp i samband med
hemarbetande makes sjukdom bör enligt motionärerna högsta sjukpeimingbeloppet
för deima grupp vara detsamma som gäller inom den obligatoriska
sjukpenningförsäkringen, dvs. 52 kronor om dagen.

Motioner
med liknande innebörd avslogs av fjolårets riksdag under hänvisning till att
frågan om böjning av sjukpeimingbeloppen måste prövas i samband med utredningen
om sjiikpenningens inordnande i beskattningssystemet. I direktiven för denna
utredning uttalas bl. a., att sjukpenningförmånema, om de beskattas, måste
räknas upp till en sådan nivå att de efter skatt ger minst samma
kompensationsgrad som f. n.

Av
betydelse för bedömning av frågan om utvidgning av sjukförsäkringsskyddet för
studerande är också det utredningsarbete på området, som pågår inom
riksrevisionsverket i samråd med centrala studiehjälpsnämnden,
riksförsäkringsverket och socialstyrelsen.

De
i förevarande motioner aktualiserade frågorna är således redan föremål för
utredning i skilda sammanhang. Med hänsyn härtill finner utskottet ej
erforderligt med något riksdagens initiativ i anledning av motionerna.

Utskottet hemställer

att motionen 1971: 42 och
motionen 1971: 707 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm
den 23 februari 1971

På
socialförsäkringsutskottets vägnar TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande:
herrar Lundberg (s), Jonsson i Mora (fp), Fredriksson (s), Ringaby (m),
Magnusson i Nennesholm (c), Karlsson i Ronneby (s), Mundebo (fp), fru Håvik
(s), herr Nordberg (s), fröken Pehrsson (c), herrar Marcusson (s)*, Andersson i
Nybro (c)*, Adolfsson (m)*, Signell (s) och Olsson i Stockholm (vpkj).

*
Ej närvarande vid betänkandets justering

opaginerad Kontrollera mot PDF

SfU 1971:2

Reservationer

1)
av herrar Jonsson i Mora (fp) och Mundebo (fp), som ansett

dels
att det avsnitt av utskottets yttrande, som börjar på s; 4 med orden »Motioner
med» och slutar med orden »av motionerna» bort ersättas med text av följande
lydelse:

»Av
vad utskottet ovan har anfört framgår att sjiikpenningen inom den frivilliga
sjukpenningförsäkrmgen under mera än fyra år varit maximerad till nuvarande
belopp, 15 kronor om dagen. De kostnads-fördyringar, som inträffat under denna
period, har medfört en väsentlig urholkning av det skydd, som ifrågavarande
försäkring är avsedd att ge. Med hänsyn härtill är det enligt utskottets mening
angeläget att det nuvarande maximibeloppet höjs. Denna åtgärd bör lämpligen
övervägas i samband med sjukpenningutredningens pågående arbete rörande frågan
om sjukpenningens inordnande i beskattningssystemet. Detta utredningsarbete
bör således i fråga om den frivilliga sjukpenningförsäkringen inte enbart ta
sikte på en höjning av sjukpenningbeloppen som en konsekvens av en
beskattningsreform utan även på att återställa sjukpenningens belopp till dess
nivå den 1 januari 1967. Vid utredningen bör självfallet beaktas de förslag
beträffande sjukpeimingförsäkringen för studerande, som kan bli resultatet av
det utredningsarbete på området, som pågår inom riksrevisionsverket i samråd
med centrala studiehjälpsnämnden, riksförsäkringsverket och socialstyrelsen.

En sjukpenninghöjning
av den storlek, som anges i motionen 1971: 707 är utskottet däremot
inte berett tillstyrka.» dels ock att utskottet bort hemställa

»att riksdagen i anledning av motionen 1971: 42 och
med avslag på motionen 1971:707 i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om
utredning, i enlighet med vad utskottet anfört, av frågan om höjning av
nuvarande maximibelopp inom den frivilliga sjukpenningförsäkringen. »

2)
av herr Adolfsson (m), som ansett

dels
att det avsnitt av utskottets yttrande, som börjar på s. 4 med orden »Motioner
med» och slutar med orden »av motionerna» bort ersättas med text av följande
lydelse:

»Som
anförs i motionen 1971: 707 blir kostnaden för anlitande av hemhjälp i samband
med hemarbetande makes sjukdom ofta mycket betungande. Den högsta sjukpenning
som i sådant fall kan utgå från allmän försäkringskassa, 15 kronor om dagen,
utgör en otillräcklig kompensation för denna kostnad. Överhuvudtaget innebär
de nuvarande reglerna om maximibelopp inom den frivilliga
sjukpenningförsäkringen att denna försäkring ger ett bristfälligt skydd mot ekonomiska
påfrestningar i form av de merutgifter, som förorsakas av hemarbetande makes

opaginerad Kontrollera mot PDF

SfU 1971:2 6

sjukdom.
En väsentlig höjning av maximibeloppet för denna kategori bör enligt utskottets
mening därför komma till stånd. Den övre gränsen bör därvid kunna sättas vid
den högsta nivå, som nu gäller inom den obligatoriska sjukpenningförsäkringen.

Utskottet förordar att den
angivna frågan blir föremål för en utredning, som lämpligen bör göras i
samband med pågående utredningsarbete rörande sjukpenningens inordnande i
beskattningssystemet. Med det anförda anser sig utskottet också ha besvarat
motionen 1971: 42.» dels ock att utskottet bort hemställa

»A. att riksdagen med bifall till motionen 1971:
707 i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om utredning, i enlighet med vad
utskottet anfört, av frågan om höjning av maximibeloppet för hemarbetande
make som tiUhör den frivilliga sjukpenningförsäkringen; och

B. att motionen 1971: 42,
i den mån den inte kan anses besvarad med vad utskottet sålunda hemställt, inte
föranleder någon riksdagens åtgärd.»

ESSELTE TRYCK. STHLH 71 712070

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.